To see the other types of publications on this topic, follow the link: EU General Data Protection Regulation (GDPR).
Dissertations / Theses on the topic 'EU General Data Protection Regulation (GDPR)'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'EU General Data Protection Regulation (GDPR).'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bitar, Hadi, and Björn Jakobsson. "GDPR: Securing Personal Data in Compliance with new EU-Regulations." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64342.
Full textAbstract:
New privacy regulations bring new challenges to organizations that are handling and processing personal data regarding persons within the EU. These challenges come mainly in the form of policies and procedures but also with some opportunities to use technology often used in other sectors to solve problems. In this thesis, we look at the new General Data Protection Regulation (GDPR) in the EU that comes into full effect in May of 2018, we analyze what some of the requirements of the regulation means for the industry of processing personal data, and we look at the possible solution of using hardware security modules (HSMs) to reach compliance with the regulation. We also conduct an empirical study using the Delphi method to ask security professionals what they think the most important aspects of securing personal data, and put that data in relation to the identified compliance requirements of the GDPR to see what organizations should focus on in their quest for compliance with the new regulation. We found that a successful implementation of HSMs based on industry standards and best practices address four of the 35 identified GDPR compliance requirements, mainly the aspects concerning compliance with anonymization through encryption, and access control. We also deduced that the most important aspect of securing personal data according to the experts of the Delphi study is access control followed by data inventory and classification.
2
Taka, Anni-Maria. "Cross-Border Application of EU's General Data Protection Regulation (GDPR) - A private international law study on third state implications." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326633.
Full text
3
Magnusson, Wilhelm. "The EU General Data Protection Regulations and their consequences on computer system design." Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-213025.
Full textAbstract:
As of writing this thesis, the EU’s new data protection laws (GDPR) will start to apply within one year. The new regulations are poorly understood by many and rumours of varying accuracy are circling the IT industry. This thesis takes a look at the parts of the GDPR concerning system design and architecture, clarifying what they mean and their consequences for system design. The new regulations are compared to the old data protection laws (Directive 95/46/EC), showing how companies must alter their computer systems in order to adapt. Using evaluations of the old data protection laws predictions are made for how the GDPR will affect the IT industry going forward. One of the more important questions are what tools are available for companies when adapting to privacy protection regulations and threats. This thesis aims to identify the most common processes for this kind of system modification and compare their effectiveness in relation to the GDPR.<br>Vid framställningen av denna avhandling är det mindre än ett år innan EUs nya dataskyddsförordning (GDPR) träder i kraft. Många har bristande förståelse av de nya förordningarna och rykten av varierande korrekthet cirkulerar inom IT industrin. Denna avhandling utför en kritisk undersökning utav de delar inom GDPR som berör system design och arkitektur och beskriver dess innebörd för system design. De nya lagarna jämförs med de föregående dataskyddslagarna (Direktiv 95/46/EC) för att påvisa de modifikationer som kommer krävas för att anpassa datorsystem till de nya förordningarna. Genom att undersöka de äldre dataskyddslagarnas effekt på industrin görs även förutsägelser kring hur GDPR kommer påverka IT industrin inom den närmaste framtiden. Än av de intressantare frågorna är vilka metoder som finns tillgängliga för att underlätta systemanpassningar relaterade till dataskyddsförordningar. Denna avhandling syftar att identifiera de mest etablerade av dessa typer av processer och jämföra deras lämplighet i förhållande till GDPR.
4
Paulsrud, Ludvig. "… except death, taxes and the GDPR : En kvalitativ studie av huruvida hänsyn har tagits till informationskultur under arbetet inför GDPR på två svenska universitet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34055.
Full textAbstract:
Målet med denna studie är att undersöka om informationskultur är ett teoretiskt verktyg som kan bidra till en proaktiv informationsförvaltning, samt om informationskulturperspektivet kan vara till stöd för en organisation som genomgår ett förändringsarbete som påverkar informationsförvaltningen. I studien används Gillian Oliver and Fiorella Foscarinis definition av informationskultur, vilket de definierar som ”values accorded to information, and attitudes towards it, specifically within organisational contexts.” Förberedelsearbetet på två svenska universitet inför dataskyddsförordningen GDPR (EU) 2016/67, vilken trädde i kraft 25 maj 2018, är det fall som författaren prövar informationskultursteorin mot. Genom en kvalitativ metod, där fem respondenter har intervjuats, har författaren undersökt respondenternas värderingar gentemot information samt hur de hade organiserat sitt arbete inför GDPR. Studien visar på ett stort behov av samarbete mellan arkivarier och andra yrkesgrupper såsom it-ansvariga och jurister när komplexa informationsförvaltningsfrågor som GDPR ska hanteras. Men att detta samarbete involverar arkivet är inte självklart, vilket visas i skillnaden mellan hur de båda universiteten har arbetat. Studien visar även att det finns en skillnad mellan att anlägga ett informationskulturperspektiv under ett förändringsarbete och att använda informationskultur i Oliver och Foscarinis mening, vilket innebär att analysera redan etablerade strukturer och organisationer; de problemområden som Oliver och Foscarini anser att arkivarien bör undvika att lägga mycket arbete på, då de är svårföränderliga, visar sig enligt studieresultatet tvärt om vara viktiga att jobba med under ett förändringsarbete. Att en viss nivå av det informationskulturramverk som Oliver och Foscarini har tagit fram är svår att påverka i en organisation betyder inte att den är svår att inkorporera i ett förändringsarbete. Till skillnad från andra, allmänna förändringteorier så lyfter informationskulturperspektivet fram aspekter som är direkt kopplade till arkivariens roll. I stället för generella råd som ”samarbete” föreslås mer specifikt ”samarbete med it”. Informationskultur är dessutom en väldigt innehållsrik teori då den inbegriper många etablerade teoribildningar. I en informationsförvaltningskontext blir därför informationskulturansatsen paradoxalt nog både bredare och mer specifik på samma gång.<br>The aim of this thesis is to examine if information culture is a theoretical construct that can assist in creating a proactive recordkeeping environment. It also aims to investigate if information culture can be of help to an organization that goes through changes that affect its recordkeeping practices. The study uses Gillian Oliver and Fiorella Foscarini’s definition of information culture, which they define as ”values accorded to information, and attitudes towards it, specifically within organisational contexts.” The preparations for the GDPR (EU) 2016/67 at two Swedish universities functions as the case that the author uses to explore these questions. Using a qualitative method, interviewing five people, the author examined the interviewees’ values towards information and how the organizations had prepared for the GDPR. The study suggests that there is need for cooperation between archivists and people from other professions, such as IT and law, when preparing for complex recordkeeping issues such as the GDPR. However, the study shows that an archivist is not always involved in an organization’s change management effort. The study shows that there is a difference between adopting an information culture perspective when managing change and using information culture as Oliver and Foscarini intend it be used. Their approach addresses organizations and structures that are already established. The problem areas that Oliver and Foscarini think an archivist should avoid focusing its change management efforts on, because they are hard to change, are shown to be as important to work with as other problem areas when managing change in an organization. Just because a level of the information culture framework that Oliver and Foscarini have developed is difficult to affect in an organization does not mean that it is hard to incorporate into a change management effort. In contrast to other change management theories, an information culture perspective highlights aspects that are directly connected to the role of the archivist. Instead of generic advice, such as “cooperation”, information culture specifically advices the archivist to “cooperate with the IT department”. Information culture is a theoretical construct that embraces other established theories. From a recordkeeping perspective, an information culture approach is therefore paradoxically both broad and exact at the same time.
5
Ford, David Thomas, and Sreman Qamar. "Seeking opportunities in the Internet of Things (IoT): : A Study of IT values co-creation in the IoT ecosystem while considering the potential impacts of the EU General Data Protection Regulations (GDPR)." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137223.
Full textAbstract:
In this thesis, we have studied the phenomena of value co-creation in IoT ecosystem, while considering the potential impacts of GDPR on IT value co-creation in the IoT ecosystem. IT firms’ ability to create value is an important aspect of their existence and growth in which case they pursuit different and several means to accomplish this task. IT firms that operate within the IoT ecosystem are categorised as Enablers, Engagers, and Enhancers who interact, work together to provide the technology and services needed to both market the IoT and to deploy it for their own business operations. These actors usually deem it necessary to create value through a co-creation process with customers in order to create well needed, tailored and up-to-date IoT solutions. In such case, customers’ data play a significant role in the development process. Through computer analysis, these data can reveal insightful information that can lead to the creation of relevant and appropriate IT solutions. However, the EU new and upcoming General Data Protection Regulation stand to have some impacts on this creative process, by regulating data practices in technological activities, thereby, creating several concerns among the IT community.
6
Tenhovaara, Taru. "Transferring Big Data to the United States in the Post Snowden Era : Can the Fundamental Rights of EU citizens laid down in Articles 7,8 and 47 of the Charter be guaranteed?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-159827.
Full text
7
Skogelin, Willy. "En undersökning av den svenska offentlighetsprincipens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-356146.
Full textAbstract:
The paper examines the compatibility between the Swedish principle of transparency and EU’s general data protection regulation (EU) 2016/679 (GDPR). The question of compatibility between the right of access to public documents in Sweden and the EU regulation regardng protection of personal data have been relevant since EU started to legislate the area. However, for the first time a general regulation regarding processing of personal data is enforced which brings the problem to a head. Focusing on the right to public documents (a part of the Swedish principle of transparency) the relevant regulations in GDPR is examined to find possible conflicts with the principle of transparency. It is found that the vast opportunities to exception from the principal rules and the possibility of national special regulation solves many of the conflicts, even though some remain. The perception of the Swedish government in regard to article 86 in GDPR, which allows the member states to reconcile the GDPR with the right to public documents, is that the Swedish principle of transparency is granted precedence over the GDPR. The opinion of the Swedish government does not stand valid regarding the textual content in the regulation nor its purpose and goals. It would have been desirable if the government had made a closer investigation regarding what exception from the principal rules to use, and what national special regulation that is necessary, for the practice of the Swedish right of access to public documents. The analysis in the paper concludes that the principle of transparency and the GDPR can possibly be compatible. Article 86 will be of importance after the of- fered exceptions in the specific rights in the GDPR have been used. The article needs to be put in relation to the protection for personal data offered in the Swedish national legislative that limits the right of access to public documents. Furthermore, the question of respect from EU concerning the national constitutional identity is examined regarding its role reconciling the union law and the Swedish principle of trans- parency. It is stated that it may be of importance for a, from a Swedish transparency perspective, beneficial interpretation of article 86 in the CJEU. The paper also investigates the question of Sweden’s transferring of competence concerning the principle of transparency. It is stated that to the extent EU does not provide a protection of the right of access to public documents equal to the law in Sweden a Swedish court could disallow the competence transfer which passed EU that legislative power.<br>I framställningen utreds den svenska offentlighetsprincipens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Frågan om förenlighet mellan offentlighetsprincipen och EU:s reglering rörande personuppgiftsskydd har varit relevant sedan EU började lagstifta på området. Däremot har för första gången en allmän förordning rörande behandling av personuppgifter stiftats vilket ställer problemet på sin spets. Med fokus på handlingsoffentligheten utreds det relevanta regelverket i dataskyddsförordningen för att undersöka eventuella konflikter gentemot offentlighetsprincipen. Det konstateras att de många undantag och möjliga nationella särregleringar som förordningen erbjuder löser många av de konflikter som uppstår, men vissa kvarstår. Den svenska regeringen är av uppfattningen att artikel 86 i dataskyddsförordningen, som möjliggör sammanjämkning mellan förordningen och allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar, innebär att offentlighetsprincipen fullt ut kan ges företräde framför förordningen. Den svenska uppfattning framstår inte som hållbar utifrån förordningens ordalydelse och bakomliggande syften och mål. Det hade varit önskvärt om regeringen närmare låtit utreda vilka undantag och nationella särregleringar som varit nödvändiga för att fortsatt kunna tillämpa handlingsoffentligheten. Analysen i framställningen visar att troligen går det att förena offentlighetsprincipen med dataskyddsförordningen. Artikel 86 blir av betydelse efter de i förordningen erbjudna undantagen i de specifika rättigheterna uttömts. Artikeln måste sättas i relation till det skydd för personuppgifter som i svensk nationell rätt begränsar handlingsoffentligheten. Vidare blir frågan om EU:s respekt för den nationella konstitutionella identiteten behandlad rörande dess betydelse för en sammanjämkning av EU-rätten och den svenska offentlighetsprincipen. Det konstateras att den kan ha betydelse för en, till svensk fördel, offentlighetsvänlig tolkning av artikel 86 i EU-domstolen. Framställningen utreder även frågan om svensk kompetensöverlåtelse till EU rörande offentlighetsprincipen. Slutsatsen är att i den mån EU inte erbjuder ett jämbördigt skydd för rätten till allmänna handlingar likt den svenska rätten kan svensk domstol underkänna överlåtelsen av kompetens som tillät EU att inskränka offentlighetsprincipen.
8
Ökvist, Nicklas, and Max Furberg. "Analysmodell för inbyggt dataskydd och dataskydd som standard." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324930.
Full text
9
Nilsson, Eric. "Informerat samtycke till behandling av personuppgifter på webbplatser : En analys av hur kraven i dataskyddsförordningen kommer att påverka den personliga integriteten i praktiken." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323168.
Full textAbstract:
Frågan om rätten till personlig integritet är aktuell på ett helt annat sätt idag än den var på 1990-talet. Sedan dataskyddsdirektivet trädde i kraft har behandlingen av personuppgifter ökat exponentiellt. Informationsteknik har möjliggjort en omfattande kartläggning av personers beteenden online. Idag använder många webbplatser funktioner för att samla in och på andra sätt behandla sina besökares personuppgifter. Samtidigt har informationen om personuppgiftsbehandlingen som ges till enskilda på webbplatser i många fall blivit omfattande och komplicerad. Ett av syftena med den nya dataskyddsförordningen är att bygga upp konsumenters förtroende för handel på internet. Förordningen syftar även till att stärka skyddet för enskildas personliga integritet. Bestämmelserna kan anses vara svårtydda, vilket kan leda till att skyddet som bäst blir oförändrat. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat tycks det önskvärt att de moderna reglerna håller vad de lovar, annars kan konsekvenserna bli stora. I denna uppsats diskuteras om dataskyddsförordningens krav på informerat samtycke förbättrar förutsättningarna för ett effektivt skydd för den personliga integriteten. De nya bestämmelserna är mer omfattande men har kritiserats för att vara otydliga, närmare principer i direktiv snarare än direkt tillämplig förordningstext. Bestämmelserna behöver också vägas mot andra rättigheter. Därför kan bestämmelserna om samtycke och informationsplikt leda till ett sämre skydd för enskilde om inte tydlig vägledning ges. Det är därför en risk som kommer behöva beaktas vid tillämpningen av förordningen. Om personuppgiftsansvariga saknar vägledning finns en risk att bestämmelserna i praktiken inte ger enskilda den kontroll över sina personuppgifter som var avsedd.
10
Nord, Lisa. "Programvaruutvecklingen efter GDPR : Effekten av GDPR hos mjukvaruföretag." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för programvaruteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20146.
Full textAbstract:
GDPR (General data protection regulation, generella dataskyddsförordningen) är en ny europeisk förordning som reglerar behandlingen av känsliga uppgifter samt det fria flödet av dessa inom EU. Förordningen utgör ett skydd för fysiska personer vid behandling av deras personuppgifter inom unionen vilket är en grundläggande rättighet. GDPR har sedan den trädde i kraft i Maj 2018 varit en förordning att räkna med då dess bötesbelopp är höga. Alla företag inom Europa behöver följa reglerna samt företag utanför EU som hanterar europeiska personuppgifter. Målet med detta arbete är se vilken effekt GDPR har haft hos svenska mjukvaruutvecklare och hur de ser på sin arbetsbörda. Detta har gjorts genom en enkätundersökning hos svenska mjukvaruföretag som blivit slumpmässigt utvalda. Av uppsatsens resultat framgår det att många mjukvaruföretag som skapar egen programvara eller distribuerar programvara för en tredje part har den nya förordningen inneburit ett tyngre arbetslass samt omförhandling av existerande programvarulösningar. Något som inneburit nya arbetsplatser eller arbetsgrupper hos många företag. När GDPR först trädde ikraft lades det ner många arbetstimmar på att omvandla redan existerande lösningar för att uppfylla kraven. Trots detta har det lagts många fler timmar vid utveckling även efter GDPR för att se till att den nya programvaran även den lever upp till de krav som är ställda. Av resultatet kan vi även finna att många företag ser väldigt strikt på hantering av känsliga uppgifter de samlat in från deras kunder men ser mindre strikt på lagring och hantering av personuppgifter av sina egna anställda.<br>GDPR(General data protection regulation) is a new European regulation that regulates data, protection, and privacy. It also addresses the transfer of personal data to countries outside of the European Union. Ever since the GDPR was enforceable May 2018, it has been a regulation for businesses to strictly follow and be wary of due to the hefty fines. All European businesses need to follow the new regulation and likewise, so to the businesses outside of the E.U. in which handles any type of personal data of Europeans. The goal with this thesis is to see the effect the GDPR has had for Swedish software developers and how they portray their workload. This data has been shown in the form of a questionnaire which was randomly distributed to a number of Swedish software companies. In conclusion, this thesis shows that the new regulation has had a big impact on the developers that create new software/distributes software, primarily in form of a heavier workload and the need to re-negotiate already existing software. This has provided new jobs and/or new teams for many of the companies that were a part of this study. When GDPR was first introduced, the software companies spent countless hours on converting already existing software. Even tho they spend a lot of time in the beginning, the dedication of time is spent on every solution to make sure it meets the requirements of GDPR: We can also see that many businesses spend a lot more time and money on data protection for their clients personal data, but they do not treat their employees personal data in the same way.
11
Duricu, Alexandra. "Data Protection Impact Assessment (DPIA) and Risk Assessment in the context of the General Data Protection Regulation (GDPR)." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74384.
Full text
12
Wallace, Amelia. "Protection of Personal Data in Blockchain Technology : An investigation on the compatibility of the General Data Protection Regulation and the public blockchain." Thesis, Stockholms universitet, Institutet för rättsinformatik (IRI), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167303.
Full textAbstract:
On 25 May 2018 the General Data Protection Regulation, GDPR, came into force in the EU. The regulation strengthened the rights of the data subjects’ in relation to the data controllers and processors and gave them more control over their personal data. The recitals of the GDPR state that it was the rapid development in technology and globalisation that brought new challenges for the protection of personal data. Private companies and public authorities where making use of personal data on an unprecedented scale in order to pursue their own activities. The protection should be technologically neutral and not dependant on the technique used. This leads to questions on whether the protection that is offered through the GDPR is de facto applicable on all technologies. One particular technology which has caught interest of both private companies and public authorities is the blockchain. The public distributed blockchain is completely decentralized, meaning it is the users who decide the rules and its content. There are no intermediaries in power and the transactions of value or other information is sent peer to peer. By using asymmetric cryptography and advanced hash algorithms the transactions sent in the blockchain are secured. Whilst the interest and use of blockchain is increasing and the GDPR attempting to be applicable on all techniques, the characteristics of the public blockchain must be analysed under the terms of the GDPR. The thesis examines whether natural persons can be identified in a public blockchain, who is considered data controller and data processor of a public blockchain and whether the principles of the GDPR can be applied in such a decentralised and publicly distributed technology.<br>Den 25 maj 2018 tradde den nya dataskyddsforordningen, GDPR, i kraft i EU vilken slog hardare mot personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbitraden an vad det tidigare dataskyddsdirektivet gjort. Med reformen ville EU starka personuppgiftsskyddet genom att ge de registrerade mer kontroll over sina personuppgifter. I skalen till forordningen anges att det var den snabba tekniska utvecklingen och globaliseringen som skapat nya utmaningar for skyddet da privata foretag och offentliga myndigheter anvander personuppgifter i en helt ny omfattning idag. Skyddet bor saledes vara teknikneutralt och inte beroende av den teknik som anvands. Detta oppnar upp for fragor om huruvida skyddet som GDPR erbjuder faktiskt ar applicerbart pa samtliga tekniker. En sarskild teknologi som fangat intresse hos saval privatpersoner som foretag och offentliga myndigheter ar blockkedjan. Den oppet distribuerade blockkedjetekniken ar helt decentraliserad, vilket innebar att det ar dess anvandare som styr och bestammer over innehallet. Nagra mellanman finns inte, utan vardetransaktioner och andra overforingar av information sands direkt mellan anvandare. Genom asymmetrisk kryptografi och avancerade hash algoritmer sakras de overforingar som sker via blockkedjan. Nagot som uppmarksammats under den okande anvandningen och intresset for blockkedjan samt ikrafttradandet av GDPR ar hur personuppgifter bor hanteras i en sadan decentraliserad teknologi, dar inga mellanman kan bara ansvaret for eventuell personuppgiftsbehandling. Flera av den publika blockkedjeteknikens egenskaper bor problematiseras, framfor allt dess oppenhet och tillganglighet for varje person i varlden, samt dess forbud mot rattelse och radering av inlagda data. Denna uppsats behandlar fragorna huruvida fysiska personer kan identifieras i en publik blockkedja, vem som kan anses vara personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbitrade i en publik blockkedja, samt om de principer och krav som uppstalls i GDPR kan efterlevas i en sadan decentraliserad och oppet distribuerad teknologi.
13
Landström, Peter, and Rombouts Julia Ulvegärde. "Införandet av General Data Protection Regulation och dess påverkan på svenska företag." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15081.
Full textAbstract:
I dagsläget har en individ väldigt lite kontroll över den persondata som samlas in och hur den används och vem som hanterar den. Detta vill EU ändra på med den nya dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation (GDPR) som träder i kraft nästa år. De nya reglerna innefattar en större kontroll för individen över den data som har samlats av företag. Förordningen tvingar företag att strukturera om sina system så de är förenliga med GDPR. Då höga bötesbelopp kan drabba de företag som inte följer reglerna blir alla de som hanterar personuppgifter tvungna att se över sina processer över hanteringen. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur väl förberedda svenska medelstora till stora företag är ett år innan införandet av GDPR och hur de arbetar med förändringarna ur ett tekniskt perspektiv, ett organisatoriskt perspektiv samt ur ett juridiskt perspektiv. Med ett teoretiskt fundament som grund genomfördes intervjuer på tre olika företag som hanterar personuppgifter i sina system, både som personuppgiftsansvariga och som personuppgiftsbiträden. Resultatet av studien användes för att designa en utvärderingsmodell som företag kan använda ett år efter införandet av GDPR. Utvärderingen kommer att skapa en överblick på hur väl övergången har gått och om det finns några områden som behöver ytterligare arbete. De slutsatser som drogs var att det fanns en del frågetecken gällande hur de tekniska lösningarna skulle se ut för att vara i linje med GDPR, de juridiska frågorna hanterades till stor del med hjälp av biträdesavtal mellan personuppgiftsansvariga, personuppgiftsbiträden och tredje part. Ur ett organisatoriskt perspektiv var det utbildning av personal och kunskap om GDPR och de ändringar i arbetssätt som detta medför.<br>At present an individual has very little control over the personal data collected, how it is used and who manages it. This is something the EU wants to change with the new General Data Protection Regulation (GDPR), which will come into force next year. The new regulation includes greater control for the individual regarding the data collected by companies. The Regulation forces companies to restructure their systems so that they are compliant with GDPR. Since high sanctions may affect those companies that do not comply with the rules, all those who handle personal data will have to review the processes that relate to the handling of personal data. The aim of this thesis is to investigate how well prepared Swedish medium to large sized companies are one year before the introduction of GDPR. The thesis focuses on how companies work with the changes from a technical perspective, an organizational perspective and from a legal perspective. With a theoretical foundation as a basis, interviews were conducted on three different companies that handle personal data, both as data controller and as data processor. The result of the study was used to design an evaluation model that companies can use one year after the introduction of GDPR. The evaluation will provide an overview of how well the transition has been and if there are any areas that need further work. There were some uncertainties regarding how the technical solutions would need to be designed and implemented to help the company being compliant with GDPR. The legal issues were largely handled through processing agreements between data controllers, data processors and third parties. The organizational perspective meant training of staff and questions regarding how to raise awareness about GDPR and the changes in working practices.
14
Ghasem, Lollo. "GDPR - The General Data Protection Regulation : Hur medvetna är människor i Skövde kommun i ålder 18-65 om GDPR och de rättigheter som medför?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17295.
Full textAbstract:
GDPR (The General Data Protection Regulation) är ett nytt EU-direktiv som träde i kraft 25 maj 2018. EU-direktivet gäller i hela Europa och har i syfte att styra hur och vem som får hantera personuppgifter. All form av behandling av information som direkt eller indirekt kan knytas till en person styrs av GDPR. För alla myndigheter, företag och organisationer innebär detta en stor förändring. GDPR stärker privatpersoners rättigheter och hjälper de att ha kontroll över hur deras personuppgifter behandlas och används. Som privatperson delar vi med oss av våra personuppgifter mer än vad vi tror. Några av de sätt på vilka personlig information samlas in är via användning av bilar, smarta telefoner, program, bärbara datorer och webbplatser. Enligt en undersökning som har genomförts av Europakommissionen angående ”Data Protection”, det vill säga dataskydd visar resultatet att det är endast 13% av svenska befolkningen som upplever att de har full kontroll över all data som de lämnar ut online (Commission, 2015). De här 13 % av svenska befolkningen är även medvetna om att de har tillgång till att rätta, ändra och radera data som finns lagrad om dem. Denna studie fokuserar på att undersöka hur medvetna människor i Skövde kommun i ålder 18–65 är om GDPR och de rättigheter som medförs. För att genomföra studien har en enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Resultatet av studien visar att majoriteten av människorna är medvetna om GDPR och vad det innebär i generella drag och de känner även till de tre rättigheterna rätt till information, rätt till rättelse och rätt till radering. Människorna i Skövde kommun anser att det är viktigt att veta hur personuppgifterna hanteras och behandlas för att obehöriga personer inte ska få tillgång till de. Slutsatser som går att dra från studien är att människorna är måna om sina personuppgifter. De vill gärna ha kontroll över personuppgifterna och veta hur de hanteras, behandlas samt om en olycka inträffar som leder till att personuppgifterna blir stulna eller förstörda vill de gärna bli informerade om det.<br>GDPR (The General Data Protection Regulation) is a new EU directive that came into force on May 25, 2018. The EU directive applies throughout Europe and has the purpose of managing how and who may handle personal data. Any form of processing of information that can be directly or indirectly linked to a person is governed by GDPR. For all authorities, companies and organizations, this is a major change. GDPR strengthens the right of individuals and helps them control how their personal data is processed and used.
15
Billman, Astrid, and Anna Dyrhage. "Dataskyddsförordningens införande : Hur organisationer förhåller sig till dataskyddsförordningen, riskbedömning och efterlevnad." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354014.
Full textAbstract:
On May 25 2018, the General Data Protection Regulation from EU was introduced, which aims to protect individual fundamental rights and freedoms, in particular their right to protection of personal data. The data protection regulation replaces the EU's previous data protection directive and will help prevent the flow of data within the Union being hindered, as the data protection ordinance will apply to all members of EU. This case study aims to gaining an understanding of how different organisations’ risk management against the data protection regulation looks, and whether it will lead to compliance or not. Four Swedish organisations have been studied, presented, and then analysed based on a theoretical framework, designed after the different parts of a general risk management process. The study is of qualitative form and data have been collected through both semi structured and structured interviews. The data protection regulation was not yet implemented during the course of this study, and it was during this time that all parts were designed and the information was collected. The study concludes that the organizations will not be completely compliant against the data protection regulation, which has a number of reasons: They do not take the regulation seriously, they are wrongly doing the change which lengthens the processes, and they delay their compliance due to greater economic profit.<br>Den 25 maj 2018 infördes EU:s dataskyddsförordning General Data Protection Regulation, som syftar till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Dataskyddsförordningen ersatte EU:s tidigare dataskyddsdirektiv, och kommer bidra till att flödet av uppgifter inom unionen inte hindras på grund av att olika länder har olika lagar gällande dataskydd och personuppgifter, då dataskyddsförordningen kommer tillämpas alla medlemsstater inom EU. Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse kring hur olika organisationers riskbedömning gentemot dataskyddsförordningen ser ut, och om den kommer leda till att dataskyddsförordningen efterföljs eller ej. Fyra svenska organisationer har studerats, redovisats och sedan analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk utformat efter en generell riskbedömnings olika delar. Studien är av kvalitativ form och data har samlats in genom både semistrukturerade och strukturerade intervjuer. Dataskyddsförordningen var inte implementerad under studiens gång, och det var under denna tid som samtliga delar utformades och informationen samlades in. Studien kommer fram till att organisationerna inte kommer vara helt lagenliga gentemot dataskyddsförordningens införande, vilket beror på flera olika anledningar: Förordningen tas inte på fullt allvar, förändringsarbetet görs på fel sätt vilket förlänger processen och efterlevnaden skjuts upp på grund av ekonomiska skäl.
16
Henriksson, Samuel. "Ideella föreningars hantering av GDPR." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18818.
Full textAbstract:
Personuppgiftlagen (PUL) fanns mellan 1992 och 2018 för att skydda människors personliga integritet. The General data protection regulation tog över 2018 dels för att fylla i de luckorsom fanns i PUL men också för att samma regler skulle gälla i alla EUs medlemsländer. För alla organisationer innebar det förändringar om på vilket sätt de ska hantera personuppgifter (Danielsson, Nilsson och Lindström 2019a). I den kvalitativa studie intervjuas respondenter från fem olika ideella föreningar för att ta reda på hur de har valt hantera dataskyddsförordningen. Studien kommer att fokusera på hur föreningarna skyddar sitt medlemsregister, skillnaden på hur de arbetar med personuppgifter nu kontra innan GDPR, hur de aktivt arbetar för att följa GDPR och vilka förändringar de har tvingats genomgå.
17
Knutsson, Mikael. "Compliance with the General Data Protection Regulation: an exploratory case study on business systems’ adaptation." Thesis, KTH, Medieteknik och interaktionsdesign, MID, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-209772.
Full textAbstract:
Current moves into a heavily digitalized era has led to a phase where our privacy is being eroded as we hand over our personal data to organizations and their systems. At the same time, the applicable laws to give security to the individuals have failed to incorporate these legal developments. However, in April 2016 the European Union proposed a change to a new regulation called the General Data Protection Regulation (GDPR). The GDPR will be implemented and start to apply in May 2018, thus the main purpose of this study was to investigate how organizations can adapt to changing regulations on how personal data should be stored and managed, and what the key tension points are within specifically closed IT-systems. The goal of the GDPR and this study on its feature implementation is to guarantee the EU citizens their right to privacy. Through an exploratory case study involving an in-depth analysis of two closed IT-systems this study develops a broader understanding on how organizations should adapt their daily businesses in order to be fully compliant with the new bylaws. This study identifies four critical issues which are used to discuss how the new bylaws could affect the EU citizens’ privacy. To accomplish this and open up for further investigation within the field of data privacy laws - four different propositions to modifications were suggested.<br>Den aktuella övergången till en omfattande digitaliserad tid har lett till en fas där vår integritet går förlorad då vi överlämnar vår personliga information till organisationer och deras system. Samtidigt har de tillämpade datalagarna med syfte att skydda individen misslyckats med att införliva denna utveckling. Därför har den Europeiska Unionen i april 2016 föreslagit en förändring till en ny reglering som får namnet Dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen kommer blir implementerad och börja gälla i maj 2018 och därav var huvudsyftet med den här studien att undersöka hur organisationer bör anpassa sig till de nya riktlinjerna för hur personlig information bör lagras och hanteras samt vilka spänningspunkterna är för slutna IT-system. Målet med Dataskyddsförordningen och vad den här studien beaktade i dess kommande utförande är att garantera EU-medborgare rätten till sin integritet. Genom att utföra en undersökande fallstudie innehållandes en djupgående analys av två slutna IT-system har den här studien bidragit med en bredare förståelse för hur organisationer bör anpassa sina dagliga verksamhet för att vara helt medgörliga med Dataskyddsförordningen. Studien har identifierat fyra kritiska problem som har legat till grund för att diskutera hur den nya förordningen kommer påverka EU-medborgarnas rätt till sin integritet. För att göra det möjligt samt öppna upp för framtida undersökningar inom ramen för dataskyddslagar föreslogs fyra förslag på generella förändringar.
18
Liljedahl, Hildebrand Teodor, and Filip Nyquist. "Cookies, GDPR and Dark patterns : Effect on consumer privacy." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för datavetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-21726.
Full textAbstract:
The European General Data Protection Regulation has changed how users interact with cookie notices online. The rules state that users consent must be given via a clear, affirmative act and easily withdrawable by the end-user. Dark patterns, a way of tricking a user into giving more consent than needed with the help of, for example,size of objects, text and button colour could be applied to these notices to trick the user into giving more consent than needed. The objective of the thesis study was to develop a scraper in Python which could analyze web pages automatically against a set of created measurable parameters. That means that first, measurable parameters needed to be defined for the scraper, and then, implemented in such a way that it automatically could find and analyze cookie notices. The scraper was implemented in Python with the help of the browser testing libraries called Splinter and Selenium. The results from the experiment showed that the size of the notices was mostly small, but some pages used up the whole page for the notice. The amount of pre-ticked boxes and the readability of the notices also showed usage of dark patterns. The conclusion that can be drawn from the result is that the GDPR and e-Privacydirective have affected the usage in most web pages, as they seem to use some types of dark patterns to trick the user into giving more consent than is needed to be able to use the web page, and with an improved scraper, the result could show even more<br><p>Presentation har redan ägt rum på zoom </p>
19
Al, Abassi Baraa, and Sara Aladellie. "Opportunities and challenges with the GDPR implementation : A study of how the GDPR has affected business processes in Sweden." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-417576.
Full textAbstract:
The General Data Protection Regulation is a relatively new law that is applied to all companies within the member states of the European Union. The law is established to protect individual’s personal rights and privacy from being misused. The purpose of this qualitative study is to investigate how businesses based in Sweden have complied with their internal and external processes in alignment with the GDPR. The gap that was found was that limited research has been made regarding how businesses have complied in alignment with the law after the implementation. To investigate this problem area, semi-instructed interviews were conducted with five large companies in Sweden. The results that were found was that the General Data Protection Regulation has contributed to different challenges for businesses as well as opportunities. Nevertheless, a major finding from the empirical presentation together with previous research was that the businesses need to standardise their processes to align with the standards of the General Data Protection Regulation.
20
Åkerman, Hedwig. "Dataskyddsförordningen GDPR:S påverkan på befintliga informationssystem : En studie om hur befintliga informationsystem påverkas av GDPR, med fokus på Privacy by Design." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15606.
Full textAbstract:
Denna studie har undersökt hur den nya dataskyddsförordningen GDPR påverkar befintliga informationssystem. Genom arbetet har ett fokus även legat på metoden Privacy by Design och hur väl den uppfylls.GDPR ersätter Personuppgiftslagen i Sverige och innebär även att Missbruksregeln försvinner. Denna förändring kan tänkas resultera i större utmaningar för många företag, eftersom de krav som ställs är högre än tidigare. GDPR innebär ett utökat skydd för den personliga integriteten och ger EU:s medborgare fler rättigheter gällande hur personuppgifter bör behandlas. I och med att många befintliga informationssystem ej skapats med hänsyn till mycket av det GDPR ställer krav på, finns en trolig riskatt flera befintliga informationssystem blir svåra att uppdatera för att vara i linje med förordningen. Då GDPR även inkluderar krav med relevans till metoden Privacy by Design, är det troligt att företag som bättre uppfyller Privacy by Design även kan vara bättre i linje med GDPR. Från de deltagande respondenterna framgick det att en majoritet av de sju grundläggande principerna inom Privacy by Design uppfylls. Viss avsaknad kunde dock ses beroende på vilken organisation eller informationssystem det gällde. Vad som ansågs mest utmanande med dataskyddsförordningen uttryckte samtliga respondenter var förståelse av innebörd och intention med förordningstexten. Gällande vad som upplevdes som det tekniskt mest utmanande kunde mönster identifieras för ett antal krav. De krav som identifierades som väsentliga för befintliga informationssystem att anpassas efter, samt vilka principer inom Privacy by Designsom bättre uppfylldes, låg sedan i grund till en checklista. Checklistan blirett redskapsom ger en riktning för hur dessa punkter kan bemötas.<br>This study has examined how the new data protection regulation GDPR affect existing information systems. The study has had a focus on the method Privacy by Design and how well its principles are fulfilled by different companies. In Sweden, the GDPR will replace the personal data act, ‘Personuppgiftslagen’. This change may result in greater challenges for companies since the requirements of GDPR are higher than they were before. The GDPR means a greater protection of privacy and it gives EU citizens more rights regarding how their personal data should be processed. Many of the older, existing information systems weren’t created with regards to what GDPR demands. It is possible that this creates a risk for several existing information systems not being compliant with the regulation, because of difficulties in updating the systems. The GDPR also includes requirements related to Privacy by Design, and it is likely that companies that better meet the Privacy by Design principles are better compliant with the GDPR. From the participating respondents, it was shown that a majority of the seven fundamental principles of Privacy by Design are met. However, an absence of some principles could be seen depending on the organisation or information system. The most challenging aspect of the GDPR according to all respondents was to understand the meaning and intent of the regulation. Regarding what was perceived as the most challenging technical aspect of the GDPR, there were patterns for several requirements from the regulation. The requirements that were considered the essential ones for existing information systems to adapt to, as well as the principles that were better fulfilled were the factors the checklist was based on. The checklist can serve as a tool that provides a direction for how the identified issues can be addressed.
21
Olausson, Michaela. "User control of personal data : A study of personal data management in a GDPR-compliant grahpical user interface." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75880.
Full textAbstract:
The following bachelor thesis explores the design of a GDPR (General Data Protection Regulation) compliant graphical user interface, for an administrative school system. The work presents the process of developing and evaluating a web-based prototype, a platform chosen because of its availability. The aim is to investigate if the design increases the caregivers perception of being in control over personal data, both their own and data related to children in their care. The methods for investigating this subject are grounded in real world research, using both quantitative and qualitative methods. The results indicate that the users perceive the prototype to be useful, easy to use, easy to learn and that they are satisfied with it. The results also point towards the users feeling of control of both their own and their child’s personal data when using the prototype. The users agree that a higher sense of control also increases their sense of security.
22
Andersson, Ellinor, and Fredrika Wessberger. "Dataskyddsförordningens påverkan på företags marknadsföringsarbete : Nya regler för företag som hanterar personuppgifter." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28006.
Full textAbstract:
Inledning: Det har blivit allt svårare att skydda personuppgifter på grund av den snabbt växande tekniska utvecklingen. Personuppgifter flödar mellan länder i stor utsträckning vilket ställer krav på ett mer sammanhängande dataskydd inom Europeiska unionen. Den 25 maj 2018 kommer en ny EU-förordning att träda i kraft. Förordningen kommer att gälla i alla EU:s medlemsländer och heter GDPR som står för General Data Protection Regulation. Lagändringen kommer att bidra till en striktare hantering och behandling av personuppgifter och därav stärka den enskilda personens integritet. Hur lagändringen kommer att påverka företags arbete med marknadsföring är en fråga som har växt fram. Syfte : Syftet med kandidatuppsatsen är att få kunskap om hur företagen anpassar sig efter den förändring som GDPR medför och om förändringar behöver göras i företagens marknadsföringsarbete på grund av GDPR. Metod : Uppsatsens angreppssätt är induktivt och det empiriska materialet är insamlat med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt har nio intervjuer utförts, tre mailintervjuer och sex telefonintervjuer. Företagen som har medverkat i den här studien arbetar med marknadsföring och hanterar personuppgifter. Resultat : De intervjuade företagen tror inte att deras marknadsföring kommer att påverkas avsevärt. Några företag har och kommer att ändra vissa delar i kommunikationen till kunden, som till exempel ändra medlemsvillkor, rensa personuppgifter samt förändringar i utskick och nyhetsbrev. För att förbereda sig inför lagändringen har de flesta företagen arbetat med att utbilda anställda samt rensa i sina register.<br>Introduction : It has become increasingly difficult to protect personal data due to the rapidly evolving technological development. Personal data flow between countries to a large extent, which requires more coherent data protection within the European Union. In May 25th 2018, a new EU regulation will come into force. The regulation will apply in all EU member states and is called GDPR, the General Data Protection Regulation. The regulation will contribute to an increasingly rigorous handling and processing of personal data and hence strengthen the individual's integrity. How the change of law will affect business's marketing efforts is a matter that has emerged. Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to gain knowledge of how companies adapt to the change that GDPR entails and whether changes need to be made in corporate marketing efforts due to GDPR. Method: The bachelor thesis is inductive and the empirical material is collected using qualitative interviews. A total of nine interviews have been conducted, three mail interviews and six telephone interviews. The companies that have participated in this study works with marketing and handles personal data. Results: The interviewed companies in the study do not believe that their marketing will be significantly affected. Some companies have and will change certain parts of the communication to the customer, such as changing member terms, clearing personal information, and changes in email and newsletters. In order to get GDPR compliant, most companies educate their employees and clean and enhance their registers.
23
Slámová, Gabriela. "Analýza zpracování osobních údajů podle Nařízení GDPR." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2018. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-377967.
Full textAbstract:
This diploma thesis deals with the proposal of a personal data protection system according to the General Data Protection Regulation in the organization Dentalife s.r.o.. The proposal was implemented on the basis of an analysis of the current situation which revealed serious shortcomings in line with the General Data Protection Regulation. Based on the identified deficiencies, a recommendation has been drawn up which, in the event of its subsequent implementation, will put the current situation into line with this Regulation. The theme of the diploma thesis was selected primarily because of its up-to-date and missing materials that would describe and explain the individual steps of the whole process of analysis and implementation.
24
Sebastian, Holmgren, and Sara Spehar. "Den nya dataskyddsförordningens påverkan på företag : En flerfallsstudie om förändringsarbetet i samband med införandet av GDPR." Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355172.
Full textAbstract:
On May 25th in 2018, the old EU directive that has been used as a guideline for data protection since 1995 was replaced. The new regulation, General Data Protection Regulation (GDPR) was implemented with a primary purpose to strengthen the rights of individuals and to give them greater control over their personal data. In general, the law involves changes for those who process personal data and strengthened rights of every individual's privacy. Change is a recurring element in every organization and how it's handled is crucial to the future of the company. This paper intends to investigate how change management can be applied in connection with the introduction of the new data protection regulation and how oganizations ensure compliance with changes. The interviews conducted in this paper has generated qualitative data and the result shows that there is a comprehensive conversion for companies of any size. Companies have an iterative approach regarding change managment and several changes have been required to reach full compliance with the law. To ensure compliance, companies have created an awareness of the law, educated all employees within their organization, and helped their employees apply the gained knowledge to their everyday work. However there are flaws companies may need to work on, which includes motivating employees to follow the newly implemented changes and use reinforcement to avoid returning to old habits.<br>Den 25 maj år 2018 ersattes det gamla EU-direktivet som behandlat dataskydd sedan år 1995. Den nya dataskyddsförordningen, General Data Protection Regulation (GDPR) har som huvudsakligt syfte att stärka privatpersoners rättigheter och ge dem en större kontroll över sina personuppgifter. I det stora hela innebär lagändringen förändringar för de som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde individens personliga integritet. Förändring är ett återkommande element i organisationslivet och hur dessa hanteras är avgörande för företagets framtid. Studien ämnar att undersöka hur ett förändringsarbete hos företag kan genomföras i samband med införandet av den nya dataskyddsförordningen och hur de säkerställer att förändringarna efterlevs. Datainsamlingen har genererat kvalitativ data och resultatet visar att det är en omfattande omställning för företag oavsett storlek. Företag har ett iterativt tillvägagångssätt i förändringsarbetet och flera förändringar har behövts genomföras för att uppfylla lagen. För att säkerställa en efterlevnad har företag varit noggranna med att skapa en medvetenhet om lagen, utbilda samtliga anställda inom företag och hjälpt till att applicera kunskapen på det vardagliga arbetet. Dock finns det brister företag kan behöva arbeta på vilket innefattar att motivera anställda till att följa förändringar och använda förstärkning för att undvika att de återgår till gamla arbetssätt.
25
Brink, Johan, Erik Elvland, and Patrik Hansson. "Effekterna av GDPR : En jämförelse mellan Personuppgiftslagen och den kommande allmänna dataskyddsförordningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34103.
Full textAbstract:
Den 25 maj 2018 kommer Personuppgiftslagen (PuL) att ersättas av EU-förordningen GeneralData Protection Regulation (GDPR). Denna studie har granskat vilka skillnader som finnsmellan GDPR och PuL och även hur företag planerar att hantera de förändringar som GDPRkommer att medföra. Även om GDPR i många avseende är lik PuL kommer den nyaförordningen att påverka allt ifrån den enskilda individen till de största organisationerna.Förordningen kommer innebära mer rättigheter och bättre skydd för den registrerade, vilketbetyder att det kommer ställas högre krav på de företag som behandlar personuppgifter. De nya kraven kommer innebära ett omfattande anpassningsarbete inom flera områden. Delskommer det behöva ske administrativa och juridiska förändringar inom verksamheten i form avnya eller uppdaterade avtal. Det kan även komma att krävas tekniska åtgärder för att hanterafrågor som “Rätten att bli glömd”, ”Dataportabilitet”, ”Registerföring” samt det förstärktaskyddet av personuppgifter. Det ställs även krav på att personuppgiftsincidenter måsterapporteras till tillsynsmyndigheten vid upptäckande. Då tillämpningsområdet utökas medfördetta att personuppgifter som lagras ostrukturerat kommer omfattas av lagstiftningen. För attuppnå efterlevnad av förordningen införs krav på att i vissa fall utse ett “Dataskyddsombud” iverksamheten; tillsynsmyndigheten får även befogenhet till att utdöma mycket kraftigasanktioner vid överträdelse av förordningen. Beroende på hur en verksamhets personuppgiftshantering ser ut i dagsläget kan dennaanpassning bli mer eller mindre omfattande. Anpassningsarbetets omfattning påverkas av ettantal faktorer exempelvis under vilka förutsättningar som behandlingen sker i nuläget och ivilken omfattning denna sker. Inställningen till förordningen bland företag är varierande, de som tar den på allvar har insettatt nya krav kommer att ställas på deras verksamheter och har påbörjat arbetet för att anpassasin verksamhet. Andra anser att de inte berörs i samma utsträckning och är därför inte likaoroliga. På det stora hela kommer förordningen göra att personuppgiftsbehandlingen inomEU/ESS blir säkrare även om resan dit kan kosta.<br>On the 25th of May 2018 the Swedish Personal Data Act (Personuppgiftslagen, PuL) will be replaced by the EU-regulation General Data Protection Regulation (GDPR). The aim of this study was to determine the big differences between PuL and the GDPR while also looking at how organisations plan to handle the changes that the new regulation will bring. PuL and GDPRare in many ways similar but there are some major changes that will affect every person and every organisation within the EU/EES. The regulation will mean better and morecomprehensive rights for the individual, which in turn will result in higher requirements beingput on the companies who process personal data. The new requirements will result in extensive work within several areas to adapt to the new regulation. The legal and administrative sections will need to review their current contracts & agreements and update them if necessary. There may also need to implement technical solutionsto manage the requirements concerning “the right to be forgotten”, “data portability”, “recordkeeping” and the improved protection of personal data. According to the regulationorganisations are required to notify the supervisory authority of any data breach concerningpersonal data. The change in material scope will result in personal data stored in an unstructuredway being covered by the GDPR. To make companies follow the new legislation thesupervisory authority gains the power to levy significant fines if organisations violate the newregulation; in addition some organisations will need to appoint a “Data protection officer”that’ll monitor the processing of personal data. There are several factors that will determine the amount of work required to reach compliance;for example the size of the corporation and the extent of their current processing of personaldata. The attitude to the new regulation vary, those that take the regulation seriously have realisedthat there will be new demands put on their business, and have already started to adapt theirbusiness to reach compliance with the regulation. There are others that deem that they will notbe affected to the same extent and are therefore not as worried. In the great scope of things, theregulation will make the processing of personal data more secure within the EU/EES eventhough the peregrination to reach compliance may turn out to be a costly one.
26
Lång, Anders, and Viktor Lindstedt. "Möjligheter och utmaningar för företag i systemutvecklingsbranschen med införandet av GDPR." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324898.
Full textAbstract:
Den 25 Maj 2018 kommer det två decennier gamla dataskyddsdirektivet att ersättas av EU:s nya dataskyddsförordning, General Data Protection Regulation (GDPR). Förordningens syfte är att ge ett skydd för fysiska personers personuppgifter vid hantering av sådana. Förordningen har för avsikt att harmonisera lagstiftningen gällande dataskydd mellan medlemsländer i unionen. I dagsläget är det svårt att tyda vad som gäller rättsligt länder emellan. Det råder även en oklarhet kring förordningen och hur företag ser på dess utmaningar och eventuella möjligheter samt vad som motiverar företagen till efterlevnad. För att uppnå efterlevnad krävs åtgärder inom en rad olika områden, däribland utbildning av personal vilket kommer behandlas mer utförligt i denna studie. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag inom branschen bemöter förordningen idag. Mer specifikt, vilka möjligheter och utmaningar företag ser med förordningen, problematiken med lagtolkning, vad som motiverar dem till efterlevnad samt hur de hanterar utbildning av sina anställda för att uppnå detta. Studien är en kvalitativ studie som utförts genom semi-strukturerade intervjuer. Informanter från tre systemutvecklande företag har intervjuats och den data som samlades in har sedan analyserat med hjälp av studiens teoretiska ram. Denna ram består av en sammanfattning av den nya dataskyddsförordningen samt teorier kring efterlevnad, lagtolkning och utbildning av anställda. Slutligen kommer studien fram till att de olika företagen ser i stort likadant på vad som motiverar dem till efterlevnad. Det är den sociala faktorn som är den primära drivkraften till att uppnå efterlevnad för företagen. De alla tar även upp den ekonomiska faktorn vilket kan ses som naturligt med tanke på de sanktioner förordningen medför vid ett lagbrott. När det kommer till lagtolkning och utbildning är företag A och B identiska medans företag C skiljer sig helt. Vilka möjligheter och utmaningar som nämns av de olika företagen presenteras i en tabell i textens sjätte kapitel.
27
Kutserenko, Kristiina. "Challenges Involved in the Implementation of the General Data Protection Regulation (GDPR) in an Information System Development Organization - An Exploratory Study." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76569.
Full textAbstract:
The General Data Protection Regulation (GDPR) is a key regulation that deals with the protection of personal data in the European Union. It will be enforced on May 25, 2018. The GDPR brings in significant changes compared to the previous Data Protection Directive 95/46/EC (DIR95). Therefore, the organizations that fall within the scope of the GDPR are required to make their information systems compliant. Due to the complexity of modern software and the magnitude of changes required for the successful adoption of the GDPR, adopting such requirements could be a challenging task. Various works have already been conducted in the past addressing different articles and principles of the GDPR. However, relatively new Legal Technology sector has not been the focus of the GDPR related research. The purpose of the thesis is to investigate how a Legal Technology organization is affected by the challenges of implementing GDPR related requirements into its information system. In order to address the aim of the study, a literature review was conducted, followed by a case study in Assently AB, a small-sized organization belonging to the Legal Technology industry. In order to gather detailed information about the challenges of implementing the GDPR in their information system, semi-structured interviews were conducted with the practitioners at Assently. The result of this study is a collection of challenges. This collection of challenges relates to understanding the regulation in order to implement it into information system, creating new tools and processes, reviewing existing tools and processes, human resource availability for the support, management and development of information system and facing possible customer-related issues. The study contributes to the GDPR and Legal Technology related research. Moreover, it can be used by the industry practitioners to prepare for the similar implementations in the future. Furthermore, it will be useful for the emerging Legal Technology organizations who may need to design their information systems in compliance with the GDPR.
28
Adolfsson, Sandra, and Paula Lundholm. "Detaljhandelns förberedelser inför GDPR : En fallstudie om vilka förändringar företagen behöver utföra samt deras arbete kring GDPR." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324902.
Full textAbstract:
Det rådande EU-direktivet som behandlar dataskydd från år 1995 är idag inte lika aktuellt som när det infördes. Det är därför i hög tid att en uppdatering kommer. I maj 2018 införs den nya dataskyddsförordningen, GDPR, som är EU:s senaste förordning. Den kommer ersätta Sveriges personuppgiftslag, PuL, som idag styr över hur personuppgifter behandlas. GDPR kommer innebära strängare lagar kring informationshantering och fler rättigheter till privatpersoner. Ett exempel är att privatpersoner kommer kunna be om att få alla data kopplad till personen raderade. Många företag erbjuder medlemskap till privatpersoner och lagrar därför kunduppgifter digitalt, vilket betyder att de påverkas av GDPR i stor grad då de måste omforma sina IT-system för att leva upp till de nya kraven. Denna studie handlar om fyra företag och förändringarna de står inför samt hur de arbetar med de nya kraven som GDPR innebär för dem. En kravmodell skapas med en sammanställning av de nya kraven och resultatet visar sedan vilka företag som börjat arbeta med de kraven. Resultatet visar även hur långt de kommit i sitt arbete med dataskyddsförordningen och kan förhoppningsvis vägleda andra företag i hur de bör arbeta med dataskyddsförordningen samt vilka förändringar de bör genomföra för att leva upp till de nya kraven.
29
Bartoňová, Julie. "Návrh ochrany osobních dat dle obecného nařízení EU 2016/679 ze dne 27. dubna 2016." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2018. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-378364.
Full textAbstract:
This diploma thesis solves the proposal for personal data protection according to the Regulation (EU) 2016/679 of 27 April 2016 (generally known under the abbreviation GDPR) in a chosen company. The thesis begins with a theoretical background followed by the part devoted to the analysis of the company. These results are further confronted with the own solution which is presenting the proposals and recommendations to bring the selected company into line with the GDPR.
30
Johansson, Ted. "GDPR och backuper hos mjukvaruutvecklingsföretag : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15304.
Full textAbstract:
Detta arbete har som syfte att kontrollera hur verksamheter har anpassat sig inför General Data Protection Regulation (GDPR, sv. Dataskyddsförordningen), både vad det gäller rutinarbete och förändringar som de har genomfört. Arbetet behandlar hur företagen har förändrat sina rutiner gällande säkerhetskopior av kritisk företagsdata och även rutiner kring rätten att bli bortglömd. Vid detta arbetes slut kommer GDPR har trätt i kraft (25:e maj 2018) och därmed bör samtliga verksamheter ha genomfört någon form av förändring inför den ändrade lagstiftningen som börjar gälla då. Då GDPR är en ny lagstiftning ( som dock varit aktuell de senaste 2 åren ) finns en del arbeten kring just GDPR och vilka verksamhetsförändringar man bör vidta. Dock har inget fokus skett på hur företag bör anpassa sina rutiner kring säkerhetskopior och hur företagen bör resonera kring rätten att bli glömd. Därmed blir detta arbete väldigt aktuellt då detta är något som många verksamheter bör ha förändrat, tänkt på och dokumenterat. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ form, där intervjuer har genomförts med representanter från olika verksamheter inom utvecklingsbranschen. Verksamheterna säljer sina programvaror och tjänster till kunder och de hanterar därmed ofta stora mängder personlig information som antingen passerar igenom systemen eller som lagras hos de. Organisationerna som intervjuas har jobbat med GDPR ett tag. I flera av fallen ett år tillbaka för att säkerställa att de deras åtgärder överensstämmer med GDPR. Fem intervjuer genomfördes i sin helhet. Därefter har en tematisk analys genomförts på resultatet från intervjuerna. I intervjuerna är fokus på om och vad för förändringar företagen har genomfört samt hur det ser ut i dagsläget. Efter analysen framträder tydligt att företagen har genomfört vissa förändringar i organisationen, men till större del har dessa förändringar enbart genomförts i form av kontroll av var information finns och dokumentation kring detta och de olika rutiner som finns vid företaget.<br>The purpose of this work is to check how companies have been adapted to the General Data Protection Regulation, both in terms of routine work and changes that they have implemented. The work addresses how companies have changed their routines regarding backups of critical business data and routines about the right to be forgotten. At the end of this work, the GDPR will come into force (25th of May 2018) and therefore all activities should have implemented some form of change in view of the changed legislation that will apply. Since GDPR is a new legislation (which has been up to date in the past 2 years), some work is being done about just GDPR and what business changes should be made. However, no focus has been on how companies should adapt their routines about backups and how businesses should reason about the right to be forgotten. This makes this work very relevant as this is something that many businesses should have changed, thought about and documented. The method used in this study is a qualitative form, in which interviews have been conducted with representatives from different activities in the development industry. The businesses sell their software and services to customers, and they often handle large amounts of personal information that either passes through the systems or is stored with them. The organizations interviewed have been working for GDPR for a while. In several of the cases a year back to ensure that their actions are in line with the GDPR. Five interviews were conducted in full. Then a thematic analysis has been conducted on the results ofthe interviews. The interviews focus on whether and what changes the companies have made and how it looks today. Following the analysis, it is clear that companies have made certain changes inthe organization, but to a large extent these changes have only been conducted in terms of checking where information is available and documentation about this and the different routines available at the company.
31
Helenius, Anna. "GDPR och känsliga personuppgifter : En fallstudie om fackförbunds arbete med Dataskyddsförordningen." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15328.
Full textAbstract:
Den 25e maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen, GDPR, i kraft. I och med detta kommer alla medlemsstater i den europeiska unionen få en gemensam lag som skärper tidigare regler och ställer högre krav på organisationers personuppgiftsbehandling. Syftet med detta arbete har varit att undersöka och kartlägga hur verksamheter som behandlar känsliga personuppgifter anser sig bli påverkade av GDPR, samt hur de arbetar för att uppfylla kraven från denna nya förordning. Känsliga personuppgifter är sådana som exempelvis avslöjar en persons sexuella läggning, politiska åsikt, religiösa övertygelse eller fackliga tillhörighet och för att uppfylla syftet utfördes därför en fallstudie på sex stycken fackförbund av olika storlek. Datainsamlingen gjordes med hjälp av intervjuer med en person från varje förbund som har god insikt och överblick över organisationens GDPR-arbete. Resultaten från studien visar att fackförbunden anser att den nya dataskyddsförordningen är komplex och svårtolkad men att den ändå medför positiva konsekvenser för både organisationen och medlemmarna. Alla personuppgifter som fackförbunden hanterar faller direkt under känsliga personuppgifter eftersom de kan härledas till facklig tillhörighet, och detta gör att förbunden anser sig ställas inför högre krav på informationssäkerhet i jämförelse med många andra verksamheter. Bland annat möter de stora utmaningar i hur de skall kunna kommunicera med sina medlemmar i framtiden eftersom missbruksregeln försvinner och även ostrukturerat material inkluderas i den nya dataskyddsförordningen. Det går inte att säga generellt vilka åtgärder förbunden vidtagit för att förbereda sig inför de nya kraven från GDPR men det är tydligt att både tekniska och administrativa säkerhetsåtgärder behövs. Exempelvis uppgraderar många av förbunden sina IT-system och upphandlar helt nya ärendehanteringssystem, samtidigt som de dessutom inför rutiner för gallring och för hantering av personuppgiftsincidenter.<br>On 25 May 2018, the new data protection regulation, GDPR, will come into effect. With this, all members of the European Union will have a common law that sharpens previous rules and puts higher demands on organisations' personal data processing. The purpose of this study has been to investigate and map how businesses dealing with sensitive personal data consider themselves being affected by GDPR, and how they work to meet the requirements of this new regulations. Sensitive personal data are what for example reveals a person's sexual orientation, political opinion, religious conviction or union affiliation and therefore, to fulfil the purpose, a case study with six trade unions of different sizes was performed. The data collection was made with help of interviews with one person from each trade union, who has good insight and overview over the organisation's work with the GDPR. The results from the study show that the trade unions find the new data protection regulation to be complex and hard to interpret but that it nevertheless causes positive consequences for both the organisation and the members. All personal data that the trade unions handle fall directly under sensitive personal data since they may be derived to union affiliation and this leads to where the trade unions considering themselves facing higher demands on information security in comparison to many other businesses. Among other things, they face major challenges in how they are going to communicate with their members in the future, as even unstructured material is included in the new data protection regulation. It's not possible to say in general what actions the unions have taken to prepare for the new requirements of the GDPR, but it's clear that both technical and administrative safety actions are needed. For example, many of the unions are upgrading their IT systems or purchasing brand new case management systems while also introducing new routines for clearing of data and for management of personal data incidents.
32
Pettersson, Julia, and Maja Brädefors. "Det är inte lagarna som passerar, det är lagarna vi minns : hur företag förbereder sig inför de förändringar som införandet av GDPR innebär." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340743.
Full textAbstract:
Den tjugofemte maj 2018 träder EU:s nya dataskyddsförordning i kraft, GDPR, en lag som kommer att ersätta de 20 år gamla reglerna för hantering av personuppgifter i Sverige. Lagen ställer hårdare krav på företags datahantering, vilket kan innebära omfattande förändringar för organisationer som hanterar personuppgifter. Studien syftar till att ge en förståelse för hur företag förbereder sig för de förändringar som GDPR innebär. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer med tre av de fyra största svenska e-handelsföretagen inom klädbranschen, som alla hanterar personuppgifter. Studien besvarar syfte och forskningsfråga och visar att företagen har en positiv inställning till den nya lagen samt att förberedelserna inletts.
33
Rännare, Angelica. "Nya Dataskyddsförordningens påverkan på en organisation : En fallstudie med fokus på privacy by design." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13718.
Full textAbstract:
Detta arbete har till syfte att studera den nya dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation´s (GDPR) utmaningar och påverkan på både organisation samt system. Fokus i arbetet har varit på det specifika kravet privacy by design som är en del av GDPR. GDPR-förordningen kommer träda i kraft den 25 maj 2018. Eftersom GDPR är en ny förordning så har det inte skett forskning i större utsträckning i ämnet ännu. Den forskning som har skett inom området har mestadels varit inom juridiken. Detta resulterar i att ämnet är högaktuellt att undersökas eftersom ny kunskap kommer tillkomma genom detta arbete. Arbetet syftar till att undersöka hur GDPR genom sina krav påverkar en organisation och hur hänsyn tas till det specifika kravet privacy by design. Det kommer också undersökas vilka krav som ställs på teknik och funktioner. Genom att göra detta kommer kunskap tas fram om och hur en organisation förbereder sig och vad som krävs för att uppfylla kraven med GDPR. Privacy by design är en filosofi på hur inbyggd integritet kan användas för att skydda och bygga in den personliga integriteten i system. Den baseras på sju principer som skall användas för att förstå hur integritet kan skyddas. Men likt alla lösningar finns det utmaningar. Det är dessa utmaningar som arbetet skall undersöka och för att utifrån resultatet ge rekommendationer som förhoppningsvis kan användas för att få en överblick hur en organisation ligger i fas med privacy by design, som är en del av GDPR. Baserat på organisationens svar kommer rekommendationer ges för hur organisationen skulle kunna förbättra sitt arbete ytterligare. Metoden som använts till stöd för detta arbete är en fallstudie av kvalitativ art, och innefattar intervjuer med personer från en organisation inom säkerhetsbranschen som utvecklar metoder samt mjukvara för informationssäkerhetsarbete. Organisationen som har undersökts befinner sig i startgroparna för säkerställandet av GDPR och har gjort en inledande analys av läget. Fyra intervjuer har legat till grund för studien och på dessa har en innehållsanalys genomförts. Med hjälp av analysen så framträder en tydlig bild av hur arbetet kan se ut, i samband med lagförändringen ur privacy by design-perspektivet. För att ta reda på detta har en organisation som arbetar med informationssäkerhet och mjukvaruutveckling undersökts. Till arbetet utvecklades en frågeguide och en sammanfattning av principer, som är relaterade till privacy by design. Det har visat sig att organisationen som undersöktes till stora delar arbetar med privacy by design, men har ytterligare utmaningar att bemöta. Analys och diskussion av intervjuerna har resulterat i rekommendationer till organisationen angående hur de kan stärka upp sitt informationssäkerhetsarbete ytterligare. Dessutom har en frågeguide, som återfinns i bilagorna, tagits fram och denna kan användas av andra organisationer som önskar undersöka hur de ligger till i sitt arbete med GDPR:s krav på privacy by design.<br>The purpose of this work is to study the General Data Protection Regulation (GDPR) and what challenges and impact this regulation can have on both organization and systems. The focus of the work will be on the specific requirement “privacy by design” that is one part of GDPR. The GDPR will come into force on May 25, 2018. Since the GDPR is a new regulation, there has been little research on the subject yet. The research that has taken place in the field has mostly been in the field of law. This results in the subject being highly relevant for further studies, since this work will unravel new information. The purpose of the work is to investigate how GDPR, through its requirements, affects an organization and how to take into account the specific requirement of privacy by design. It will also be investigated which demands are made of technology and functions. By doing this, knowledge will come about if and how an organization prepares and what it takes to meet the requirements of the GDPR. Privacy by design is a philosophy of how built-in integrity can be used to protect and integrate the personal integrity of systems. It is based on seven principles that will be used to understand how integrity can be protected. But like all solutions there are challenges. These are the challenges that the work will investigate, and as a result give recommendations that hopefully can be used to get an overview of how an organization, is in phase with privacy by design, which is part of GDPR. Based on the organization's response, recommendations will be given for how the organization could further improve its work. The method used to support this work is of a qualitative nature and includes interviews with persons from an organization in the security industry that develop methods and software for information security work. The organization that has been investigated is in the pitfalls for ensuring GDPR and has conducted an initial analysis of the situation. The foundation of this study relies on four interviews, on which a content analysis was made. Through this analysis, a clear picture emerges of how the work with upcoming challenges can present itself, with the changes regarding the new law concerning privacy by design. In order to investigate this, an organisation that works with information security and software development has been scrutinized. As a part of the study, a questionnaire and a summary of the principles relevant to privacy by design, was developed. The conclusion was that the scrutinized organisation generally does work with privacy by design, but still has some challenges to face. The analysis and discussion of the interviews resulted in recommendations for the organization on how to further strengthen their work with information security. Furthermore, a questionnaire, which can be found in the appendix, has been developed, and can be used by other organizations wishing to examine their progress on the work with implementing the GDPR requirements regarding privacy by design.
34
Hemmings, Catharina. "Försäkringsbarheten för administrativa sanktionsavgifter enligt GDPR." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182204.
Full textAbstract:
Uppsatsen handlar om försäkringsbarheten för administrativa sanktionsavgifter (GDPR-sanktioner) som utfärdats till följd av en överträdelse av bestämmelserna i dataskyddsförordningen. Syftet med uppsatsen har varit att utreda om det enligt svensk rätt är möjligt att försäkra sådana avgifter. I uppsatsen redogörs för relevanta bestämmelser i det försäkringsavtalsrättsliga regelverket (FAL) och det försäkringsrörelserättsliga regelverket (FRL). Bland de bestämmelser som uppsatsen särskilt behandlar återfinns bestämmelserna om lagligt intresse i 6 kap. 1 § FAL och god försäkringsstandard i 4 kap. 3 § FRL.
35
Chen, Jiahong. "Data protection in the age of Big Data : legal challenges and responses in the context of online behavioural advertising." Thesis, University of Edinburgh, 2018. http://hdl.handle.net/1842/33149.
Full textAbstract:
This thesis addresses the question of how data protection law should respond to the challenges arising from the ever-increasing prevalence of big data. The investigation is conducted with the case study of online behavioural advertising (OBA) and within the EU data protection legal framework, especially the General Data Protection Regulation (GDPR). It is argued that data protection law should respond to the big data challenges by leveraging the regulatory options that are either already in place in the current legal regime or potentially available to policymakers. With the highly complex, powerful and opaque OBA network, in both technical and economic terms, the use of big data may pose fundamental threats to certain individualistic, collective or societal values. Despite a limited number of economic benefits such as free access to online services and the growth of the digital market, the latent risks of OBA call for an effective regulatory regime on big data. While the EU's GDPR represents the latest and most comprehensive legal framework regulating the use of personal data, it has still fallen short on certain important aspects. The regulatory model characterised by individualised consent and the necessity test remains insufficient in fully protecting data subjects as autonomous persons, consumers and citizens in the context of OBA. There is thus a pressing need for policymakers to review their regulatory toolbox in the light of the potential threats. On the one hand, it is necessary to reconsider the possibilities to blacklist or whitelist certain data uses with mechanisms that are either in place in the legal framework or can be introduced additionally. On the other hand, it is also necessary to realise the full range of policy options that can be adopted to assist individuals in making informed decisions in the age of big data.
36
Larsson, Erik, and Joakim Lind. "Generisk dataportabilitet för personuppgifter : En kvalitativ fallstudie av Region Östergötland." Thesis, Linköpings universitet, Informatik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-142745.
Full textAbstract:
I samband med den nya dataskyddsförordningen för EU tillkommer ny lagstiftning kring hur verksamheter får behandla EU-medborgares personuppgifter. En av de stora nyheterna är dataportabilitetskravet som ställer krav på att verksamheter ska kunna överföra individers personuppgifter till individerna själva eller till andra personuppgiftsansvariga. Detta innebär omfattande utmaningar med verksamheters förmåga till interoperabilitet i förhållande till andra aktörer utifrån juridisk, organisatorisk, teknisk och semantisk interoperabilitet. Med dataportabilitetskravet hamnar interoperabilitet i fokus som en förutsättning förverksamheter att uppfylla dataskyddslagstiftningen. Mot bakgrund av detta studeras en offentlig organisation som berörs av dataskyddsreformen och kravet på dataportabilitet. I studien inryms en fördjupning av hur organisationen hanterar sina system och strukturer samt jobbar med standarder och samarbeten för att uppnå interoperabilitet i enlighet med dataportabilitet. Det studerade fallet bidrar med insikter för hur andra organisationer kan arbeta med liknande frågor som berör dataportabilitet och interoperabilitet. I studien framkommer det att fallorganisationen sedan tidigare arbetar med interoperabilitetsfrågor. Detta är på grund av egenuppmärksammade behov inom verksamheten och inte enbart av lagkravet från dataskyddsförordningen på dataportabilitet. Med hänsyn till dataskyddsförordningen pågår för närvarande interna analyser kring vilka åtgärder som behöver vidtas där dataportabilitet är ett av dessa områden. Organisationen ser utmaningar främst rörande tolkningen av de nya lagkraven, organisatorisk interoperabilitet och semantisk. Arbetet för att kunna uppfylla kravet pågår, och man följer de rekommendationer som ges från rådgivande organisationer, både från EU och nationellt. Studiens kunskapsbidrag bidrar till ökad förståelse för vilken relevans som interoperabilitet har för dataportabilitet kontextualiserat till den nya dataskyddsförordningen. Studien visar relevansen av hur gemensamma spelregler mellan olika parter i form av gemensam juridik bidrar till förbättrade förutsättningar att nå interoperabilitet på även de andra nivåerna: organisatoriskt, tekniskt och semantiskt, vilket utifrån vad studien visar är avgörande för möjligheten till dataportabilitet. Studien bidrar därtill med en användbar konceptuell modell för att utvärdera interoperabilitet som en förutsättning för dataportabilitet för organisationer.<br>In the context of the new General Data Protection Regulation (GDPR) within EU, new legislation is added upon how organizations are permitted to process EU citizens’ personal data. One of the changes is the right to data portability which sets the requirements that organizations must be able to transfer subjects’ personal data to the subject itself or to other data controllers. This implicates comprehensive challenges for organizations’ capacity to reach interoperability in relation to other actors’ based on juridical, organizational, technical and semantic interoperability. In light of the requirement of data portability, interoperability comes into focus as a condition for organizations to comply with the GDPR regulation. In consideration of this background, a public organization that is affected by the data protection reform and the data portability requirement is being studied. In the study, a deepening is made on how the organization manage their systems and structures as well as working with standards and co-operations to reach interoperability in accordance with data portability. The studied case contributes with insights on how organizations can work with similar issues that consider data portability and interoperability. In the study it is clear that the case organization is already working with interoperability issues. This as a result of the organizations own attention of related issues and not only as an effect due to the new data protection regulation and its requirement of data portability. In effect of the data protection regulation, an ongoing analysis is made within the case organization to investigate which actions are needed, where the right to data portability is one of the areas to deal with. The organization identify challenges mainly within the interpretation of the GDPR, organizational and semantic interoperability. The work on how to comply with the requirements is in progress, and the organization follow the recommendations which are given by advising organizations both within EU and on national level. The contribution of the study is deepening knowledge on the relevance of interoperability as a condition to achieve data portability contextualized by the GDPR. Our study shows the relevance of how common rules between different actors in the form of common legislation contributes to improved prerequisites to reach interoperability on all four levels, namely, organizational, juridical, technical and semantic interoperability, which from what our study show is crucial for data portability. The study also contributes with a useful conceptual model to evaluate interoperability as a prerequisite to achieve data portability for organizations.
37
Jovic, Katarina. "Analysis of Customer Personal Data Processing in a Swedish Public Transport Organization." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78037.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this research is to analyze the current routine for processing customers’ personal data in a Swedish public transport organization and advise on improvements that might be made to better comply with GDPR. Methodology: A qualitative study of personal data (as defined in the GDPR) based on five telephone interviews. The interviews were held in Swedish, then transcribed and finally translated to English for analysis. Literature perspectives: A research (neutral) perspective of the implementation regarding the General Data Protection Regulation (GDPR) within an organization. It is reported that GDPR tend to increase the tension in an organization. Some organizations expect GDPR will increase the annual budget and believe the business strategy will be changed. Findings: The organization is interested to clearly implement the regulation to their best interest they can. The organization see the centralization of customers’ data as a positive outcome and want to continue with IT-support for the GDPR process to get automated. The organization expresses they want to create a good relationship with their customers and be clear with the purpose of data collection. Conclusions: The research suggests that the organization should invest in IT support, help guiding the employees to understand the purpose of GDPR and produce staff guidelines. The staff guidelines should cover most of the issues that may occur during daily routines. However, if any anomalies occur regarding GDPR, the data processor should act as a guide to the employee.<br>Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att analysera den nuvarande processen för bearbetning av kunders personuppgifter i en svensk kollektivtrafikorganisation samt ge förbättringsråd angående saker som kan förbättras för att bättre följa GDPR. Metod: En kvalitativ studie som handlar om personuppgifter (enligt definitionen i GDPR); baserat på fem telefonintervjuer. Intervjuerna hölls på svenska, transkriberades och översattes sedan till engelska för en analys. Teoretiska perspektiv: Ett forsknings- (objektivt) perspektiv på implementeringen av den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) inom en organisation. Det rapporteras att GDPR tenderar att öka stressen i en organisation. Vissa organisationer förväntar sig att GDPR kommer öka den årliga utgiften för databehandling samt tror att deras affärsstrategi kommer förändras. Resultat: Region Värmland Kollektivtrafik är intresserade av att genomföra GDPR förordningen i högsta grad. Organisationen ser centraliseringen av kundens personliga data som ett positivt resultat och vill fortsätta med IT-stöd för GDPR- processen för att den ska kunna bli automatiserad. Organisationen uttrycker att de vill skapa en bra relation med sina kunder och vara tydliga med syftet av datainsamlingen. Slutsatser: Studien antyder att organisationen bör investera i IT-stöd, hjälpa anställda att förstå syftet med GDPR samt ta fram personalriktlinjer. Personalriktlinjerna bör täcka de flesta problem som kan uppstå i de dagliga rutinerna. Om det däremot uppstår några avvikelser gällande GDPR, bör personbiträde fungera som en hjälpande hand för de anställda.
38
Janeček, Vít. "Modul rozšiřující funkcionalitu GDPR řešení." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta informačních technologií, 2018. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-385988.
Full textAbstract:
The goal of this thesis is to introduced the principles of access control technologies, the General Data Protection Regulation and the software for data leakage protection. An essential part of the work is a draft and implementation of the expansion module for user device authentication including shared storage access authorization. Therefore, this module allows to verify whether a user can access shared corporate resources. It also allows to enable or disable access based on specified attributes, such as the type of the protected service or user permission. The basic verification of the module's functionality is realized through different sets of tests and a virtual environment that simulates the corporate environment. The result of the draft is a module that allows to verify access based on the device, and this module is moreover integrated into the Safetica security platform.
39
Alem, Tesfaom, and William Lind. "Organisationers utmaningar och åtgärder vidframtagandet av samtyckestexter samt dess behandling av personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR)." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27835.
Full textAbstract:
Utvecklingen av digital teknik tillsammans med nya affärsmodeller har nått nya nivåer under de senaste åren vilket har resulterat i att behandlingen av personuppgifter både ökat och förändrats. Problematiken med detta innefattar att den personliga integriteten i större utsträckning kränks. I syfte att harmonisera behandlingen av personuppgifter och att stärka skyddet av den personliga integriteten har EU infört en ny dataskyddsförordning. Förordningen träder i kraft den 25 maj 2018 och ska tillämpas i nationell lagstiftning vilket gör att den svenska personuppgiftslagen ersätts. Syftet med studien var att identifiera vilka åtgärder ett antal organisationer vidtagit för att följa dataskyddsförordningens regler samt vilka utmaningar som kan uppstå i omställningen. Studien är avgränsad till samtyckestexter och behandling av personuppgifter. Studien är kvalitativ och vi har med hjälp av intervjuer tagit del av ett antal organisationers syn på utmaningar och åtgärder gällande formuleringar av samtyckestexter och dess personuppgiftsbehandling. Slutsatsen i denna studie visar att samtliga organisationerna har problem att formulera samtyckestexter på ett informativt sätt vilket dataskyddsförordningen kräver. Organisationerna ser även utmaningar i behandlingen av personuppgifter. Dessa utmaningar består av komplexa IT-system innehållande mängder av personuppgifter som idag inte kan hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen då relevant systemstöd saknas.<br>The rapid development of digital technology together with new business models has reached new levels in recent years, which has resulted in the processing of personal data both increasing and changing. The problem with this development involves the violation of personal integrity to a greater extent. In order to harmonize the processing of personal data and to strengthen the protection of personal privacy, the EU has introduced a new data protection regulation. The regulation will enter into force on May 25, 2018 and will apply in national legislation, which will replace the Swedish Personal Data Act. The purpose of the study was to identify what measures a number of organizations have taken to comply with the rules of data protection regulations and the challenges that may arise in the conversion. The study is limited to consent texts and processing of personal data. The study is qualitative and we have, through interviews, taken note of a number of organizations' views on challenges and measures regarding formulas of consent texts and their personal data processing. The conclusion in this study shows that all organizations have problems formulating consent texts in an informative way, which is required for adequate data protection. Organizations also see challenges in the processing of personal data. These challenges consist of complex IT systems containing amounts of personal data that today cannot be managed in accordance with the Data Protection Regulation, as relevant system support is lacking.
40
Stauber, Sebastian. "Compliance issues within Europe's General Data Protection Regulation in the context of information security and privacy governance in Swedish corporations : A mixed methods study of compliance practices towards GDPR readiness." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Informatik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39809.
Full textAbstract:
The European Union has introduced a new General Data Protection Regulation that regulates all aspects of privacy and data protection for the data of European citizens. To transition to the new rules, companies and public institutions were given two years to adapt their systems and controls. Due to the large area of changes the GDPR requires, many companies are facing severe problems to adapt the rules to be ready for enforcement. This marks the purpose of this study which is to look into compliance practices in the implementation of GDPR requirements. This includes a prospect of compliance mechanisms that may remain insufficiently addressed when the regulation comes into force on May 25, 2018. The study is conducted in Sweden and aims to investigate the situation in corporations and not in public institutions. Mixed methods have been applied by surveying and interviewing Swedish GDPR experts and consultants to gain an understanding of their view by using capability maturity scales to assess a variety of security processes and controls. The analysis shows a low implementation in GDPR requirements while having seen improvements over the past two years of transition. It points out that a holistic strategy towards compliance is mostly missing and many companies face obstacles that are difficult to overcome in a short period. This may result in non-compliance in many Swedish corporations after the regulation comes into force on May 25.
41
Stålnacke, Sebastian, and Robert Juhlin. "Kritiska framgångsfaktorer vid införande av GDPR inom bank och finans." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35734.
Full textAbstract:
On May 25, 2018, the Directive, 95/46/EC, is superseded by the General Data Protection Regulation (GDPR), (EU) 2016/679. Companies and organizations will have to revise routines, restructure organizations' processes and rebuild IT systems. The purpose of this study is to identify the critical success factors for implementing GDPR in the Swedish banking and finance sector. The study carried out a literature study as a foundation for the qualitative interviews with which empirical was gathered. Subjects for interviews was data protection officers (DPO) at four banks, as well as the Swedish Data Protection Authority and Forum för dataskydd, a national forum for DPO:s. The study's results showed a number of significant success factors for implementation processes. Based on these success factors, three were identified as critical to the implementation of GDPR from a computer science perspective: data governance, privacy-by-design, and documentation.<br>Den 25 maj 2018 ersattes dataskyddsdirektivet, 95/46/EG, med EU-förordningen 2016/679, General Data Protection Regulation (GDPR). För företag och organisationer kommer detta bland annat innebära nya rutiner, omstrukturering av organisationers processer och ombyggnation av IT-system. Syftet med denna studie är att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna för implementering av GDPR inom den svenska bank- och finanssektorn. I studien genomfördes litteraturstudie som låg till grund för insamlande av empiri genom kvalitativa intervjuer med dataskyddsombud vid fyra banker. Intervjuer genomfördes även med Datainspektionen och Forum för dataskydd. Studiens resultat visade på ett flertal betydande framgångsfaktorer för implementeringsprocesser. Utifrån dessa framgångsfaktorer identifierades tre som kritiska för implementation av GDPR ur ett datavetenskapligt perspektiv: data governance, privacy-by-design samt dokumentation.
42
Östling, Fabian, and Patrik Nilsson. "Förtroendeskapande vid personuppgiftsbehandling." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20164.
Full textAbstract:
Verksamheter har idag behov av uppdaterade kundregister för att skapa konkurrensfördelar,detta har gjort att personuppgifters värde ökat. Detta har i sin tur gjortatt insamlingen av personuppgifter har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt haroron för hur verksamheter behandlar personuppgifter vuxit. För att göra behandlingenav personuppgifter säkrare och skydda den enskilda individen har EU tagitfram den nya dataskyddsförordningen GDPR vilken träder i kraft 25 maj 2018.Studiens syfte var att undersöka vilka variabler i verksamheters personuppgiftshanteringsom har störst påverkan på kundförtroende. Vår huvudhypotes var att transparensskulle vara den huvudsakliga faktor som skulle skapa förtroende, men viansåg även att tid och säkerhet var två viktiga faktorer. För att uppnå syftet utformadestvå hypoteser där första hypotesen ställer variablerna transparens mot tid+säkerhetoch i andra hypotesen ställs transparens+säkerhet mot transparens+tid. Bådahypoteserna testas i fyra olika scenarier som grundar sig i GDPR. Dessa scenarierär:1. Insamling2. Registerutdrag3. Portabilitet4. Rätten att bli glömdStudiens kvantitativa data har samlats in genom två webbenkäter och den kvalitativadatan samlades in genom kortare intervjuer.Studiens resultat indikerar att transparens är den variabeln som har störst positivpåverkan på kunders förtroende vid insamlingen av personuppgifter. Däremot visarresultatet att variabeln säkerhet har störst påverkan på förtroendet i de senare scenarierna.<br>Businesses are today in need of updated customer records to create competitiveadvantages, which has led to an increased value of personal data. This has in turnled to an increase in the collection of personal data in recent years. At the same timeconcerns are increasing regarding how personal data is managed. To make dataprocessing more secure and to protect the individual person, a new data protectionregulation has been developed which will become enforceable on 25 May 2018.The purpose of this study was to investigate which variables in data processing havethe greatest impact on customer trust. Our main hypothesis was that transparencywould be the main factor that would create confidence, but we also thought thattime and security were two important factors. To achieve this purpose, two hypotheseswere designed, in the first hypotheses the variable transparency is up againsttime+security and in the second transparency+security is up against transparency+time. Both hypotheses is tested in four different scenarios which all are basedon parts of GDPR. These scenarios are:1. Collection2. Subject access requests3. Portability4. Right to erasureThe study’s quantitative data was collected through two web surveys and the qualitativedata was collected through shorter interviews.The study's results indicate that transparency is the variable that has the greatestpositive impact on customer confidence during the collection of personal data.However, in the case of processing data in later stages of the relationship, securitywas most likely to affect confidence.
43
Jančiūtė, Laima. "EU politics and the making of the General Data Protection Regulation : consociationalism, policy networks and institutionalism in the process of balancing actor interests." Thesis, University of Westminster, 2018. https://westminsterresearch.westminster.ac.uk/item/q509y/eu-politics-and-the-making-of-the-general-data-protection-regulation-consociationalism-policy-networks-and-institutionalism-in-the-process-of-balancing-actor-interests.
Full textAbstract:
This thesis analyses the policy process of adoption of the General Data Protection Regulation (GDPR), replacing the EU Directive 95/46/EC, the global “golden standard” setter in the field of privacy and data protection. The GDPR was proposed in January 2012 and was adopted in April 2016 following a highly politically charged process lobbied against to an unprecedented extent by certain commercial and political interests. The policy process is looked at through the lens of consociationalism, which draws attention to the importance of national governments, policy networks, which stress non-linear policy-making dynamics, and institutionalism, which highlights the significance of institutions. On the whole, the GDPR as approved strengthened the ICT users’ rights, although not to the degree originally envisaged. The study proposes that institutional factors were decisive in determining policy outcomes, either acting in coalition with different policy networks or reacting to external developments, notably the Snowden revelations in 2013. The institutional factors, amongst others, included strategic actor self-interest of preserving or even expanding their spheres of influence, sociological dimensions such as ideological adherence and diverse national and institutional cultures, and important earlier institutional and policy developments. As the thesis shows, the impact of institutional factors on the policy outcomes was particularly evident in the European Parliament’s position during the process. The EP’s influence demonstrates the strong political will of this institution and its overall defence of citizens’ rights against lobbying by the industry. At the same time, the reform process brought around many gains to the national Data Protection Authorities at the cost of the initially foreseen Commission’s remit. This thesis argues that the powers retained by these national supervisory authorities, alongside the numerous derogations following difficulties to reconcile diverse national positions, make the GDPR a tangible case of state-centrism. The Member States’ sovereign decision-making concerns posed breaks to the level of Europeanisation that the GDPR could potentially bring about in this issue-area. This work makes a significant contribution to knowledge by, amongst others, offering a political science perspective in on-line privacy and data protection research dominated by other disciplines, by applying the consociationalism theory – a less explored paradigm in the EU studies as compared to other approaches – and by providing a policy process analysis of the newly adopted data protection instrument with global rules-shaping significance.
44
Olsson, Karolina. "Det kommunala Europa : Implementeringsprocessen av den allmänna dataskyddsförordningen (2016/679) ur ett europeiseringsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74810.
Full textAbstract:
The General Data Protection Regulation (GDPR) (2016/679) can be described as a comprehensive regulation that was adopted by the European Union (EU) with the purpose of regulating the protection of personal data in all EU member states. The regulation will take effect on May 25th 2018 and will apply to all organisations that process the personal data of EU- citizens. This study will explore the implementation process of the General Data Protection Regulation (2016/679) through the lens of the phenomenon of Europeanization. The context of the phenomenon for this study is that EU seeks to adapt the member states’ political and administrative institutions into a common judicial framework through the implementation of EU-law. However, this requires member states having the ability to adapt to the common framework. This study’s purpose is therefore to study a local municipality’s implementation process of the regulation to evaluate its ability adapting to EU- law. The study has been conducted through a case-study design where interviews have taken place with employed public officials who are in the process of planning the implementation process. Through the interviews that have been conducted and the documentation that has been available, material, informative, personal resources and preferences in the shape of objectives in the implementation process have been deducted through Lennart Lundquist’s model for analysis of an organisation’s capabilitites and priorities in the implementation process. In conclusion, resocurces have been extracted mainly to prepare for the implementation in the shape of educational measures and recruiting new employees with the intent of coordinating the process. Through local cooperation common resources have been extracted for judicial support and for the use of a common Data Protection Officer (DPO). It is difficult to estimate the municipality’s ability to adapt to EU- law due to the fact that the process is still in its initial stages, but since the municipality is still preparing to implement measures to increase and ensure safeguards of information, the municipality will not be able to reach the requirements as of May 25th 2018.
45
Jansson, Thomas. "Kommunalt dataskydd : En fallstudie av Botkyrka kommuns implementering av EU:s Dataskyddsförordning." Thesis, Södertörns högskola, Arkivvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34430.
Full textAbstract:
The aim of this essay is to examine how the swedish municipality of Botkyrka hasendeavoured to meet the legal obligations prescribed by the General Data ProtectionRegulation (GDPR) and what impact this legislation is expected to have on the informationmanagement-structures currently in use within the municipality itself. Research has beenperformed through a case study consisting of semi-structured interviews. The study showsthat several important measures has been taken in order to meet the demands set by theregulation, but that the absence of a conclusive swedish legislation on the matter is keepingthe municipality from knowing what exactly is expected of them.
46
Lukacs, Andrea, and Malgorzata Szczurek. "En undersökning av förändringar som behöver införas för att överensstämma med GDPR - I utveckling och drift av smarta kameror." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20745.
Full textAbstract:
Konceptet av sakernas internet handlar om att datorer ska kunna agera utan mänsklig interaktion. Detta gör att smarta larm med kameror själva kan avgöra när ett larm ska utlösas och kan då ta åtgärder som att ta bilder på hemmet som kameror är installerade i samt på individer. Detta skapar vissa etiska frågor kopplade till dataintegriteten. För att kunna kontrollera företagens användning av mängder data som kan genereras idag och för att ge individer rättigheter över hur deras data behandlas har EU tagit fram en förordning kallad General Data Protection Regulation (GDPR). Denna kommer att förändra utveckling och drift av smarta kameror, eftersom bilder är personuppgifter som omfattas av förordningen. Därför är tydliga strategier kring vilka förändringar företag som utvecklar eller driftar kameror behöver införa för att uppfylla GDPR kraven nödvändiga för att upprätthålla användarnas dataintegritet. Projektets syfte är därför att redogöra för huvudsakliga förändringar som behöver införas hos företag identiska till studieobjekten samtidigt som inställningen till förändringen beaktas, vilket är en nyckelfaktor till en lyckad implementering. Detta uppnås genom datainsamling via intervjuer som utfördes hos företag ledande inom utveckling och drift av smarta kameror. Resultatet bekräftar hypotesen om att kamera och säkerhetsföretag är sakkunniga inom säkerhet och integritet, samt visar att företag handskas med fem, följande, huvudsakliga förändringar: finna lösningar på insamling av informerade samtycken, dokumentation som måste bli mer utförlig, kontraktskrivning med leverantörer måste ges mer uppmärksamhet, att möjliggöra framförallt i backenden när en kund begär ut all data, samt privacy by design och ett helhetsperspektiv som behöver implementeras mer under utvecklingsprocessen. Vidare kan arbetet användas som beslutsunderlag i liknande organisationer som studieobjekten, eftersom det ger även förslag på förbättringsområden vilka har för avsikt att förstärka möjligheten till en lyckad tillfredsställelse av GDPR kraven.<br>The concept of the Internet of Things is about computers being able to act without human interaction. This allows smart alarms with cameras to determine themselves when an alarm is triggered and can take action like taking pictures at home that cameras are installed in as well as on individuals. This creates some ethical issues related to data privacy. In order to control companies' use of amounts of data that can be generated today and to give individuals rights over how their data is processed, the EU has developed a regulation called the General Data Protection Regulation (GDPR). This will change the development and operation of smart cameras, as images are personal data that are covered by the regulation. Therefore, clear strategies about the changes that needs to be implemented to meet the GDPR requirements is necessary to maintain users' data privacy. The purpose of the project is therefore to account for major changes that need to be introduced to companies identical to the study objects while taking into account the attitude towards the change, which is a key factor for successful implementation. This is achieved through data acquisition through interviews conducted by companies leading in the development and operation of smart cameras. The result confirms the hypothesis that camera and security companies are experts in security and integrity, as well as demonstrating that companies are dealing with five, the following major changes: finding solutions for collecting informed consent, documentation that needs to be more detailed, contracting with suppliers must be paid more attention to, make it technically possible for a customer to request and get all data, as well as Privacy by Design and an overall perspective that needs to be implemented during the development process. In addition, the work can be used as a basis for decision making in similar organizations as the study objects who develop IoT products, as it also provides suggestions for improvement areas that intend to enhance the possibility of a successful satisfaction of the GDPR requirements.
47
Johnsson, Lovisa. "Dataskyddsförordningens tillämplighet vid personuppgiftshantering i molntjänster : En studie av Dataskyddsförordningen, utifrån perspektivet användande av molntjänster." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-137192.
Full textAbstract:
För att förbättra säkerhetsarbetet och för att skapa harmonisering inom EU vad gäller skydd av personuppgifter antogs i april år 2016 en ny EU-förordning om dataskydd, General Data Protection Regulation (GDPR), även benämnd Dataskyddsförordningen. Förordningen börjar gälla som lag i Sverige först den 25 maj år 2018. Införandet av förordningen kommer innebära att Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter samt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) upphör att gälla. Det huvudsakliga syftet med Dataskyddsförordningen är att ytterligare harmonisera och effektivisera skyddet av personuppgifter för att förbättra den inre marknadens funktion samt att öka den enskildas kontroll över sina personuppgifter. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig som lag i samtliga medlemsländer och kommer efter ikraftträdande utgöra grunden för generell personuppgiftsbehandling inom hela EU. Det har under de senaste åren blivit allt mer vanligt att företag, organisationer, kommuner och myndigheter använder sig av molntjänster. Molntjänster är intressanta ur ett juridiskt perspektiv eftersom de mest uppmärksammade juridiska frågeställningarna angående molntjänster är frågor hänförliga till hantering av personuppgifter och säkerhet. I uppsatsen redogörs för införandet av Dataskyddsförordningen (GDPR) utifrån perspektivet företags, organisationer, kommuners och myndigheters användande av molntjänster. I uppsatsen beskrivs även molntjänsters funktioner och egenskaper. Dataskyddsförordningen är nyligen antagen och utgör ännu inte svensk lag, förordningen baseras däremot i stora delar på Dataskyddsdirektivets innehåll och struktur. Dataskyddsdirektivet och PUL studeras därför i uppsatsen för att få en förståelse för bestämmelserna i Dataskyddsförordningen. Molntjänster finns i flera olika tekniska lösningar och är även gränsöverskridande, vilket innebär att användande av molntjänster i vissa fall innebär att personuppgifter överförs till ett tredje land. Uppsatsen behandlar därmed tillämpliga bestämmelser avseende överföringar av personuppgifter till tredje land. Uppsatsen avslutas med en analys och en slutsats. I slutsatsen konstateras att förordningen ger ett förstärkt skydd för den registrerade vid hantering av personuppgifter i molntjänster samt att förordningens utökade territoriella tillämpningsområde innebär att förordningen är bättre anpassad till molntjänstanvändande. Vidare konstateras i slutsatsen att rättsläget för överföringar av personuppgifter till USA med stöd av Privacy Shield-överenskommelsen för närvarande är osäkert.
48
Alhussein, Nawras. "Privacy by Design & Internet of Things: managing privacy." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20590.
Full textAbstract:
Personlig integritet motsvarar det engelska begreppet privacy, som kan uttryckas som rätten att få bli lämnad ifred. Det har ifrågasatts många gånger om personlig integritet verkligen finns på internet, speciellt i Internet of Things-system eller smarta system som de också kallas. Fler frågor ställs i samband med att den nya allmänna dataskyddsförordningen inom europeiska unionen börjar gälla i maj. I detta arbete studeras privacy by design-arbetssättet som den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) bland annat kommer med. I studien besvaras om privacy by design kommer kunna öka skyddet av den personliga integriteten i Internet of Things-system. För- och nackdelar tas upp och hur företag och vanliga användare påverkas. Genom en litteraturstudie och två intervjuer har frågan kunnat besvaras. Det visade sig att en stor del av problematiken inom Internet of Things avseende personlig integritet kan lösas genom att styra data. I privacy by design-arbetssättet ingår att skydda data i alla tillstånd genom olika metoder som kryptering. På det sättet bidrar privacy by design till ökad säkerhet inom Internet of Things-system.<br>Privacy means the right to be left alone. It has been questioned many times if privacy really exists on the internet, especially in Internet of Things systems or smart systems as they are also called. More questions occur when the new general data protection regulation (GDPR) within the European Union applies in May. In this paper privacy by design that the general data protection regulation comes with is being studied. This study answers whether privacy by design will be able to increase the protection of privacy in Internet of Things systems. Advantages and disadvantages are also addressed and how companies and common users are affected by the implementation of privacy by design. The question has been answered by a literature review and two interviews. It turned out that a significant part of the problems in Internet of Things regarding privacy may be solved by data management. The privacy by design includes protection of data in all states through different methods such as encryption. In this way, privacy by design contributes to increased security within Internet of Things system.
49
Smutka, Miloslav. "Metodika zálohování v souladu s Obecným nařízením o ochraně osobních údajů - GDPR." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta podnikatelská, 2019. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-399547.
Full textAbstract:
The main topic of this thesis is creating a methodology for data backups in compliance with the General Data Protection Regulation (GDPR). After analysis of individual regulation sections, processes and methods of proper data backups will be defined. The thesis will also concern itself with different backup media types and related technology. Outcome of the text will be the creation of a specific method useful for change control.
50
Osbakk, Sofie, and Petra Wennström. "Hur kommunala organisationer arbetar inför GDPR : En fallstudie med fokus på förberedelse och genomförande av organisationsförändringar." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37412.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to provide information on how organizations prepare for organizational change by examining how they work for the EU General Data Protection Regulation (GDPR) which comes into action in May 2018. The following questions have been used in order to approach this action: How do municipal organizations prepare effectively for the changes that the EU Data Protection Regulation (GDPR) implies? What steps are particularly problematic in the change work? How can change leaders handle these steps? During the study, a qualitative method has been used through semi-structured interviews. Respondents have key positions in the preparatory work for GDPR within three municipal organizations. One respondent for each organization. As a theoretical reason, Kotter's eight- step change model and previous research on the importance of an individual perspective in change work have been used and the empirical material has been analyzed using content analysis and opinion concentration. The results show that the preparation work for the change looks different in different organizations. You then have a problem of communicating the vision of change when instructions from the EU and the Data Inspectorate for the new regulation are not fully met. Furthermore, the study demonstrates the importance of organizational understanding and knowledge of change, by the change leader, to introduce a new way of working in a municipal organization.