Dissertations / Theses on the topic 'Event marknadsföring'

The main object of this thesis is to study and explore if students at Umeå School of Business and Economics (USBE) can find potential employers though Event Marketing (EM). The authors will analyze EM as a tool for interaction and information, and if these tools will help students gain more knowledge about companies that can make them more interesting as potential employers. Previous research was found regarding both EM and Employer Branding (EB), however there was little research found on how they can be used together. There was also little research to be found from business students point of view since in both EM and EB the previous research had rather been done from a company standpoint. Therefore, with the aim to fill these research gaps the following research question was formulated: Does event marketing help business and economics students find potential employers? The study uses a deductive research design with a quantitative research strategy, and the data was collected using a self-completing questionnaire. The authors adopted objectivism and positivism as their research philosophical standpoints. The sample was drawn though multi-stage cluster sampling, the samples selected contained 384 students enrolled at USBE and 132 replies was received and analyzed. The questions in the online self-completing questionnaire were designed to measure variables such as information and interaction. Findings indicate that EM does help Umeå business and economics students find new potential employers. However, students do not feel that they learn that much about new companies, they do not feel that they are interacting with companies and they do not feel that they are gaining more knowledge about a company at an event. The findings contribute to the research field of business administration. Specifically, the merging of EB and EM and how it is perceived from a student´s point of view rather than from a company’s perspective. The students do believe that events are an effective way to meet companies, however the empirical results from event attendees show differently. The theories within the subject and the answers from students regarding if they believe in EM or not are counterintuitive. Therefore, this study opens up possibilities for future research.

Purpose/Aim: The purpose of this study was to investigate future marketing channels from the perspective of professional marketers.

Material/Method: The study is based upon interviews with six professional marketers.

Main results: Traditional marketing is not being put aside but needs to be combined with new methods. There are several new and exciting ways to gain attention from the audience, all depending on the purpose of the campaign. Mobile technology is considered upcoming and target group defining is a key issue.

Syftet med denna undersökning är att den ska öka förståelsen kring hur referenser till människans fem sinnen kan se ut i marknadsföring av löplopp. Tidigare studier menar att det är svårt, om inte omöjligt, att stimulera vissa av dessa sinnen via sociala medier vilket också väcker ett intresse för hur företag arbetar för att komma i kontakt med dessa sinnen? Undersökningen fokuserar på fem löplopps marknadsföring. För undersökningen har en kvalitativ metod använts där loppens hemsidor, officiella filmer samt Facebook- och Instagram-inlägg studerats. För att förstå insamlade data har dels en teori om sinnesmarknadsföring av Hultén, Broweus och van Dijk använts men också en teori gällande samverkan mellan text och bild av Nordström. Dessa används vidare som verktyg vid analysarbetet tillsammans tidigare forskning. Resultaten av föreliggande studie visar att löploppens marknadsföring via Internet endast stimulerar synen samt hörseln. För lukten, smaken och känseln kan människan endast ha minnen till upplevelser genom just dessa sinnen.
The purpose of this study is to increase the understanding of how references to humans five senses can be seen in the marketing of running races. Earlier studies highlight that it is difficult, if not even impossible, to stimulate some of these senses through social media, which also raises an interest in how companies work to get in touch with these senses? This study focuses on the marketing of five running races. For this study, a qualitative method has been used where the websites of the running races, official videos, Facebook and Instagram posts have been studied. In order to understand the collected data, a theory of sense marketing by Hultén, Broweus and van Dijk has been used, but also a theory about interaction between text and image by Nordström. These two theories are used as tools in the analysis work. The results shows that the marketing of the running races only stimulates the sight sense and the sense of hearing. For the smell sense, taste sense and touch sense the human being can only have memories of experiences through these specific senses.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för användning och tillämpning av Event Marketing. Varför företag använder sig av det samt vad eventbyråer tror är företagens motiv. Event Marketing innebär helt enkel att marknadsföra en produkt eller en tjänst genom ett evenemang. Eventet samlar en viss målgrupp i både tid och rum men är på så sätt även begränsad i antalet kontakter som den skapar.

Metoden som har använts för denna uppsats är av kvalitativ karaktär. Under arbetets gång har vi genomfört fyra intervjuer som flerfallsstudier. Två av intervjuerna har utförts på eventyråerna PS Communication och Minnesota Communication samt två intervjuer med eventansvariga på företagen Lugna Favoriter och Swedbank. Resultaten har relaterats till befintliga teorier för att bättre förstå motiven bakom användandet av Event Marketing.

De teorier som behandlas i uppsatsen är transaktionsmarknadsföring, relationsmarknadsföring, värdestjärnan, värdekejdan, word-of-mouth, involveringsteorin och Event Marketing. Teorierna redovisas ingående och varför de är viktiga för denna uppsats.

Analysen visar att Event Marketing anses vara ett utmärkt verktyg för att stärka relationer men även lämpligt att användas i syfte att öka försäljningen av ett företags produkt.

Event marketing har allt sedan begreppet instiftades runt tiden för OS i Los Angeles 1984 varit starkt praktikerdrivet, vilket även återspeglas i den litteratur som skrivits om fenomenet. Den största delen av denna är av normativ karaktär och antar skepnaden av handböcker snarare än av akademisk litteratur. Bland författarna råder dessutom stor oenighet angående vad som faktiskt innefattas av begreppet event marketing. För den person som försöker förstå vad event marketing handlar om utgör detta ett problem; ett problem som ligger till grund för denna undersökning.

Utifrån den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: Genom att ur ett marknadsföringsteoretiskt perspektiv studera olika författares och praktikers definitioner av och uppfattningar om event marketing, precisera de fenomen som bör innefattas av begreppet.

Studien genomfördes i form av en omfattande litteraturstudie som kompletterades med fyra intervjuer. Majoriteten av den studerade litteraturen är skriven av amerikanska och tyska författare, men även svensk litteratur förekommer i studien. De fyra intervjuerna genomfördes per telefon med tre representanter för tre olika eventbyråer i Stockholm, samt med en av författarna till den hittills mest omfattande svenska bok som skrivits inom ämnet.

Studien resulterade i att en ny definition av event marketing presenterades. Författarnas definition lyder:

Event marketing är en interaktionsfokuserad marknadsföringsmetod där arrangören under ett eget skapat event har för avsikt att kommunicera ett budskap.

Studiens syfte är att belysa och förklara de brister som relationsmarknadsföring genom relationsskapande event kan innebära. Detta för att komplettera teorin och ge ökad förståelse. Teorin inleds med relationsmarknadsföring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv. Studien övergår sedan till eventmarknadsföring och dess olikheter och motiv. Teorin avslutas sedan med relationsskapande eventmarknadsföring. Studien utgår från ett hermeneutiskts synsätt och har en deduktiv ansats som genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuerna gjordes via telefon med fyra svenska banker. I det empiriska avsnittet presenteras det som framkommit i de intervjuer som genomförts med hjälp av personer från fyra banker. Den teoretiska referensramen vävs i detta kapitel samman med det empiriska material som samlats in för att lättare kunna koppla och sammanlänka verkligheten med teorin. Problem förekommer vid relationsskapande event och de som förekommer är att det är svårt att få deltagare, svårt skapa kontakt vid eventet, nya relationer kan utebli och svårt mäta om eventet varit lönsamt.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur mindre svenska event- och turismföretag använder sig av hemsidor och sociala medier för att marknadsföra sig via Internet. Bakgrunden till detta ämnesval är delvis ett intresse från oss författare. Genom våra studier och vårt intresse för event och –turismbranschen har vi blivit allt mer intresserade av dessa verktyg då vi tror att de kan vara av stor vikt speciellt för mindre företag inom denna bransch. Vi har även identifierat ett behov av vidare studier inom ämnet från forskare (Robeiro & Love, 2003). Den problematisering som ligger till grund för probleminriktningen är den snabba tekniska utvecklingen inom internetområdet. Även vårt val att rikta undersökningen mot mindre företag härleds från problemdiskussionen då forskare (Mamaghani, 2009; Elliott & Boshoff, 2009), hävdar att det är speciellt viktigt för mindre företag att framgångsrikt använda sig av Internet för att skapa en konkurrensfördel. Huvudproblemet som undersöks är: Hur nyttjas hemsidor och sociala medier som marknadsföringsverktyg? För att nå ett resultat som besvarar denna fråga sammanställdes två analysmodeller utifrån relevant forskning. Det som studerades med hjälp av analysmodellerna var fem undersökningsobjekts hemsidor, Twittersidor, Facebooksidor samt klipp på YouTube.Företagen valdes ut genom ett strategiskt urval. Med hjälp av Avsitas tävlning för inspirerande mötesmiljöer fick vi fram undersökningsobjekten: Dala Floda Värdshus, Onsala Herrgård, Sigtunahöjden Hotell och Konferens, Wallby Säteri samt Ästad Gård. Studien är av kvalitativ art och syftar till att belysa detta område snarare än att dra generella slutsatser. De slutsatser som vår studie visar på är att små företag i denna bransch nyttjar hemsidor framgångsrikt och är nyfikna på sociala medier. Samtliga undersökningsobjekt använde sig av hemsidor och gjorde det väl utifrån analysmodellens parametrar. Vidare identifierade vi tre objekt som använde sig av sociala medier med varierat resultat. Ett av objekten som registrerat sig på Facebook, brukade uppenbarligen inte mediet. Vilket indikerar på att en viss eftertänksamhet bör anammas gällande sociala medier då den tid det tar att underhålla mediet kan vara dyrbar för det mindre företaget. Uppsatsen avslutas med förslag till vidare forskning såsom att mer specifikt välja studier inriktade på Internet för tjänstesektorn. Analysmodellerna i denna uppsats kan användas både av forskare samt av företagare.

Då företag idag är utsatta för ständig konkurrens gäller att dessa utformar sin marknadsföring för att passa de preferenser som dess målgrupp innehar och för att tränga igenom det brus dagens mediala samhälle kännetecknas av.

Event marknadsföring har de senaste årtiondena uppmärksammats, dock är forskningen inom ämnet relativt ny och således har olika marknadsföringsteorier inte tidigare applicerats på events för att förstå dess genomslagskraft och effekt.

Detta resonemang har lett oss till vår problemformulering:  Vilka skillnader och likheter finns mellan företagets och kundernas uppfattning av event marknadsföring?

Studiens huvudsyfte är att kartlägga de faktorer som avgör ett events verkan på samtliga deltagare. Inom ramen för detta avser vi identifiera och beskriva de marknadsförings- och kommunikationsteorier som finnes lämpliga för att slutligen kunna ge våra synpunkter till företag som kan leda till en mer effektiv event marknadsföring.

Studien är baserad på en deduktiv ansats, där vi testat befintliga teorier mot vekligheten samt hur dessa kan tillämpas på event marknadsföring. Dessa teorier har vi integrerat med varandra för att ytterligare förstå eventets komponenter på ett sätt som vi tidigare inte sett inom forskningen.

Den datainsamling som skett under studiens gång är baserad på en kvantitativ metod. En enkätundersökning har gjorts på besökare av events för att skapa bredd i studien. För att även skapa ett djup har en intervju genomförts, med mål att förstå hur uppfattningen av event marknadsföring skiljer sig mellan, eller liknar, eventbesökarens och företagets.

Event marknadsföring är ett komplext begrepp. Vi begränsade oss därför till att undersöka fenomenet med utgångspunkt i teorier om kommunikation, marknadsföring, varumärke och konsumentbeteende för att slutligen sammanföra dessa till en utgångsmall som vi tror skulle kunna användas för att uppnå effektiv event marknadsföring.

Då reklambyråer som är verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder är konkurrensen mellan dem ofta hård. I regel har dessa reklambyråer få anställda jämfört med väletablerade reklambyråer i större regioner, som genom sin breda kompetens haft möjlighet att arbeta med stora kunder och på så vis byggt upp ett starkt varumärke kring sin verksamhet och region. För att möjliggöra för de mindre regionernas reklambyråer att ta upp konkurrensen med de större, krävs att de innehar lika bred kompetens. Detta skulle kunna möjliggöras genom ett gränsöverskridande samarbete mellan flera reklambyråer i en mindre region. Ett sådant samarbete skulle kunna leda till en god kvalitetsstämpel och ett starkare varumärke till regionen. Eftersom det finns risker med att samarbeta med sina konkurrenter är detta ett vågat beslut att ta, trots de många fördelar som följer ett framgångsrikt samarbete. För att underlätta för reklambyråerna att bygga upp ett nätverk, som en möjlig start på ett framtida samarbete, har samarbetsfrämjande event etablerats i flera regioner. Under dessa kan reklambyråerna knyta kontakter och stärka den sociala samhörigheten i en neutral miljö, vilket i bästa fall kan vara starten till samarbete, och en starkare reklamregion. Därför syftar denna studie till att undersöka hur event kan bidra till att samarbete inleds mellan konkurrerande reklambyråer som verkar i samma region, och hur ett sådant samarbete kan medverka till att bygga ett gemensamt varumärke mellan aktörerna. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer med aktiva reklambyråer i Norrköping och Linköping. De intervjuade reklambyråerna är strategiskt utvalda efter storlek och kan på detta vis representera hela branschen inom mindre regioner. För att besvara studiens syfte har ett antal teorier inom ämnet identifierats. Tillsammans utgör empirin och teorin en grund för studiens analys och slutsatser, samt rekommendationer till arrangörer av samarbetsfrämjande event, och reklambyråer i mindre regioner. Genom studien har ett antal framgångsfaktorer för event som syftar till att främja samarbete inom reklambranschen identifierats. Studien visar också på vilket sätt reklambyråer bör samarbeta för att framgångsrikt stärka den region de verkar, samtidigt som alla aktörer i samarbetet vinner på det. Slutligen visar studien hur ett gemensamt varumärke skulle kunna byggas mellan reklambyråer som verkar i samma region.
Between advertising agencies operating in smaller regions competition is often fierce, as they usually contend for the same customers. Usually these advertising agencies have fewer employees compared with well-established advertising agencies in larger regions, which through it’s broad expertise have the opportunity to work with big accounts and thus build up a strong brand for their region. To enable a competition between small and large regions the advertising agencies in smaller regions needs to expand their expertise. This could be made possible by cross-border cooperation between advertising agencies. Such cooperation could also lead to a stronger brand to the region, in the sense of advertising. To facilitate advertising agencies to build up a network, which could be a start to future cooperation, co-promotion event have been established in several regions. On these events, advertising agencies make connections with other advertising agencies, strengthen social cohesion and get to know each other in a neutral environment. Which at best could be the start of cooperation for a stronger brand to the region. Therefore, this study is aimed to investigate how events can contribute to the partnership established between competing advertising agencies operating in the same region, and how such cooperation can help to build a common brand among stakeholders. The study is based on a qualitative approach and is based on five interviews with active advertising agencies in Norrköping and Linköping. The advertising agencies are strategically selected by size and can in this way represent the entire industry. To answer the purpose of the study the researchers also identified a number of theories and together these formed a basis for the study's analysis and conclusions. The researchers have identified a number success factors for event designed to promote cooperation in the advertising industry. The study also shows how advertising agencies should work together to strengthen the region they operate in, and finally how to build a strong brand around the region.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att göra en målgruppundersökning samt att utifrån den utveckla föreningens arbete med marknadskommunikation mot den aktuella målgruppen. En förbättrad kommunikation med målgruppen skall förhoppningsvis leda till ökat intresse och större publik på hemmamatcherna.

 

Följande frågeställningar har behandlats: Hur uppfattar målgruppen Kopparbergs/Göteborg FC (i fortsättningen förkortat KGFC) budskap? Vilken attityd och vilket beteende kännetecknar målgruppen? Hur skapar KGFC ett ökat intresse hos målgruppen? Vilka kanaler skall KGFC främst satsa på? Hur kan KGFC utveckla sin marknadskommunikation mot målgruppen?

 

Metod

Vi har använt oss av en kvalitativ metod med stora kvantitativa inslag. Exempel på kvantitativa inslag är en enkätundersökning på föreningens primära målgrupp (tjejer 8-16 år). Till grund för arbetet ligger enkätundersökningen och en intervju med sportchefen Lars Svensson samt befintlig litteratur inom marknadsföring och kommunikation.

 

Resultat

Som resultat har vi fått fram att KGFCs budskap är otydligt för målgruppen, att KGFCs främsta kanal för att kommunicera är hemsidan samt att målgruppen har begränsad kunskap om föreningen. Resultatet visar även att föreningen måste öka intresset för laget för att locka mer publik till matcherna. 

 

Slutsats

Vår slutsats utifrån resultat och litteratur är att KGFC måste arbeta med målgrupp, budskap och framförallt kanal om man vill effektivisera sin kommunikation med målgruppen. Man bör lägga upp en tydlig strategi angående kanalval, budskap och målgrupp istället för att satsa på mindre punktinsatser.

 

Idag finns det ett omfattande reklam- och mediebrus i samhället där marknadschefer försöker hitta den mest unika vägen för att få allmänheten att bli intresserade av just deras varumärke. Teorier visar att företag som medverkar i ett event genom kommunikationsmetoderna sponsring eller event marketing erhåller en ökad trovärdighet och stärker sitt varumärke. Hur medvetna är då företagets marknadschefer om skillnaden mellan sponsring och event marketing för att stärka sitt varumärke? Syftet med den här studien är att kartlägga nio marknadschefers medvetenhet mellan sponsring och event marketing i samband med ett idrottsevent. Studien är av kvalitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara problemformuleringen om hur medvetna marknadschefer är om skillnaden mellan sponsring och event marketing när de är associerade med ett idrottsevent och önskar nå en förbättrad image och medvetenhet kring sitt varumärke. Resultatet av undersökningen visar att de nio intervjuade marknadscheferna är medvetna om skillnaden mellan sponsring och event marketing. De anser även att event marketing genererar ett starkare mervärde än vad sponsring gör. Dock är det tid- och resursmöjligheter som begränsar dem från att arbeta med event marketing i den omfattning de önskar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett eventföretag skulle kunna arbeta utifrån marknadsföringsprojektet Stockholmsstrategin. Utifrån teorier om evenemang och strategier och med hjälp av teorier om image, värdskap, mötesindustrin samt konsulten, ämnar vi analysera och problematisera ovan nämnda eventföretag och Stockholmsstrategin. Metoderna som har använts för att få en bild av dessa två företag är kvalitativa strukturerade intervjuer med öppna frågor och platsbaserade, aktivitetsbaserade och öppna observationer av event som vart och ett av företagen har anordnat. Vid insamlandet av empiri rörande Stockholmsstrategin användes själva dokumentet Stockholmsstrategin samt en kvalitativ strukturerad intervju med projektledaren för projektet. Även vid denna intervju användes öppna frågor. Vår ambition är att ta redan på om det är möjligt för dessa företag att arbeta utifrån Stockholmsstrategin, om de skulle tjäna något på att arbeta mot målen i strategin. Det generella resultatet är att de båda företagen inte direkt skulle tjäna på att följa Stockholmsstrategins mål, och att de i dagens läge inte jobbar mot att marknadsföra Stockholm, utan att åta sig jobb från kunder.
The purpose of this paper is to investigate whether an event company could work on the marketing project the Stockholm Strategy. Based on theories of events and strategies and using theories about perception, hospitality and meeting industry and consultants, we aim to analyze and problematize the above event companies and the Stockholm Strategy. The methods which have been used to obtain a picture of these two companies are structured qualitative interviews with open questions and location-based, activity-based and open observation of events. Each of them has arranged. In the collection of empirical data regarding the Stockholm strategy was used on the document the Stockholm strategy itself and a qualitative structured interview with the project manager for the project. Also at that interview we used open-ended questions. Our aim is to see if it is possible for the two companies to be a part of the Stockholm strategy, if they would serve something to work towards the objectives of the strategy. The general result is that both companies would not directly benefit from following the Stockholm Strategy, and that they are not currently required to work towards promoting Stockholm, without taking on jobs from clients.

Strukturella förändringar och uppdateringar blir allt vanligare och mer väsentligt för attföretag ska kunna överleva i en konstant föränderlig miljö. Men trots behovet av att uppdateraoch utveckla sin organisation är dessa förändringar inte alltid väl mottagna. Faktum är att upptill 70 procent av alla program som tar initiativ till förändring misslyckas, och en brist ikommunikation och förståelse uppges vara anledningen till att felfrekvensen är så pass hög.När en liten och självgående organisation växer kan det också växa fram ett behov av mertydlighet och struktur, vilket indirekt innebär en stor strukturell förändring. Denna studiefokuserar därför på att undersöka den interna kommunikationen på ett litet företag somgenomgår en förändring i form av tillväxt.Denna kandidatuppsats är utformad som en kvalitativ fallstudie på företaget Event AB. Syftetär att undersöka hur den interna kommunikationen ser ut i en liten, växande organisation ochhur de anställda upplever att de arbetar med kommunikation i samband med sin otroligatillväxt. All empiri är insamlad genom kvalitativa intervjuer med samtliga anställda på EventAB.Genom att tillämpa teorier på intern kommunikation på vårt insamlade material visarresultatet att tack vare den lilla storleken på Event AB etableras relationer på samma visoavsett vilket led det går. Detta ger ett naturligt och avslappnat, fritt flöde av kommunikation.Det saknas någon form av kommunikationsplan, och kommunikationen utgörs mestadels avinformell, verbal kommunikation. Företagets värderingar, visioner och mål kommunicerasdåligt vilket skapar en generell förvirring internt. Avsaknad av plan och rollbeskrivningskapar en viss ineffektivitet som gör att mycket av företagets arbete blir reaktivt snarare änproaktivt. De anställda upplever generellt att ju större företaget blir, desto sämre blirinformationsspridningen samtidigt som behovet av struktur blir större. Event ABs ledning ärmedvetna om gapet i kommunikationen och arbetar aktivt med att försöka förbättra deninterna kommunikationen.
Structural changes and updates are becoming more common and more substantial forcorporations to be able to compete in a constantly changing environment. Despite the need toinnovate the organization, these changes are not always well received. As a matter of fact, upto 70 percent of all programs that initiate change fails, and faulty communication and failingto understand the need of change is reported to be the main reason. When a small organizationgrows, the need for clarity and structure might grow too, which in turn means a palpablestructural change. Therefore, this study focuses on looking into the internal communication ofa small enterprise currently going through such growth.This bachelor thesis is designed as a qualitative case study on the agency Event AB. Thepurpose of the study is to investigate what the internal communication looks like in a smallbut growing organization, and how the employees perceive the internal communication inconnection to the growth process. The empiricism is gathered through interviews with allemployees of Event AB.Through applying theories on internal communication to our gathered empiricism the resultshows that thanks to Event AB’s small size, connections are made in the same way regardlesswhat direction - vertically or horizontal. This creates a natural and relaxed, free flow ofcommunication. There is no form of communication plan within the organization and thecommunication is mainly of the informal, verbal kind. Values, visions and objectives of thecompany is poorly communicated, which results in a general confusion internally. The lack ofplan and role description generates inefficiency, making a lot of the work reactive instead ofproactive. Employees generally perceive that the more the organization grows the worse thedistribution of the information gets, while the need for structure grows stronger. Event AB’smanagement is aware of the gap in communication and is actively working to improve theinternal communication.The language of this study is Swedish.

Consumers today seek added value to the ordinary products/services that companies are offering. Consumers must get their emotional need satisfied - a need for experiences worth remembering. At the same time, the consumers are engaged in ethics and morals. Companies use events frequently as a marketing approach to meet the customer’s demand of added value. At the events, giveaways are often handed out, which are gifts from the company consisting of own, sponsored or purchased products. Giveaways is an area which is relatively unexplored and considering today’s affluence of goods and the awareness of ethics it’s interesting to examine the companies’ motives for using giveaways and how they are received in the society by the consumers. The purpose of the thesis is therefore to examine giveaways as a phenomenon by following marketing theories; experience theory, event marketing theory, total communication theory and theory of word-of-mouth and also to put giveaways in a business ethics perspective. To answer this purpose four companies, which use giveaways, have been interviewed and thirty surveys were handed out to people who have participated in an event. These two perspectives of the phenomena, giveaways, the company perspective and the consumer perspective were compared and analysed. This resulted in the conclusions that companies use giveaways with varying motives and the gesture is received positively whatever the reasons for using them may be. On the other hand it’s only the specific products used as giveaways that inspire to further consumption of the company and not the gesture. Therefore the companies must really consider what products to use as giveaways, to inspire consumers and also to avoid damages on the company profile in the future. These reasons get even more important as several receivers of giveaways talk about their giveaway with other people outside the event. The company should also consider if they should use giveaways, as it is possible to criticize this marketing channel in many ways, with the argument of business ethics. In an ethical perspective, several aspects like pollution of the environment, human rights, and affluence of goods can question giveaways. Even though consumers at first react positively concerning giveaways, they are on further consideration more negative about it because of the possible ethic consequences. In addition to this the consumer prefers that resources during an event, which are used for giveaways, instead are concentrated to other things like food, entertainment and a raised quality.

Evenemang är ett turistiskt fenomen som handlar om att erbjuda en upplevelse som är något utöver det vanliga. I dagens samhälle tas upplevelsen tillvara på och används i marknadsföringssyfte där själva evenemanget kan marknadsföra ett budskap. Det finns möjligheter att utöka intresset hos besökarna genom att förstärka marknadsföringen före och efter ett evenemang, på så vis får budskapet en större genomslagskraft. Problemområdet i studien undersöks genom att behandla evenemanget Industrinatten som en fallstudie. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med respondenter från tidigare genomförda Industrinatten-evenemang i orterna Malmö, Sjuhärad och Östersund. Sekundärdata i form av enkätsammanställningar från de genomförda evenemangen utgör kompletterande material till intervjuundersökningarna. Evenemang skapas ofta med ett underliggande syfte och används mer och mer som ett verktyg för att marknadsföra en plats eller ett varumärke, något som kan benämnas som evenemangsmarknadsföring. Att förmedla ett budskap används många gånger på arbetsmarknadsmässor, som benämns vid MICE-evenemang (Meeting, Incentives, Conventions & Events). Resultatet jämförs respondenter emellan utifrån teman för att lyfta fram likheter och skillnader. De mest effektiva marknadsföringsmetoderna och strategierna lyfts sedan fram och utgör analysdelen där en ny modell har konstruerats utifrån respondenternas svar och det teoretiska ramverket. Studiens slutsats besvarar frågeställningarna och belyser flertalet metoder och strategier både före och efter ett evenemang som har visat sig vara effektiva vid evenemangsmarknadsföring. Studien är baserad på evenemanget Industrinatten och de metoder och strategier som presenteras är anpassade efter Industrinattens marknadsföring men ämnar dock även kunna appliceras på andra typer av evenemang.
Events as a tourism phenomenon are created to offer an experience that is something out of the ordinary. In today's society, the experience is taken advantage of and used for marketing purposes where the event itself can promote a message. There is scope for increasing visitor interest by strengthening the marketing before and after an event, thus increasing the impact of the message. The problem area of the study is examined by treating the Industrinatten event as a case study. The empirical material consists of qualitative interviews with respondents from previously conducted Industrinatten events in Malmö, Sjuhärad and Östersund. The secondary data consists of questionnaires from the previous completed events and constitutes of additional complementary material for the interview surveys. Events are often created with an underlying purpose and are today used more as a tool for promoting a site or brand, something that can be termed as event marketing. Communication a message is often used in labor market fairs, also known as MICE (Meeting, Incentives, Conventions & Events) events. The result connects respondents with various themes to highlight similarities and differences. The most effective marketing methods and strategies are then highlighted which creates the analytical part where a new model has been constructed based on respondents' responses and the theoretical framework. The conclusion of the study answers the questions and highlights the majority of methods and strategies that before and after an event has been proven effective in event marketing. The study is based on the event Industrinatten and the methods and strategies presented are adapted to the marketing of the event but is also possible to apply in other types of events.

Relationsmarknadsföring och upplevelsebaserad marknadsföring i form av event är en kommunikationsform som används allt mer av företag. Butiksevent är en typ av event som hålls för att stärka varumärkesidentiteten genom att samla målgruppen i butiken och erbjuda unika upplevelser till kunden. Den här studien syftar till att ta fram en mall för butiksevent hos ett modeföretag för att skapa möjligheter att anordna event i fler butiker. Studien behandlar ett verkligt behov och har utförts i samarbete med modeföretaget Lindex. Lindex anordnar idag butiksevent i Sverige men vill utöka verksamheten till att inkludera fler länder. Därför krävs ett verktyg som kan användas av anställda för att planera event. Resultatet av studien är en mall som skapades med grund i presenterad litteratur och i förstudien samt i relation till uppsatta mål. Mallen är baserad på Project Breakdown Structure och för att exemplifiera dess olika delar användes Lindex planeringsprocess som modell. Mallen värderades genom en enkätundersökning som utforskade hur testpersonerna upplevde mallen i förhållande till målen. Undersökningen visade att mallen till hög grad uppfyller målen. Därmed kunde slutsatsen dras att det sätt mallen är utformat på är väl fungerande för att uppfylla syftet.
Relationship marketing and experience-based marketing in the form of events is a type of communication that is increasingly used by companies. In-store events are a kind of event which is held to strengthen the brand identity by gathering the target group in the store and offer unique experiences to the customer. The purpose of this study is to produce a template for in-store events at a fashion company to create opportunities to organize more events. The study is based on a real need and was conducted in collaboration with the fashion brand Lindex. Today, Lindex organizes in-store events in Sweden and wants to extend the activity to include more countries. Therefore, a tool that employees can use to plan events is needed. The result of the study is a template that was created based on existing literature as well as the pre-study and in regard to the established objectives. The template is based on Project Breakdown Structure and the planning process at Lindex was used to exemplify its different parts. The template was evaluated though a survey which investigated how the test subjects experienced the template in relation to the objectives. The survey showed that the template meets the objectives to a great extent. Thus, it can be concluded that the way the template is designed is well functioning in fulfilling the purpose.

This study is conducted in Swedish. The way companies are working with marketing is constantly changing. The digital development is affecting the whole society and has enabled new ways of marketing. That makes it important to keep it up in a constantly changing world. A lot of focus is on developing and maintaining relationships. This qualitative case study aims to examine the subject relationship marketing and its meaning for companies in the event business. The focus is to find out how the marketing of relationships can be used through digital channels. The result is based on a case study of the event agency Xtended Business & Event. The purpose of this study is to examine the meaning of relationship marketing for the chosen company and to find out how they can use it as a strategy through their digital channels.Semi-structured interviews has been made to collect information from ten respondents where four of them works at the company we are studying, one is an existing client and five are potential customers. The study is built on the collection of theory from the subjects of relationship marketing and digital marketing and has together with the empiricism been put together in an analysis. The study shows that the company needs time and knowledge on how to develop and implement a relationship marketing strategy.
Sättet som företag arbetar med marknadsföring är under ständig förändring och den digitala utvecklingen påverkar hela samhället, vilket har gett upphov till nya tillvägagångssätt inom marknadsföring. I en ständigt föränderlig värld är det viktigt att följa med i utvecklingen och företag lägger idag stort fokus på uppkomsten och vårdandet av relationer.Den här kvalitativa fallstudien avser att undersöka ämnet relationsmarknadsföring och dess betydelse för företag inom eventbranchen. Fokus riktas till att ta reda på hur marknadsföring av relationer kan användas via digitala kanaler. Resultatet baseras sedan på en fallstudie av eventbyrån Xtended Business & Event. Studien undersöker relationsmarknadsföringensfördelar för fallföretaget samt att djupgående ta reda på hur företaget kan använda sig av relationsmarknadsföring via digitala kanaler. Semi-strukturerade intervjuer har använts som tillvägagångssätt för att samla in data från tio respondenter varav fyra arbetar på fallföretaget, en är en befintlig kund samt fem stycken externa aktörer som kan ses som potentiella kunder. Studien bygger på insamling av teori inom områdena relationsmarknadsföring och digital marknadsföring och har sedan tillsammans med det empiriska materialet från intervjuerna kopplats samman i en diskussion. Studien visar att fallföretaget behöver kännedom om sina kunder, bygga en kunddatabas, utveckla ett kundorienterat servicesystem och avsätta tid för att utveckla och implementera relationsmarknadsföring utifrån Grönroos modell. Studien visar även att fallföretaget kan få fördelar av att använda sig av relationsmarknadsföring via digitala kanaler, exempelvis en mer personaliserad bild av företaget, ökad tillit och förtroende från kunderna.

Syftet med denna uppsats är att studera hur företag kan använda sig av event marketing som ett sätt att skapa nya och stärka befintliga kundrelationer. Metoden som användes för att undersöka dessa ämnen var en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsens teoretiska referensram utgår från ämnet event marketing och leder in på kundrelationer och upplevelserummet. Den empiriska datan är insamlad genom en enkätundersökning med 50 respondenter på Öl- och Whiskymässan på Svenska Mässan i Göteborg. Studiens slutsats kan kort sammanfattas som följande; Event marketing är en marknadsföringsmetod som företag använder sig av för att uppnå kommunikativa mål, det är ett optimalt sätt att skapa en interaktion med konsumenten under själva eventet. Företaget bör ta reda på målgruppens behov för att skapa en så personlig upplevelse som möjligt för konsumenten. Denna upplevelse ska skapa eller förstärka bilden av ett företag och på så sätt skapa goda kundrelationer.
The purpose of this thesis is to investigate how companies can use event marketing as a tool to create new and strengthen existing customer relations. The method used to examine these subjects was a quantitative study in form of a questionnaire. The thesis’ theoretical framework is based on the subject event marketing and leads into customer relations and event design. The empirical data is collected through a questionnaire given to 50 respondents on a Beer and Whiskey exhibition in Gothenburg in Sweden. This thesis’ conclusion can be summarized as following. Event marketing is a marketing method which organizations use to reach communicative goals; it’s a good way to create an interaction with consumers during the event. Companies should determine the needs of their target group to create an experience for the consumer which is as personal as possible. This experience should create or reinforce the image of an organization and thereby create good customer relations. This thesis is written in Swedish.

Vi ses fram på torget är en uppsats som berör attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet. Den postmoderna människan söker återigen kontakt med andra i det offentliga rummet men saknar möjligheten att interagera. Till stor del fokuserar därför uppsatsen på social interaktion mellan invånarna och hur den kan underlättas på offentliga mötesplatser. I teorin finns användbara begrepp, vägledning och idéer för hur attraktiviteten ökar. Här behandlas även hur offentliga mötesplatser påverkar den enskilda invånaren och kommunen. Mötesplatser i det offentliga rummet kan ge invånarna välmående, hälsa och tillfredsställelse. Genom exempelvis engagemang och kvalitet knyts ett band mellan människan och kommunen. Om invånaren känner tillhörighet och lojalitet på platsen förstärks dess identitet. Kommunen kan därmed öka i konkurrensfördelar och värde för turister och invånare.Syftet med uppsatsen är att ta fram en ny modell som kan ligga till grund för utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Modellen utgår från teorier och existerande modeller inom event, marknadsföring och stadsutveckling. Modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet tas fram, prövas och utvecklas i uppsatsen. Det här är en fallstudie applicerad på torget i Lidköping. I empirin får fokusgrupper, bestående av kommunens invånare, diskutera kring attraktiva mötesplatser, interaktion och Lidköpings torg. De uppskattar trygga och levande platser med möjlighet för aktivitet, interaktion och avkoppling. Attribut som sittplatser, naturliga element och event efterfrågas av fokusgrupperna.I uppsatsen framgår att modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet är användbar vid utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Utifrån genomförd studie kan hela modellen fyllas i med invånarnas åsikter och förslag. Därigenom är modellen ett användbart verktyg som kan utvecklas och användas i nutida och framtida forskning. En större empirisk undersökning bland invånarna i Lidköping är att rekommendera för att kunna generalisera det resultat studien presenterar på populationen. Uppsatsen presenterar hypotetiska förslag på hur en attraktiv mötesplats kan utformas på torget i Lidköping. Modellen är även tillämpningsbar på andra platser. Forskningsområdet är nu påbörjat och öppnar upp för vidare arbete med Lidköpings kommun.
Vi ses fram på torget (Local expression of Lidköping for ‘meet you at the square’) is a thesis about attractive meeting places in public spaces. The post-modern person is once again searching to connect with others in public spaces but is lacking interaction opportunities. Therefore this thesis is largely focusing on social interaction between town inhabitants and how to favour it in public meeting places. In theory there are concepts, guidance and ideas on how to increase the attractiveness and effectiveness. It also covers how public meeting places effect the individual inhabitant and the municipality at large. Meeting places within public spaces have the possibility to give its inhabitants increased well-being, health and satisfaction. Through, for example; involvement, quality and safety strings are attached between a human and the municipality. If the inhabitant is experiencing affiliation and loyalty to the place itself it enhances its identity and strengthens mutually beneficial interaction. The municipality could consequently increase its competitive advantage and value for tourists and it’s own inhabitants.The purpose of the thesis is to create a new model that can form the basis for developing meeting places in existing public spaces. The model is based on previously un-tested theories and existing models of events, marketing and urban development. The model Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet (To create attractive meeting places in public spaces) is designed, tested, developed and expanded in the thesis. This is a case study applied to the Lidköping square. In the observed focus groups, consisting of inhabitants of Lidköping municipality, discussion focused on attractive meeting places, social interaction, and the Lidköping square itself. A set of empirical findings to use as a study base was the object of the exercise. It was generally found that people appreciate places that are safe and alive with possibilities for activities, interaction and relaxation. Attributes such as seating areas, nature elements and events are requested by the focus groups.This thesis argues that To create attractive meeting places within existing public spaces is a useful development tool and enables productive meeting places within public spaces. Based on the performed study the model is successfully filled in with the inhabitants opinions and suggestions. With some modification and further empirical study the model will be a useful tool that can be developed and used in current and future research. The thesis presents hypothetical suggestions on how to actually create an attractive meeting point at the Lidköping square. The model is also applicable to other places. This field of research is now started and opens up for further work involving the Lidköping municipality.

Syftet med denna studie är att undersöka konceptet eventdesign samt hur man tar fram design till olika event. Utefter det hitta och ta fram hållpunkter till kommunikationen av eventdesign för företaget JustGo. Även viss undersökning om hållbarhet kring event. Studien börjar med att brottas med två problem, vad event och eventdesign är samt hur marknadsföringen kan förbättras för företaget JustGo. Men ju mer studien löper vidare kommer det upp förbättringsområden som JustGo kan utveckla för att bli ett bättre företag. Hela studien utgår ifrån företaget JustGo, samt teoretiska tillägg. Därför är designprocessen bunden till detta företag och kan därmed se annorlunda ut på ett annat. Metoden som använts i denna studie är fallstudie kring företaget JustGo. Inom fallstudien har fyra olika datakällor använts, deltagande observation, direkt observation, intervju, samt arkivmaterial. Resultaten av denna studie har lett till följande: En förståelse kring vad ett event är. Begrepp som eventmanager, eventdesigner och eventdekoratör och skillnaden mellan dessa har diskuterats fram. Där det argumenteras för att JustGo håller på med eventdekoration mer än eventdesign. En designprocess över hur designen till ett event tas fram har sammanställts i en illustration. Eventbranschens förhållningssätt till hållbarutveckling kommer fram och hur man skulle kunna se på det på ett annat sätt. De förbättringsområden som upptäcks under studiens gång diskuteras samt förslag på hur dessa kan utvecklas för att lyfta företaget och få dem att växa. För att sedan hitta punkter som, varför det är viktigt med design i ett event, att ett event ser bra ut, att JustGo kan leverera endast det kunden behöver, att de ser till både helhet och detalj. Dessa punkter skulle JustGo kunna använda vid kommunikation av eventdesign och deras företag.

Cities hosting huge sporting events is a growing industry and is a way to market the city towards the rest of the world. The goal is for businesses to make profit, attract tourist and be seen on the global market. However, as its marketed towards external audiences, the locals and how they are affected are usually forgotten in the process. The purpose of this paper was to study the knowledge and what attitudes individuals living in Halmstad, Sweden, possess regarding the World Table Tennis Championship 2018, as well as how they received information regarding the event. To find the answers to our questions we handed out surveys in central Halmstad during the period the event took place. We compared our results with how they're tied to theories regarding place branding, image-identity-reputation and the knowledge-attitude-behavior model. The main findings of our analysis were that our respondents of Halmstad county was well- informed about the event and did not feel like they needed more information. The majority viewed the event in a positive light, and overall people found the event to be important for Halmstad as a city and destination.

Sponsring av idrottsevenemang innefattar ett ömsesidigt utbyte mellan sponsorn och idrottsevenemanget vilket gör att sponsring blir aktuellt både i idrottsvärlden och företagsvärlden. Företag som sponsrar idrottsevenemang kan arbeta med sponsringen både externt och internt. Det externa arbetet har länge varit det primära syftet med sponsring vilket har lett till att det interna arbetet inte uppmärksammats i samma utsträckning. En central faktor vid internt arbete är att påverka de anställdas arbetsmotivation.   Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för samt beskriva hur sponsring av idrottsevenemang används internt för att påverka de anställdas arbetsmotivation. För att undersöka detta har intervjuer med Vasaloppets samtliga fem huvudsponsorer genomförts. För att analysera det empiriska materialet tog vi stöd i studiens teoretiska referensram.  Vår studie visar att samtliga företag arbetar internt med sin sponsring av idrottsevenemang men i olika utsträckning och på olika sätt. Studien tyder på att företagets storlek, bransch samt sponsorskapets långvarighet kan påverka skiljaktigheter i det interna arbetet. Studien visar även att det interna arbetet med sponsorskapet av Vasaloppet kan generera arbetsmotivation hos de anställda på grund av stolthet och engagemang.  Bidraget med vår studie är framtagandet av tre olika arbetsområden som företag bör ta i beaktning i det interna arbetet vid sponsring av idrottsevenemang för att påverka de anställdas arbetsmotivation: värderingar, personligt intresse och involvering. Avslutningsvis kan vi konstatera att det interna arbetet med sponsring av idrottsevenemang kan bli begränsat på grund av att de interna effekterna är svåra för företag att mäta och sätta ett värde på.
Sport event sponsorship involves a mutual exchange between the sponsor and the sporting event, which makes sponsorship relevant in the world of sports and the business world. Companies that sponsor sport events can work with sponsorship both externally and internally. External work has long been the primary purpose of sponsoring, which had led to a minor focus on the internal work. A key factor of internal work is to influence employees work motivation.  The purpose of this study is to create an understanding of and describe how sport event sponsorship is used internally to influence employees’ work motivation. To investigate this interviews with all of the five main sponsors of Vasaloppet were conducted. To analyze the empirical material, we took support in the theoretical frame of the study.  Our study shows that all companies work internally with their sport event sponsorships, but in varying extent and in different ways. The study indicates that the differences in the size of the company, the industry and the longevity of the sponsorship may affect differences in how a company forms the internal work. The study also shows that the internal work with the sponsorship of Vasaloppet can generate work motivation among the employees’ due to staff pride and commitment.  The contribution of our study is the development of three different work areas that companies should take into account when forming the internal work of a sport event sponsorship to influence employees’ work motivation: values, personal interest and involvement. In conclusion, we can conclude that the internal work with sponsoring sport events can be limited because the internal effects are difficult for companies to measure and value.

The aim of this master thesis project is to investigate how cities strive to be globally competitive affect local residents in informal settlements, generically called slum dwellers. This question is approached trough a case study of one of Rio de Janeiro’s informal settlements ‘favela’ Santa Marta. The favela’s public spaces have been studied in order to reveal how Rio’s search for increased global status has affected the management of the spaces and consequently the favela dwellers. Rio de Janeiro is using a well-acknowledged strategy towards global competitiveness, the hosting of international mega-events. Within the near future the city is presenting two of the world’s most well-known events: the FIFA World Cup and the Olympic Games. The games are being used as a tool to attract tourists and foreign investments, which are expected to help the city to Compete Globally. However, our findings show that this is happening at the expense of the city’s vulnerable slum dwellers and that Rio to some extent is Losing Locally. For example, slum areas that can contribute to presenting Rio as an attractive city, or have an unexploited economic potential, are increasingly integrated to the formal city. The residents of these areas are affected in several ways, for example through being evicted on behalf of more economically beneficial establishments. Remote slums with no interest for investments are however still separated from the formal city and left without support for its residents. Trough our research we have found that when a city set out to be globally competitive, it uses neoliberal market strategies, like hosting mega-events, since that is apprehended as the only trajectory towards development. Although, we suggest that the known strategy for development should be revised in order to not violate human rights.
Målet med detta examensarbete är att undersöka hur städers strävan efter global konkurrenskraft påverkar de lokala invånarna som bor i informella bostadsområden, så kallade sluminvånare. För att besvara frågeställningen har vi utfört en fallstudie av det informella bostadsområdet ‘favela’ Santa Marta i Rio de Janeiro. Santa Martas allmänna platser har studerats för att få en förståelse för hur Rios strävan efter global status har påverkat hanteringen av favelans allmänna platser och följaktligen dess sluminvånare. Rio de Janeiro använder sig av en internationellt erkänd strategi för att bli globalt konkurrenskraftig, nämligen att anordna internationella mega-event. Inom en snar framtid kommer Rio vara en av värdstäderna för fotbolls VM, och två år senare ska staden vara värd för de Olympiska sommarspelen. Sportevenemangen används som ett politiskt verktyg för att attrahera turister och internationella investeringar som ett steg mot ökad global konkurrenskraft. Resultatet av vår studie visar dock att detta sker på bekostnad av stadens utsatta sluminvånare och att strävan efter global uppmärksamhet kan ha negativ inverkan på lokal nivå. De slumområden i Rio som kan tänkas bidra till en attraktiv bild av staden, alternativt innehar outnyttjad ekonomisk potential, blir integrerade i den formella staden. Invånarna i dessa områden blir negativt drabbade på en rad olika sätt. Exempelvis har ett flertal människor blivit vräkta då området de bor på kan användas till mer ekonomiskt lönsamma ändamål. Avlägsna slumområden utan ekonomiskt intresse blir dock ignorerade. Resultat från vår studie visar att när städer planerar för en ökad global konkurrenskraft använder de sig av neoliberala marknadsstrategier, som mega-event, eftersom detta anses vara det enda tillvägagångssättet för ekonomisk utveckling. Vi föreslår dock att denna rådande strategi behöver utvecklas, uppdateras och få sällskap av alternativa vägar mot utveckling då den i dagsläget leder till att mänskliga rättigheter bryts.

Vid marknadsföring av musik finns det en mängd olika aktiviteter att använda sig av. Den traditionella marknadsmixen med dess beståndsdelar brukar användas, men eftersom marknadsföring inom musikbranschen är komplicerad används också andra aktiviteter. Liveframträdande, radiospelaningar och framträdande i TV är några av de aktiviteter som används inom det här området.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka effektiviteten hos kanalerna som används för att få studenter att köpa musik. Vi ville se vilka kanaler som är effektivast, samt om det fanns några mindre effektiva kanaler vid marknadsföring av musik. Ytterligare hoppades vi på att få reda på hur ofta studenterna köper musik, samt om det fanns några anledningar till varför de inte köper mer musik.

Vi har använt oss av en kvantitativ metod där 305 studenter från högskolan i Jönköping svarade på frågor i enkätform.

Resultatet visar att respondenterna får information om nysläppt musik genom Word of Mouth, reklam och redaktionellt material i TV och radio. Den aktivitet som har störst påverkan på våra respondenter när det gäller att få information om musik och inköpsställe av musik är Word of Mouth.

Studenterna i vår undersökning köper musik i genomsnitt en gång om året. Anledningen till att de inte köper mer beror främst på att de skaffar sin musik på annat sätt samt att det är för dyrt med musik.

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför människor väljeratt resa. Det är viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika målgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen är ett fenomen som har växt runt om i världen under desenaste åren och ett evenemangs största roll är att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspå kartan genom turism. Inom evenemangsturism är sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning på marknadsföring ochdestinationsutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför evenemang användsi marknadsföringen av en mindre stad genom en fallstudie av Karlstad. Detta för att se hur detbidrar till destinationsutveckling. Genom att undersöka musikfestivalen Putte i Parken ochsportevenemanget Svenska Rallyt, som exempel, vill vi se om evenemang används i en mindrestads marknadsföring och i så fall bygga en djupare förståelse om hur det fungerar. Vi valdeKarlstad på grund av att det är en mindre stad och vi ville lyfta fenomenet marknadsföring viaevenemang i en mindre kontext. Varför vi har valt Putte i Parken och Svenska Rallyt är för att detär två av de större evenemangen i Karlstad. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form avsemi-strukturerade intervjuer med aktuella personer inom turism- och marknadsföringssektorn.Vidare har även en kvantitativ innehållsanalys gjorts för att se hur en mindre stad kan använda sigav evenemang för att marknadsföra sig och jämföra detta med intervjusvaren. Denvetenskapsteoretiska utgångspunkten som används i uppsatsen är socialkonstruktivism med enhermeneutisk inriktning och de teorier som använts för att besvara syftet är teorier kringmarknadsföring, evenemang och destinationsutveckling. Teorin är uppdelad i fyra kapitel därtidigare forskning förklaras för att sedan gå över på teorierna och en koppling mellan dessa.Empirin redogör för våra intervjuer med personer på Karlstad kommun, Great Event ofKarlstad, Putte i Parken och Svenska Rallyt och vi har intervjuat sju personer totalt. I empirinredogörs även den kvantitativa innehållsanalysen. I analyskapitlet har vi kopplat teorierna tillempirin för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt att vi har diskuterat hur vi självaser på likheter och skillnader på det empiriska materialet och teorierna, men också vadinnehållsanalysen gett för information. Slutsatsen knyter ihop arbetet och ger en kortfattadsammanfattning av uppsatsen. Vi besvarar frågeställningarna och ger förslag på vidare forskningsom uppkom under arbetets gång.
Tourism has become a global phenomenon and there are various reasons why people choose totravel. It is important to be able to offer various activities to attract different audiences todestinations. Event tourism is a phenomenon that has grown around the world in recent yearsand an events main role is to give the destination a chance to get a place on the map throughtourism. In the event tourism, sport events and festivals are a central part. This essay deals withevents with a focus on marketing and destination development. The purpose of this essay is toexamine how and why events are used in the marketing of a smaller town through a case study ofKarlstad. This is to see how it contributes to destination development and by examining themusic festival Putte i Parken and the sport event Rally Sweden, as examples, we want to see if theevents are used in the marketing of a smaller town and, if so, build a deeper understanding ofhow it works. We chose Karlstad because it is a smaller town and we wanted to highlight thephenomenon of event marketing in a smaller context. Why we have chosen Putte i Parken andRally Sweden is that they are two of the major events in Karlstad. We have used a qualitativemethod in the form of semi-structured interviews with relevant people within the tourism andmarketing sector. Moreover, a quantitative content analysis was used to see how a smaller towncan use events to promote itself and to compare this with the response from the interviews. Theepistemological starting point used in this essay is social constructivism with a hermeneuticapproach. The theories that are used to answer the purpose of the paper are marketing, eventsand destination development. The theory is divided into four parts, where previous research isexplained and then continues with the theories, and a link between them. The empirical datadescribe our interviews with people at the municipality of Karlstad, the Great Event of Karlstad,Putte i Parken and Rally Sweden and we interviewed seven people in total. The empirical dataalso presents the quantitative content analysis. In the analysis of the essay, we have linked thetheories to empirical data to answer the purpose and our questions. We also discussed how welooked at the similarities and differences of the empirical material and the theories, but also whatthe content analysis has brought to the essay. The conclusion brings together our work and givesa brief summary of the essay. We answer the head questions and provide suggestions for furtherresearch that emerged during our work with the essay.

Esport har under de senaste åren vuxit enormt snabbt och kommit att bli ett globalt fenomen. Samtidigt visar de framtida prognoserna att marknaden för esport kommer växa ytterligare, vilket har gjort det attraktivt för varumärken att sponsra lag, event och organisationer. Trots detta kommer det rapporter som menar på att sponsorer fortfarande är tveksamma till att investera inom esporten då det råder en osäkerhet kring hur effektivt det faktiskt är. Syftet med denna studie är att undersöka hur effektivt sponsorskap är inom esport. Studien har ämnat att undersöka detta från ett konsumentperspektiv i syfte att ge större verktyg till företagen för att hjälpa dem att göra medvetna val vid sponsring inom esport. Utifrån syftet har huvudfrågeställningen fastställts:  Är sponsring inom esport en effektiv marknadsföringsstrategi när sponsorer vill öka sitt varumärkeskapital? Metoden har utgått från en kvantitativ forskningsdesign där empirin består av fyra olika enkätundersökningar, två nollmätningar och två eftermätningar. Totalt ingick 442 respondenter varav 192 var svenska och 250 var internationella. Respondenterna var avgränsade till att endast inkludera esportkonsumenter som hade för avsikt att titta på och/eller tittade på Dreamhack Open Winter 2018, ett evenemang inom esport som hålls varje år i Jönköping, Sverige. Utifrån resultatet har studien tagit fram slutsatser som är kopplade till frågeställningarna som utformats. Eftermätningen visade att samtliga sponsorers varumärkeskapital ökade efter eventet, vilken visar på att esport kan vara en effektiv marknadsföringsstrategi för varumärken som vill öka sitt varumärkeskapital genom sponsring. Dock har det identifierats att olika varumärken, av olika storlekar sponsrar för olika syften. Fortsättningsvis visar studien att köpintentioner endast ökade för de sponsorer som hade en hög grad av upplevd kvalité samt lojalitet, det finns således ett samband mellan dem. Avslutningsvis visar studien att det fanns en skillnad mellan svenska och internationella esportkonsumenter i deras uppfattningar av sponsorer och att detta kan bero på att svenska respondenter håller starkare och mer gynnsamma associationer gentemot en svensk arrangör som Dreamhack.
Esports have grown rapidly over the last couple of years and have now become a global phenomenon. At the same time forecasts show that the market for esports will continue to grow, which in turn has made it attractive for brands to sponsor teams, events and organizations. Despite all of this there are concerns from several reports which suggest that there are still sponsors who are hesitant to invest in esports because there is an underlying uncertainty regarding how effective it really is. The purpose of the study is to examine how effective sponsorship within esports is. The study has intended to examine this from a consumer perspective for the purpose of providing more tools for companies to help them make conscious choices when sponsoring esports. Based on the purpose of the study, the main issue was established.  Are sponsorships within esports an effective marketing strategy when sponsors want to increase their brand equity? The method was based on a quantitative research design where the empirical data consists of four different surveys, two benchmark measurements and two measurements after the event. A total of 442 respondents participated in the study, 192 of them were Swedish and 250 of them were international. The respondents were limited to only include esports consumers who were either going to watch and/or watched Dreamhack Open Winter 2018, an event within esports that is held every year in Jönköping, Sweden. Based on the results, the study developed a set of empirical findings which were then connected to the issue that had been established. The measures after the event showed that the brand equity of all of the sponsors had increased. This indicates that esports can be an effective marketing strategy for brands that want to increase their brand equity through sponsorships. However, the results showed that brands of different sizes sponsor for different purposes. Further, the study found that purchase intentions only increased for the brands that had a high degree of perceived quality and loyalty, therefore it was concluded that there is a connection between them. In conclusion the study showed that there was a difference between Swedish and international esports consumers in their perception of sponsors. This could depend on the fact that Swedish respondents hold stronger and more favorable associations towards Swedish organizers such as Dreamhack.