Dissertations / Theses on the topic 'Evolutionär'

I denna rapport behandlas en strategi för systemutveckling som kallas för evolutionär prototyping. Evolutionär prototyping innebär att utveckla system i inkrementella bitar där system får växa till ett driftsystem för vidare evolution. Det finns också andra former av prototyping som explorativ, experimentell och kooperativ prototyping där prototyperna kastas bort och ett nytt system konstrueras. Många metodologier finns för att stödja processen att utveckla informationssystem. På grund av tillgången till CASE-verktyg och fjärde generationens utvecklingsverktyg har evolutionär prototyping blivit allt mer populärt i praktiken. Frågan som driver undersökningen är: Hur hanteras evolutionär prototyping i metodologier för systemutveckling? För att svara på denna fråga analyseras metodologierna RAD och DSDM med litteraturstudier. Metodologiernas perspektiv, arbetsmodell och intressentmodell beskrivs och analyseras. I metodologierna finns rekommendationer vad gäller faser, kontrollmekanismer, användarmedverkan, konstruktion och installation vilka har koppling till evolutionär prototyping. Metodologierna är överens om många rekommendationer som konstant användarmedverkan, mindre team och att bygga väl strukturerade prototyper. Det förekommer skillnader i metodologiernas perspektiv som gör att det också finns viktiga kontraster, så som hur metodologierna ser på leveranser och utnyttjandet av CASE-verktyg

Många organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sådana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gång. Beroende på hur dessa arbetsscheman utformas kan de få en negativ inverkan på personalens hälsa. Den här rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill säga arbetsscheman som utformats på ett sådant sätt att negativa effekter på personalens hälsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras på optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization. Resultatet av arbetet visar att arbetsscheman som genererats av algoritmen är av sådan hög kvalité att de skulle kunna appliceras praktiskt hos en organisation som har ett bemanningsbehov hela dygnet alla dagar i veckan. Tack vare algoritmens generella karaktär kan algoritmen användas som ett verktyg för schemagenerering hos en stor mängd företag.

Detta examensarbete behandlar ett experiment som Tom Smith utförde vid sitt magisterarbete, att utveckla en Kheperarobot som ska utföra en fotbollsuppgift av enklare modell. Dock koncentrerar sig detta arbete mer på en evaluering av artificiella neurala nätverk för detta problem. De olika typerna av ANN-arkitekturer som har använts till detta arbete är förutom Tom Smiths, baserade på arkitekturer från en artikel skriven av Stefano Nolfi.

De resultat som har uppnåtts visar att precis som i Stefano Nolfis artikel är det en arkitektur med "spontan modularitet" som visar sig fungera bäst av de arkitekturer som undersökts, även till detta problem.

Forskning angående styrsystem inom evolutionär robotik fokuserar ofta på vad som går att uträtta med självlärda styrsystem, men inte vad beteendebaserade styrsystem klarar av. I detta projekt utförs systematiska tester för att jämföra beteendebaserade och självlärda styrsystem inom evolutionär robotik. Benämningen beteendebaserade styrsystem används för styrsystem som består av flera underliggande moduler, där robotens övergrippande beteende är uppdelat i flera moduler och där respektive modul har ansvar för ett specifikt beteende eller funktion. Självlärt styrsystem referar i detta sammanhang till styrsystem som inte explicit består av moduler som har åstakommits eller bestämts i förväg.

Från resultaten framgår det att både självlärda och beteendebaserade styrsystem klarar av att lösa problemen de ställs inför. För beteendebaserade styrsystem krävs dock större ansvar från experimentatorn, vars inflytande ökar på grund av att det är flera moduler som skall skapas och koordineras. De beteendebaserade styrsystemen i projektet använder en beslutsenhet för att hantera när och vilken modul som ska aktiveras och tar bort detta ansvar från experimentatorn. Beslutsenheten ger styrsystemet en mer smidig övergång mellan de olika modulerna och hittar en lämplig användning av modulerna än utan en beslutsenhet. Från resultatet av projektet framgår det att fler systematiska tester angånde beteendebaserade och självlärda styrsystem behövs för att få en bättre förståelse över när och hur de olika styrsystemen bör användas.

I ett rum vid simulatorcentralen på Saab i Linköping står flygsimulatorn PMSIM. Den består av en förarkabin placerad i en sfärisk dom, på vilken en simulering av den visuella omvärlden projiceras. PMSIM används för utveckling, träning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnå ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förändra flygsimulatorn. Två perspektiv på systemutvecklingsstrategier; evolutionär och traditionell systemutveckling appliceras på förändringsverksamheten. De två perspektivens intention är att undersöka om det går att se distinktioner i och karaktäristiska drag för hur förändringsarbetet med flygsimulatorn PMSIM bedrivs. Att beskriva systemutvecklingsarbetet ur ett traditionellt eller evolutionärt perspektiv är något förenklat en fråga om huruvida man väljer att betrakta PMSIM som en färdigutvecklad produkt vid någon tidpunkt under dess historia. I sådana fall kan man hävda att utvecklingen vid detta tillfälle upphörde och övergick i förvaltning, vilket skulle medföra att traditionell systemutvecklingsstrategi används. Problemet med att betrakta förändringsarbetet som förvaltning ur ett traditionellt perspektiv är att den utveckling som sker både är omfattande och så pass kontinuerlig att det knappast kan beskrivas som förvaltning i traditionell mening, detta skulle innebära att förändringsarbetet istället vore att betrakta som evolutionär systemutveckling. Utvecklingen av simulatorn pågår kontinuerligt med målet att utveckla nya bättre versioner allteftersom nya krav uppkommer, vid betraktelse av detta kan man hävda att det är fråga om evolutionär systemutveckling. Den evolutionära utvecklingen strävar dock mot en slutgiltig optimal produkt som är planerad i förväg, vilket inte är fallet med PMSIM.

Inget av de två perspektiven är enskilt tillräckligt för en fullständig insikt i förändringsverksamheten, perspektiven kompletterar varandra och ger tillsammans en rättvis bild av hur förändringsarbetet bedrivs. Tillämpningen av tvåperspektivanalysen och alternerandet mellan perspektiven har möjliggjort urskiljandet av dynamiska abstrakta gränsytor i det förändringsrelaterade arbete som utförs vid simulatorcentralen. Detta åskådliggörs med en modell som återger förändringsarbetet som förvaltning med olika gränsytor. Studien bidrar till ett begreppsligt klargörande som kan vara till nytta vid fortsatt forskning och vid omorganisation i verksamheten.

Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasielärare vill använda Göteborgs Naturhistoriska Museum (GNM) i sin undervisning om evolution samt att ta reda på vilka didaktiska inslag som

behövs för att motivera och inspirera fler lärare att använda museet i sin evolutionsundervisning.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i läroplanens styrdokument och fem begrepp som Ann Zetterqvist i sin forskning utpekar som centrala och viktiga för att kunna förstå evolutionsteorin. Forskningen visar att undervisningen om evolutionsteori är en utmaning för lärarna och slår fast att det kan behövas stöd från skolan och även från institutioner utanför. Min utgångspunkt är att GNM kan bidra till och är värdefullt för lärandet i ämnet evolution.

Undersökningens urvalskriterium är gymnasielärare som har använt museet under de senaste två åren i samband med en lektion om evolution. Undersökningen bygger i huvudsak på semistrukturerade intervjuer kompletterade med ett mindre antal enkätsvar. Forskning visar att förekomsten av en väl grundad pedagogisk policy är viktigt för museerna för att det pedagogiska budskapet skall nå fram till besökaren. Forskningen visar vidare att det är mycket viktigt att museibesöket kopplas till läroplanen. Vidare pekar forskningen på att eleverna ofta inte uppnår kunskapsmålen gällande evolutionsteorin Resultaten visar att lärarna inte medvetet planerar sitt museibesök utifrån skolans styrdokument, men deras önskemål om ämnesområden visar på en tydlig koppling till styrdokumenten. Resultaten visar även att lärarna värdesätter GNM för dess undervisning av evolutionsteorin, men för att lärarna skall känna sig motiverade att på egen hand undervisa på museet behöver de vissa didaktiska inslag och handledning. Detta arbete resulterar i ett antal didaktiska förslag baserade på lärarnas och museipedagogens önskemål.

The main objective with this paper was to investigate how college teachers wish to use The Natural History Museum of Gothenburg (GNM) when teaching evolution, and also to determine which didactic elements are required to motivate other teachers to use the museum when teaching evolution. The foundation of this study is built on the school curriculum and five concepts which Ann Zetterqvist identifies in her research as central and necessary for understanding evolution. Research indicates that teaching the theory of evolution is a challenge for teachers and also emphasizes the importance of internal and external support. I propose that GNM is valuable for teaching evolution. The criteria for the selection of candidates are college teachers who have used the museum during the last two years to teach evolution. The study is based on semi-structured interviews completed with questionnaires. Research reveals that without a conscious educational policy the museums pedagogic message may not reach the visitor. Research also shows that it is very important that museums school programme is based on the national curriculum. Results from previous research reveal that students have difficulty in reaching the curricular goals concerning evolution.The results from this study show that teachers had not consciously followed the curriculum when planning their visit, their subject request is however clearly applicable to the curriculum. The teachers interviewed clearly value GNM as a place to teach the theory of evolution, but request certain didactic elements and teacher guides to motivate teaching without the aid of a museum teacher. This study results in a number of didactic elements based upon the teachers and museum teachers' requests.

I dagens utveckling av robotkontrollers så finner vi olika synsätt på hur vi ska angripa problemen som en robot ställs inför. Det här arbetet koncentrerar sig på artificiella neurala nät (ANN) och evolution med genetiska algoritmer och en fokusering sker på en speciell arkitektur av ANN som Stefano Nolfi presenterat.

Rapporten kan ses som en fortsättning på Nolfis arbete och behandlar extensioner av fenomenet "spontan modularitet" som Nolfi beskriver. Det testproblem som används består i att utveckla ett kontrollsystem för en skräpsamlande robot. Detta arbete baseras på experiment runt detta problem med arkitekturer, vilka baseras på Nolfis spontana modularitet. Vi testar hur arkitekturerna påverkas av interna och återkopplade noder.

Resultaten visar på att en spontan modularitet inte tycks påverkas positivt av återkopplade eller interna noder.

I dagens samhälle finns det en mängd olika maskiner för att underlätta ardagssysslorna, såsom batteridrivna dammsugare och gräsklippare. Gräsklippardomänen används i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven gräsklippare som har bäst generaliseringsförmåga. Gräsklippardomänen används som testdomän därför att det finns en oändlig mängd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra gräsklipparen klipper på ytor som den nyligen eller aldrig tränats på. Experiment har utförs på båda kontrollarkitekturerna i en simulator. Val av kontrollarkitektur spelar inte någon större roll för gräsklipparen. Bidraget med detta arbete är att undersöka hur bra de olika arkitekturerna generaliserar.