Academic literature on the topic 'EU-direktiv'

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av år 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex må-nader och ett år. Direktivet kommer innebära gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet är att data ska lagras för till-gänglig vid utredning, avslöjande och åtal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.

Studien innehåller tre problemområden som behandlar andra gällande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhållande till personlig integritet. Även etikens syn på hur lagring av personuppgifter ska hanteras och rättfärdigas tas upp.

Studien har kommit fram till ett resultat kring varje problemområde. I relation till redan gällande direktiv och konventioner visar studien att det är väldigt öppet för tolkningar. Dock är det framförallt mot artikel 8 i ECHR som det nya direktivet strider mot.

Peter Seipel har definierat sex olika teorier kring synen på personlig in-tegritet. Direktivets påverkan på den personliga integriteten har analy-serats med hjälp av dessa teorier. Sammanfattningsvis kan det konstate-ras att lagring av trafikdata och lokaliseringsdata kan ses som ett in-trång i den personliga integriteten, frågan är om detta intrång är berät-tigat?

Inom etiken är synen på direktivet koncentrerat till vems nytta direkti-vet är och vilket mål direktivet ska uppnå. Ofta hamnar olika regler och ställningstagande i konflikt med varandra där två saker kan ses som rätt, men de båda inte kan samexistera.

At the beginning of year 2006 EU directive 2005/0182 was approved by the European parliament. The directive contains rules concerning the retention of traffic and localization data created with electronically communication. This data will be stored between six months and 1 year depending on the data type. The intension is to use the data to detect, investigate and prosecute heavy criminals and terrorists.

This study contains three different problem areas, if the directive op-poses to existing directives and conventions. The relationship between personal integrity and storage of personal information is also investi-gated. The last area is ethical issues with the storing of personal data.

The result is divided into three parts, one for each problem area. It shows that the new directive don’t comply with article 8 in the European convention on human rights. Although all the articles presented are open for wide interpretation.

Peter Seipel has made a categorization of six different views of the per-sonal integrity. It is clear that the new directive will affect the personal integrity.

The ethical view on the directive is concentrated to who will benefit from the changes and witch goals are the directive set to meet. Often the rules of ethics will conflict with each other because of two sets of rules can’t exist together.

Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida.

Den första november 2007 implementerades ett EU-direktiv i samtliga av EU:smedlemsländer. Direktivet benämndes Market in Financial Instruments Directive, MiFID ochhade som syfte att harmonisera regelverket på värdepappersmarknaden över Europas gränser.Direktivet ska bland annat skapa en mer konkurrensutsatt värdepappersmarknad samt skyddakunderna. Så som lagförslaget är formulerat bör det skapa möjligheter för nya aktörer attetablera sig på marknaden. Det vill säga konkurrensen på värdepappersmarknaden bör stärkas.Tanken med vår studie är därför att utvärdera direktivet. Har det fått den effekt somlagstiftarna hoppats på? Mot bakgrund av detta formulerade författarnaproblemformuleringen: hur har MiFID förändrat konkurrensen på värdepappersmarknaden?Syftet med uppsatsen är att utvärdera MiFIDs kortsiktiga effekter på konkurrensen mellanhandelsplatser inom värdepappersmarknaden.Utvärderingen har gjorts med en kvalitativ metod ur ett positivistiskt perspektiv. Den baseraspå intervjuer och dokumentstudie av handelsplatsernas agerande sedan MiFIDimplementerades. Författarna har utvärdera lagen ur ett branschperspektiv. Detta har gjort attde centrala teorierna i arbetet fokuserar kring hur en ökad konkurrens påverkar företagen i enbransch. Teorierna behandlar hur konkurrensen förändrar både den dynamiska och statiskakonkurrensen inom värdepappersbranschen. För att identifiera dessa faktorer gjordes enkvalitativ undersökning på de svenska handelsplatserna inom värdepappersmarknaden.Studien visar att MiFID har påverkat konkurrensen på värdepappersmarknaden. Det framgårockså att implementeringen av MiFID i organisationerna var förknippat med vissa kostnader.Ur ett längre perspektiv tror författarna att fördelarna med lagförslaget kommer synliggörasmer och mer. Utvärderingen förklarar också att en avreglering på värdepappersmarknadendelvis ger upphov till koncentrationstendenser som kan skapa stordriftsfördelar och nischadehandelsplatser. En annan slutsats av studien är att nya handelsplatser startas i Europa och tarandelar från de nationella börserna. Handeln av värdepapper i Europa verkar med andra ordfragmenteras.

The aim of this paper is to explain and compare non-compliance of two EU-directives, “the quality of bathing water” and “the working time directive”. This study answers the questions: Why didn’t Sweden implement the directive on bathing water quality and the working time directive correctly? Are the reasons for non-compliance the same or different in the two cases? The paper is designed as a case study and with an explanatory attempt we explain why the two directives weren’t implemented correctly in Sweden. The theoretical approach is based on both general- and EU-specific implementation theories. The reason why the directive on quality of bathing water wasn’t implemented correctly was firstly because of the differences between the Swedish political contents and the EU-directive’s, secondly the vague formulation that caused problems with understanding how to implement the directive. Third and lastly the implementation suffered from the lack of administrative resources. The working time directive had problems with the political contents and the resistance from the trade union and government, which caused delays with the implementation of the directive. By studying these two cases this paper concludes that there is only one point of similarity between the cases, i.e. the political contents.

I svensk rätt finns det i huvudsak två alternativa förfaranden när ett företag befinner sig i ekonomisk kris: konkurs och företagsrekonstruktion. Företagsrekonstruktionsförfarandet regleras i lag (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR) och förfarandet innebär att företaget i fråga kan vidta åtgärder för att förbättra företagets resultat samt en möjlighet att förhandla med sina borgenärer om ett ackord.  LFR infördes år 1996 och lagstiftarens mål var att antalet ansökningar om att inleda rekonstruktion skulle uppgå till 500 per år. I Sverige genomförs dock cirka 200 rekonstruktioner per år och i uppsatsen presenteras problematik som kan uppstå i samband med rekonstruktionsförfarandet. Bland annat att konkursmässiga företag beviljas att inleda företagsrekonstruktion, att det finns en okunskap om förfarande hos såväl gäldenärerna som borgenärerna, att företag ofta ansöker för sent om att inleda rekonstruktion samt att det är väldigt kostsamt att rekonstruera. År 2019 antogs direktiv (EU) 2019/1023 som bland annat innehåller bestämmelser som syftar till att göra rekonstruktionsförfarandet mer effektivt. I uppsatsen analyseras det nya direktivet och syftet är att besvara om bestämmelserna i direktivet kan motverka den problematik som idag finns med rekonstruktionsförfarandet. I och med att direktivet inte är implementerat i svensk rätt samt att problematiken med rekonstruktionsförfarandet är komplex, är det svårt att på förhand besvara om det nya direktivet kan motverka problematiken. I vissa fall, finns det dock goda skäl att tro att viss problematik med rekonstruktionsförfarande kan motverkas med hjälp av direktivet. I andra fall finns det dock goda skäl att tro att problematiken inte kan motverkas med hjälp av direktivet.

The growing ecological awareness makes energy saving, with particular emphasis on minimizing energy losses and exploiting renewable sources, increasingly important. Buildings account for 40% of total energy consumption, and thus have a huge impact on the environment. Although this passive house technology has been long known in various European countries, it is applied to varying degrees. To speed up changes in the construction industry, the standards should be changed. Therefore, the EU decided to introduce stricter rules for all newly built houses after 2020. In this study, I will analyze the challenges associated with the introduction of near-zero energy buildings, according to the EU directive in Sweden after 2020. Issues that will be addressed and highlighted from a number of points of view are: - What does low energy buildings look like in different European countries compared to Sweden? - What are the pros and cons of passive houses? - What are the challenges facing the construction industry in the implementation of EU directives? - How is the construction industry effected by 2020 in connection with the introduction of EU directives? - What threats and difficulties are there from society's perspective that can slow down and complicate a rapid transition to low-energy housing in Sweden?   The methods used in this study are: literature study, statistical study, interviews, PEST and SWOT analysis.   This study shows that the chance of introducing the construction of near-zero energy buildings in Sweden is quite high. This is especially true because there are appropriate standards and requirements specifications that the major players in the Swedish construction industry seem confident to meet. Nevertheless, forecasts show that there is a risk that the new law may hinder the construction industry in Sweden. Essentially, this would lead to other consequences such as the reduction of investments in new construction, and reduction of employment in the industry,  which in turn would create price increases on real estate.
Det växande ekologiska medvetandet gör att lågenergibyggande, där man lägger särskilt tryck på minimalisering av energiförluster och utnyttjande av förnyelsebara källor, har stadigt växande betydelse. Byggnader svarar för 40 % av den sammanlagda energiförbrukning och därmed ha en enorm inverkan på miljön. Trots att denna passivhus teknologi är sedan länge känd i olika europeiska länder så tillämpas den i varierande utsträckning. För att påskynda ändringar i byggbranschen bör normerna ändras. Därför beslutade EU att införa striktare regler för alla nybyggda hus efter år 2020. I denna studie kommer jag att studera de utmaningar som finns i samband med införandet av nära-nollenergibyggnader enligt EUs direktiv i Sverige efter år 2020. Frågeställningar som kommer att tas upp i denna studie och belysas ur ett antal synvinklar är: - Hur ser lågenergibyggande ut i olika europeiska länder i jämförelse med Sverige? - Vilka är fördelar och nackdelar med passivhus? - Hur ser svårigheterna och utmaningarna  ut ur byggbranschens perspektiv i samband med implementering av EU-s direktiv? - Hur påverkas byggbranschen efter år 2020 i samband med ett införande av EU-s direktiv? - Vilka hot och svårigheter finns det ur samhällets perspektiv som kan bromsa och försvåra en snabb övergång till lågenergibyggande i Sverige?   Metoden som används i denna studie är: litteraturstudie, statistikstudie, intervju, PEST- och SWOT- analys.   Av denna studie framgår det att chansen att introducera byggande av nära-nollenergibyggnader i Sverige är rätt stor. Framförallt för att det finns lämpliga normer och kravspecifikationer och dom stora aktörerna i den svenska byggbranschen verkar vara beredda på att uppfylla de nya standarderna. Ändå visar prognoser att det finns risker för  att den nya lagen kan sänka byggkonjunkturen i Sverige och leda till andra konsekvenser såsom minskning av investeringar i nytt byggande och minskning av anställningar inom branschen samt prisökning på fastigheter.

Detaljplaner som upprättas efter 2021 måste vara i digitalt format och den ansvariga myndigheten Boverket vill framöver digitalisera samtliga befintliga detaljplaner. Det innebär att nya arbetsprocesser behöver implementeras i samtliga svenska kommuner, något som leder till utmaningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av digitala detaljplaner genomförs för att förstå hur denna övergång kan påverka samhällsbyggnadsprocessen. Uppsatsen bygger på intervjustudier med representanter från fyra kommuner och dokumentanalyser och utgår från teorierna governance, E-governance, policy transfer och tjänstemannens roll. Vi diskuterar vilka följder EU-direktivet INSPIRE får för den fysiska planeringen samt problematik kopplat till utförande och nyttor för digitala detaljplaner. I vår slutsats presenteras tre faktorer som har inverkan för digitaliseringen av detaljplaner, engagemang från enskilda tjänstemän, ekonomiska möjligheter och om det enligt nuvarande förutsättningar är möjligt att utföra en digitalisering av detaljplanerna.
Swedish detailed development plans that get created after 2021 must be in a digitized format and eventually, Boverket (The Swedish National Board of Housing, Building, and Planning) wants to digitize all existing detailed development plans. This means that the municipalities must develop new work processes which is a challenge for Swedish authorities. This thesis aims to study the consequences of how requirements to digitize changes the planning process for detailed development plans. We further aim to strengthen a deeper understanding of how digitized work processes affect Swedish planning and municipalities. The thesis is based on interviews with representatives from four different municipalities and analysis of documents together with the theoretical frameworks, governance, e-governance, policy transfer, and the official's role. We discuss what consequences the EU-directive INSPIRE has on Swedish spatial planning, further problems, and benefits related to digitized detailed development plans. We present three factors that substantially impact the digitization of detailed development plans: engagement from individual officials, economic opportunities, and if it is possible to digitize the detailed development plans.

Working time is a constantly discussed topic. In Sweden working time is largely controlled by collective agreements. About 90% of all workers are covered by a collective agreement. For those who are parts of a collective agreement, it is important to consider the regulations in both the Swedish Arbetstidslagen (ATL) and the Working Time Directive (the Directive) when making a collective agreement. The purpose of this thesis is to examine various aspects of working time regulation in the form of directives, law and collective agreements. The thesis intends to contribute to knowledge of how the regulations regarding working hours in Sweden meet the requirements of the Directive by the EU. Further, the purpose is to examine how deviations from ATL can be regulated by collective agreements. The legal dogmatic method has been used in combination with an EU legal method. Directive, law, preparatory acts, case law, doctrine and literature were studied to investigate the legal situation. Collective agreements have been used as a source of law as well as empirical material. When studying implementation of the Directive to Swedish law, certain contradictions can be identified. The Swedish model collides with the Directive and the Swedish legislators as well as the Labour court choose to safeguard the Swedish model. Another contradiction is the purpose of the directive, protection of worker's health and safety, it is important and the Court of Justice of EU returns to it in many cases. A counterpart is lacking in ATL, instead, a connection is made to AML. Furthermore, the definition of working time is an issue where differences can be noticed between the Directive and Swedish law. Interpretations of the Court of Justice of EU and ATL defines different interpretations of call time and a new case may affect the travel time. The Court of Justice of EU calls the member countries to have equivalent definitions of working time and it should originate from the Directive. Regarding deviations through collective agreements the study shows that there are difficulties to interpret 3 § ATL, which is giving contradictory instructions regarding deviations. The paragraph and the EU-lock puts a great responsibility on the parties of the labour market to be familiar with both the Swedish law and the Directive. Some regulations are better for workers in ATL than the Directive at first glance, but this can be settled by collective agreements. Practice shows that there may be errors in the preparation of collective agreements.