Relevant bibliographies by topics / Eurokod 2

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Eurokod 2'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Eurokod 2.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Eurokod 2"

1

Nwoji, CU, and AI Ugwu. "COMPARATIVE STUDY OF BS 8110 AND EUROCODE 2 IN STRUCTURAL DESIGN AND ANALYSIS." Nigerian Journal of Technology 36, no. 3 (June 30, 2017): 758–66. http://dx.doi.org/10.4314/njt.v36i3.14.

Full text
Abstract:
This work was undertaken to compare the use of BS 8110 and Eurocode 2 in the design of structures and focused on outlining the relative gains and/or shortcomings of Eurocode 2 and BS 8110 under certain criteria which are loading, analysis, ease of use and technological advancement. To accomplish this, the analysis and design of the main structural elements in reinforced concrete building was undertaken using the two codes. A modest medium rise building was loaded using the two code and analyzed. Analysis was done using CSI start tedds to obtain the shear force and bending moment envelopes. For the beam, it was found that Eurocode 2 gave higher internal supports moments. For the case of maximum span moments and shear force values, the Euroode 2 values lagged behind. Column load and moments values were generally lower for Euroode 2. In summary, the comparative benefits of using Euroode 2 are that it is logical and organized, less restrictive and more extensive than the BS 8110. The new Eurocodes are claimed to be the most technically advanced code in the world and therefore should be adopted by Nigerian engineers. http://dx.doi.org/10.4314/njt.v36i3.14
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jensen, Bjarne Christian, and Andrzej Lapko. "ON SHEAR REINFORCEMENT DESIGN OF STRUCTURAL CONCRETE BEAMS ON THE BASIS OF THEORY OF PLASTICITY." JOURNAL OF CIVIL ENGINEERING AND MANAGEMENT 15, no. 4 (December 31, 2009): 395–403. http://dx.doi.org/10.3846/1392-3730.2009.15.395-403.

Full text
Abstract:
Modern design of reinforced concrete structural members for shear is based on the theory of plasticity. This paper is written to contribute to the understanding of the inclination of the concrete strut in the inclined strut model for design of shear reinforcement in beams, which among others are used in Eurocode 2. The problem of inclination of the compression strut in truss model is analysed depending on shear reinforcement ratio and effectiveness ratio of concrete strength for compression. Also the understanding of necessary ductility in steel reinforcing bars is discussed in the paper and especially the needs of tests on translation capacity of the shear failure are here analysed. To explain these problems the paper gives a short introduction to the theory of plasticity of reinforced concrete in shear and the background for the equations, which are used in shear design according to Eurocode 2. Santrauka Šiuolaikinis gelžbetonio elementų skersinės armatūros skaičiavimas pagrįstas plastiškumo teorijos principais. Straipsnyje pateikti sijų skersinės armatūros skaičiavimo ypatumai, taikant įstrižojo statramsčio modelį, kuris taikomas ir Eurokode 2. Išnagrinėtas gniuždomojo strypo pavertimas santvaros modelyje, atsižvelgiant į skersinės armatūros ir efektyvaus gniuždomojo betono stiprio santykį. Aptartas armatūrinio plieno strypų stamantrumas, akcentuota sijų laikomosios galios šlyčiai eksperimentinių tyrimų būtinybė. Pateiktas gelžbetoninių sijų šlyties skaičiavimas, taikant plastiškumo teorijos principus. Aptartas Eurokode 2 šlyties skaičiavimams taikomų priklausomybių teorinis pagrindas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ruge, T. "Momentenumlagerung nach Eurocode 2." Beton- und Stahlbetonbau 88, no. 9 (September 1993): 241–47. http://dx.doi.org/10.1002/best.199300360.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Li, Wei, Fuchun Zhu, Jim Rasico, and Bachar Aljundi. "Development of Advanced EuroSID-2 and EuroSID-2re Radioss Dummies." SAE International Journal of Materials and Manufacturing 3, no. 1 (April 12, 2010): 99–107. http://dx.doi.org/10.4271/2010-01-0215.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

LEVI, F. "BRIEFING. EUROPEAN INFLUENCES - EUROCODE 2." Proceedings of the Institution of Civil Engineers - Civil Engineering 97, no. 2 (May 1993): 50–54. http://dx.doi.org/10.1680/icien.1993.23256.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Pisani, Marco A. "Pre-stressing and Eurocode E.C.2." Engineering Structures 20, no. 8 (August 1998): 706–11. http://dx.doi.org/10.1016/s0141-0296(97)00101-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Göttlich, Peter. "Begrenzung der Biegeschlankheit nach Eurocode 2." Beton- und Stahlbetonbau 107, no. 1 (January 2012): 38–45. http://dx.doi.org/10.1002/best.201100023.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Siburg, Carsten, Josef Hegger, Johannes Furche, and Ulrich Bauermeister. "Durchstanzbewehrung für Elementdecken nach Eurocode 2." Beton- und Stahlbetonbau 109, no. 3 (March 2014): 170–81. http://dx.doi.org/10.1002/best.201300075.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schnell, Jürgen. "Memorandum des DAfStb zum Eurocode 2." Beton- und Stahlbetonbau 109, no. 5 (May 2014): 364. http://dx.doi.org/10.1002/best.201400026.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Quast, U. "Nachweis der Knicksicherheit nach Eurocode 2." Beton- und Stahlbetonbau 80, no. 1 (January 1985): 13–18. http://dx.doi.org/10.1002/best.198500030.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Eurokod 2"

1

Nordlund, Andreas. "Förspända betongelement : Dimensionering enligt Eurokod 2." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73318.

Full text
Abstract:
Den här rapporten redovisar examensarbetet vars huvudsyfte var att förstå teori och beräkningsgången bakom förspända betongelement samt att jämföra den med teorin för slakarmerade betongelement. Arbetet valdes eftersom inga kurser under studietiden har beaktat denna typ av utformning samt eftersom tillämningen av kunskapen inom området är stor ute i arbetslivet. Arbetet slutfördes genom inläsning av litteratur samt handledning. Det visade sig efter arbetet var slutfört att några delar av teorin och beräkningsgången bakom förspända betongelement var lik den som används vid slakarmerade betongelement, dock existerade även många skillnader. Likheterna erhålls bland annat vid beräkningarna av moment- och tvärkraftskapaciteterna. Skillnaden är att många extra steg måste utföras vid dimensioneringen, steg som till största del bara av olika kontroller, vilka utfördes bland annat vid dimensioneringen av tillverkningsprocessen och i brottgränstillstånd. Slutligen kunde det konstateras att förspända betongelement har många fördelar, vilka bland annat är att större spännvidder, mindre dimensioner på konstruktionerna samt mindre deformationer kan erhållas. Dock så krävs en större mängd beräkningar vid förspända än för slakarmerade betongelement.
The objective of this thesis is to understand the theory and learn the calculation behind prestressed concrete elements and to compare it with the theory of ordinary reinforced concrete elements. This thesis work was chosen in order to promote the study of prestressed concrete and because it´s broad application in civil engineering. The worked was completed by reading literature and guidance. It turned out after the work was completed that some parts of the theory and calculation behind prestressed concrete was similar to that used in the ordinary reinforced concrete. However, there were also many differences that existed. Some of the similarities are obtained when the capacities of moment and shear are calculated. The differences is that many extra steps are required when the design are performed, steps who for the most part due to different controls and are required to be performed to ensure the safety of the design. The controls are to be performed, among other, in the design of the manufacturing process and in the ultimate limit state. Finally, it is found that prestressed concrete elements have many benefits, which includes larger spans, smaller dimensions for structures and that smaller deformations can be obtained. However, it will require a larger amount of calculations as compared to ordinary reinforced concrete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gustafsson, Matilda, and Martin Nilsson. "Övergången till Eurokod 2 : En konsekvensanalys." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4702.

Full text
Abstract:

Från och med den 1 januari 2011 kommer Sverige att gå över från Boverkets konstruktionsregler (BKR) till de, för den europeiska gemenskapen, gemensamma beräkningsreglerna Eurokoderna. De kommer att vara obligatoriska för alla bärande konstruktioner. Övergången kommer att innebära stora förändringar främst i konstruktörens vardag men man kommer även att se spår av den inom bland annat prefab-industrin. Rapportens tyngdpunkt ligger i att se på de faktorer som direkt berör betongelementindustrin. För att bättre förstå vilka förändringar övergången kommer att medföra för dels betongkonstruktören men också de konkreta förändringarna vad gäller armeringsmängd, sprickbreddsberäkningar och förankringslängder har dels ett ingående studium av de nya normerna samt en beräkningsjämförelse normerna emellan utförts.

Normerna skiljer sig åt, men det är inte någon revolutionerande förändring då de båda bygger på samma dimensioneringsmetod. Den största skillnaden är att man, enligt Eurokoderna, lägger hela säkerheten på lastsidan.

Huruvida armeringsmängden kommer, som man befarar, att öka är svårt att säga, även om mycket tyder på det. Dock skall påpekas att Eurokoderna ger en möjlighet att utföra vissa bärverk oarmerade eller lätt armerade.

Sprickbreddskraven är de samma men dimensioneringsgången är något annorlunda. Vidare ges utrymme för att kontrollera huruvida kravet uppfylls utan att utföra beräkningar.

Dimensionerandet av förankringslängder är mycket likt, normerna emellan. Men även här finns det möjlighet för konstruktören utföra dimensioneringen praktiskt taget utan beräkningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Liljegren, Fredrik, and Emil Magnusson. "Armeringsutformning : Utformning av armeringsdetaljer i platsgjutna konstruktioner enligt Eurokod 2." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25100.

Full text
Abstract:
SammanfattningEn konstruktör stöter ofta på detaljlösningar i betongkonstruktioner för vanligtåterkommande konstruktionsdelar. Trots att detaljerna ofta är likvärdiga tillutseendet så skiljer sig utformningen på detaljerna. Detta för att den gällandenormen, Eurokod 2, inte specificerar vilken lösning som är den bästa utanlämnar lösningen öppen för konstruktören att tolka. För att arbetet med dessadetaljer ska kunna utföras på ett enhetligt sätt samt för att säkerställa attutformningen sker korrekt enligt gällande norm krävs en tydligberäkningsgång med tillhörande typdetaljer för konstruktören att följa. Syftetmed denna studie har varit att ta fram armeringsutformning för olika slagstypdetaljer av platsgjutna betongkonstruktioner med tillhörandeberäkningsgångar samt hänvisningar till gällande norm. Beräkningsgångarnahar arbetats fram genom en kvalitativ litteraturstudie för respektive detalj föratt finna vilka aktuella brottsfall som detaljen kan utsättas för. Kraven frånEurokod för de aktuella brottsfallen har bearbetats och sammanställts till enberäkningsgång.Detaljerna som har kontrollerats är1. Pelarsula/plint2. Kantbalk vid yttervägg3. Väggsula4. Pelarsula5. Kantbalk vid källarvägg6. Bjälklagsanslutning mot yttervägg ej av betong7. Bjälklagsanslutning mot innervägg av betong8. Bjälklagsanslutning mot pelare av betong9. Bjälklagsanslutning mot yttervägg av betongSlutsatsen av resultatet blev att dokumentet utformas med en sammanfattadbeskrivning av de aktuella dimensioneringsreglerna med hänvisningar tillgällande norm som krävs till detaljen. Detta blir en omfattandeberäkningsgång med hänvisningar till gällande norm som senare kompletterasmed ett fiktivt beräkningsexempel och en mer konkret och simplareberäkningsgång med hänvisningar till gällande norm utan förtydligande omvarje dimensioneringsregel i detalj.Nyckelord: Betongkonstruktion, Eurokod, Armeringsdetaljer
AbstractAs a designer you often come across detailed solutions in concrete structuresfor common recurring structural elements. Although the details are oftensimilar in appearance yet there is different design on the details. This isbecause the current standard, Eurocode 2, does not specify which solution isthe best solution, but leaves open to the designer to interpret.To work with these details to be carried out in a uniform manner and to ensurethat the design is done correctly according to current standards requires a clearcalculation template with the associated detail for the designers to follow.The purpose of this study has been to produce reinforcement design fordifferent kinds of details in site-cast concrete structures with associatedcalculation templates and references to current standards. Calculationtemplates have been developed through a qualitative literature review of eachdetail to find the failure case that detail may be exposed to. The demands ofthe Eurocodes for the current fracture processed and compiled into acalculation template.The details that have been checked are1. Column block2. Edge beam to exterior wall3. Wall foundation4. Column foundation5. Edge beam at cellar wall6. Slab connection to non-concrete outer wall7. Slab connection to concrete inner wall8. Slab connection to concrete columns9. Slab connection to concrete outer wallThe conclusion of the result was that the document designed with a summarydescription of the current design rules with references to current standardsrequired to detail that will be an extensive calculation template with referencesto current standards later supplemented with a fictitious calculation examplesand a more concrete and simpler calculation templates with references tocurrent standards with no clarification about any design rule in detail.Keywords: Concrete Construction, Eurocode, Reinforcement Details
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Karli, Oghana, LUNDSTRÖM CECILIA, and AL-DOORI MUSTAFA. "JÄMFÖRELSESTUDIE AV BETONGKONSTRUKTIONER I EUROKOD OCH BKR." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18248.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Edlinger, Robert, and Karl Svansbo. "Axial- och gradientkrympning hos golv på mark enligt Eurokod 2 : Sprickbredders beroende av betongkvalité, tvångseffekter och armeringshalt." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-184587.

Full text
Abstract:
Abstract Concrete foundation slabs are usually exposed to unilateral drying during the curing process. The unilateral drying causes an axial shrinkage and a concave curvature of the construction. The curvature results from the fact that the upper part of the slab is drying and shrinking faster than the lower part. This is called gradient shrinkage. A problem occurs when the slab is considered fully restrained by adjoining structural parts. The deformations caused by axial contraction due to the constant part of the shrinkage and the curvature caused by gradient shrinkage of the slab are then prevented by the fact that the slab is fully restrained. When the shrinkage and the curvature are prevented, constraints occur in terms of an axial force and a bending moment. These constraints cause cracking in the upper part of the slab. These cracks can cause inconveniences for the user of the slab and the cracks should therefore be minimized. It is important to determine the precise magnitude of the constraints so that sufficient amount of reinforcement can be applied into the concrete and the crack widths can be reduced. The construction consultancy company WSP has an interest in structural design methods for reducing the risk for concrete cracking through establishing engineering guidelines for the structural design of foundation slabs which are exposed to axial and gradient shrinkage. The result in this report shows the magnitude of the constraints for slabs of varying thickness and molded with different types of concrete. The constraints are later used to determine the crack widths. Two different reinforcement standards, both in compliance with the minimum requirements of Eurocode 2, are included in the study. A conclusion based on the results shows that the amount of reinforcement can be reduced in foundation slabs up to 300 millimeters thickness without significant impact on the crack widths.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Cederqvist, Wilma, and Cecilia Linhatte. "Lastkapacitet hos murar byggda med C3Cblocksystem® : Påkörningslaster och oavsiktlig stöt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104829.

Full text
Abstract:
Världen har de senaste åren upplevt flera terrorattentat där fordon har använts som vapen för att orsaka skador i folkmassor. Fotgängare kan vara i en utsatt miljö på gångstråk och skydd i form av betonghinder kan användas för att stoppa oönskad trafik på gågator. C3C Engineering AB tillverkar betongblock som antingen kan användas som enskilda element eller byggas ihop likt lego för att skapa murar och barriärer. Betongblocken kan således även användas som skyddsbarriärer vid pågående vägarbeten, för tillfälliga konstruktioner på exempelvis återvinningscentraler eller som stödmurar. C3C tillverkar i så stor utsträckning som möjligt betongblocken av restbetong som blivit över vid gjutning av andra typer av element. Syftet med denna studie var att undersöka betongblocks lastkapacitet med avseende på påkörningslaster från personbilar, lastbilar och gaffeltruckar. Betongblocket var av typen C3Cblock® 1688 med dimensionerna 800 mm x 800 mm x 1600 mm och tillverkades i betongkvalité C20/25. Arbetet undersökte hur olika förstärkningar såsom ingjutna gängstänger samt kontreforer kunde öka blockens kapacitet. Även hur blockens underlag påverkar lastkapaciteten med avseende på glidning undersöktes. Påkörningslaster är dynamiska laster. I detta arbete behandlades samtliga dynamiska laster med hjälp av statiskt ekvivalenta laster. Lastkapaciteten hos blocken med avseende på stjälpning, glidning, dymlingsverkan, skjuvkapacitet i styrkonsoler och moment- och tvärkraftskapacitet jämfördes med rekommenderade värden för påkörningslaster från Eurokod 1 och EKS6. För exceptionella lastfall kan blocken tillåtas att gå sönder, glida eller stjälpa eftersom deras huvudsakliga syfte är att stoppa trafik och skydda människor på gator eller arbetsplatser utmed trafikerade vägar. Beräkningar utfördes med hjälp av MathCad och Excel för att ta fram ett beräkningsdokument samt en tabell med lastkapacitet för samtliga lastfall som undersökts. Resultat från beräkningar för stjälpning och glidning jämfördes med underlag som C3C tillhandahöll. Beräkningar gjordes för enskilda block samt för olika murar med olika utföranden där bland annat höjden på muren och vilken sida av blocken som lasten angrep var parametrar som varierade. Resultatet visade att lastens angreppshöjd hade stor inverkan på murens kapacitet. Lastbilar och gaffeltruckar har högre angreppshöjd än personbilar. För de höga angreppshöjderna kommer stjälpning av muren att bli dimensionerande, jämfört med låga angreppshöjder där glidning inträffar först. Blocken kan tillåtas att gå sönder och därmed är moment- och tvärkraftskapacitet av sekundär betydelse. Styrkonsolernas skjuvkapacitet var stor och kommer därför inte vara dimensionerande. På grund av avgränsningar studerades endast en typ av betongblock. Ingen hänsyn togs till andra laster såsom vind eller snö som även de kommer att påverka en murs kapacitet. Det krävs därför vidare studier för att undersöka hur dessa laster samt hur olika dimensioner påverkar lastkapaciteten hos enskilda block eller murar. Försök kan med fördel utföras för att validera de teoretiska lasterna som beräknats i detta arbete.
Due to an increasing number of acts of terror where vehicles are used as a form of weapon a need to protect pedestrians has arisen. In this study the load capacity of interlocking concrete blocks with a rectangular cross section was examined based on various deformations and collapses. The concrete blocks could be used as protection against collisions such as terrorist attacks with vehicles as well as a barrier between work zones and close by traffic. The purpose of the study was to determine the load capacity in the event of a collision with a car, truck or forklift for different types of walls as well as for single blocks. The concrete blocks in the walls have both been built as Lego as well as stacked parallel on top of each other. The work is based on calculations. The results have been checked against existing documents from C3C Engineering AB. Using MathCad and Excel a document for calculations has been designed. The result from the calculations shows that walls will slide when a load acts at a low height in relation to the ground. The wall will overturn when the load acts at a higher distance from the ground.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Laurén, Sofia. "Dimensionering av betongkonstruktioner : En jämförande studie av BBK 04 och Eurokod 2 vid dimensionering av balkar och pelare." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-49182.

Full text
Abstract:
Today, we use BKR and BBK 04 when designing concrete structures inSweden, which will, in the near future, be replaced by Eurocode 2. When you are designing buildings, you will use Eurocode 2 Part 1-1 and with this new standard, some new rules and general rules will be necessary to adopt. To examine how BKR and BBK 04 tells apart from Eurocode 2 when designing concrete structures, one beam and one column with often common dimensions, is studied. The beam is designed with consideration of (considerate to) durability at bending moments, shear forces and control of cracking. The column is designed with consideration of durability at eccentric axial load and bending moments in cross section on account of (due to) geometric imperfections.   BBK 04 has gone one step closer to Eurocode 2 than earlier editions and the things that are different, when calculating reinforcement, is how they use the partial factors. BBK 04 reduce the values for characteristic strength of reinforcing steel and concrete but hardly increase the values for characteristic load while Eurocode hardly reduces the values for strengths but increases the values for loads more than BBK 04. Using Eurocodes recommended values, the amount of reinforcement is considerable higher than designing according to BBK 04. However, all members (countries) in European Union have a National Annex with their own chosen values and factors and with the Swedish values, both (regelverken) give almost the same amount reinforcement. Designing with Eurocode 2 and the Swedish values gives lower amount reinforcement in both beams and columns than designing with BBK 04, which has economical advantages.
I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner. BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används. BBK 04 reducerar armeringen och betongens karakteristiska hållfasthetsvärden men ökar knappt de karakteristiska lastvärdena medan Eurokoderna knappt reducerar hållfasthetsvärdena utan ökar lastvärdena mer än BBK 04. Används Eurokodernas rekommenderade värden blir dess armeringsmängd betydligt högre än vid dimensionering enligt BBK 04. Dock har samtliga medlemsländer i Europeiska Unionen tagit fram ett eget nationellt annex med egenvalda värden och faktorer, och med Sveriges värden får regelverken nästintill samma armeringsmängder. Dimensionering enligt Eurokod 2 med Sveriges värden ger lägre armeringsmängder i både balkar och pelare än vad BBK 04 ger, vilket är ekonomiskt fördelaktigt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dahlvik, Mathias, and Johan Eriksson. "Load Effect Modelling in Fatigue Design of Composite Bridges : An assessment of Fatigue Load Models 3, 4 and 5 according to SS-EN-1991-2 Actions on Structures – Part 2: Traffic loads on Bridges." Thesis, KTH, Stålbyggnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147820.

Full text
Abstract:
At the turn of 2010/2011, Sweden went from designing structures according to nationaldesign codes to the new European standards Eurocode. For bridge engineers, this implieda change from a combination of BRO 2004 and BSK 07 to the Eurocode as the maindocuments, complemented by national documents such as TRVK Bro 11. The normtransition did not only change the calculation methods, but also turned a phenomenonthat never was of great importance for road bridges before into something that could limitthe carrying capacity of the structure. This phenomenon is called fatigue, i.e. repeatedload cycles, where each load is much lower than the ultimate limit state capacity, thatfinally results in collapse. This master thesis investigates why fatigue is significant in the design today. This is donethrough a comparison of how the new and old regulations assesses fatigue. A bridge builtin 2011, designed by ELU Konsult AB according to the old regulations, was modelledin the finite element program LUSAS. Several lorry crossings from different fatigue loadmodels were then simulated. The output from LUSAS was then used to calculate theutilization ratios for three critical points along the bridge. The result indicates that both regulations give rise to similar stress ranges, i.e. thedifference between the maximum and minimum stress obtained during a crossing. Thedifferences between the regulations are instead within the fatigue calculations, where themajor difference is the number of lorries crossing the bridge during its lifetime. Theutilization ratio according to the old regulations for the worst exposed point is 27.0 %,corresponding to 9.13 daily crossings by heavy lorries, which is the maximum numberof daily crossings provided by BRO 2004. The lowest utilization ratio according tothe Eurocode is 70.0 %, calculated for 137 daily crossings which is the lowest amountof crossings allowed. An interpretation of the Eurocode, which allows usage of fatigue loadmodel 5 even for smaller bridges, results in a utilization ratio of 56.0% which correspondsto 90.0 daily crossings, i.e. lower than the other fatigue load models provided by theEurocode but clearly above the old regulations. The conclusion is that an alternative way of deciding the number of crossings shouldbe provided by the Eurocode. Today, the classification consists of four steps, which arevery rough. Instead, a proposal is given in this thesis which advocates usage of a linearfunction for deciding the number of design crossings based on the number of daily crossingsby lorries. The proposed alternative design method is between the two regulations withrespect to daily crossings and utilization ratio.
Vid årsskiftet 2010/2011 övergick Sverige från att dimensionera byggnadsverk enligt nationellastandarder till den nya europastandarden Eurokod. För brokonstruktörer innebar dettaen övergång från en kombination av BRO 2004 och BSK 07, till att Eurokod blev dethuvudsakligt styrande dokumentet, med bland annat TRVK Bro 11 som ett dokumentmed tillhörande nationella val. Övergången medförde inte bara att verksamma konstruktörertvingades lära sig förändrade beräkningsmetoder, utan också att ett fenomen som tidigaresällan var dimensionerande för vägbroar nu kunde vara det som ställde högst krav påbärförmågan. Detta fenomen kallas utmattning, dvs. upprepade av- och pålastningar, varoch en betydligt lägre än brons maximala bärförmåga, som i slutändan resulterar i brott. I detta examensarbete utreds det varför utmattning numera är en betydande del avdimensioneringen. Detta sker genom en jämförelse av hur de gamla och nya normernautvärderar utmattning. Som modell har en befintlig bro invigd 2011, dimensioneradav ELU Konsult AB enligt de gamla normerna, använts. Denna bro har modellerats ifinita element programmet LUSAS, varpå en mängd olika lastbilsöverfarter simulerats ochutmattningsutnyttjandet för tre utvalda kritska punkter beräknats. Resultatet indikerar att båda normerna har liknande storlekar på spänningsvidderna,dvs. skillnaden på största och minsta spänningen som uppstår vid en överfart. Däremotråder det skillnader vid utmattningsberäkningarna, där den stora skillnaden är antalettunga fordon som passerar bron under dess livslängd. Enligt de gamla normerna ärutnyttjandegraden för den värst utsatta studerade punkten 27.0 %, vilket är beräknatpå det högsta antalet dagliga passager från tunga fordon som BRO 2004 tillåter, d.v.s.9.13 dagliga passager. Enligt Eurokod uppgår den lägsta utnyttjandegraden till 70.0 %,vilket motsvarar 137 dagliga överfarter vilket är det lägsta Eurokod tillåter. Vid ettalternativt sätt att tolka Eurokod, som tillåter användandet av utmattningslastmodell5 även för mindre broar, fås en utnyttjandegrad på 56.0% vilket motsvarar 90.0 dagligaöverfarter. Detta är något lägre än de andra utmattningslastmodellerna enligt Eurokodmen fortfarande högre än det gamla regelverket. Slutsatsen av uppsatsen är att ett alternativt sätt att bestämma antalet överfarter bordeerbjudas i Eurokod, då indelningen idag består av fyra stora trappsteg vilket ger en väldigtsnäv indelning. I detta examensarbete presenteras ett förslag som innebär att antaletdimensionerande överfarter istället bör bestämmas som en rätlinjig funktion av antaletdagliga överfarter från tung trafik. Det föreslagna sättet ligger mellan de båda normernamed hänsyn till passager och utnyttjandegrad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Forell, Jesper, and Khaled Hamada. "Pålfundament : Jämförelse mellan fackverksmodellen och balkmodellen." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231306.

Full text
Abstract:
Fackverksmodellen är idag den modell som vid dimensionering av pålfundament är vanligast att använda. Det kan finnas tillfällen där en fackverksmodell inte är fördelaktig att dimensionera ett fundament efter, till exempel vid stora pålavstånd då det leder till höga fundament. Pålfundament kan även dimensioneras enligt balkmodellen. Detta examensarbete kommer att undersöka fördelarna och nackdelarna med respektive beräkningsmodell. Med hjälp av två konstruerade beräkningsmallar för respektive modell dimensioneras ett fundament med fyra pålar. Fallstudien kommer att bli grunden för jämförelsen.   Båda beräkningsmallarna kommer att följa SS-EN-1992-1-1:2005 Eurokod 2 dimensionering av betongkonstruktioner. De ekvationer som används vid dimensionering med respektive modell kommer att redovisas för att förtydliga genomförandet för detta arbete. Jämförelsen kommer att göras för följande parametrar;   ​armerings- och betongmängd ​sprickfördelande armering förankring av längsgående stänger fundamentets geometri påverkan av felslagning   Utifrån resultatet från fallstudien blir fundament dimensionerande enligt fackverksmodellen högre än fundament dimensionerat enligt balkmodellen. Balkmodellen kräver mer huvudarmering och är mer känslig för felslagning. Sprickarmering krävs inte i lika stor utsträckning för fundament dimensionerande enligt balkmodell. Fackverksmodellen kräver större förankringslängd.   Vilken modell som är bäst lämpad beror på fundamentets utformning och vilka förutsättningar som finns på arbetsplatsen. Finns det krav på hur högt fundamentet får vara är balkmodellen bättre lämpad. Där pålarna kan placeras inom minimiavstånd och där ingen begränsning på hur högt fundamentet får vara är det lämpligt att använda sig av fackverksmodellen.
The strut-and-tie model is today the model that is most commonly used for designing pile caps. There may be occasions where a strut-and-tie model is not that beneficial to design a pile cap after, for example big distances between piles will lead to high pile caps. Pile caps can also be designed according to the so-called flexural model. This thesis will investigate the pros and cons that comes with each model. This will be done by constructing two calculation templates for each model to design a four-pillar foundation.   Both calculation templates will follow SS-EN-1992-1-1: 2005 Eurocode 2 design of concrete structures. The equations that will be used for designing each model will be explained to clarify the implementation of this work. The comparison will be made for the following parameters;   ​reinforcement and concrete amount crack reinforcement anchorage of longitudinal reinforcement the height of the pile cap impact of miss-piling   Based on the outcome of the case study, a pile cap designed according to the strut-and-tie model results in higher caps than a cap designed according to the flexural model. The flexural model requires more longitudinal reinforcement and is more vulnerable to miss-piling. Crack reinforcement is not required to the same extent for the flexural model compared to caps designed according to the strut-and-tie model. The strut-and-tie model requires longer anchoring length for the longitudinal reinforcement.   The model that is best suited depends on the preconditions where the foundation is going to be placed and the formation of the pile cap. If there is a limit for how high the pile cap can be, the flexural model can be better suited. Where the piles can be placed within minimum distances and there is no limitation on the height of the foundation, it is advisable to use the ‘strut-and-tie model.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nyberg, Sebastian. "Beräkning av skjuvbrott i pelarunderstödda plattor : En studie av kontrollen utanför påverkade zonen vid beräkning av genomstansning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35962.

Full text
Abstract:
The calculation process in Eurocode 2 that is showing how calculation of punching is to be done is long and some parts are not well explained. At the end of the calculation of punching, it is said that a check of the shear capacity without any reinforcement should be done outside the affected zone but the intent of the check is not justified. The purpose of the study was to find out why the check must be done and then examine whether it is possible to limit the use of the control. The results have been produced by doing literature studies on the field and calculations to understand how the control is affected. The program Excel have been used to compile and compare all the results in the calculation part. To gain a wider understanding of the area two other international standards have been compared with Eurocode 2. The standards used are American Concrete Institute 318 and Brittish Standard 8110. The maximum allowed distance of shear reinforcement without having to extend the area is 2d because the length of the base control section from the column surface in each direction has that distance. By testing how all the conditions affect the distance, is it possible to see which values are required to make the distance exceed 2d. After calculations have been made on several different prerequisites, it can be noted that on many occasions the distance is below 2d. Since so many conditions influenced the outcome, it was difficult to judge reasonable values on all of them which was making it more difficult to evaluate how often the control was needed. An uncomplicated way to limit the use of the control was by finding a prerequisite that is dominant, but it did not work in these cases so instead it was chosen to compare the shear capacitance without shear reinforcement with the transverse force loaded over the control perimeter.
När en pelarunderstödd platta belastats av en koncentrerad last från pelarna och utbredd last ovanifrån finns det risk för genomstansningsbrott eftersom pelarna som stabiliserar pressas mot plattans yta så att betongen runt pelarna stansas ut. Pelarunderstödda plattor är ett vanligt stomsätt som möjliggör att det går att ha balkfria konstruktioner som enbart stabiliseras utav innerväggar och pelare. Stomsättet kan användas i flera sorters konstruktioner t ex i kontorsfastigheter, parkeringshus och broar. Beräkningsgången i Eurokod 2 som visar hur beräkning av genomstansning i pelardäck ska göras är lång och avsikten med kontrollen är inte motiverat. I slutet av beräkningsgången av genomstansning anges att en kontroll av skjuvkapaciteten utan armering ska göras utanför den påverkade zonen men utan förklaring till varför. Eftersom det inte nämns varför kontrollen måste göras vet inte alla konstruktörer vad det är de kontrollerar och om den ens kommer till användning. Vid beräkning av pelardäck måste det göras beräkningar vid alla pelare som skiljer sig vilket kan resultera i att samma beräkning behöver göras många gånger och därför skulle det spara mycket tid om det gick att undvika sista kontrollen. Syftet med studien är att ta reda på varför kontrollen måste göras och sedan undersöka om det går att begränsa användandet av kontrollen. Resultaten har tagits fram genom att göra en litteraturstudie inom området och beräkningar för att förstå hur kontrollen påverkas. Vid beräkningsdelen har programmet Excel används för att sammanställa och jämföra alla resultat. Andra internationella normer har studerats för att kunna jämföras med Eurokod 2 samt för att få en större förståelse inom området. Normerna som används är American Concrete Institute 318 och Brittish Standard 8110. BS8110, ACI318 och Eurokod 2 skiljer sig i tillvägagångsätt en hel del och en av de största skillnaderna är att ACI318 använder en längre procentenhet av betongskapacitet när skjuvkapaciteten med armering dimensioneras. Det högst tillåtna avståndet på skjuvarmering utan att behöva förlänga området är 2d eftersom grundkontrollsnittets längd från pelarens yta i varje riktning har det avståndet. Genom att prova hur alla förutsättningar påverkar avståndet går det att se vilka värden som krävs för att avståndet ska överskrida 2d. Förutsättningen som gör störst påverkan är effektivhöjden vilket syns tydligt när de 3 faktorer som påverkar mest jämförs. Efter att beräkningar har gjorts på flera olika förutsättningsfall kan det konstateras att vid många tillfällen blir avståndet under 2d. På grund av att så många förutsättningar påverkar resultatet är det svårt att bedöma rimliga värden på alla vilket gör det svårare att värdera hur ofta kontrollen är viktig. Ett enkelt sätt att begränsa användandet av kontrollen är genom att hitta en förutsättning som är dominerande men det gick inte detta fall så därför valdes det istället att jämföra skjuvkapaciteten utan armering med tvärkraften belastad över grundkontrollområdet. Det här sättet att begränsa är bundet av vad som antas vara rimliga värden på förutsättningarna och därför kan användandet variera mycket.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Eurokod 2"

1

S, Narayanan R., ed. Designers' handbook to Eurocode 2. London: T. Telford, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ireland, National Standards Authority of. Eurocode 2: Design of concrete structures. Dublin: Eolas, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Institution, British Standards. Eurocode 2.: Design of concrete structures. London: British Standards Institution, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bieger, Klaus-Wolfgang, ed. Stahlbeton- und Spannbetontragwerke nach Eurocode 2. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-10008-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bieger, Klaus-Wolfgang, ed. Stahlbeton- und Spannbetontragwerke nach Eurocode 2. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-10010-3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Toniolo, Giandomenico, and Marco di Prisco. Reinforced Concrete Design to Eurocode 2. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-52033-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Holschemacher, Klaus, Torsten Müller, and Frank Lobisch. Bemessungshilfsmittel für Betonbauteile nach Eurocode 2. Weinheim, Germany: Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, 2012. http://dx.doi.org/10.1002/9783433602102.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

German Concrete and Construction Cl. Beispiele zur Bemessung Nach Eurocode 2. D-69451 Weinheim, Germany: Wiley-VCH Verlag GmbH, 2011. http://dx.doi.org/10.1002/9783433602881.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Deutscher Beton- und Bautechnik-Ver. Beispiele zur Bemessung nach Eurocode 2. Weinheim, Germany: Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, 2015. http://dx.doi.org/10.1002/9783433606315.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

H, Bungey J., and Hulse Ray, eds. Reinforced concrete design to Eurocode 2. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave MacMillan, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Eurokod 2"

1

Carlet, C. "Boolean Functions on Finite Fields of Characteristic 2." In Eurocode ’92, 121–33. Vienna: Springer Vienna, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-2786-5_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fish, Jessica. "EuroQol/EQ-5D." In Encyclopedia of Clinical Neuropsychology, 1–3. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-56782-2_1804-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Furche, Johannes, and Ulrich Bauermeister. "Elementbauweise mit Gitterträgern nach Eurocode 2." In Beton-Kalender 2016, 469–635. Berlin, Germany: Wilhelm Ernst & Sohn, Verlag für Architektur und technische Wissenschaften GmbH & Co. KG, 2016. http://dx.doi.org/10.1002/9783433603413.ch4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kampmeier, Björn, Jochen Zehfuß, and Ekkehard Richter. "Brandschutzbemessung von Betonbauteilen nach Eurocode 2." In Bauphysik Kalender 2016, 245–73. Weinheim, Germany: Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, 2016. http://dx.doi.org/10.1002/9783433606292.ch11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Vismann, Ulrich. "Stahlbeton und Spannbeton nach Eurocode 2." In Wendehorst Bautechnische Zahlentafeln, 497–655. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01689-0_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Richter, Ekkehard, and Björn Kampmeier. "Brandschutzbemessung von Betonbauteilen nach Eurocode 2." In Bauphysik Kalender 2011, 295–324. Weinheim, Germany: Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, 2012. http://dx.doi.org/10.1002/9783433600818.ch12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Vismann, Ulrich. "Stahlbeton- und Spannbetonbau nach Eurocode 2." In Wendehorst Bautechnische Zahlentafeln, 601–775. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8348-8613-2_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Toniolo, Giandomenico, and Marco di Prisco. "Erratum to: Reinforced Concrete Design to Eurocode 2." In Reinforced Concrete Design to Eurocode 2, E1. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-52033-9_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bieger, K. W. "Aufbau und Sicherheitskonzept des EC 2." In Stahlbeton- und Spannbetontragwerke nach Eurocode 2, 39–68. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-10008-0_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bieger, K. W. "Aufbau und Sicherheitskonzept des EC 2." In Stahlbeton- und Spannbetontragwerke nach Eurocode 2, 39–68. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-10010-3_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Eurokod 2"

1

Hanswille, Gerhard. "Composite Bridges in Germany Designed According to Eurocode 4-2." In International Conference on Composite Construction in Steel and Concrete 2008. Reston, VA: American Society of Civil Engineers, 2011. http://dx.doi.org/10.1061/41142(396)32.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Xiangrong, Li, Li Chenzhen, Wang Kai, and Wang Jifeng. "Research on ES-2re and EuroSID-2 side dummy Rib model." In 2012 IEEE International Conference on Cyber Technology in Automation, Control, and Intelligent Systems (CYBER). IEEE, 2012. http://dx.doi.org/10.1109/cyber.2012.6320027.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Vassalos, Evangelos, and Dimitris Bakalis. "Modulo 2n−2 arithmetic units." In IEEE EUROCON 2013. IEEE, 2013. http://dx.doi.org/10.1109/eurocon.2013.6625222.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Dulevski, Encho. "Effective Width for Section Classes 1 and 2 of Composite Girders." In IABSE Conference, Copenhagen 2018: Engineering the Past, to Meet the Needs of the Future. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2018. http://dx.doi.org/10.2749/copenhagen.2018.306.

Full text
Abstract:
A statement is articulated that equalization of the effective width of class 1 and 2 girders with that of other classes in Eurocode 4 contradicts to the principle of the effective width determination. A new approach to the problem is proposed with taking into account the transversal strain distribution. The critical point is localized on the girder axis at upper concrete plate level where the strain reaches  value. Sideways the strain decreases to  and further according to the direct stresses distribution in elastic condition. Plastic and elastic zones in the concrete plate cross section are outlined. The stresses there contribute to the girder bending resistance accordingly. Numerical experiments show that the resistance obtained, compared with the same according to Eurocode 4 provisions is highest with 24%. The approach can be used in RC T-girder calculations but with smaller effect.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Zgheib, Elise, Wassim Raphael, and Rafic Faddoul. "Linear Regression Analysis of the Eurocode 2 Creep Model with Bayesian Update." In IABSE Symposium, Nantes 2018: Tomorrow’s Megastructures. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2018. http://dx.doi.org/10.2749/nantes.2018.s3-29.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Cvetkovski, Darko, Eckhard Grass, Tim Halsig, and Berthold Lankl. "Hardware-in-the-loop demonstration of a 60GHz line-of-sight 2×2 MIMO link." In IEEE EUROCON 2017 -17th International Conference on Smart Technologies. IEEE, 2017. http://dx.doi.org/10.1109/eurocon.2017.8011188.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lorenc, W. "Composite Dowels: the Way to the New Forms Of Steel-Concrete Composite Structures." In IABSE Symposium, Wroclaw 2020: Synergy of Culture and Civil Engineering – History and Challenges. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2020. http://dx.doi.org/10.2749/wroclaw.2020.0093.

Full text
Abstract:
<p>The introduction of composite dowels in Europe at the beginning of the last decade led to the creation of new forms of composite bridges in which a T-profile is used instead of an I-beam. Both the construction and design methods are new. The paper presents the bridges using this new type of shear connection. The variety of forms and dynamic development of a new type of construction is presented. The development history and the latest shear connection design guidelines are summarized. Reference was made to the basic design principle for composite beams with the associated concrete slab: the omission of part of the transverse force transmitted by the concrete slab. To understand design basis for new forms is to deeply understand that they are beyond current version of Eurocode 4: "3 + 2 ≠ 4 and Eurocode 3 + Eurocode 2 ≠ Eurocode 4". The above in a good way reflects the sense of what new forms are and why their design is complicated.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"Track 2: Circuits, systems and signal processing." In IEEE EUROCON 2017 -17th International Conference on Smart Technologies. IEEE, 2017. http://dx.doi.org/10.1109/eurocon.2017.8011098.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

"SS-2: Energy market, regulations and policy." In IEEE EUROCON 2017 -17th International Conference on Smart Technologies. IEEE, 2017. http://dx.doi.org/10.1109/eurocon.2017.8011223.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ollite, Iyad, and Nawaz Mohamudally. "Performance analysis of a 2-tier caching proxy system for mobile RESTful services." In IEEE EUROCON 2015 - International Conference on Computer as a Tool (EUROCON). IEEE, 2015. http://dx.doi.org/10.1109/eurocon.2015.7313716.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Eurokod 2' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography