Academic literature on the topic 'Eurocode1'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Eurocode1.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Eurocode1"
Giżejowski, Marian, and Zbigniew Stachura. "A Consistent Ayrton-Perry Approach for the Flexural-Torsional Buckling Resistance Evaluation of Steel I-Section Members." Civil and Environmental Engineering Reports 25, no. 2 (June 1, 2017): 89–105. http://dx.doi.org/10.1515/ceer-2017-0022.
Full textSánduly, Annabella, Anett Tóth, and Barnabás-Attila Lőrincz. "The Missing Holistic Approach in Design Application of Eurocode 3." Műszaki Tudományos Közlemények 11, no. 1 (October 1, 2019): 171–74. http://dx.doi.org/10.33894/mtk-2019.11.38.
Full textPapic, Jovan, Verka Prolovic, and Ljupco Dimitrievski. "Selection of design approach for designing spread foundatons in our region according to Eurocode 7." Facta universitatis - series: Architecture and Civil Engineering 12, no. 1 (2014): 11–23. http://dx.doi.org/10.2298/fuace1401011p.
Full textStachura, Zbigniew, and Marian A. Gizejowski. "Buckling resistance evaluation of steel beam-columns using refined General Method approach." MATEC Web of Conferences 262 (2019): 09010. http://dx.doi.org/10.1051/matecconf/201926209010.
Full textTRAVUSH, Vladimir, and Yuri VOLKOV. "APPLICATION ISSUES OF EUROCODES IN BUILDING DESIGN IN THE RUSSIAN FEDERATION." Bulletin of Science and Research Center “Stroitelstvo”, no. 3 (30) (August 31, 2021): 117–23. http://dx.doi.org/10.37538/2224-9494-2021-3(30)-117-123.
Full textBalaz, Ivan, Michal Kovac, Tomáš Živner, and Yvona Kolekova. "Resistances of I-Section to Internal Forces Interactions." Key Engineering Materials 710 (September 2016): 309–14. http://dx.doi.org/10.4028/www.scientific.net/kem.710.309.
Full textNožica, Tanja, Đorđe Jovanović, and Drago Žarković. "Software implementation of section class and resistance calculation for general loading case." Gradjevinski materijali i konstrukcije 64, no. 3 (2021): 159–64. http://dx.doi.org/10.5937/grmk2103159n.
Full textPinto, P. E. "A look into Eurocode 8." Bulletin of the New Zealand Society for Earthquake Engineering 28, no. 2 (June 30, 1995): 146–52. http://dx.doi.org/10.5459/bnzsee.28.2.146-152.
Full textOlchawa, Andrzej, and Andrzej Zawalski. "Comparison of shallow foundation design using Eurocode 7 and Polish Standard." Journal of Water and Land Development 20, no. 1 (March 1, 2014): 57–62. http://dx.doi.org/10.2478/jwld-2014-0007.
Full textNwoji, CU, and AI Ugwu. "COMPARATIVE STUDY OF BS 8110 AND EUROCODE 2 IN STRUCTURAL DESIGN AND ANALYSIS." Nigerian Journal of Technology 36, no. 3 (June 30, 2017): 758–66. http://dx.doi.org/10.4314/njt.v36i3.14.
Full textDissertations / Theses on the topic "Eurocode1"
Al-Thairy, Haitham Ali Bady. "Behaviour and design of steel columns subjected to vehicle impact." Thesis, University of Manchester, 2012. https://www.research.manchester.ac.uk/portal/en/theses/behaviour-and-design-of-steel-columns-subjected-to-vehicle-impact(66efd62e-76d7-4847-9907-6004af34b63a).html.
Full textWidarda, Dina Rubiana. "Longitudinal forces in continuously welded rails due to nonlinear track-bridge interaction for loading sequences." Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2009. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-ds-1238081328011-05497.
Full textDie Verwendung von durchgehend geschweißten Schienen auf Brücken führt zu zusätzlichen Längsspannungen infolge der Lastfälle jahreszeitliche Temperaturänderung, Brückendurchbiegung und Bremsen/Anfahren. Diese drei Lasten sind durch den Eurocode 1 vorgegeben und in die nationale deutsche Norm DIN Fb-101 integriert. In dieser Arbeit wird erstmals ein weiterer Lastfall identifiziert und behandelt, der durch den Wechsel der Koppelsteifigkeit in Längsrichtung zwischen Gleis und Tragwerk bei der Zugüberfahrt begründet wird. Dieser Lastfall wird hier mit „Ruck“ bezeichnet und ist eine zwangsläufige Konsequenz des nichtlinearen Längsverschiebewiderstandes, wie er im EC 1 und im DIN Fb-101 vorgegeben ist. Dennoch wurden die Auswirkungen auf das Systemverhalten bisher nicht untersucht. Bei einem Wechsel vom unbelasteten Gleis zum belasteten Gleis während einer Zugüberfahrt erhöht sich zum Beispiel der Längsverschiebewiderstand für ein Schottergleis um den Faktor 3! Die dadurch bedingte Veränderung des Zusammenwirkens zwischen Gleis und Tragwerk führt zu einer Veränderung des Systemzustandes und damit zu veränderten Schienenspannungen. Für durchgehend geschweißte Schienen spielt die Längskopplung zwischen Schiene und Brücke eine wesentliche Rolle. Beim Schottergleis wird sie dargestellt durch die Einbettung des Gleisrostes im Schotterbett im Zusammenwirken mit der Schienenbefestigung. Bei der festen Fahrbahn durch das Befestigungssystem. Für kleine Deformationen ist die Koppelsteifigkeit proportional zur Relativverschiebung zwischen Gleis und Brücke. Darüberhinaus geht das linear elastische Verhalten in ein quasi plastisches Verhalten mit konstanter Koppelkraft über. Folgerichtig ist die Behandlung einer Lastenfolge nur in inkrementeller Weise unter Einbeziehung der Verformungsgeschichte mechanisch korrekt. Die Lastfälle Bremsen/Anfahren, Brückendurchbiegung und Ruck ereignen sich nur während der Zugüberfahrt; also in relativ kurzer Zeit, dann allerdings mit einem erheblichen Lastgradienten. Somit stellt sich die Frage nach dem Einfluss der Massenbeschleunigungen, die in dieser Arbeit geklärt wird. Die im Fachbericht genanntenWerte für den Längsverschiebewiderstand des belasteten Gleises basieren auf einer relativ geringen Datenmenge. Aus diesem Grund werden die Messdaten einer umfangreichen Feldmessung mit Zugüberfahrten zu Aussagen über den Längsverschiebewiederstand herangezogen und die Problematik derartiger Messungen beleuchtet. Die unterschiedlichen Modellierungen des Lastfalls „Ruck“, einmal rein statisch und zum anderen dynamisch, ergeben übereinstimmende Schienenlängsspannungen für die statische und die kontinuierliche dynamische Variante. Somit kann auf die aufwändige dynamische Analyse verzichtet werden. Mehrere Zyklen von Zugüberfahrten im Anschluss an eine jahreszeitliche Temperaturänderung bewirken einen signifikanten Abbau der Durchrutschbereiche, also eine Erhöhung der elastischen Abschnitte in der Koppelfuge zwischen Bauwerk und Gleis verbunden mit einer Abnahme der Schienendruckspannungen. Somit hilft dieser Effekt dem System, der jahreszeitlichen Temperaturänderung zu widerstehen
Widarda, Dina Rubiana. "Longitudinal forces in continuously welded rails due to nonlinear track-bridge interaction for loading sequences." Doctoral thesis, Technische Universität Dresden, 2008. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A23616.
Full textDie Verwendung von durchgehend geschweißten Schienen auf Brücken führt zu zusätzlichen Längsspannungen infolge der Lastfälle jahreszeitliche Temperaturänderung, Brückendurchbiegung und Bremsen/Anfahren. Diese drei Lasten sind durch den Eurocode 1 vorgegeben und in die nationale deutsche Norm DIN Fb-101 integriert. In dieser Arbeit wird erstmals ein weiterer Lastfall identifiziert und behandelt, der durch den Wechsel der Koppelsteifigkeit in Längsrichtung zwischen Gleis und Tragwerk bei der Zugüberfahrt begründet wird. Dieser Lastfall wird hier mit „Ruck“ bezeichnet und ist eine zwangsläufige Konsequenz des nichtlinearen Längsverschiebewiderstandes, wie er im EC 1 und im DIN Fb-101 vorgegeben ist. Dennoch wurden die Auswirkungen auf das Systemverhalten bisher nicht untersucht. Bei einem Wechsel vom unbelasteten Gleis zum belasteten Gleis während einer Zugüberfahrt erhöht sich zum Beispiel der Längsverschiebewiderstand für ein Schottergleis um den Faktor 3! Die dadurch bedingte Veränderung des Zusammenwirkens zwischen Gleis und Tragwerk führt zu einer Veränderung des Systemzustandes und damit zu veränderten Schienenspannungen. Für durchgehend geschweißte Schienen spielt die Längskopplung zwischen Schiene und Brücke eine wesentliche Rolle. Beim Schottergleis wird sie dargestellt durch die Einbettung des Gleisrostes im Schotterbett im Zusammenwirken mit der Schienenbefestigung. Bei der festen Fahrbahn durch das Befestigungssystem. Für kleine Deformationen ist die Koppelsteifigkeit proportional zur Relativverschiebung zwischen Gleis und Brücke. Darüberhinaus geht das linear elastische Verhalten in ein quasi plastisches Verhalten mit konstanter Koppelkraft über. Folgerichtig ist die Behandlung einer Lastenfolge nur in inkrementeller Weise unter Einbeziehung der Verformungsgeschichte mechanisch korrekt. Die Lastfälle Bremsen/Anfahren, Brückendurchbiegung und Ruck ereignen sich nur während der Zugüberfahrt; also in relativ kurzer Zeit, dann allerdings mit einem erheblichen Lastgradienten. Somit stellt sich die Frage nach dem Einfluss der Massenbeschleunigungen, die in dieser Arbeit geklärt wird. Die im Fachbericht genanntenWerte für den Längsverschiebewiderstand des belasteten Gleises basieren auf einer relativ geringen Datenmenge. Aus diesem Grund werden die Messdaten einer umfangreichen Feldmessung mit Zugüberfahrten zu Aussagen über den Längsverschiebewiederstand herangezogen und die Problematik derartiger Messungen beleuchtet. Die unterschiedlichen Modellierungen des Lastfalls „Ruck“, einmal rein statisch und zum anderen dynamisch, ergeben übereinstimmende Schienenlängsspannungen für die statische und die kontinuierliche dynamische Variante. Somit kann auf die aufwändige dynamische Analyse verzichtet werden. Mehrere Zyklen von Zugüberfahrten im Anschluss an eine jahreszeitliche Temperaturänderung bewirken einen signifikanten Abbau der Durchrutschbereiche, also eine Erhöhung der elastischen Abschnitte in der Koppelfuge zwischen Bauwerk und Gleis verbunden mit einer Abnahme der Schienendruckspannungen. Somit hilft dieser Effekt dem System, der jahreszeitlichen Temperaturänderung zu widerstehen.
Källung, Patrik, and Pontus Staaf. "Eurocodes : Beräkningsjämförelser mellan eurocodes och BKR." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4591.
Full textIn the year 2010 a transition will take place here in Sweden from the present rules how to dimension buildings in to the common rules with have been developed in Europe, the Eurocodes. Eurocode is the term for a collection standard that contains calculation rules in how to dimension constructions and buildings. They are developed by the European standardize committee.
The purpose with this examination work is to get an insight of what changes this will contribute to, and how it will affect the dimensioning. Are there going to be any differences in the dimension you finally chose?
To investigate these possible differences two constructions will be calculated first in the present Swedish rules, and then in the coming eurocodes.
One of these two constructions will be build completely in steel, while the other will be build completely in concrete. The steel building will have a beam and a column dimensioned, the concrete building will likewise have a beam and a column dimensioned. To reach as equivalent comparison as possible will the same load, geometry and circumstance prevail for both standards. Limitation has been done to only dimensioning the beam and the column who is most charged.
After we performed the calculations we could make the conclusion that dimensioning with Eurocode a higher efficiency was received, a 10 % higher efficiency on the materials. The strength of the material is with calculations with Eurocode higher, and so are the loads. One of the reasons for this is that the securityclass is added to the loads in Eurocodes and are drawn off from the strength of the materials in BKR.
År 2010 kommer en övergång att ske i Sverige från de nuvarande reglerna att dimensionera bärverk enligt BBK till de gemensamma reglerna som tagits fram i Europa de så kallade Eurocodes. Eurokoder är benämningen på en samling standarder som innehåller beräkningsregler för dimensionering av bärverk till byggnader och anläggningar. De tas fram av den europeiska standardiseringskommittén.
Syftet med examensarbetet är att skapa en överblick om vilka förändringar detta kommer att leda till och hur detta kommer att påverka dimensionering av bärverk samt om det kommer att bli några skillnader i vilken dimension man slutligen väljer.
För att komma fram till skillnaderna mellan de två olika standarderna så kommer två byggnader att dimensioneras, Byggnaderna kommer först att dimensioneras enligt de nuvarande reglerna enligt BBK, därefter så kommer samma beräkningar göras enligt de nya reglerna enligt eurocodes.
Byggnaderna som kommer att dimensioneras kommer att bestå av två material antingen bestående av stål eller betong. Byggnaden bestående av stål kommer att ha balk och pelare i stål och den andra byggnaden kommer att ha en pelare och balk bestående av betong. För att få en så likvärdig jämförelse som möjligt mellan de två olika standarderna så kommer samma typ av laster och förhållanden att verka på elementen. Begräsningar har gjorts att bara dimensionera den mest belastade balken respektive pelaren.
Efter att vi utfört beräkningarna drog vi slutsatsen att vid dimensionering enligt Eurocode erhålls en 10 % högre utnyttjandegrad av materialet än vi dimensionering enligt BKR. Generellt vid beräkningarna så blir hållfasthetsvärdena större för Eurocode, kompenserande blir då också lasten större. En anledning till detta är att säkerhetsfaktorn läggs på lasten i Eurocode och reducerar kapaciteten i materialet för BKR.
Beräkningsanalyser
Arman, Björn, and Nordqvist Markus Damm. "Practical use of Eurocodes for design engineers." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93180.
Full textDen 1 januari 2011 slutade Boverkets konstruktionsregler (BKR) att gälla i Sverige. Istället ska nya europastandarder som kallas Eurokoder användas. Eurokoder är gemensamma konstruktionsregler för länder i EU samt medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) . För att de ska fungera i alla länder, trots olika förutsättningar i till exempel klimat och geografi får varje land ge ut nationella bilagor. Dessa bilagor ges i Sverige ut av Boverket och Trafikverket i form av föreskrifter vid namn EKS (Europeiska konstruktionsstandarder) och VVFS (Vägverkets författningssamling). Syftet med denna rapport är att underlätta övergången från BKR till Eurokoder. Rapporten ger svar på hur delar av de nya Eurokoderna är uppbyggda samt vad det finns för skillnader gentemot BKR och hur de tillämpas i praktiken. Skillnaderna redovisas genom en litteraturstudie som gjorts på delar av det stora material som Eurokoderna omfattar. Till detta har exempelberäkningar med de nya Eurokoderna utförts. Dessa exempelberäkningar ligger sedan till grund för en bilaga i form exempelsamling. Genom att ha denna till hands när övergången sker, kan en konstruktör få hjälp i arbetet vid övergången. Med hjälp av exempelsamling har sedan en ”Lastnedräningsmall” skapats. Detta är ett Excelblad där laster matas in, för att på så sätt få ut dimensionerande värden.
Engström, Jens. "A comparison between the Eurocodes and BKR." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-97169.
Full textMellan år 2008 och 2011 kommer ett nytt regelverk för dimensionering av bärande konstruktioner i byggnader ersätta vårat nuvarande. Detta heter Eurocodes och består av tio olika delar. I detta examensarbete presenteras och jämförs de olika beräkningsmodeller som finns i Eurocodes och vårat svenska regelverk, BKR. De områden som berörs är Laster och lastkombinationer, Säkerhetsklasser och Betong-/Stålkonstruktioner. Det huvudsakliga syftet med examensarbetet är att klargöra eventuella skillnader i säkerhetsnivån mellan de olika normsystemen. För att kunna göra detta har resultat av beräkning av laster och materialegenskaper jämförts. Man kan konstatera att säkerhetsaspekten behandlas på olika sätt i de olika normerna. BKR ger möjligheten att anpassa säkerhetsnivån efter byggnadens användningsområde, vilket ger ett mera exakt och kostnadseffektivt system. Samtidigt ger beräkning med Eurocodes grövre dimensioner och med detta en högre säkerhetsnivå.
Byfield, Michael Patrick. "Steel design and reliability using Eurocode 3." Thesis, University of Nottingham, 1996. http://eprints.nottingham.ac.uk/11145/.
Full textKarlsson, Niklas, and Jenny Öjemyr. "Rostfria stålkonstruktioner och rostskyddsbehandling av stålkonstruktioner enligt Eurocode." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-101825.
Full textStål är ett utmärkt material att bygga med, men hänsyn måste tas till att oskyddat stål korroderar, rostar, därför ska stålet i regel rostskyddsbehandlas. Detta kan göras genom att minska stålets benägenhet för att korrodera genom att använda rostfritt stål eller genom att behandla stålet med någon skyddsmetod. De två vanligaste skyddsmetoderna är rostskyddsmålning och förzinkning. För att bestämma metod måste först korrosivitetsklassen bedömmas och det görs enligt SS-EN ISO 12944-2:1998. Rostfritt stål finns i många olika varianter och det är bara några av dessa som har egenskaper som gör att de kan användas till byggande. Det finns även många faktorer att tänka på för att förhindra att korrosion i rostfria konstruktioner uppstår. Dimensionering av rostfritt stål skiljer sig något från dimensionering av vanligt kolstål. I detta arbete tas endast skillnaderna upp. Det finns många olika färgsystem inom rostskyddsmålning. Dessa består av minst två stycken olika skikt med färg. Innan ett stål rostskyddsmålas måste det förbehandlas så att eventuella föroreningar på stålet försvinner och ger färgen bra vidhäftning. Förzinkning kan göras på ett par olika sätt, däribland varmförzinkning och sprutförzinkning där varmförzinkning är den vanligaste metoden. När både förzinkning och målning används fås så kallade duplexa system. Vilken metod som ska väljas för att skydda stålet mot korrosion beror på flera olika faktorer så som ekonomi, estetik och miljöpåverkan. Det finns ingen enkel lösningsmetod utan allt måste vägas samman och beaktas utefter varje enskilt fall.
Jacobson, Linnea, and Viktor Karlsson. "Design Model for Driven Concrete Piles According to Eurocode." Thesis, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118573.
Full textRabelo, Antonio Carlos Nogueira. "Dimensionamento de alvenaria estrutural segundo recomendações do Eurocode 6." Universidade Federal de Minas Gerais, 2004. http://hdl.handle.net/1843/FACO-6AYPLC.
Full textEste trabalho apresenta um estudo sobre o dimensionamento de paredes e lintéis de edifícios em alvenaria estrutural. As verificações de segurança e estados limites estão baseadas no Eurocode 6 [1996] seguindo a tendência mundial de fazer o dimensionamento através de métodos probabilísticos. Para isto, são abordados aspectos do cálculo, com deduções das fórmulas utilizadas tomando-se como base o método dos estados limites últimos. Para ilustrar os estudos realizados foi desenvolvido um projeto piloto de um edifício de 15 pavimentos, do qual se apresenta a planta do pavimento tipo, da casa de máquinas dos elevadores e da caixa dagua. Apresenta-se também os respectivos desenhos de formas, com a indicação das alvenarias estruturais e não estruturais. As ações devidas ao vento são baseadas na NBR 6123 [1988] e o processo de cálculo é o de pórticos alinhados, tendo em vista a simetria do edifício piloto. As ações verticais são baseadas na NBR 6120 [1980] e as lajes são calculadas no regime elástico. No dimensionamento são feitas as verificações de segurança e estabilidade das peças estruturais, bem como o cálculo das armaduras onde necessário. Nos casos em que as tensões de cálculo atuantes superam as tensões de cálculo resistentes dos blocos, mas não suficientemente altas para a indicação de armaduras, utiliza-se o critério de grauteamento dos blocos, com o intuito de aumentar a resistência da alvenaria. Faz parte do presente trabalho, indicações de todas as alvenarias grauteadas, das alvenarias armadas e um exemplo de cálculo e detalhamento de um lintel (viga sobre janela e/ou porta).
Books on the topic "Eurocode1"
Cohen, Gérard, and Pascale Charpin, eds. EUROCODE '90. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-54303-1.
Full textCamion, P., P. Charpin, and S. Harari, eds. Eurocode ’92. Vienna: Springer Vienna, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-2786-5.
Full textIABSE Conference (1992 Davos, Switzerland). Structural Eurocodes: Report. Zürich: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 1992.
Find full textEuropean Committee for Standardization. Eurocode 7: Geotechnical design. London: British Standards Institution, 1995.
Find full textEuropean Committee for Standardization. Eurocode 7: A commentary. London: Construction Research Communications Ltd., 1998.
Find full textBook chapters on the topic "Eurocode1"
Barnes, Graham. "Geotechnical Eurocodes." In Soil Mechanics, 243–54. London: Macmillan Education UK, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-230-36677-0_8.
Full textRodier, F. "On a Conjecture of Macwilliams and Sloane." In Eurocode ’92, 89–95. Vienna: Springer Vienna, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-2786-5_8.
Full textLevy-dit-Vehel, F. "On Duals of Binary Primitive BCH Codes." In Eurocode ’92, 51–63. Vienna: Springer Vienna, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-2786-5_5.
Full textEricson, Th, and V. A. Zinoviev. "Concatenated spherical codes codes sphériques concaténés." In EUROCODE '90, 1–5. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-54303-1_112.
Full textElia, M., and G. Taricco. "A note on automorphism groups of codes and symbol error probability computation." In EUROCODE '90, 6–20. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-54303-1_113.
Full textBerger, Thierry. "A direct proof for the automorphism group of reed solomon codes." In EUROCODE '90, 21–29. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-54303-1_114.
Full textBeth, T., D. E. Lazić, and V. Šenk. "A family of binary codes with asymptotically good distance distribution." In EUROCODE '90, 30–41. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-54303-1_115.
Full textCarlet, Claude. "A transformation on boolean functions, its consequences on some problems related to reed-muller codes." In EUROCODE '90, 42–50. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-54303-1_116.
Full textLangevin, Philippe. "Covering radius of RM(1,9) in RM(3,9)." In EUROCODE '90, 51–59. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-54303-1_117.
Full textFodier, François. "The weights of the duals of binary bch codes of designed distance δ=9." In EUROCODE '90, 60–64. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/3-540-54303-1_118.
Full textConference papers on the topic "Eurocode1"
Braun, Markus, Bernd Schuppener, Thomas Richter, Franz Ruppert, and Martin Ziegler. "German Proposals for the Revision of Eurocode 7 “Geotechnical design”." In The 13th Baltic Sea Region Geotechnical Conference. Vilnius Gediminas Technical University, 2016. http://dx.doi.org/10.3846/13bsgc.2016.006.
Full textYang, Jie, Dennis Lam, Xianghe Dai, and Therese Sheehan. "Experimental study on demountable shear connectors in profiled composite slabs." In 12th international conference on ‘Advances in Steel-Concrete Composite Structures’ - ASCCS 2018. Valencia: Universitat Politècnica València, 2018. http://dx.doi.org/10.4995/asccs2018.2018.6959.
Full textDemonceau, Jean-François. "Characterisation of beam-to-column composite joints beyond current Eurocode provisions." In 12th international conference on ‘Advances in Steel-Concrete Composite Structures’ - ASCCS 2018. Valencia: Universitat Politècnica València, 2018. http://dx.doi.org/10.4995/asccs2018.2018.7260.
Full textSimpson, B. "Eurocode 7." In Proceedings of the International Workshop. WORLD SCIENTIFIC, 2003. http://dx.doi.org/10.1142/9789812704252_0016.
Full textLunabba, Torsten, Milla Ranta, Kimmo Julku, and Heikki Lilja. "Fatigue accumulation comparison of simulated traffic flow and design loads." In IABSE Symposium, Guimarães 2019: Towards a Resilient Built Environment Risk and Asset Management. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2019. http://dx.doi.org/10.2749/guimaraes.2019.0713.
Full textNethercot, David A. "Adopting the Structural Eurocodes." In Structures Congress 2005. Reston, VA: American Society of Civil Engineers, 2005. http://dx.doi.org/10.1061/40753(171)143.
Full textSimpson, Brian. "Eurocode 7 and Robustness." In Geo-Risk 2017. Reston, VA: American Society of Civil Engineers, 2017. http://dx.doi.org/10.1061/9780784480694.004.
Full textStujberová, Magdalena, and Rudolf Ároch. "Study of Column Buckling Lengths of Braced and Unbraced Frames in Fire Situations." In IABSE Congress, New York, New York 2019: The Evolving Metropolis. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2019. http://dx.doi.org/10.2749/newyork.2019.1176.
Full textOrr, Trevor L. L. "Development and implementation of Eurocode 7." In Proceedings of the International Symposium. WORLD SCIENTIFIC, 2006. http://dx.doi.org/10.1142/9789812772480_0004.
Full textBotsis, Ch, G. Anagnostides, and N. Kokavesis. "Seismic Design of Cylindrical and Spherical Storage Tanks According to API and Eurocode: A Difficult Merge in Design Philosophies." In ASME 2003 Pressure Vessels and Piping Conference. ASMEDC, 2003. http://dx.doi.org/10.1115/pvp2003-2109.
Full textReports on the topic "Eurocode1"
SAFETY ASSESSMENT OF EUROCODE 3 STABILITY DESIGN RULES FOR THE LATERAL-TORSIONAL BUCKLING OF PRISMATIC BEAMS. The Hong Kong Institute of Steel Construction, January 2019. http://dx.doi.org/10.18057/ijasc.2018.14.4.9.
Full text