Dissertations / Theses: 'EU-direktiv'

1

Andersson, Ola, and Niclas Larsson. "En studie om EU-direktiv 2005/0182 : – med fokus på personlig integritet, etik och gällande direktiv." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-802.

Full text

Abstract:

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av år 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex må-nader och ett år. Direktivet kommer innebära gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet är att data ska lagras för till-gänglig vid utredning, avslöjande och åtal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.

Studien innehåller tre problemområden som behandlar andra gällande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhållande till personlig integritet. Även etikens syn på hur lagring av personuppgifter ska hanteras och rättfärdigas tas upp.

Studien har kommit fram till ett resultat kring varje problemområde. I relation till redan gällande direktiv och konventioner visar studien att det är väldigt öppet för tolkningar. Dock är det framförallt mot artikel 8 i ECHR som det nya direktivet strider mot.

Peter Seipel har definierat sex olika teorier kring synen på personlig in-tegritet. Direktivets påverkan på den personliga integriteten har analy-serats med hjälp av dessa teorier. Sammanfattningsvis kan det konstate-ras att lagring av trafikdata och lokaliseringsdata kan ses som ett in-trång i den personliga integriteten, frågan är om detta intrång är berät-tigat?

Inom etiken är synen på direktivet koncentrerat till vems nytta direkti-vet är och vilket mål direktivet ska uppnå. Ofta hamnar olika regler och ställningstagande i konflikt med varandra där två saker kan ses som rätt, men de båda inte kan samexistera.

At the beginning of year 2006 EU directive 2005/0182 was approved by the European parliament. The directive contains rules concerning the retention of traffic and localization data created with electronically communication. This data will be stored between six months and 1 year depending on the data type. The intension is to use the data to detect, investigate and prosecute heavy criminals and terrorists.

This study contains three different problem areas, if the directive op-poses to existing directives and conventions. The relationship between personal integrity and storage of personal information is also investi-gated. The last area is ethical issues with the storing of personal data.

The result is divided into three parts, one for each problem area. It shows that the new directive don’t comply with article 8 in the European convention on human rights. Although all the articles presented are open for wide interpretation.

Peter Seipel has made a categorization of six different views of the per-sonal integrity. It is clear that the new directive will affect the personal integrity.

The ethical view on the directive is concentrated to who will benefit from the changes and witch goals are the directive set to meet. Often the rules of ethics will conflict with each other because of two sets of rules can’t exist together.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Brandt, Ludvig. "Lagrådets inverkan på genomförande av EU-direktiv i Sverige." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19145.

Full text

Abstract:

Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Willix, Cecilia, and Olof Nordgaard. "Effekten av ett EU-direktiv : En utvärdering ur konkurrenssynvinkel." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18775.

Full text

Abstract:

Den första november 2007 implementerades ett EU-direktiv i samtliga av EU:smedlemsländer. Direktivet benämndes Market in Financial Instruments Directive, MiFID ochhade som syfte att harmonisera regelverket på värdepappersmarknaden över Europas gränser.Direktivet ska bland annat skapa en mer konkurrensutsatt värdepappersmarknad samt skyddakunderna. Så som lagförslaget är formulerat bör det skapa möjligheter för nya aktörer attetablera sig på marknaden. Det vill säga konkurrensen på värdepappersmarknaden bör stärkas.Tanken med vår studie är därför att utvärdera direktivet. Har det fått den effekt somlagstiftarna hoppats på? Mot bakgrund av detta formulerade författarnaproblemformuleringen: hur har MiFID förändrat konkurrensen på värdepappersmarknaden?Syftet med uppsatsen är att utvärdera MiFIDs kortsiktiga effekter på konkurrensen mellanhandelsplatser inom värdepappersmarknaden.Utvärderingen har gjorts med en kvalitativ metod ur ett positivistiskt perspektiv. Den baseraspå intervjuer och dokumentstudie av handelsplatsernas agerande sedan MiFIDimplementerades. Författarna har utvärdera lagen ur ett branschperspektiv. Detta har gjort attde centrala teorierna i arbetet fokuserar kring hur en ökad konkurrens påverkar företagen i enbransch. Teorierna behandlar hur konkurrensen förändrar både den dynamiska och statiskakonkurrensen inom värdepappersbranschen. För att identifiera dessa faktorer gjordes enkvalitativ undersökning på de svenska handelsplatserna inom värdepappersmarknaden.Studien visar att MiFID har påverkat konkurrensen på värdepappersmarknaden. Det framgårockså att implementeringen av MiFID i organisationerna var förknippat med vissa kostnader.Ur ett längre perspektiv tror författarna att fördelarna med lagförslaget kommer synliggörasmer och mer. Utvärderingen förklarar också att en avreglering på värdepappersmarknadendelvis ger upphov till koncentrationstendenser som kan skapa stordriftsfördelar och nischadehandelsplatser. En annan slutsats av studien är att nya handelsplatser startas i Europa och tarandelar från de nationella börserna. Handeln av värdepapper i Europa verkar med andra ordfragmenteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Friberg, Stina, and Östbye Monica Koel. "Sverige och implementering av EU-direktiv : En fallstudie av badvattendirektivet och arbetstidsdirektivet." Thesis, Södertörn University College, School of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-734.

Full text

Abstract:

The aim of this paper is to explain and compare non-compliance of two EU-directives, “the quality of bathing water” and “the working time directive”. This study answers the questions: Why didn’t Sweden implement the directive on bathing water quality and the working time directive correctly? Are the reasons for non-compliance the same or different in the two cases? The paper is designed as a case study and with an explanatory attempt we explain why the two directives weren’t implemented correctly in Sweden. The theoretical approach is based on both general- and EU-specific implementation theories. The reason why the directive on quality of bathing water wasn’t implemented correctly was firstly because of the differences between the Swedish political contents and the EU-directive’s, secondly the vague formulation that caused problems with understanding how to implement the directive. Third and lastly the implementation suffered from the lack of administrative resources. The working time directive had problems with the political contents and the resistance from the trade union and government, which caused delays with the implementation of the directive. By studying these two cases this paper concludes that there is only one point of similarity between the cases, i.e. the political contents.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Thunberg, Ylva. "Nya EU-rättsliga bestämmelser om företagsrekonstruktion : En analys av direktiv (EU) 2019/1023 inverkan på rekonstruktionsförfarandet i Sverige." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-165440.

Full text

Abstract:

I svensk rätt finns det i huvudsak två alternativa förfaranden när ett företag befinner sig i ekonomisk kris: konkurs och företagsrekonstruktion. Företagsrekonstruktionsförfarandet regleras i lag (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR) och förfarandet innebär att företaget i fråga kan vidta åtgärder för att förbättra företagets resultat samt en möjlighet att förhandla med sina borgenärer om ett ackord. LFR infördes år 1996 och lagstiftarens mål var att antalet ansökningar om att inleda rekonstruktion skulle uppgå till 500 per år. I Sverige genomförs dock cirka 200 rekonstruktioner per år och i uppsatsen presenteras problematik som kan uppstå i samband med rekonstruktionsförfarandet. Bland annat att konkursmässiga företag beviljas att inleda företagsrekonstruktion, att det finns en okunskap om förfarande hos såväl gäldenärerna som borgenärerna, att företag ofta ansöker för sent om att inleda rekonstruktion samt att det är väldigt kostsamt att rekonstruera. År 2019 antogs direktiv (EU) 2019/1023 som bland annat innehåller bestämmelser som syftar till att göra rekonstruktionsförfarandet mer effektivt. I uppsatsen analyseras det nya direktivet och syftet är att besvara om bestämmelserna i direktivet kan motverka den problematik som idag finns med rekonstruktionsförfarandet. I och med att direktivet inte är implementerat i svensk rätt samt att problematiken med rekonstruktionsförfarandet är komplex, är det svårt att på förhand besvara om det nya direktivet kan motverka problematiken. I vissa fall, finns det dock goda skäl att tro att viss problematik med rekonstruktionsförfarande kan motverkas med hjälp av direktivet. I andra fall finns det dock goda skäl att tro att problematiken inte kan motverkas med hjälp av direktivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Oreziak, Katarzyna. "EU-s direktiv om byggnaders energiprestanda : Om konsekvenser och umaningar för denSvenska byggbranschen." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70490.

Full text

Abstract:

The growing ecological awareness makes energy saving, with particular emphasis on minimizing energy losses and exploiting renewable sources, increasingly important. Buildings account for 40% of total energy consumption, and thus have a huge impact on the environment. Although this passive house technology has been long known in various European countries, it is applied to varying degrees. To speed up changes in the construction industry, the standards should be changed. Therefore, the EU decided to introduce stricter rules for all newly built houses after 2020. In this study, I will analyze the challenges associated with the introduction of near-zero energy buildings, according to the EU directive in Sweden after 2020. Issues that will be addressed and highlighted from a number of points of view are: - What does low energy buildings look like in different European countries compared to Sweden? - What are the pros and cons of passive houses? - What are the challenges facing the construction industry in the implementation of EU directives? - How is the construction industry effected by 2020 in connection with the introduction of EU directives? - What threats and difficulties are there from society's perspective that can slow down and complicate a rapid transition to low-energy housing in Sweden? The methods used in this study are: literature study, statistical study, interviews, PEST and SWOT analysis. This study shows that the chance of introducing the construction of near-zero energy buildings in Sweden is quite high. This is especially true because there are appropriate standards and requirements specifications that the major players in the Swedish construction industry seem confident to meet. Nevertheless, forecasts show that there is a risk that the new law may hinder the construction industry in Sweden. Essentially, this would lead to other consequences such as the reduction of investments in new construction, and reduction of employment in the industry, which in turn would create price increases on real estate.
Det växande ekologiska medvetandet gör att lågenergibyggande, där man lägger särskilt tryck på minimalisering av energiförluster och utnyttjande av förnyelsebara källor, har stadigt växande betydelse. Byggnader svarar för 40 % av den sammanlagda energiförbrukning och därmed ha en enorm inverkan på miljön. Trots att denna passivhus teknologi är sedan länge känd i olika europeiska länder så tillämpas den i varierande utsträckning. För att påskynda ändringar i byggbranschen bör normerna ändras. Därför beslutade EU att införa striktare regler för alla nybyggda hus efter år 2020. I denna studie kommer jag att studera de utmaningar som finns i samband med införandet av nära-nollenergibyggnader enligt EUs direktiv i Sverige efter år 2020. Frågeställningar som kommer att tas upp i denna studie och belysas ur ett antal synvinklar är: - Hur ser lågenergibyggande ut i olika europeiska länder i jämförelse med Sverige? - Vilka är fördelar och nackdelar med passivhus? - Hur ser svårigheterna och utmaningarna ut ur byggbranschens perspektiv i samband med implementering av EU-s direktiv? - Hur påverkas byggbranschen efter år 2020 i samband med ett införande av EU-s direktiv? - Vilka hot och svårigheter finns det ur samhällets perspektiv som kan bromsa och försvåra en snabb övergång till lågenergibyggande i Sverige? Metoden som används i denna studie är: litteraturstudie, statistikstudie, intervju, PEST- och SWOT- analys. Av denna studie framgår det att chansen att introducera byggande av nära-nollenergibyggnader i Sverige är rätt stor. Framförallt för att det finns lämpliga normer och kravspecifikationer och dom stora aktörerna i den svenska byggbranschen verkar vara beredda på att uppfylla de nya standarderna. Ändå visar prognoser att det finns risker för att den nya lagen kan sänka byggkonjunkturen i Sverige och leda till andra konsekvenser såsom minskning av investeringar i nytt byggande och minskning av anställningar inom branschen samt prisökning på fastigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Myrin, Helena. "Genomförande av EU-direktiv : klar och tydlig uppgift eller svårhanterligt dilemma med kostsamma konsekvenser?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95984.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Nilsson, Daniel, and William Rytterström. "“Det är väl bara att digitalisera?” : Hur ett EU-direktiv påverkar digitaliseringen av svenska detaljplaner." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176247.

Full text

Abstract:

Detaljplaner som upprättas efter 2021 måste vara i digitalt format och den ansvariga myndigheten Boverket vill framöver digitalisera samtliga befintliga detaljplaner. Det innebär att nya arbetsprocesser behöver implementeras i samtliga svenska kommuner, något som leder till utmaningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av digitala detaljplaner genomförs för att förstå hur denna övergång kan påverka samhällsbyggnadsprocessen. Uppsatsen bygger på intervjustudier med representanter från fyra kommuner och dokumentanalyser och utgår från teorierna governance, E-governance, policy transfer och tjänstemannens roll. Vi diskuterar vilka följder EU-direktivet INSPIRE får för den fysiska planeringen samt problematik kopplat till utförande och nyttor för digitala detaljplaner. I vår slutsats presenteras tre faktorer som har inverkan för digitaliseringen av detaljplaner, engagemang från enskilda tjänstemän, ekonomiska möjligheter och om det enligt nuvarande förutsättningar är möjligt att utföra en digitalisering av detaljplanerna.
Swedish detailed development plans that get created after 2021 must be in a digitized format and eventually, Boverket (The Swedish National Board of Housing, Building, and Planning) wants to digitize all existing detailed development plans. This means that the municipalities must develop new work processes which is a challenge for Swedish authorities. This thesis aims to study the consequences of how requirements to digitize changes the planning process for detailed development plans. We further aim to strengthen a deeper understanding of how digitized work processes affect Swedish planning and municipalities. The thesis is based on interviews with representatives from four different municipalities and analysis of documents together with the theoretical frameworks, governance, e-governance, policy transfer, and the official's role. We discuss what consequences the EU-directive INSPIRE has on Swedish spatial planning, further problems, and benefits related to digitized detailed development plans. We present three factors that substantially impact the digitization of detailed development plans: engagement from individual officials, economic opportunities, and if it is possible to digitize the detailed development plans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Nilsson, Jens. "Övervältring och indirekta köpare : Om möjligheten att säkerställa full kompensation enligt Direktiv 2014/104/EU ("Skadeståndsdirektivet")." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-303308.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ayar, Médoc Rebecca. "Den semidispositiva arbetstidslagen : En studie av hur EU-direktiv, svensk lag och kollektivavtal samspelar kring arbetstidsreglering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62611.

Full text

Abstract:

Working time is a constantly discussed topic. In Sweden working time is largely controlled by collective agreements. About 90% of all workers are covered by a collective agreement. For those who are parts of a collective agreement, it is important to consider the regulations in both the Swedish Arbetstidslagen (ATL) and the Working Time Directive (the Directive) when making a collective agreement. The purpose of this thesis is to examine various aspects of working time regulation in the form of directives, law and collective agreements. The thesis intends to contribute to knowledge of how the regulations regarding working hours in Sweden meet the requirements of the Directive by the EU. Further, the purpose is to examine how deviations from ATL can be regulated by collective agreements. The legal dogmatic method has been used in combination with an EU legal method. Directive, law, preparatory acts, case law, doctrine and literature were studied to investigate the legal situation. Collective agreements have been used as a source of law as well as empirical material. When studying implementation of the Directive to Swedish law, certain contradictions can be identified. The Swedish model collides with the Directive and the Swedish legislators as well as the Labour court choose to safeguard the Swedish model. Another contradiction is the purpose of the directive, protection of worker's health and safety, it is important and the Court of Justice of EU returns to it in many cases. A counterpart is lacking in ATL, instead, a connection is made to AML. Furthermore, the definition of working time is an issue where differences can be noticed between the Directive and Swedish law. Interpretations of the Court of Justice of EU and ATL defines different interpretations of call time and a new case may affect the travel time. The Court of Justice of EU calls the member countries to have equivalent definitions of working time and it should originate from the Directive. Regarding deviations through collective agreements the study shows that there are difficulties to interpret 3 § ATL, which is giving contradictory instructions regarding deviations. The paragraph and the EU-lock puts a great responsibility on the parties of the labour market to be familiar with both the Swedish law and the Directive. Some regulations are better for workers in ATL than the Directive at first glance, but this can be settled by collective agreements. Practice shows that there may be errors in the preparation of collective agreements.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Almén, Frida, and Jacklin Shahyadi. "Har direktiv 2014/95/EU gett positiva effekter på kvalitén i svenska hållbarhetsrapporter? : En kvalitativ studie av direktiv 2014/95/EU:s effekt på kvalitetsdimensionerna väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32799.

Full text

Abstract:

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur direktiv 2014/95/EU påverkat kvalitétsdimensionerna väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet i svenska hållbarhetsrapporter. Metod: Studien har utförts med hjälp av kvalitativ metod baserad på en hermeneutisk tradition med en deduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av innehållsanalys där CONI-modellen samt fyra bedömningsscheman använts. Studien har redovisats med hjälp av tabeller och diagram för att kunna se tydliga jämförelser mellan kvalitetsdimension, år, företag samt indikatorer inom varje kvalitetsdimension. Tio företags hållbarhetsrapporter har studerats under treårsperioden 2016-2018, vilket avser året innan direktiv 2014/95/EU trädde ikraft i Sverige samt första och andra året när det blev ett krav att hållbarhetsrapportera för större bolag i Sverige. Resultat och slutsats: Studien finner att direktiv 2014/95/EU lett till en generell ökning av kvalitén i hållbarhetsrapporter, både i sin helhet och varje kvalitetsdimension för sig. Vidare har studien synliggjort att kvalitetshöjningen är en process ur ett längre tidsperspektiv, vilket indikerar på att kvalitén en period framöver kommer öka till följd av direktiv 2014/95/EU. Examensarbetets bidrag: Studiens huvudsakliga teoretiska bidrag är ett ytterligare empiriskt bevis på att det går att se kvalitetshöjning i hållbarhetsrapporter till följd av ett lagkrav. Studiens praktiska bidrag kan ses som en utvärdering om lagen, inom studiens ramar, uppnått det direktiv 2014/95/EU eftersträvar genom att öka kvalitén och jämförbarheten inom hållbarhetsrapporteringen. Vidare finner studien är indikatorer på att ett standardiserat ramverk ytterligare höjer jämförbarheten. Denna indikation kan även bidra som ett råd till företag att implementera ramverk som t.ex. GRI för att efterleva lagkravet proaktivt. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att göra en liknande studie om ett par år, när företag sannolikt kommit över den tid det tar för att anpassa sig till lagkravet, och där hållbarhetsrapporter kan studeras inom en längre tidsperiod än vad denna studie kunnat göra. Nyckelord: Direktiv 2014/95/EU, hållbarhetsrapport, väsentlighet, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Stridh, Jessica. "Svenska kriterier för Nära nollenergihus." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31727.

Full text

Abstract:

Debatten i Sverige kring EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive, har sedan den kom varit skarp och förväntansfull. Det råder oenighet mellan Boverket och Energimyndigheten om hur stränga kraven ska vara i BBR, Boverkets Byggregler. En nära nollenergibyggnad enligt definitionerna är en byggnad med hög energiprestanda som till stor del ska försörjas med förnybar energi. Varje medlemsland får sätta sin egen definition på vad en sådan byggnad är och staterna får ta hänsyn till landets ekonomiska-, tekniska- och miljömässiga aspekter. Frågeställningarna i den här rapporten är: Vilka kriterier/ krav kan ett NNE- hus innehålla? vilka konsekvenser kommer av NNE- hus? och hur har man gjort i våra grannländer? Syftet med rapporten är att förbereda småhusbranschen på vad som kommer att krävas av dem när det gäller kommande energikrav. Målet med denna rapport är att reda ut begreppet NNE och att ge exempel på tekniska lösningar samt konsekvenser som det kan få. Den stora delen av rapporten är en dokumentanalys för att besvara frågorna ”Vilka kriterier/krav kan ett NNE-hus innehålla?”, ”Vilka konsekvenser kommer av NNE-hus?” och ”Hur har man gjort i våra grannländer?”. Av dokumentanalyserna har en hypotes tagits fram. En fallstudie är gjord där tre olika husstorlekar av VästkustVillans husmodeller har använts för en jämförelse mellan de olika kraven i zonerna. Det står inte klart hur de framtida reglerna i BBR kommer att bli. Demonstrationsobjekt har uppförts och ska utvärderas så att tillförlitlig fakta om lågenergihus och passivhus ska ligga till grund för framtidens krav. Klassning av byggnader finns även i BBR 19, kap. 9:8 som det också gör i den danska ”energirame” BR 15 och 20. Konsekvenserna kommer inte att bli så stora. Tekniken har funnits på marknaden länge. Nya regler kräver tid för omställning hos företagen vilket kan innebära kostnader för att sätta sig in i de nya kraven och reglerna samt att ställa om produktionen. För att klara kraven kommer det att krävas förnybara energikällor, ett exempel är solenergi, vilket sänker den specifika energianvändningen. Jämförelsen mellan våra grannländers byggregler är komplexa. Hänvisningar till olika underliggande standarder gör att det blir svårt att på ett korrekt sätt jämföra. Danmark har förberett sin byggindustri på kommande lagskärpningar till år 2015 och 2020 i sina byggregler. Branschen har således god tid på sig att förbereda inför det som kommer, så är inte fallet för den svenska byggindustrin. Finland har redan infört beräkning om viktad energi i sina byggregler, vilket förespråkas i direktivet.
The debate about the EU-directive EPBD2, Energy Performance of Buildings has been direct and anticipatory in Sweden. The dissension between Boverket and the Swedish Energy Agency about how strict the energy regulations in BBR should be. A nearly-zero-energy building by the definition should be a building that has a high energy performance and has a high amount of renewable energy. Each member state is free to define what such a building is and may consider the countries financial-, technical and environmental aspects. Questions that is asked in this rapport is: Witch criteria will an nearly- zeroenergy- building content? Witch consequences will follow with the new nearlyzero- energy- building? And how have our neighbor countries done? The cause with this rapport is to prepare the building companies of detached houses of what the coming energydirective will require of them. Denmark has prepared their construction industry for coming changes in the law in 2015 and 2020. The trade has a lot of time to prepare for what is coming. That is not the issue for the Swedish market. Literature in this subject was not to be found all tough indirect literature close to the subject was found. Studies have been done of authority publications, the energydirective, memorandums and construction rules which has dealt whit the subject in this rapport. Elderly rapport in this subject has also been helpful and a complement. Interviews have been done with authorities and with people in the branch who have given a review in the subject of NNE- buildings. The consequences will not be that great. The technology has been on the market quite a time. New rules takes time and demands adaptation at the companies which can implicate costs for learn them and to adapt them in the process. To meet the requirements renewable energysources will be demand such as solar power. This for reduce on the bought energy and to lower the energy consumption. The future construction rules in BBR is not set. Demonstration objects will be put up and analyzed and evaluated so that reliable fact about low energy buildings and passive houses can be provided for future requisites. Classifications of buildings exists even in BBR 19, chapter 9:8 just as in the Danish “energirame” BR 15 and 20.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Samadi, Adine. "Sveriges implementering av EU:s industriutsläppsdirektiv (IED) : Förändringen av verksamhetsutövarens ansvar." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61731.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Mårtensson, Felicia, and Nyqvist Frida Selerup. "Hållbarhetsrapportering till följd av nytt EU-direktiv : En kvalitativ studie avseende byggbolagens arbete inför upprättandet av hållbarhetsrapporter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35315.

Full text

Abstract:

Ett nytt EU-direktiv gällande hållbarhetsredovisning omfattar sedan 1 januari 2017 fler företag än tidigare, vilket leder till ett förändringsarbete hos större företag. Byggbranschen har stor inverkan på samhällets hållbarhet och därför finns ett behov av att implementera direktivet genomgående i dessa verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur större företag går tillväga vid införandet av lagkrav gällande hållbarhetsrapportering. Vidare blir syftet även att identifiera olika motiv som kan finnas vid val av resultatindikatorer, utöver att lagkrav gör det nödvändigt. En kvalitativ studie har genomförts med empiri i form av semistrukturerade intervjuer. Valet av forskningsstrategi resulterade i en fallstudieorienterad metod av ett flertal företag. Respondenter från Derome AB, Bygg Z AB, HSB och SEHED Byggmästargruppen AB har medverkat i studien. I teoriavsnittet presenteras lagen om hållbarhetsrapportering, internationella regelverk, motivorienterade metoder, teorier kring resultatindikatorer och förändringsarbeten. Utifrån studien framgick att samtliga företag befann sig i ett tidigt stadie av hållbarhetsrapporteringen och därför hade inte resultatindikatorer valts, istället identifierades fokusområden. Slutsatsen resulterade därmed i att det fanns externa likväl som interna motiv till valda fokusområden. Exempel på motiv som framkom var konformitet med lagar och regler, intressentperspektivet och att spåra framsteg mot uppsatta mål. Företagens bakgrund och kunskaper varierade då de hade olika erfarenhet av hållbarhetsrapportering innan det nya lagkravet infördes. Studien identifierade likheter i företagens implementering av hållbarhetsrapporterna i form av att förändringsarbetet för närvarande sker avsiktligt, centraliserat och ledningsstyrt. Skillnader i implementeringen identifierades bland annat i företagens kommunikation, typ av arbetssätt och val av regelverk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Alm, Inger. "Yrkeskompetensbevis, YKB." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9227.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lorentzon, Lisa. "Mer kreativitet med fler patent? En textanalys av förslaget till nytt EU-direktiv Patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar och anslutande dokument." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17721.

Full text

Abstract:

In February 2002 the European commission put forward a proposal for a new directive on The patentability of computer-implemented inventions, but which during my work on this essay has not been decided on yet. The directive has divided the decision-makers in the union, the commission and parliament, into two different positions regarding by which range computer-implemented inventions should be patentable. The parliament has amended the commissions proposal in a substantial way and the legal process has caused a heated debate both within the unions administration and among various interest groups both in favour of and against a patent on computer-implemented inventions. The loudest protests have come from a group that feels threatened by a possible software patent: Open Source. In this study I examine both the arguments by the decision-makers and by the lobbying for and against the proposal. By analysing the rhetoric in selected texts, I have been able to find different standpoints and perspectives on intellectual property. While the commission shows a narrow economic perspective on the regulation of intellectual property, the parliament has shown a concern for creativity that should not be too severely controlled by a few. The commission advocates liberalised rules of patentability while the parliament wants to draw the line clearly around what inventions can and cannot be given patent. There is also a divergent attitude to the phenomenon Open Source software, which the decision-makers have neglected in the process, but which other parts of the unions administration notice as the possible future of the software market.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Holmberg, Mathias, and Andreas Strandberg. "Redovisningsefterlevnad : Lagen om hållbarhetsrapportering." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-358240.

Full text

Abstract:

Från och med räkenskapsåret 2017 behöver stora svenska företag upprätta hållbarhetsrapport enligt lagstadgade krav. Sverige anses generellt vara i framkant inom hållbara initiativ och åtaganden, dock visar tidigare internationell forskning att företag brister i att förmedla relevant information i hållbarhetsrapporter. Denna studie undersöker till vilken grad svenska företag följer lagen om hållbarhetsrapportering. Utifrån legitimitets- och den institutionella teorin söker studien även förklarande variabler till regelefterlevnadsgraden. Studien har utförts genom granskning utifrån lagens riktlinjer av noterade svenska företags hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att endast cirka 10 % av de observerade företagen uppfyller lagkravet. För de undersökta förklarande variablerna kan endast storlek mätt i nettoomsättning säkerställas med statistisk signifikans. Nettoomsättningens storlek visas ha låg förklaringsgrad för företagens efterlevnad av hållbarhetsrapporteringslagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Strömberg, Hampus. "Arbetstidsdirektivets implementering i svensk lag : En studie om byråkratisk drift." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-776.

Full text

Abstract:

The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method.

The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda. This gives a new dimension to implementation research, since Sweden and Scandinavia is considered a ‘black hole’ regarding research on implementation in connection with EU-legislation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Eriksson, Oskar, and Johan Eckerborn. "Meningsskapande kommunikation av en tvingande lag : "Vad f*n har ni skickat för brev till morsan?"." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148956.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Banker är exempel på organisationer där en tvingande lag fordrar en kommunikationsprocess med flera aktörer. Bankerna har, i syfte att efterfölja penningtvättslagen, ställt frågor till kunderna om deras ekonomiska förehavanden. Kunderna har i sin tur bemött frågorna med oförståelse och upprördhet. Genom bankpersonalens upplevelser studerar vi kommunikation från övre instans, inom organisationen och från organisationen till kunderna. Tidigare forskning visar på meningsskapande kommunikations betydelse i organisationer för att skapa gemensam förståelse mellan avsändare och mottagare. Vi identifierar dock en kunskapslucka i hur en kommunikationsprocess av en lag, som involverar flera aktörer som ansvarar för lagens tillämpning och utveckling, kan göras på ett meningsskapande sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en kommunikationsmodell som visar på viktiga faktorer för meningsskapande kommunikation av en tvingande lag i en organisation. Metod: Vi genomför en kvalitativ fallstudie av en sparbanks kommunikation av penningtvättslagen. Empirin består av intervjuer med bankpersonal, deltagande observationer på banken och dokumentstudier. Slutsats: För en meningsskapande kommunikation av en tvingande lag ser vi som en viktig faktor att alla involverade aktörer måste ta lagens värde för slutmottagaren i beaktning vid utformningen av sin kommunikation. Vi ser som en försvårande faktor att möjligheterna till meningsskapande kommunikation är beroende av alla aktörer i processen.
Background: Banks are examples of organizations where a law requires a communication process with several stakeholders. In order to be compliant with the Anti-Money Laundering Act the banks have asked their customers questions about their economic activities. The customers have in turn become upset and lack understanding of the questions. Through the experiences of bank personnel we study communication from upper instance, from within the organization and from the organization to its customers. Previous research have shown the significance of sensemaking communication in organizations to create a shared understanding between a sender and receiver. However, we identify a knowledge gap in how the communication process of a law, that involves several stakeholders, can be made in a sensemaking way. Purpose: The purpose of the study is to create a model of communication that identifies key factors for sensemaking communication of a non-dispositive law in an organization. Method: We conduct a qualitative case study of a swedish savings bank and their communication of the Anti-Money Laundering Act. The empirical data consists of interviews with and observations of bank personnel as well as document studies. Conclusion: For a sensemaking communication process of a non-dispositive law, all stakeholders need to factor in the value of the law for the end receiver when designing their communication process. We also see that the possibilities of sensemaking communication is dependent on all stakeholders, which constitutes an aggravating factor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Engström, Erika, and Tyra Wilén. "De nya EU-direktiven om hållbarhetsrapportering : En fallstudie genomförd på Stora Enso." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22482.

Full text

Abstract:

Bakgrund Denna uppsats behandlar de nya EU-kraven som föreslås träda i kraft från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016. Uppsatsen har undersökt hur Stora Enso arbetar med hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer. Detta eftersom att Stora Enso var det första börsnoterade företaget i Sverige vars hållbarhetsrapportering granskats av en tredje part. Vidare siktar denna uppsats på att ge de företag som ej tidigare har erfarenhet från hållbarhetsrapportering en inspirationskälla, som stöd i upprättningen av egna hållbarhetsrapporter. Syfte Syftet med den här fallstudien är att beskriva hur ett företag som redan innan EU-kraven börjat tillämpats rapporterat i enlighet med dessa, och hur de aktivt arbetar med hållbarhetsrapportering. Metod Fallstudie: intervjuer och dokumentanalys. Slutsats Det är viktigt att hela tiden fortsätta förbättra företagets hållbara utveckling och dess mål. Stora Ensos hållbarhetsrapportering kopplades ihop med den hållbara utvecklingen i stort, och här sågs att rapporteringen har hjälpt Stora Enso att uppnå och utveckla sina hållbarhetsmål. Utan hållbarhetsrapporteringen skulle Stora Ensos positiva utveckling inte varit lika omfattande. Utifrån de intervjuer som genomfördes konstaterades det att GRI:s riktlinjer medför både en fördel och en nackdel: de är väldigt omfattande.
Background This study describes the new requirements from the European Union, which are supposed to come in to effect in the first financial year that ushers after December 31th 2016. We have examined how Stora Enso works with its sustainability reports according to the Global Reporting Inititative's guidelines. Stora Enso was considered a suitable candidate because it was the first publicly listed company in Sweden which had its sustainability report audited by a third party. Furthermore, this study aims to give inspiration and support to companies without previous experience with sustainability reporting. Purpose The purpose of this case study is to describe how a specific company reported in accordance with the EU-directives regarding sustainability reporting, even before they come in to effect. And also describe how they actively works with their sustainability reporting. Methods Case study: interviews and public documents. Conclusion It is important that the company keeps improving their sustainable development and their goals. Stora Ensos sustainability reporting was connected to the sustainable development, without the sustainability reports Stora Enso would have had a harder time developing in a sustainable manner and probably not had such a big positive change. From the interviews that was performed, we concluded that GRI’s guidelines brings both an advantage and a disadvantage: it is comprehensive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Mellbye, Hanne. "Gold plating vid implementering av EU-direktiv : Nationellt överskridande av miniminivån vid implementering av minimiharmoniseringsdirektiv i ljuset av det svenska genomförandet av IDD." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156485.

Full text

Abstract:

När en medlemsstats genomförande av ett EU-direktiv innebär tillförsel av ytterligare bestämmelser vilka medför en förhöjd skyddsnivå i förhållande till direktivet, innebär det utförande av gold plating. Eftersom förfarandet leder till särreglering i förhållande till andra medlemsstater uppstår därmed en konflikt med EU:s harmoniseringsambitioner på den inre marknaden. Det saknas emellertid en allmängiltig definition av gold plating; kommissionens definition är exempelvis snävare än hur definitionen görs gällande i andra fall. Uppsatsen har till syfte att besvara hur gold plating bör definieras och för att ge ytterligare förståelse för begreppet undersöks det svenska genomförandet av IDD, vilket innebar strängare nationella krav i förhållande till direktivet på ett antal områden. IDD beskrivs som ett minimiharmoniseringsdirektiv, men är utformat enligt en lagstiftningsmodell som förutsätter ett enhetligt lagstiftningsgenomförande i medlemsstaterna. IDD kan även relateras till ett flertal rättsområden inom vilka fullharmonisering råder, exempelvis finansmarknadsområdet och direktivet MiFID II. I uppsatsens analys framförs ett ställningstagande om att en definition av gold plating bör tydliggöra åtskillnad mellan å ena sidan ett utvidgat tillämpningsområde, å andra sidan tillförsel av materiella krav, eftersom de olika förfarandena innebär olika juridiska problem. Det framhålls dessutom att en bred och deskriptiv definition av gold plating kan vara användbar vid identifiering av direktivs miniminivå. Analysen innebär vidare några kommentarer avseende IDD:s harmoniseringsgrad och en övergripande kategorisering av de avvikelser från miniminivån som har identifierats i genomförandet av direktivet. Därtill framhålls att ett nationellt införande av en norm eller princip som innebär att minimikraven ska vara vägledande vid genomförande av minimiharmoniseringsdirektiv kan strida mot direktivet i det enskilda fallet. Med tanke på EU:s höga regleringsaktivitet och det faktum att medlemsstaternas lagstiftningsmakt har fått ta ett steg tillbaka, kan gold plating mer eller mindre vara en förutsättning för åtgärdade av nationella reformbehov. För att säkerställa att gold plating utförs i enlighet med direktivet och EU-rätten i övrigt, krävs ett tidigare nationellt engagemang och deltagande i den EU-rättsliga beslutsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Destlund, Yekta, and Kristian Eriksson. "Implementering av EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning : En kvalitativ studie." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2591.

Full text

Abstract:

Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Sandberg, Marcus, and Svorono Gabriel Andersson. "Undersökning av energideklarationer : Uppfyller de sitt syfte att bidra till en effektiv energianvändning i byggnader?" Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-256226.

Full text

Abstract:

År 2002 laginfördes ett EU-direktiv med syftet att skapa möjligheten för länder inom EU att kunna ha bättre kontroll på sin energianvändning. Utifrån detta direktiv infördes därefter en lag om energideklarationer. Energideklarationernas främsta syfte skulle vara att bidra till en effektiv energianvändning i byggnader och en god inomhusmiljö. Detta skulle uppnås genom att ge en översiktlig bild av byggnadens energistatus, samt underlag för investeringsbeslut vid energieffektivisering. Detta examensarbete undersöker om energideklarationer uppfyller syftet att bidra till en effektiv energianvändning. Frågor till verksamma inom fastighetsbolag samt egen undersökning av energideklarationer resulterade i ett konstaterande att deklarationerna ger en översiktlig bild av byggnadens energistatus på ett tydligt sätt. För verksamma inom fastighetsbolagen kan energideklarationerna fungera som underlag för energieffektivisering, dock kan åtgärdsförslagen anses vara för generella. Denna uppfattning om åtgärdsförslagen gör att många använder sig av effektiviseringsåtgärder som tagits fram inom organisationen genom registrering, analys och uppföljning av energianvändningen på en högre detaljnivå. Denna detaljnivå kan utgöra en tydligare bild av var i byggnaden åtgärder behöver göras, samt vilka typer av åtgärder som är lämpligast. Energideklarationernas syfte att bidra till en effektiv energianvändning uppfylls därmed endast till viss del.
In 2002, a directive from EU stated that the countries should start keeping better track of how buildings consume energy. From this directive a law was introduced that implied that energy declarations now were to be established. The main purpose of energy declarations was for them to contribute to efficient energy use and a healthy indoor environment. This was to be achieved by giving a general view of the building’s energy status, as well as basis for investments in making the building more energy efficient. This master’s dissertation examines if energy declarations fulfill their purpose of contributing to an efficient energy use. After questioning of real estate company’s personnel and examining energy declarations, they proved to be considered adequate in showing a building’s general energy consumption. However, the action proposals are often considered too simplistic. Instead, many companies base their actions in order to make the building more efficient on their own personnel, their thorough investigation and detailed analysis of a building’s energy consumption. This detailed analysis gives a clearer picture of where energy can be saved and in what way actions should be made in order to be most efficient. The purpose of energy declarations is therefore only partially fulfilled.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Kemi, Hanna, and Erik Stjernfeldt. "Implementering av ett nytt finansiellt regelverk : En fallstudie av införandet av MiFID II och dess inverkan på investeringsrådgivning." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74545.

Full text

Abstract:

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Rogner, Emelie. "Förslag till EU-direktiv COM(2016)723/F och svensk insolvensrätt : Kan reglerna i förslaget lösa problematiken i gällande rätt avseende rekonstruktionsplanen och gäldenärens avtal?" Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68656.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om förslag till direktiv COM(2016)723/F1och dess regler om rekonstruktionsplanen och gäldenärens avtal samt gällande rätt på samma område. Arbetet handlar om problematiken som råder i gällande rätt och om reglerna i förslaget skulle kunna åtgärda dessa problem vid implementering av reglerna i svensk rätt. I gällande rätt får gäldenärer som inlett företagsrekonstruktion skydd mot att motparten häver ett avtal om denne före beslutet om företagsrekonstruktion erhållit rätt att häva avtalet på grund av att gäldenären hamnat i dröjsmål med prestation. I förslaget ges gäldenären istället rätt att ansöka om att avbryta en eller flera borgenärers rätt att driva in sin fordran denne har mot gäldenären. I gällande rätt avseende rekonstruktionsplanen finns inga krav på innehåll eller att den ska fastställas av en myndighet. Den ska tillställas rätten och borgenärer men dessa har inget att invända mot gällande planens utformning eller innehåll. I förslaget ställs dels krav på vad planen ska innehålla samt att en ansvarig myndighet och borgenärerna ska bekräfta och anta planen. Det är dessa regler som granskas i uppsatsen och en analys sker utifrån problematiken som författaren identifierat i den gällande rätten och i vilken mån reglerna i förslaget kan lösa problemen. Det författaren kommit fram till är att flertalet problem som identifierats avseende gäldenärens avtal går att lösa genom en implementering av direktivet. Andra problem är inte möjliga att lösa enbart genom reglerna i förslaget utan kan behöva kompletteras av andra regler i nationell rätt och vissa problem kanske det inte är lämpligt att lösa då det snarare skulle leda till att nya problem skulle uppkomma. Problemen som föreligger gällande rekonstruktionsplanen i gällande rätt skulle lösas genom en implementering av direktivet då det i gällande rätt råder en avsaknad av regler medan rekonstruktionsplanen är starkt reglerad i förslaget.
This essay is about the proposal for directive COM(2016)723/F1and its regulations regarding restructuring plan and debtors contracts along with the Swedish regulation of today regarding the same areas. The essay is about the problem areas in the Swedish regulation and to what extent the problems were to be solved by implementing the directive in Swedish law. According to Swedish law the debtors whose been granted restructuring receives a protection of their contracts meaning that the counterpart can’t cancel the contract if they before the initiation of corporate reconstruction had the right to cancel the contract due to the debtor’s delay. In the proposal the debtor are instead given the opportunity to apply for stay of individual enforcement actions, meaning that one or more creditors can’t collect their claim. There are no content requirements or requirements of acceptance regarding the restructuring plan in Swedish law. The debtor are to give the plan to a court of law and to the debtor’s creditors but neither have any right to object due to the plan being inadequate in some sort of way. The proposal presents regulations demanding both the contents of the plan as well as an authority to accept the plan and creditor’s right to vote for the plan’s acceptance. It’s these rules that are being reviewed in the essay and the author presents an analysis based on the problem areas in Swedish law and to what extent the regulations in the proposal can solve the problems. The author’s conclusion is that multiple problems identified in Swedish law considering debtors contracts is possible to solve by implementing the directive. Other problems aren’t possible to resolve merely by the regulations in the proposal but might be able to solve by supplementing them with national regulations and lastly some problems might not be appropriate to solve because it might lead to new problems occurring. The problems due to the restructuring plan in Swedish law would be solved by implementing the directive since there is a lack of rules in Swedish law while the plan is highly regulated in the proposal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Thunholm, Björn, and Andreas Torpmark. "MiFID - Granskat ur den svenska finansmarknadens perspektiv." Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-573.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.

Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna,

Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenska

Finnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samt

hur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden.

Resultat & slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid.

Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan. Värdepappersinstitutionerna kommer och andra sidan få bättre möjligheter att växa internationellt, en möjlighet som troligen kommer att gynna de större institutionerna i större grad än de mindre. Flera aktörer på marknaden ser även brister i harmoniserings-

arbetet, vilka kan orsaka direkta nackdelar för den svenska finansmarknaden.

Förslag till fortsatt forskning: Det intressanta med denna studie är att den reflekterar de teorier, fortsatt spekulationer, åsikter samt förväntningar som fanns inför implementeringen. Det vore därför ytterst intressant att undersöka utfallet ur alla de aspekter vi

lyfte, i olika tidsintervaller efter implementeringen.

Uppsatsens bidrag: Studien har uppfyllt sitt syfte och dokumenterat den svenska finansmarknadens syn på harmoniseringen av finansmarknaden inom EU, med särskild beaktning av MiFID direktivet och dess innebörd.

Aim: The purpose of our essay is to clear up the difficulties of what the new directive MiFID means, and which part it represents for the harmonisation of the European financial market. Further we want to illuminate what the different operators of the financial market consider about the harmonisation and what attitude they have for the different parts of the MiFID directive.

Method: After careful selection we have let: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen and Finansinspektionen to represent the Swedish financial market. It´s on the basis of these three parts, our empirical input of how the harmonisation in connection with the MiFID directive, and how the directive in general is received on the Swedish financial market, is established. By studying scientific

articles, studies and comment letters that hese three groupes has developed, we have tryed to make a understanding concerning there opinions and there standpoints respecting the MiFID directive. We performed iterviews with the three groupes and further vi present already existing theories for how a well functional financial market and harmonisation have worked in prior areas.

Result & Conclusions: In our analyse we found that all parts where positive to the harmonisation and the directive in the big picture, but that there where many detail objects in the way of the ambition of a united financial market in a foreseeable time. On the other side the value paper institutes gone have the opportunity to grove internationally, an opportunity that most likely will benefit the bigger institutes greater then the smaller ones. Several of the actors also notice a lack in the harmonisation work that could cause direct disadvantages for the Swedish financial market if not corrected.

Suggestions for future research: Whats intresting with this study is that it reflects the theories, speculations views and expectations that existed prior to the implemention of the research: directive. On the basis of this it would be extremley intresting to examie the results in aspect of all the angles we used in this study in varyes

timeintervals after the implementation.

Contribution of the thesis: This study has fulfiled its aim and documented the swedish view on to the harmonisation of the financial market within the EU, with special consideration of the MiFID directive and it´s signigicance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Brännström, Linn. "Klimatperspektivet i MKB för svenska väg- och järnvägsplaner : En studie gällande hur klimataspekten hanteras i rådande miljöbedömningar och hur hanteringen bör utvecklas till följd av nya EU-direktiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67775.

Full text

Abstract:

Sverige har fastslagit nationella miljömål som bland annat fastställer att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att nå klimatmålen krävs insatser från en rad olika sektorer. Transportsystemets miljöpåverkan är stor men därav är också möjligheterna att minska de totala utsläppen av växthusgaser. En utmaning för att lyckas med detta är att hitta helt nya lösningar samtidigt som redan existerande funktionella lösningar behöver effektiviseras och byggas ut. En hållbar samhällsutveckling kan bara uppnås genom ett helhetsperspektiv. I syfte att minska den antropogena påverkan på klimatet och miljön, men även för att anpassa stadsmiljön till klimatförändringarna, är det därför av stor vikt att tillfullo integrera klimatförändringar i planerade planer, program och projekt. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är lagstadgade och metodiska verktyg, passande för detta ändamål. Därmed finns det en möjlighet att systematiskt integrera klimatförändringar i en rad olika offentliga och privata projekt, i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Fram till nyligen (år 2018) har detta inte varit lagstadgat men ändringen av Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/92/EU) till (2014/52/EU) gällande miljöbedömningar förändrar detta. Nu måste även klimatförändringar behandlas tydligare i miljöbedömningar. Trafikverket är en aktör som ansvarig för statlig infrastruktur och för att styra anläggningsbranschen mot ett mer ”utsläppsvänligt” byggande. Ändringen av EU-direktivet ställer nya krav på hur Trafikverket framöver behöver behandla denna miljöaspekt. Syftet med examensarbetet var därför att förtydliga klimatperspektivet i MKB:er och målet att ge rekommendationer till hur Trafikverket bör hantera klimataspekten i MKB:er för svenska väg- och järnvägsplaner för att tillmötesgå nya EU-direktiv. Tre olika fallstudier genomfördes för att undersöka dels: om och hur Trafikverket behandlar klimataspekten i sina MKB:er i dagsläget; för att undersöka hur andra aktörer implementerar klimataspekten; för att undersöka hur olika vägledningar föreslår att implementeringen bör gå till. Även en litteraturstudie genomfördes för att sammanställa forskningsområdet om bland annat vad MKB-processen för svagheter, om E-LCA bör användas vid transportplanering och vilka utmaningarna är med att lyckas integrera klimataspekten. I EU-direktivet framkommer det att MKB:er framöver bör behandla: Lindring av klimateffekter: alltså utredning av förväntade utsläpp av växthusgaser till följd av projektet och hur dessa kan reduceras (så kallade miljöåtgärder). Klimanpassning av projektet: utredning gällande hur projektet kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar och huruvida projektet kan anpassas efter dessa. Resultatet visar att endast 20 % av Trafikverkets slumpmässigt utvalda MKB:er behandlar klimataspekten på ett tydligt sätt medan 45 % behandlar klimataspekten ”ytterst lite”. Av Trafikverkets 20 MKB:er nämner 45 % nyckelordet ”koldioxid/CO2” och 40 % nämner nyckelordet ”växthusgas”. Rekommendationerna som resultatet mynnat ut i förslår att: Om klimataspekten inte redovisas bör en motivering finnas till detta. Redovisa utfall kvantitativt. Rimligtvis i form av CO2-ekvivalenter (både positiva och negativa). Tydligare bedömningsgrunder. Förslagsvis: Koppla ihop projektet till globala, nationella och regionala mål; använd funktionella enheter, exempelvis CO2-ekv/Km järnväg. Tydligare definitioner och uttryck. Använd ett E-LCA-perspektiv i MKB:en och redovisa systemgränser och livsfaser. (Lyft fram sådant som framkommer i en eventuell EPD tydligare) Belys osäkerheter med känslighetsanalyser och scenarioanalyser. Förtydliga kopplingen mellan klimatanpassning och klimatförändringar Inför klimataspekten i ett ”eget” avsnitt eller under ett avsnitt kallat ”kumulativa effekter” För att stödja processen med införandet av klimataspekten kan en lathund likt tabell 20 (se Fallstudie 3) utformas.
Sweden has prescribed national environmental targets which states that Sweden should not cause any greenhouse emissions by 2045. To achieve these goals, efforts are required from a variety of sectors. The environmental impact of the transport system is high, but therefore are the opportunities to reduce the total greenhouse gas emissions also great. A challenge to succeeding in this is to find completely new solutions while already god existing solutions needs to be streamlined and expanded. Sustainable social development can only be achieved through a holistic perspective. To reduce the anthropogenic impact on the climate and the environment, but also to adapt the urban environment to climate change, it is therefore important to integrate climate change into planned plans, programs and projects. Environmental impact Assessments (EIA) are statutory and methodological tools, suitable for this end goal. Thus, there is an opportunity to systematically integrate climate change into a variety of public and private projects, in the work towards a more sustainable society. However, until recently (2018) this has not been statutory, but the amendment of Directive (2011/92 / EU) to (2014/52 / EU) of the European Parliament and of the Council to on environmental assessments alters this. Now climate change is also required to be treated more clearly in environmental assessments. The Swedish Transport Administration oversees government infrastructure and therefore an important actor to direct the construction and infrastructure industry towards a more "emission-friendly" construction. The amendment to the EU directive places new demands on how the Swedish Transport Administration will need to address this environmental aspect in the future. The purpose of the thesis work was therefore to clarify the climate perspective in EIAs and the goal to give recommendations for how the Swedish Transport Administration should handle the climate aspect in EIAs for road and rail plans in order to comply with new EU directives. Three different case studies were conducted to partly investigate: If and how the Swedish Transport Administration deals with the climate aspect in their present EIAs; to investigate how other actors implement the climate aspect; to investigate how different guides suggest that the implementation should take place. I addition to the Case Studies a literature study was conducted to compile the research area on the weaknesses in the EIA-process, if E-LCA is a good tool to use in transport planning and what the challenges are to successfully integrate the climate aspect into EIAs. The new EU directive states that EIAs should address: Mitigation of climate effects: i.e., investigation of expected greenhouse gas emissions as a result of the projects and how these can be reduced (so called environmental measures). Climate adaption of the project: an assessment of how the project may be affected by future climate change and whether the project can be adapted accordingly. The result shows that only 20 % of the Swedish Transport Administrations randomly selected EIAs is addressing the climate aspect in a clear way, while 45 % addresses the climate aspect very little. Only 45 % of the Swedish Transport Administrations 20 randomly selected EIAs mention "Carbon dioxide/CO2" and only 40 % mention the keyword “greenhouse gas”. The recommendations that resulted from the results include: If the climate aspect is not recognized, a motivation should be given to this. Report outcomes quantitatively. Reasonably in terms of CO2 equivalents (both positive and negative). Clearer grounds for assessment. Proposed: Link the project to global, national and regional goals; Use functional units, such as CO2 Equal / Km Rail. Clearer definitions and expressions. Use an E-LCA perspective in the EIA and report system boundaries and life scenarios. (Highlight the content of a possible EPD more clearly). Illustrate uncertainties with sensitivity analyzes and scenario analyzes. Clarifying the link between climate change and climate adaption. Introduce the climate aspect into an "own" section or under a section called "cumulative effects" To support the process of introducing the climate aspect, a reference guide, like table 20 (see Case Study 3) can be designed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Fors, Ottosson Alfred, and Louise Johansson. "Webbtillgänglighet för en senior målgrupp inom e-handeln : Kartläggning av till vilken grad den svenska e-handeln inom hälsa uppfyller de EU-direktiv som offentliga organ förväntas efterfölja." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36761.

Full text

Abstract:

Webbtillgänglighet är en viktig aspekt för att säkerställa en bra kundupplevelse. För att uppnå webbtillgänglighet bör webbplatser vara tillgängliga för alla användare oavsett eventuella nedsättningar. Idag regleras webbtillgänglighet enbart på webbplatser av bland annat svenska myndigheter och privata aktörer som drivs av offentlig finansiering. Denna reglering utförs av EU-direktivet om webbtillgänglighet. Forskning tyder på att Sveriges totala population av seniorer stiger och att ålderdom medför olika grader av nedsättningar. Forskning tyder även på att e-handelsvanor hos äldre stiger i Sverige, framför allt inom kategorin hälsa. Exkludering som berör en senior målgrupp undviks genom webbtillgänglighet. Det kan anses problematiskt att e-handeln i Sverige inte behöver följa EU-direktivet om webbtillgänglighet. Till vilken grad uppfylls webbtillgänglighet inom den svenska e-handeln i kategorin hälsa som offentlig verksamhet förväntas efterfölja? Studien består av en kartläggning över 16 svenska e-handelswebbsidor. Sidorna mättes mot en checklista över webbtillgänglighet baserad på Web Content Accessability Guidelines (WCAG). Resultatet från kartläggningen identifierar styrkor och brister vad gäller tillgänglighet. Ingen webbsida är fullt ut webbtillgänglig. Samtliga webbsidor påvisar brister på grundläggande kriterier inom tillgänglighet som bland annat påverkar individer med synnedsättning. Däremot visar de styrkor som berör responsiv design och navigeringsmöjligheter.
Web accessibility is an important aspect to consider when attempting to ensure a viable customer experience. To obtain web accessibility, websites should be available for everyone, regardless of any impairments. The regulation for web accessibility only applies for Swedish public authorities or for companies that are driven by public financing. These regulations are managed by the EU Web Accessibility Directive. Studies indicate that the total population for senior citizens is rising and that old age naturally brings different degrees of impairments. Research also indicates that e-commerce habits for older people are rising in Sweden, especially in the health category. Exclusion affecting a senior target group is avoided through web accessibility. It can be considered problematic that the Swedish e-commerce are not obligated to follow the EU Web Accessibility Directives. To what degree is web accessibility which public authorities are expected to follow fulfilled in the Swedish e-commerce health category? In this study, a survey of web accessibility on 16 Swedish e-commerce web pages was carried out. The web pages where measured against a web accessibility checklist based on the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). The results from the survey identifies strengths and weaknesses in terms of accessibility. None of the web pages was fully accessible. All web pages indicate deficiencies in the basic criteria of web accessibility which, among other things, affect individuals with visual impairment. However, they all show strengths related to responsive design and greater opportunities for navigation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nordlund, John, and Johan Sjöholm. "Klimatrelaterad hållbarhetsredovisning : Statligt ägda bolag över tid (2016 och 2020)." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22342.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen i svenska statliga bolag under åren 2016 och 2020 för att utröna om någon förändring i kvalitet kan observeras och vilka faktorer som påverkar kvaliteten på den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen under respektive år. Den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen för 40 statligt ägda bolag undersöks under två år. Uppsatsens forskningsfrågor och hypoteser undersöks utifrån en kvantitativ forskningsansats, där en innehållsanalys av bolagens hållbarhetsredovisning genomförs för respektive år. Genom kvantifiering av hållbarhetsinformationen skapas empirisk data som analyseras. Som grund för analysen ligger den teoretiska referensramen, där uppsatsens empiri tolkas med hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt institutionella teorin. Uppsatsens slutsats visar på att EU-direktivet haft en positiv påverkan på den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen. Vidare påvisas även en positiv relation mellan bolagens storlek och kvaliteten av den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen.
The purpose of this thesis is to examine the climate-related sustainability report in Swedish State owned enterprises during the years 2016 and 2020 to find out if any change in quality can be observed and what factors affect each year. The climate-related sustainability report of 40 state-owned companies is reviewed for two years. The thesis’ research questions and hypotheses are examined on the basis of a quantitative research approach, where a content analysis of the companies’ sustainability reports is carried out for each year. By quantifying the sustainability information, empirical data is created and analyzed. The foundation of the analysis is the theoretical framework, where the thesis’ empirics are interpreted with the help of legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory. The conclusion of the thesis shows that the EU directive has had a positive impact on the climate-related sustainability report. Furthermore, a positive relationship is also demonstrated between the companies’ size and the quality of the climate-related sustainability report.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Arhammar, Andersson Molly. "Tillgänglighet, testning och förtroende : eller konsten att inte vara ett funktionshinder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84805.

Full text

Abstract:

Arbetet undersöker hur Sveriges kommuner valt att testa tillgänglighetsanpassningen av sina webbplatser och vilket förtroende de har för att webbplatsen är tillgänglighetsanpassad. Dessa två faktorer analyseras sedan i relation till varandra för att belysa om, och i så fall på vilket sätt, testpraktik påverkar förtroende. Resultatet ställs i kontrast mot den tidigare forskning som säger att manuell testning av tillgänglighetsanpassning är mer pålitlig än automatisk sådan, samt att testning överlag leder till högre förtroende. Undersökningen görs genom en enkätundersökning utskickad till alla Sveriges kommuner och kommer fram till att det, i samklang med tidigare forskning, går att se att närvaro av testning leder till högre förtroende, medan det i motsats till vad forskningen indikerar inte går att se att de som testar manuellt har ett generellt högre förtroende än de som testar automatiskt. Detta leder till slutsatsen om att datavetenskapen måste kommunicera ut sin kunskap om hur testning av tillgänglighetsanpassning kan utföras på bästa sätt, att kommunerna själva behöver få tillgång till mer kunskap om hur man testar effektivt och pålitligt med manuell testning, och pekar mot vidare forskning inom datavetenskap, filosofi och psykologi kring testning, förtroende och människans relation till maskinen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Keller, Maximiliane. "La Scala ställer fortsatt till en scen : Är anläggandet av allmänna platser inom ramen för exploateringsavtal upphandlingspliktigt?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429610.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Wass, Emelie. "Genomförande av direktiv 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förföranden : En analys av den svenska implementeringen av direktvet artikel 6.4 avseende rätten att bli informerad om förändrad anklagelse." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-262227.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ekdahl, Samuel, and Stefan Swiatek. "SOU 2015:8 – En studie över intressenternas attityder till en ny företagskategori samt ny årsredovisningslag." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10411.

Full text

Abstract:

Inom EU pågår ett ständigt arbete med harmonisering av lagar i syfte att utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, samtidigt som hänsyn tas till att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. Med detta som bakgrund har EU arbetat med att främja lättnader för små och medelstora företag på internationell såväl som nationell nivå, vilket resulterade i en revision av de egna direktiven. Som en följd av Europaparlamentet och Rådets direktiv av 2013 gällande årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, tillsattes i slutet av 2012 en utredning av regeringen. Utredningens uppgift var att lämna förslag till de lagbestämmelser som i svensk rätt skulle krävas för att genomföra direktivet. Utöver själva direktivet behandlade utredningen även frågan om de befintliga årsredovisningslagarna bör utformas på ett mer överskådligt och tydligt sätt. Utredningen resulterade i ett delbetänkande som behandlade genomförandet av EU:s nya redovisningsdirektiv, samt ett slutbetänkande som innefattade en översyn av årsredovisningslagarna. Remiss på slutbetänkandet skickades ut till 57 instanser och svaren på denna skulle vara Justitiedepartementet tillhanda senast den 1 december 2015. Totalt inkom det svar från 36 instanser gällande slutbetänkandet.Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de attityder de olika remissinstanserna har till de förslag som angivits av utredningen. Genom att skapa en modifierad intressentmodell kategoriserar vi instanserna i olika intressentgrupper och undersöker om det finns samband i remissvaren baserat på vilken intressentgrupp respektive instans är kategoriserad i, samt vilka frågor som är av störst vikt för instanserna. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är baserad på de inkomna remissvaren.Studien visar att de flesta remissinstanserna ser positivt på ett införande av en ny företagskategori, mikroföretag. Då den svenska utredningen föreslår lägre gränsvärden för denna kategori än vad EU-direktivet gör, gav detta upphov till diskussion. Utredningen menar att det underlättar att ha samma gräns som för revisionsplikt, medan de som förespråkar högre gränsvärden anser att det medför mer svårigheter för svenska företag jämfört med deras europeiska jämlikar. Även den kostnadsbesparing som presenterats av utredningen ifrågasätts av ett flertal instanser då de anser att kalkylen är för snävt beräknad, och menar att kostnaderna kommer att bli högre både för det enskilda företaget och för samhället. Gällande moderniseringen av ÅRL och BFL är alla instanser överens om att det är något som ligger i tiden, baserat på att lagarna idag är allt för komplexa och saknar logisk struktur. Förslagen gällande fastställandet av årsredovisningen samt fastställelseintyget har renderat i minst yttranden från remissinstanserna. De instanser som svarat är också de som påverkas mest av de nya reglerna.De slutsatser vi drar är att de flesta instanserna är positiva till de förslag som presenterats av utredningen. Debatten angående gränsdragningen kommer med stor sannolikhet att fortgå även efter det att kategorin mikroföretag har införts i lagstiftningen. Vi anser att det är av vikt att Sverige tillämpar de gränsvärden som EU-direktivet förespråkar, bland annat av harmoniseringsskäl. I kostnadsfrågan ser vi att det i det långa loppet är viktigare att lättnader införs för de mindre företagen än att det på kort sikt kommer innebära merkostnader för myndigheterna. Gällande förslaget till en modernisering av ÅRL och BFL så är vi precis som remissinstanserna positiva till det då vi anser det vara av största vikt att förbättra tydligheten i lagtexten.
Within the EU, the work with harmonization of laws is an on-going process. The aim is to design and implement legislation of the highest quality, while taking into account that the administrative burdens are proportionate to their advantage. Against this background, the EU has worked to promote relief for small and medium-sized entities at the international as well as the national level, resulting in an audit of its own directives. As a result of the European Parliament and Council Directive of 2013 concerning the annual accounts, consolidated financial statements and related reports of certain types, an investigation was added by the government at the end of 2012. The investigators task was to submit proposals to the legislative provisions of Swedish law that would be required to implement the Directive. In addition to the Directive itself, the investigation treated the question whether the existing annual accounts legislation should be redesigned in a more transparent and clear manner. The investigation resulted in an interim report that dealt with the implementation of the new EU accounting directives, as well as a final report, that handled a review of the annual accounts act. The consultation on the final report was sent to 57 agencies and the answer to this was to be at the Ministry of Justice no later than 1 December 2015. Answers were received from 36 agencies.The purpose of this study is to examine and report on the attitudes of the various consultative agencies regarding the proposals set forth by the investigation. By creating a modified stakeholder model, we categorize instances of the various stakeholders and examine whether there is a correlation in the responses based on the stakeholder group each instance is categorized into, and what issues are of most importance to the instances. The study is qualitative in nature and the empirical data is based on the submitted consultation responses.The study shows that most agencies welcome the introduction of a new business category, micro-entities. There are some concerns regarding the limits for this category, since the limits suggested by the Swedish investigation are lower than the limits suggested by the EU. The investigation believes that it is helpful to have the same limit as for auditing duty, while those who advocate higher levels believes it will cause more problems for Swedish companies compared to their European peers. The cost saving estimated by the investigation are believed to be too narrowly calculated by several agencies, who argue that the costs will be higher for both the individual entity as well as for society. Regarding the modernization of the annual accounts acts all agencies agree that it is something that needs to be done, based on that the laws are too complex and lack logical structure. The proposals regarding the establishment of the annual report and approval certificate has rendered the least opinions of the consulted agencies. The replying agencies are the ones most affected by these new rules.The conclusions that we draw are that most of the agencies are positive towards the proposals presented by the investigation. The debate over the limits for micro-entities will likely continue after the category has been introduced to legislation. We believe that it is important for Sweden to apply the values that the EU directive advocates, for harmonization reason among other things. Regarding the cost issue we see that it is more important to promote relief for the smaller companies, than the meaning of increased costs in the short term. Regarding the modernization of the annual account acts we are, just as the consultative agencies, in favour of it because we believe it to be of utmost importance to improve the clarity of the legal text.(This essay is written in Swedish)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Van, Uytven Sebastian, Nermin Osmanbegovic, and Peter Niebuhr. "Jämförbarhet inom hållbarhetsredovisning : med fokus på Sveriges fordonsindustri." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22404.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar jämförbarhet inom hållbarhetsrapportering inom fordonsindustrin i Sverige. Tidigare forskning har visat att det finns brister i jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisningar. Denna studie undersöker om detta fortfarande föreligger, och i så fall på vilket sätt och varför, med hjälp av en nulägesanalys. Studien undersöker även vilka förbättringsmöjligheter som finns bland identifierade brister. Studien är en kvalitativ studie med data i form av hållbarhetsrapporter. Resultatet från forskningen visade att jämförbarhet i fordonsindustrin i Sverige fortfarande brister. Intressenternas krav identifieras som främsta anledningen för brister i jämförbarhet, då det är per deras efterfrågan bolagen redovisar. Studien kom också fram till att skillnader i typ av kärnverksamhet hos företagen också är en determinant för detta. Förslag till förbättringar ges genom bättre integration av hela värdekedjan i hållbarhetsrapporteringen, samt ökad harmonisering av processer genom samarbete med branschorganisationer. Vidare ges förslag på skärpta och mer lämpliga formkrav av lagstiftning och bättre samarbete med lagstiftare och branschorganisationer för att uppnå detta. Författarna ger förslag för vidare forskning att undersöka de identifierade, såväl oidentifierade orsaker till brister i jämförbarhet och i vilken mån de är ansvariga för detta fenomen.
This study concerns comparability in sustainability reporting within the automotive sector in Sweden. Existing research has shown deficiencies in comparability of sustainability reports. The aim of the study is to examine, through an analysis of the current state of sustainability reporting, whether these shortcomings still exist and if so, how and why they present themselves. The study also aims to provide possible solutions for any identified deficiencies. The study is a qualitative study using empirical data in the form of sustainability reports. The results of the study show that sustainability reports in the automotive sector in Sweden still exhibit deficiencies in comparability. Stakeholder demands are identified as the primary reason for differences in reporting practices, as it’s per their demand that corporations report sustainability information. The study also identifies differences in the companies’ core activity as a determinant for this. Possible solutions are suggested as increased integration of the sustainability reporting of the value chain as a whole, as well as harmonisation of processes through cooperation with industry associations. Furthermore, increased quality control through legislation is suggested as well as increased cooperation between legislators and industry associations in order to achieve this. The authors suggest that further research can be aimed at identifying the respective importance of these different causes for shortcomings in comparability, as well as possible unidentified factors. The study was conducted and is presented in Swedish.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Samuelsson, MiaMaria, and Isabella Gustafsson. "Minskade Upplysningskrav : En kostnadsbesparing ur ett företagsperspektiv?" Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138435.

Full text

Abstract:

Titel: Minskade upplysningskrav – En kostnadsbesparing ur ett företagsperspektiv? Problematisering: Den 1 januari 2016 uppdaterades årsredovisningslagen (SFS 1995: 1554) i syfte att förenkla redovisningen för mindre företag. Uppdateringen innebär bland annat sänkta upplysningskrav för mindre företag. Enligt lagändringens förarbeten var tidigare redovisningskrav betungade, särskilt för mikroföretagen. En reducerad upplysningsskyldighet ska därför bidra till att sänka mikroföretagens administrativa kostnader så att de står i proportion till sin nytta. Årsredovisningar utgör ett viktigt beslutsunderlag som ska möjliggöra välgrundade beslut för mikroföretagens intressenter, särskilt långivare. Årsredovisningsinformation är emellertid kostsam att ta fram och det gäller att finna en balans mellan kostnad och nytta. Syfte: Studien syftar till att undersöka effekterna av sänkta upplysningskrav för mikroföretag och huruvida dessa har införts på bekostnad av den nytta som årsredovisningen ska ge intressenterna. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ strategi med deduktiv ansats. Undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer med långivare och mikroföretagens redovisningskonsulter. Slutsats: Studiens resultat visar att redovisningens praktiska arbete inte är identiskt med hur det beskrivs i teorin och i lagens förarbeten. Studiens undersökningspersoner har vittnat om ingen eller liten besparingspotential för mikroföretagen utifrån sänkta upplysningskrav. Däremot bekräftar de att vissa implementeringskostnader har uppstått. Vad gäller intressentgruppen långivare indikerar studiens resultat att nyttan av mikroföretagens årsredovisningar efter lagändringen är tämligen oförändrad. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med att öka medvetenheten avseende hur de nya förenklingsreglerna för mikroföretag har implementerats samt vilken påverkan de utgör på berörda aktörer.
Thesis problem: On January 1st, 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was updated in order to simplify the accounting work in smaller companies. The update implies – amongst other things – reduced disclosure requirements for smaller companies. According to the legislative history, previous accounting requirements were very burdensome, in particular for micro-enterprises. A decreased disclosure obligation aims to reduce the administrative costs in micro-enterprises in order to make the costs proportionate to its usefulness. Annual reports provide an important basis for decision making in order to enable informed decisions for micro- enterprises stakeholders, especially lenders. Annual report information, however, is costly to achieve and it is crucial to find a balance between its costs and usefulness. Aim: The study aims to investigate the effects of reduced disclosure requirements for micro- enterprises and whether these have been introduced at the expense of the usefulness the annual reports should give the stakeholders. Method: The study has been conducted based on a qualitative strategy with a deductible approach. The investigation has been accomplished through interviews with lenders and accounting consultants of micro-enterprises. Conclusions: The study's result shows that the practical accounting work is not identical to how it is described in theory and in legislative history. The study's respondents have testified about no, or small savings potential for micro-enterprises based on reduced disclosure requirements. However, they confirm that some implementation costs have arisen. As far as the interest group lenders are concerned, the study indicates that the usefulness of micro- enterprises' annual reports after the law modification are quite unchanged. Contribution: The study has contributed to raising awareness of how the new simplification rules for micro-enterprises have been implemented and what impact they have amongst concerned groups.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Eriksson, Olov. "Sverige och Art- och Habitatdirektivet - i samförstånd eller avvikande : En studie om reglerande dokuments roll i implementeringsprocessen." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85153.

Full text

Abstract:

Within the political science literature that deals with the implementation process a central part has long been what is sometimes called the implementation deficit. This means that the effect of a policy decision doesn´t turn out as it was originally intended. The often used explanation is that the policy decisions moves through many levels during its implementation where different actors can change or alter the decision in various degrees. This phenomenon has gradually become more and more attended within the legislative process in the European Union and has been addressed in numerous studies. The purpose of this paper is to examine the implementation of The Habitats Directive, as its embodied in regulatory documents, in the Swedish multi-level system. To concretize this purpose, I´ve used two research questions; [1] How well has The Habitats Directive been implemented in the regulatory documents? and [2] Which deviations from the Directive are there? To answer these questions I conduct an analysis of ideas of the regulatory documents that constitute the written implementation of the Directive. I compare the degree of consensus in the multi-level system based on two dimensions of the Directive, the Conservation dimension and the Habitats/Species dimension. The result shows that the agreement between the EU Directive and the implementation of the Authority level is probably greater than that on the Parliamentary level . This contradicts the theory that the implementation of the multilevel system creates a cumulative implementation deficit and the result can be a contribution to further understanding and interpreting the practical implementation of the Directive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hellbom, Fredrik. "Genomförandet av bemanningsdirektivet 2008/104/EG : En problematisk implementering för Sverige?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-13986.

Full text

Abstract:

Abstract The use of temporary agency workers has increased significantly during the last decades. Due to considerable differences in the legal status and working conditions of temporary agency workers within the EU, the directive 2008/104/EC on temporary agency work was adopted in 2008. The current directive has a two folded purpose, first and foremost to improve the employment and working conditions for temporary agency workers, by establishing the principle of equal treatment. The second purpose is to create greater acceptance for the temporary work agencies, and also to review and remove any unjustified restrictions or prohibitions against them. There are several different models for labour market regulation represented within the EU. The Swedish and Nordic model has through history relied heavily on regulation via collective agreements, entered into by the social partners, with a minimal amount of state interference and regulation. For Sweden there is a potential problem in the implementation of the directive on temporary agency work, since it follows from case law by the European Court of Justice (ECJ). That the Swedish type of collective agreement, that lacks universal applicability, is insufficient as the sole means of implementing EU directives establishing rights for all workers. The main purpose of this thesis is to analyze if and how it’s possible to implement the directive on temporary agency work, within the established Swedish model for labour market regulation, and at the same meet the requirements of the EU-law.
Sammanfattning Användandet av uthyrd arbetskraft från bemanningsföretag har ökat avsevärt de senaste decennierna. EU:s bemanningsdirektiv 2008/104/EG har tillkommit med anledning av att arbetsvillkoren och den rättsliga regleringen med avseende på bemanningsarbete idag skiljer sig kraftigt bland EU:s medlemsstater. Bemanningsdirektivet har ett tudelat syfte, dels syftar det till att förbättra arbetsvillkoren för bemanningsanställda genom införandet av en likabehandlingsprincip av bemanningsanställda. Därtill syftar direktivet till att skapa större acceptans och undanrö-ja hinder för bemanningsföretagen. Inom EU:s medlemsstater finns en rad olika arbetsmarknadsmodeller representerande. Den svenska och nordiska modellen karaktäriseras av minimalt med statlig reglering, och en hög grad av reglering genom kollektivavtal som förhandlas fram och sluts mellan arbetsmarknadens parter. Den kontinentala modellen som kan sägas var den härskande inom övriga EU och så även för EU:s reglering, bygger på reglering genom lag och en lagfäst möjlighet till att allmängiltigförklara (utsträcka) vissa kollektivavtal. Vilket innebär att arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal, tvingas tillämpa ett visst avtal. För Sveriges del uppkommer ett potentiellt problem i genomförandet av bemanningsdirektivet, då det följer av äldre rättspraxis från EU-domstolen att vår svenska typ av kollektivavtal inte är ett fullgott sätt att implementera EU-direktiv. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda om och hur det går att genomföra bemanningsdirektivet inom den svenska modellen, och samtidigt leva upp till de krav som följer av EU-rätten. Enligt min bedömning kommer det krävas att en bakomliggande lagstiftning införs, som garanterar direktivets skydd för samtliga arbetstagare. Den nödvändiga lagstiftningen kan dock utformas på ett sätt som inte undergräver den svenska modellen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lindberg, Carl. "Svensk uttagsbeskattnings förenlighet med etableringsfriheten : En analys av 22 kap. 5§ 4 pkt. och 7§ IL samt 17a kap. SBL." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14429.

Full text

Abstract:

The Swedish exit tax legislation in Chapter 22. § 5 p. 4 IL states that businesses who change its tax residence to another Member State within the EES are taxed as having its assets sold at the time of the change of domicile. This legislation was declared incompatible with the freedom of establishment in case RÅ 2009 ref. 30 due to the fact that businesses who changed tax residence were treated worse than businesses that remained within the Member State of origin. Of importance for the outcome of the case was the fact that ECJ had declared exit tax incompatible with the freedom of establishment in two previous cases. In connection with RÅ 2008 ref. 30 the Commission also addressed requirements for Sweden to abolish the restrictive legislation through a reasoned opinion. In the aftermath of RÅ 2008 ref. 30 the legislator drafted a suggestion for new legislation which aimed to make the exit tag legislation in IL compatible with the freedom of establishment. The legislator made clear that the communication from the Commission on exit taxation was of great significance in formulating the legislation, particularly the requirement from the Commission that exit tax ought not to lead to immediate tax consequences for the businesses. The suggested legislation made businesses able to defer payment of the exit tax by introducing a new chapter in SBL. Thus did not the wording of the exit tax legislation in IL change. The suggested legislation was heavily criticized by the respondents in the preparatory legislation and also in legal doctrine. The legislation was, however, adopted and the deferment legislation in Chapter 17a SBL came into force 1 January 2010. The question that arises is whether this addition to the exit tax legislation is a sufficient action to achieve the objective of the legislation. It can be concluded that the situation for businesses changing tax residence is not significantly affected by the introduction of the deferment legislation in Chapter 17a SBL. The fact remains that business changing tax residence still are adversely affected due to the fact that taxation occurs on the exit date, which can have the effect of these businesses being taxed in an earlier phase than resident businesses. Consequently the legislation continue to impose immediate tax consequences in certain cases. The fact that the legislation could be achieved in a less restrictive manner by placing the time of taxation at the real disposal of the assets makes the legislation disproportionate. Furthermore, it is not obvious that the conditions which the deferment is associated with should be seen as proportionate either. Due to the fact that it is ascertain that the conditions in some cases can be costly in terms of valuation costs and that the purpose of the legislation could be achieved in a less restrictive manner by applying directives in the field of mutual assistance and recovery of claims instead of an annual deferment procedure. The conditions could therefore be considered disproportionate in relation to the purpose of the legislation. Nevertheless, the main reason for arguing that the Swedish exit tax legislation should be considered as incompatible with the freedom of establishment is the fact that the legislation does not take full account of the taxed assets potential decrease in value, capable of arising after the businesses transfer of tax residence. Through ECJ-case law it can be noted that decrease in value must be taken into account by either the state of origin or the host state to be considered proportionate. The Swedish exit tax legislation is therefore incompatible with the freedom of establishment in all cases where the host state does not take notice of such decrease in value.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Borg, Rebecca, and Emma Gatzwiller. "Hållbarhetsredovisning : Hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkar större företags hållbarhetsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78291.

Full text

Abstract:

I takt med att hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare har regeringen, efter EU-direktiv, infört en lag som kräver att större företag från och med räkenskapsåret 2017 måste upprätta en hållbarhetsredovisning. Den här kandidatuppsatsen tydliggör med hjälp av en kvalitativ studie hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkat företags hållbarhetsarbete. Syftet är att ge en bild av hur företagens hållbarhetsredovisning har förändrats i samband med lagkravet samt analysera och förklara hur en förändrad hållbarhetsredovisning påverkat företagens arbete med hållbarhetsfrågor. Studien har genomförts med ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Relevanta teorier och tidigare forskning kring ämnet har tillsammans med semistrukturerade intervjuer med fem större företag samt granskning av tio företags årsredovisningar, legat till grund för analys. Resultatet visade framförallt en positiv inställning till lagkravet, både från företag som arbetat med det länge och de företagen som inte haft så stor erfarenhet kring ämnet sedan tidigare. De fria ramarna i lagkravet har gjort att företagen själva kunnat välja hur hållbarhetsredovisningen kring social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska vara utformad. Tyvärr har det även försvårat jämförbarheten mellan företag trots att lagkravet delvis syftade till att underlätta denna jämförelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Nordlinder, Holmberg Maria, and Karol Jando. "Förändrade förutsättningar för konkurrens mellan aktörer som verkar på den finansiella marknaden : En kvalitativ studie om EU-direktivet Markets in Financial Instruments Directive." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32872.

Full text

Abstract:

Markets in Financial Instruments Directive I är ett direktiv framtaget av Europakommissionen som reglerar den finansiella marknaden i Europa, som ett resultat av finanskrisen som uppkom 2007. Direktivet har implementerats i hela Europa Unionen och infördes i Sverige 2007. Finanskrisen har lagt grunden för ytterligare skärpta regleringar för en effektivare tillsyn, eftersom det tidigare fanns reguljära brister på den finansiella marknaden. Från januari 2017 implementerades Markets in Financial Instruments Directive II och träder i lag i Sverige januari 2018. MiFiD II syftar till att täppa till de brister som funnits i det första direktivet. Syftet med studien är att undersöka om direktivet kan bidra till förändrade förutsättningar gällande konkurrens mellan aktörer som verkar på den finansiella marknaden samt vilka fördelar och nackdelar direktivet medför. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utvalda aktörer som verkar på den finansiella marknaden har intervjuats både personligt men också online. Ytterligare information om direktivet har samlats in från vetenskapliga artiklar, litteratur samt dokument från myndigheters hemsidor. Resultatet av studien visar att samtliga aktörer är positivt inställda till direktivet men att det fortfarande finns oklarheter gällande dess implementering, hur direktivet ska tolkas samt hur ett enhetligt utförande ska ske inom alla EU-länder. MiFID II syftar till att främja konkurrensen ytterligare, men baserat på respondenterna tenderar åtstramningarna att leda till ökade inträdesbarriärer, risk för stordriftsfördelar samt att mindre aktörer kan missgynnas.
Markets in Financial Instruments Directive I is a directive established by the European Commission that regulate the financial market in Europe as a result of the financial crisis that occurred in 2007. The Directive has been implemented in the European Union and introduced in Sweden in 2007. The financial crisis has laid the foundation of harder regulations and for supervision to be more effective, because of the previous shortcomings on the financial market. Markets in Financial Instruments Directive II were implemented in January 2017, and will be established as a law in Sweden in January 2018. The purpose of MiFID II is to overcome the shortcomings that have been identified in the first directive. The purpose of the study is to examine whether the directive can contribute to changing conditions for competition between players on the financial market and the advantages and disadvantages of the directive. The study has a qualitative research strategy, with a focus on semi-structured interviews. A number of players on the financial market have been interviewed both personally and online. Further, information on the directive has been collected from scientific articles, literature and documents from government websites. The result of the study shows that all respondents are positive to the directive but that there still are uncertainties about its implementation, how the directive should be interpreted and how all the EU countries should implement the directive in a uniform way. MiFID II aims to continue to improve the competition, but based on the respondents, harder requirements tends to increase barriers to entry, risk of economies of scale, and smaller players to be exposed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lundin, Isabelle. "Ändring av brottsrubricering i ljuset av europarätten : en studie av jura novit curias förenlighet med rätten till en rättvis rättegång, med utgångspunkt i Sveriges impementering av artikel 6.4 i direktiv 2012/13/EU om rätten att bli informerad om en ändrad anklagelse." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-140713.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Björklund, Jacqueline. "Reviewing the Non-Financial Reporting Directive : An analysis de lege lata and de lege ferenda concerning sustainability reporting obligations for undertakings in the EU." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-431664.

Full text

Abstract:

The Non-Financial Reporting Directive (“NFRD”),[1]is an important contributor to the European Union’s (EU) goal of creating a more sustainable future for all. By requiring large public-interest entities to report non-financial information relating to sustainability matters, the NFRD increases business transparency and gives stakeholders the opportunity to make more informed investment decisions, monitor corporate activities and initiate discussions based on current practices. The purpose of this thesis is to analyze the NFRD as it stands today and to analyze in what way the NFRD has the potential to improve by chiefly using the legal dogmatic method. The thesis reached its completion with an appropriate timing (January 2021) as the EU has announced its ambition to revise the NFRD by the first quarter of 2021. The conclusion drawn is that the NFRD should be revised on a series of points. Most importantly, reliability of the provided information should be secured through a stronger verification mechanism. Other areas for improvement concern the enlargement of the scope of the NFRD and the implementation of further measures securing comparable data. [1]Directive 2014/95/EU.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Jern, Bruhn Elin. "67-årsregeln i LAS : Strider regeln mot EU-rätten?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19040.

Full text

Abstract:

67-årsregeln återfinns i 32 a § LAS och innebär att en arbetstagare har rätt att behålla sin anställning fram till 67 års ålder. Efter 67 års ålder är det arbetsgivaren som avgör om arbetstagaren får behålla sin anställning eller om anställningen avslutas. Regeln blev uppmärksammad genom ett fall från tingsrätten som genom överklagande hamnat hos AD. En anställd, vars anställning upphörde vid 67 års ålder, ansåg att regeln utgjorde åldersdiskriminering enligt arbetslivsdirektivet. AD ansåg att de frågor som tingsrätten hänsköt till EU-domstolen var relevanta och att frågan om 67-årsregeln strider mot EU-rätten kvarstår. För att avgöra om 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten måste arbetslivsdirektivet vara tillämpligt. Arbetslivsdirektivet är tillämpligt om regeln rör exempelvis anställningens längd. 67-årsregeln är förenlig med EU-rätten om syftet med regeln är berättigat och om medlen för att uppnå syftet är lämpliga och nödvändiga. Syftet är berättigat om det exempelvis främjar sysselsättningen och arbetsmarknaden. Regeln ska även använts oberoende av sociala och demografiska förhållanden och oavsett hur arbetsmarknaden har sett ut. Medlen är lämpliga och nödvändiga om regeln inte tvingar en arbetsgivare att ersätta en äldre arbetstagare med en yngre, inte resulterar i obligatorisk pensionsavgång, inte resulterar i att arbetstagaren förlorar sitt diskrimineringsskydd, gör skillnad på avslutande och upphörande och slutligen beaktar den ekonomiska situationen som uppstår efter anställningens avslutande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Ekstrand, Johan, and Jennifer Landström. "Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169309.

Full text

Abstract:

Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism.

Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Pereira, Cunha Naiara. "Omsorgsprincipen vid ansökan om internationellt sydd : En studie av det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU)." Thesis, Södertörns högskola, Juridik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40842.

Full text

Abstract:

This paper addresses the principle of care in the recast asylum procedure directive (2013/32/EU). The purpose of the study has been to analyze how the principle of care is expressed in the directive regarding procedures for granting or rejecting asylum, as well as to analyze how the directive was implemented in Sweden. The recast asylum procedure directive aims to harmonize EU’s member states' procedures for granting and withdrawing international protection. Initially, this paper describes how the directive was created and how the principle of care is expressed in the directive and the meaning and content of the principle of care at EU level as well as its content and meaning according to Swedish law. To conclude, the Swedish implementation of the directive’s provisions directly connected to the principle of care will be discussed. The principle of care is one of the principles of good governance. The principles of good governance have been important in EU law to ensure legal protection for individuals when they are in contact with authorities of EU or Member States. In the analysis, what is found is that the principle of care can be divided into several sub-principles or requirements: individuals’ right to get their affairs treated; the obligation of authorities to investigate a request in an impartial manner; fair procedure and handling; authorities’ duty to take individual interests in consideration; authorities’ obligation to act within reasonable time and also other requirements regarding routines and procedure. Since a major part of this paper regards analyzing the relationship between EU law and national Swedish law, a discussion about the Member States’ institutional and procedural autonomy towards EU is also included. A conclusion is that the Swedish implementation of the directive's provisions related to the principle of care was deficient and that the directive itself restricts the Member States’ institutional and procedural autonomy.
Den här uppsatsen behandlar omsorgsprincipen i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU). Syftet med arbetet är att analysera hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet avseende procedurer för beviljandet eller avslag av asyl, samt hur direktivet har genomförts i Sverige. Det omarbetade asylprocedurdirektivet syftar till att harmonisera EU- medlemsstaternas förfarande vid ansökan om internationellt skydd. Inledningsvis redogörs för hur direktivet skapades och hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet, vad omsorgsprincipen omfattar på EU-nivå, liksom principens omfattning i svensk rätt. Avslutningsvis analyseras genomförandet av direktivets bestämmelser med anknytning till omsorgsprincipen i svensk rätt. Omsorgsprincipen är en av principerna om god förvaltning. Principerna om god förvaltning har varit viktiga inom EU-rätten för att säkerställa ett rättsskydd för enskilda när dessa är i kontakt med EU:s eller medlemsstaternas myndigheter. Analysen kommer fram till att omsorgsprincipen kan delas in i flera mindre principer eller krav: enskildes rätt att få sina angelägenheter behandlade; myndigheters skyldighet att på ett opartiskt sätt undersöka en begäran; rättvis procedur och handläggning; myndigheters skyldighet att väga in enskildes intresse; myndigheters skyldighet att agera inom rimlig tid; samt andra krav på handläggningsrutiner. Eftersom en huvuddel av den här uppsatsen handlar om att analysera relationen mellan EU-rätt och svensk rätt, förs också en diskussion om medlemsstaternas institutionella och processuella autonomi gentemot EU. Slutligen presenteras slutsatsen att det svenska genomförandet av direktivets bestämmelser som anknyter till omsorgprincipen varit bristande och att direktivet har begränsat såväl medlemsstaternas institutionella som processuella autonomi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Woivalin, John. "Gråsälen - en skyddsvärd art, ett problem eller en resurs? : En rättsvetenskaplig undersökning om artskydd, säljakt och handel med sälprodukter i EU." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435929.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Lillhager, Henning. "Meme-dödar-direktiv eller kreatörernas upprättelse? : En analys av Copyright-direktivets artikel 17 (f.d. 13)." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389735.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Boberg, Magnus. "Skattepliktigt informationsutbyte : En granskning av effektiviteten hos direktiv 77/799/EEG samt artikel 26 OECD:s modellavtal." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15786.

Full text

Abstract:

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att länder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det här arbetet är en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Carnö, Amanda. "Verksamhetsövergång till skydd för arbetstagarna? : Bestämmerlserna enligt EU och AD." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för juridik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37575.

Full text

Abstract:

Flertalet jurister hävdar idag att det är svårt att skydda arbetstagarna vid en verksamhetsövergång. Skyddet som är upparbetat till arbetstagarnas förmån fullgör inte sitt huvudsakliga syfte. De hävdar även att arbetstagarnas skydd behöver omarbetas eftersom det idag är möjligt för förvärvaren av en verksamhet att välja vad de vill ska innefattas i samband med övergången. Det är därför nödvändigt att ta reda på när en verksamhetsövergång föreligger enligt AD eftersom det är då arbetstagarna är skyddade. I dagen samhälle skyddas arbetstagare vid en verksamhetsövergång med hjälp av bestämmelserna i 6 b § LAS som tolkas med Rådets direktiv 2001/23/EG i bakgrunden. I 6 b § LAS finns det ingen tydlig riktlinje om när en verksamhetsövergång anses ha genomförts utan endast att den ska vara föremål för en ekonomisk enhet som är bestående. På grund av den kortfattade informationen använder sig AD av de så kallade Spijker-kriterierna som upparbetats av EU-domstolen i samband med en bedömning om övergång har skett. Kriterierna benämns även som en helhetsbedömning och tar reda på om verksamheten har bibehållit sin identitet och om verksamheten kan benämnas som en bestående ekonomisk enhet. För att verksamheten ska ha en möjlighet att betraktas som bestående krävs att de tillgångar eller arbetstagare som övergår kan betraktas som en självständig enhet. Det är dock inte de enda som krävs för att en verksamhetsövergång ska vara genomförbar. Det krävs att övergången ska vara lagenlig, vilket är ett underförstått uttryck från AD och EU-domstolen De olika kriterierna betydelse varierar beroende på verksamhetsslag och det har visat sig att den ekonomiska enhetens självständighet har brustit i de flesta mål resulterat i att skyddet inskränks. Det komplexa vid en verksamhetsövergång är att få självständigheten att övergå. Författarens egna kommentarer riktar in sig på att skyddet behöver stärkas genom ett kompletterande skydd för att nå upp till sitt syfte. Syftet är enkelt och bör inte vara allt för svårt att uppnå.
Several lawyers claim that nowadays it is hard to protect workers and that the protection does not fulfil its essential purpose. They also argue that the protection needs to be revised because it is possible for the purchaser of a business to choose what they want to include in the transition. It is therefore necessary to determine when an activity transition exists in the Swedish Labour Court because that is where workers are protected. Todays society protects workers at an operations transition using the provisions of section 6 b § LAS interpreted with Councils Directive 2001/23/EC in mind. In paragraph 6 b § LAS there are no clear guidelines on when an activity transition is considered as implemented, only that it should be subjected to a lasting economic entity. Because of the brief information the Swedish Labour Court uses the so-called Spijker-criteria incurred by the EU-Court in connection with an assessment of when a transition has taken place. The criteria are also referred to give an overall picture and determine whether a business has maintained its identity and whether a business can be designated as a permanent economic entity. If the business should be considered as definitive it is required that the assets or workers transitioning can be regarded as an independent entity. It is also necessary for it to be subject to a transition that is considered to be lawful. “Lawful transfers” is an implicit expression and is not covered by the Swedish Labour Court. The various criteria importance varies according to the type of activity and it has been proven that the economic units independence in most cases has widened the protection. The hard part of a business transfers is to gain an independence. It has also shown that several criteria is taken into account. The author's own comments addresses that the protection needs to be strengthened. Sweden, for example, is acquiring an additional protection to ensure achievement of the aim. The aim is simple and should not be too complex to achieve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Nilsson, Eric. "Informerat samtycke till behandling av personuppgifter på webbplatser : En analys av hur kraven i dataskyddsförordningen kommer att påverka den personliga integriteten i praktiken." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323168.

Full text

Abstract:

Frågan om rätten till personlig integritet är aktuell på ett helt annat sätt idag än den var på 1990-talet. Sedan dataskyddsdirektivet trädde i kraft har behandlingen av personuppgifter ökat exponentiellt. Informationsteknik har möjliggjort en omfattande kartläggning av personers beteenden online. Idag använder många webbplatser funktioner för att samla in och på andra sätt behandla sina besökares personuppgifter. Samtidigt har informationen om personuppgiftsbehandlingen som ges till enskilda på webbplatser i många fall blivit omfattande och komplicerad. Ett av syftena med den nya dataskyddsförordningen är att bygga upp konsumenters förtroende för handel på internet. Förordningen syftar även till att stärka skyddet för enskildas personliga integritet. Bestämmelserna kan anses vara svårtydda, vilket kan leda till att skyddet som bäst blir oförändrat. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat tycks det önskvärt att de moderna reglerna håller vad de lovar, annars kan konsekvenserna bli stora. I denna uppsats diskuteras om dataskyddsförordningens krav på informerat samtycke förbättrar förutsättningarna för ett effektivt skydd för den personliga integriteten. De nya bestämmelserna är mer omfattande men har kritiserats för att vara otydliga, närmare principer i direktiv snarare än direkt tillämplig förordningstext. Bestämmelserna behöver också vägas mot andra rättigheter. Därför kan bestämmelserna om samtycke och informationsplikt leda till ett sämre skydd för enskilde om inte tydlig vägledning ges. Det är därför en risk som kommer behöva beaktas vid tillämpningen av förordningen. Om personuppgiftsansvariga saknar vägledning finns en risk att bestämmelserna i praktiken inte ger enskilda den kontroll över sina personuppgifter som var avsedd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'EU-direktiv'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles