Academic literature on the topic 'Event marknadsföring'

The main object of this thesis is to study and explore if students at Umeå School of Business and Economics (USBE) can find potential employers though Event Marketing (EM). The authors will analyze EM as a tool for interaction and information, and if these tools will help students gain more knowledge about companies that can make them more interesting as potential employers. Previous research was found regarding both EM and Employer Branding (EB), however there was little research found on how they can be used together. There was also little research to be found from business students point of view since in both EM and EB the previous research had rather been done from a company standpoint. Therefore, with the aim to fill these research gaps the following research question was formulated: Does event marketing help business and economics students find potential employers? The study uses a deductive research design with a quantitative research strategy, and the data was collected using a self-completing questionnaire. The authors adopted objectivism and positivism as their research philosophical standpoints. The sample was drawn though multi-stage cluster sampling, the samples selected contained 384 students enrolled at USBE and 132 replies was received and analyzed. The questions in the online self-completing questionnaire were designed to measure variables such as information and interaction. Findings indicate that EM does help Umeå business and economics students find new potential employers. However, students do not feel that they learn that much about new companies, they do not feel that they are interacting with companies and they do not feel that they are gaining more knowledge about a company at an event. The findings contribute to the research field of business administration. Specifically, the merging of EB and EM and how it is perceived from a student´s point of view rather than from a company’s perspective. The students do believe that events are an effective way to meet companies, however the empirical results from event attendees show differently. The theories within the subject and the answers from students regarding if they believe in EM or not are counterintuitive. Therefore, this study opens up possibilities for future research.

Purpose/Aim: The purpose of this study was to investigate future marketing channels from the perspective of professional marketers.

Material/Method: The study is based upon interviews with six professional marketers.

Main results: Traditional marketing is not being put aside but needs to be combined with new methods. There are several new and exciting ways to gain attention from the audience, all depending on the purpose of the campaign. Mobile technology is considered upcoming and target group defining is a key issue.

Syftet med denna undersökning är att den ska öka förståelsen kring hur referenser till människans fem sinnen kan se ut i marknadsföring av löplopp. Tidigare studier menar att det är svårt, om inte omöjligt, att stimulera vissa av dessa sinnen via sociala medier vilket också väcker ett intresse för hur företag arbetar för att komma i kontakt med dessa sinnen? Undersökningen fokuserar på fem löplopps marknadsföring. För undersökningen har en kvalitativ metod använts där loppens hemsidor, officiella filmer samt Facebook- och Instagram-inlägg studerats. För att förstå insamlade data har dels en teori om sinnesmarknadsföring av Hultén, Broweus och van Dijk använts men också en teori gällande samverkan mellan text och bild av Nordström. Dessa används vidare som verktyg vid analysarbetet tillsammans tidigare forskning. Resultaten av föreliggande studie visar att löploppens marknadsföring via Internet endast stimulerar synen samt hörseln. För lukten, smaken och känseln kan människan endast ha minnen till upplevelser genom just dessa sinnen.
The purpose of this study is to increase the understanding of how references to humans five senses can be seen in the marketing of running races. Earlier studies highlight that it is difficult, if not even impossible, to stimulate some of these senses through social media, which also raises an interest in how companies work to get in touch with these senses? This study focuses on the marketing of five running races. For this study, a qualitative method has been used where the websites of the running races, official videos, Facebook and Instagram posts have been studied. In order to understand the collected data, a theory of sense marketing by Hultén, Broweus and van Dijk has been used, but also a theory about interaction between text and image by Nordström. These two theories are used as tools in the analysis work. The results shows that the marketing of the running races only stimulates the sight sense and the sense of hearing. For the smell sense, taste sense and touch sense the human being can only have memories of experiences through these specific senses.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för användning och tillämpning av Event Marketing. Varför företag använder sig av det samt vad eventbyråer tror är företagens motiv. Event Marketing innebär helt enkel att marknadsföra en produkt eller en tjänst genom ett evenemang. Eventet samlar en viss målgrupp i både tid och rum men är på så sätt även begränsad i antalet kontakter som den skapar.

Metoden som har använts för denna uppsats är av kvalitativ karaktär. Under arbetets gång har vi genomfört fyra intervjuer som flerfallsstudier. Två av intervjuerna har utförts på eventyråerna PS Communication och Minnesota Communication samt två intervjuer med eventansvariga på företagen Lugna Favoriter och Swedbank. Resultaten har relaterats till befintliga teorier för att bättre förstå motiven bakom användandet av Event Marketing.

De teorier som behandlas i uppsatsen är transaktionsmarknadsföring, relationsmarknadsföring, värdestjärnan, värdekejdan, word-of-mouth, involveringsteorin och Event Marketing. Teorierna redovisas ingående och varför de är viktiga för denna uppsats.

Analysen visar att Event Marketing anses vara ett utmärkt verktyg för att stärka relationer men även lämpligt att användas i syfte att öka försäljningen av ett företags produkt.

Event marketing har allt sedan begreppet instiftades runt tiden för OS i Los Angeles 1984 varit starkt praktikerdrivet, vilket även återspeglas i den litteratur som skrivits om fenomenet. Den största delen av denna är av normativ karaktär och antar skepnaden av handböcker snarare än av akademisk litteratur. Bland författarna råder dessutom stor oenighet angående vad som faktiskt innefattas av begreppet event marketing. För den person som försöker förstå vad event marketing handlar om utgör detta ett problem; ett problem som ligger till grund för denna undersökning.

Utifrån den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: Genom att ur ett marknadsföringsteoretiskt perspektiv studera olika författares och praktikers definitioner av och uppfattningar om event marketing, precisera de fenomen som bör innefattas av begreppet.

Studien genomfördes i form av en omfattande litteraturstudie som kompletterades med fyra intervjuer. Majoriteten av den studerade litteraturen är skriven av amerikanska och tyska författare, men även svensk litteratur förekommer i studien. De fyra intervjuerna genomfördes per telefon med tre representanter för tre olika eventbyråer i Stockholm, samt med en av författarna till den hittills mest omfattande svenska bok som skrivits inom ämnet.

Studien resulterade i att en ny definition av event marketing presenterades. Författarnas definition lyder:

Event marketing är en interaktionsfokuserad marknadsföringsmetod där arrangören under ett eget skapat event har för avsikt att kommunicera ett budskap.

Studiens syfte är att belysa och förklara de brister som relationsmarknadsföring genom relationsskapande event kan innebära. Detta för att komplettera teorin och ge ökad förståelse. Teorin inleds med relationsmarknadsföring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv. Studien övergår sedan till eventmarknadsföring och dess olikheter och motiv. Teorin avslutas sedan med relationsskapande eventmarknadsföring. Studien utgår från ett hermeneutiskts synsätt och har en deduktiv ansats som genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuerna gjordes via telefon med fyra svenska banker. I det empiriska avsnittet presenteras det som framkommit i de intervjuer som genomförts med hjälp av personer från fyra banker. Den teoretiska referensramen vävs i detta kapitel samman med det empiriska material som samlats in för att lättare kunna koppla och sammanlänka verkligheten med teorin. Problem förekommer vid relationsskapande event och de som förekommer är att det är svårt att få deltagare, svårt skapa kontakt vid eventet, nya relationer kan utebli och svårt mäta om eventet varit lönsamt.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur mindre svenska event- och turismföretag använder sig av hemsidor och sociala medier för att marknadsföra sig via Internet. Bakgrunden till detta ämnesval är delvis ett intresse från oss författare. Genom våra studier och vårt intresse för event och –turismbranschen har vi blivit allt mer intresserade av dessa verktyg då vi tror att de kan vara av stor vikt speciellt för mindre företag inom denna bransch. Vi har även identifierat ett behov av vidare studier inom ämnet från forskare (Robeiro & Love, 2003). Den problematisering som ligger till grund för probleminriktningen är den snabba tekniska utvecklingen inom internetområdet. Även vårt val att rikta undersökningen mot mindre företag härleds från problemdiskussionen då forskare (Mamaghani, 2009; Elliott & Boshoff, 2009), hävdar att det är speciellt viktigt för mindre företag att framgångsrikt använda sig av Internet för att skapa en konkurrensfördel. Huvudproblemet som undersöks är: Hur nyttjas hemsidor och sociala medier som marknadsföringsverktyg? För att nå ett resultat som besvarar denna fråga sammanställdes två analysmodeller utifrån relevant forskning. Det som studerades med hjälp av analysmodellerna var fem undersökningsobjekts hemsidor, Twittersidor, Facebooksidor samt klipp på YouTube.Företagen valdes ut genom ett strategiskt urval. Med hjälp av Avsitas tävlning för inspirerande mötesmiljöer fick vi fram undersökningsobjekten: Dala Floda Värdshus, Onsala Herrgård, Sigtunahöjden Hotell och Konferens, Wallby Säteri samt Ästad Gård. Studien är av kvalitativ art och syftar till att belysa detta område snarare än att dra generella slutsatser. De slutsatser som vår studie visar på är att små företag i denna bransch nyttjar hemsidor framgångsrikt och är nyfikna på sociala medier. Samtliga undersökningsobjekt använde sig av hemsidor och gjorde det väl utifrån analysmodellens parametrar. Vidare identifierade vi tre objekt som använde sig av sociala medier med varierat resultat. Ett av objekten som registrerat sig på Facebook, brukade uppenbarligen inte mediet. Vilket indikerar på att en viss eftertänksamhet bör anammas gällande sociala medier då den tid det tar att underhålla mediet kan vara dyrbar för det mindre företaget. Uppsatsen avslutas med förslag till vidare forskning såsom att mer specifikt välja studier inriktade på Internet för tjänstesektorn. Analysmodellerna i denna uppsats kan användas både av forskare samt av företagare.

Då företag idag är utsatta för ständig konkurrens gäller att dessa utformar sin marknadsföring för att passa de preferenser som dess målgrupp innehar och för att tränga igenom det brus dagens mediala samhälle kännetecknas av.

Event marknadsföring har de senaste årtiondena uppmärksammats, dock är forskningen inom ämnet relativt ny och således har olika marknadsföringsteorier inte tidigare applicerats på events för att förstå dess genomslagskraft och effekt.

Detta resonemang har lett oss till vår problemformulering:  Vilka skillnader och likheter finns mellan företagets och kundernas uppfattning av event marknadsföring?

Studiens huvudsyfte är att kartlägga de faktorer som avgör ett events verkan på samtliga deltagare. Inom ramen för detta avser vi identifiera och beskriva de marknadsförings- och kommunikationsteorier som finnes lämpliga för att slutligen kunna ge våra synpunkter till företag som kan leda till en mer effektiv event marknadsföring.

Studien är baserad på en deduktiv ansats, där vi testat befintliga teorier mot vekligheten samt hur dessa kan tillämpas på event marknadsföring. Dessa teorier har vi integrerat med varandra för att ytterligare förstå eventets komponenter på ett sätt som vi tidigare inte sett inom forskningen.

Den datainsamling som skett under studiens gång är baserad på en kvantitativ metod. En enkätundersökning har gjorts på besökare av events för att skapa bredd i studien. För att även skapa ett djup har en intervju genomförts, med mål att förstå hur uppfattningen av event marknadsföring skiljer sig mellan, eller liknar, eventbesökarens och företagets.

Event marknadsföring är ett komplext begrepp. Vi begränsade oss därför till att undersöka fenomenet med utgångspunkt i teorier om kommunikation, marknadsföring, varumärke och konsumentbeteende för att slutligen sammanföra dessa till en utgångsmall som vi tror skulle kunna användas för att uppnå effektiv event marknadsföring.

Då reklambyråer som är verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder är konkurrensen mellan dem ofta hård. I regel har dessa reklambyråer få anställda jämfört med väletablerade reklambyråer i större regioner, som genom sin breda kompetens haft möjlighet att arbeta med stora kunder och på så vis byggt upp ett starkt varumärke kring sin verksamhet och region. För att möjliggöra för de mindre regionernas reklambyråer att ta upp konkurrensen med de större, krävs att de innehar lika bred kompetens. Detta skulle kunna möjliggöras genom ett gränsöverskridande samarbete mellan flera reklambyråer i en mindre region. Ett sådant samarbete skulle kunna leda till en god kvalitetsstämpel och ett starkare varumärke till regionen. Eftersom det finns risker med att samarbeta med sina konkurrenter är detta ett vågat beslut att ta, trots de många fördelar som följer ett framgångsrikt samarbete. För att underlätta för reklambyråerna att bygga upp ett nätverk, som en möjlig start på ett framtida samarbete, har samarbetsfrämjande event etablerats i flera regioner. Under dessa kan reklambyråerna knyta kontakter och stärka den sociala samhörigheten i en neutral miljö, vilket i bästa fall kan vara starten till samarbete, och en starkare reklamregion. Därför syftar denna studie till att undersöka hur event kan bidra till att samarbete inleds mellan konkurrerande reklambyråer som verkar i samma region, och hur ett sådant samarbete kan medverka till att bygga ett gemensamt varumärke mellan aktörerna. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer med aktiva reklambyråer i Norrköping och Linköping. De intervjuade reklambyråerna är strategiskt utvalda efter storlek och kan på detta vis representera hela branschen inom mindre regioner. För att besvara studiens syfte har ett antal teorier inom ämnet identifierats. Tillsammans utgör empirin och teorin en grund för studiens analys och slutsatser, samt rekommendationer till arrangörer av samarbetsfrämjande event, och reklambyråer i mindre regioner. Genom studien har ett antal framgångsfaktorer för event som syftar till att främja samarbete inom reklambranschen identifierats. Studien visar också på vilket sätt reklambyråer bör samarbeta för att framgångsrikt stärka den region de verkar, samtidigt som alla aktörer i samarbetet vinner på det. Slutligen visar studien hur ett gemensamt varumärke skulle kunna byggas mellan reklambyråer som verkar i samma region.
Between advertising agencies operating in smaller regions competition is often fierce, as they usually contend for the same customers. Usually these advertising agencies have fewer employees compared with well-established advertising agencies in larger regions, which through it’s broad expertise have the opportunity to work with big accounts and thus build up a strong brand for their region. To enable a competition between small and large regions the advertising agencies in smaller regions needs to expand their expertise. This could be made possible by cross-border cooperation between advertising agencies. Such cooperation could also lead to a stronger brand to the region, in the sense of advertising. To facilitate advertising agencies to build up a network, which could be a start to future cooperation, co-promotion event have been established in several regions. On these events, advertising agencies make connections with other advertising agencies, strengthen social cohesion and get to know each other in a neutral environment. Which at best could be the start of cooperation for a stronger brand to the region. Therefore, this study is aimed to investigate how events can contribute to the partnership established between competing advertising agencies operating in the same region, and how such cooperation can help to build a common brand among stakeholders. The study is based on a qualitative approach and is based on five interviews with active advertising agencies in Norrköping and Linköping. The advertising agencies are strategically selected by size and can in this way represent the entire industry. To answer the purpose of the study the researchers also identified a number of theories and together these formed a basis for the study's analysis and conclusions. The researchers have identified a number success factors for event designed to promote cooperation in the advertising industry. The study also shows how advertising agencies should work together to strengthen the region they operate in, and finally how to build a strong brand around the region.