Dissertations / Theses on the topic 'Existentiellt hot'

Vad som inom en nation ses som ett existentiellt hot mot staten varierar beroende på vilken nation som studeras. Följande uppsats ämnar att genom en diskursanalys studera hur ämnet migration konstrueras till ett hot mot staten och dess grundläggande värden och värderingar, samt hur detta återspeglar sig i nationens politiska ställningstagande på europeisk nivå. Studien utgår ifrån ett flertal teoretiska perspektiv och en analys genomförs av relevanta politiska dokument samt direkta uttalanden från de nu sittande regeringarna i Sverige, Spanien och Ungern. Tidsramen för det studerade materialet sträcker sig från 2012-2016. I det dagsaktuella läget är migrationsfrågan i högsta grad aktuell, och att studera hur den politiska diskursen bidrar till en hotbildskonstruktion kring den är av stor relevans för att en nations politiska agerande ska kunna förstås. Studiens resultat visar på att ett ämne kan konstrueras som ett hot inom flera politiska diskurser, samtidigt kan dessa diskurser formas på ett sådant sätt att hotet får olika betydelse inom respektive nation. Samtliga tre nationer framhåller problematiken kring migrationsfrågan. Dock ser nationerna olika typer av risker och hot kopplade till den, likväl som de presenterar olika förslag på hur frågan bör hanteras. Samtliga är eniga om att det inom den europeiska unionen krävs ett gemensamt handlande för att uppnå önskade resultat. Den svenska diskursen framhåller främst det gemensamma ansvaret inom EU och vikten av solidaritet som huvudsakliga argument för ett ökat ansvar för samtliga länder i unionen. I Spanien läggs fokus på ett effektivt politiskt system för hantering av frågor på europeisk nivå, vilket skiljer sig från den ungerska diskursen, där kulturella aspekter står i fokus och framstår som hotade. Migration konstrueras och framställs alltså som någon typ av hot inom samtliga nationer, dock skiljer sig hotbildskonstruktionen åt bland annat då det gäller inramning, eventuell lösning samt vilka nationella värden som är de som framstår som hotade. Detta får konsekvenser på såväl den politik som förs inom området på nationell nivå som på nationernas agerande inom EU. Utifrån denna studie kan sägas att de resultat som presenteras visar på vikten av att hotbildskonstruktioner studeras och analyseras, då politiska ageranden inom det migrationspolitiska området får stora konsekvenser för en stor grupp människor.

The purpose of this thesis is to perform a critical discourse analysis on the upper secondary school act aiming to map which discourses that are being reproduced concerning unaccompanied youths, as well as the motivation behind the creation of the law. Furthermore, the purpose is to investigate the consequences of the discourses produced for unaccompanied youths’ rights claims. Faircloughs discursive model of three levels was used to review the proposition. This was complemented by an analysis of the result in relation to the Copenhagen school of securitization as well as Elena Namlis perspective on human rights. The review revealed that the dominating discourse in the upper secondary school act depicts the unaccompanied youths as foreign and potential threats. The law is motivated by the need to compensate for the Migration boards’ long processing time for their application of asylum upon arrival. It is said that this specific group ended up in an misfortuned situation. It is also explained that the law will trigger the youths to integrate through the demand of them needing to finish high school and find a job within 6 months in order to get asylum. However, this thesis also shows that the government is not fully ready to compensate for this misfortune as the demands, qualification to be available for this law, and security control of youths are implemented. Those obsticles are motivated by the view of the youths as existential threats and could be viewed as a sign of securitization of unaccompanied youths. What follows is them having a more difficult path of reaching their rights of asylum.

Jönsson, K & Mattsson, L. Personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15-högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Den palliativa omvårdnaden är uppbyggd på fyra hörnstenar; symtomlindring, mångprofessionellt samarbete, kommunikation och stöd till närstående. Inom palliativ vård uppkommer frågor som rör vår existens. Varför finns vi här på jorden? Varför måste vi dö? Vad är meningen med livet? Döden angår oss alla och som sjuksköterska är det viktigt att se döden som en naturlig del av vår livsprocess eftersom det är oundvikligt i sjuksköterskans professionella yrke. Varje människa har rätt att få värdig vård vid livets slutskede. På grund av begränsad forskning och därmed även varierande kunskap bland sjuksköterskor, behövs personers upplevelser av existentiella frågor inom palliativ vård belysas. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. De tio utvalda studierna analyserades utifrån Forsberg och Wengströms åtta-stegs modell. Resultat: Analysen genererade fem olika temarubriker; Funderingar kring meningen med livet, tankar om religion och andlighet, det existentiella lidandet, Upplevelser av hopp, frid och acceptans, samt existentiella tankar kring döden. Konklusion: För att kunna utföra en evidensbaserad omvårdnad krävs kunskap om existentiella frågorna och upplevelserna som presenteras i litteraturstudiens resultat.
Jönsson, K & Mattsson, L. Existential issues among persons who receive palliative care. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit pionts, Malmö University; Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The palliative care is built on four cornerstones; symptom relief, multi-professional collaboration, communication and support for related parties. In palliative care issues arise that concern our existence. Why are we here on earth? Why do we have to die? What is the meaning of life? Death applies to all of us and as a nurse, it is important to see death as a natural part of our life process because it is an inevitable part of the nursing profession. Thus, every person is entitled to receive a dignified care at the end of life. Every person is entitled to receive valuable care at the end of life. Due to limited research and thus also varying knowledge from nurses, the necessary persons experiences of existential issues in palliative care are highlighted. Purpose: The purpose is to describe people's experiences of existential issues in palliative care. Method: Qualitative literature study with data gathering from the databases CINAHL, PubMed and Psycinfo. The studies were quality-scrutinized according to the SBU's review template for qualitative studies. The selected studies were analyzed on the basis of Forsberg and Wengström's eight-step model. Result: The analyzes generated five different theme headings; what is the meaning of life, thoughts of religion and spirituality, the existential suffering, a sense of hope, peace and acceptance, and + existential thoughts about death. Conclusion: Knowledge of existential issues and experiences presented in the literature study's result is required to be able to carry out an evidence-based nursing.

Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket är ett resultat av förbättrade metoder för diagnostik, allmän mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av både fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som användes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing & Allied Health Source. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och två underteman. De fyra temana är Upplevelse av förändrad självbild, Upplevelse av förändrad kropp, Upplevelse av ensamhet och isolering samt Upplevelse av förändrad livssyn. Kvinnorna brottades med existentiella upplevelser till följd av en förändrad kropp och självbild samt förlust av sitt tidigare sätt att förhålla sig till livet och döden. Genom ökad självkännedom och nya insikter kunde den förändrade livssituationen, relaterad till sjukdom och överlevnad, bli vändpunkten till en ny och ofta positiv livssyn. Diskussion: I resultatdiskussionen användes livsvärldsteorin och begreppet om den levda kroppen som teoretisk referensram, då syftet var att belysa den unika människan och hennes existentiella upplevelser. Kvinnornas förändrade livsvärld innebar ett behov av att försonas med sin nya vardag. Transitionen från sjuk till frisk innebar existentiella upplevelser av en förändrad kropp och självbild samt känsla av ensamhet men följdes av nya livsperspektiv genom självläkning och meningsskapande.
Background: A growing number of women are surviving breast cancer, a result of improved methods of diagnosis, general mammography and more effective treatments. The group of breast cancer survivors has been made visible mainly thanks to the campaign surrounding the Pink Ribbon. Female survivors often suffer from physical and psychosocial problems related to their breast cancer. The authors wanted to describe the existential experiences the women might have, related to their survivorship. Aim: The aim was to describe the existential experiences of women who have survived breast cancer. Method: A literature review based on eleven original articles with qualitative approach, relevant to the purpose. Databases used in the search were PubMed and ProQuest Nursing & Allied Health Source. Result: The results are presented in four different themes and two sub themes. The four themes are Perception of altered self-image, Perception of altered body, Perception of loneliness and isolation and Perception of altered view of life. From the results it emerged that many women were struggling with existential experiences as a result of a changed body and self-image as well as the loss of their way of relating to life and death. Through increased self-awareness and new insights, a new living situation related to illness and survival could be the turning point to a new and often positive view of life. Discussion: In the result discussion the life-world theory and the concept of the lived body, were used as a theoretical framework, since the purpose was to highlight existential experiences of the unique human being. The changing life-world led to a need to reconcile with a new daily life. The transition from illness to health led to existential experiences of an altered body and self-image as well as loneliness, but was followed by a new perspective of life through self-healing and meaning-making.

Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede. Metod: En allmänlitteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultatet visade att existentiell smärta förekom i stor omfattning. Informanterna upplevde ensamhet och skuldkänslor och smärtan beskrevs ofta i fysiska termer. Smärtan hade också samband med förlust av olika funktioner. Det fanns även tankar kring andlighet och rädsla för den okända framtiden.Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på patientens behov av närhet eller ensamma stunder. Vårdpersonal kan även hjälpa patienten att återfinna sin autonomi genom att identifiera de funktioner som faktiskt finns kvar. Genom samtal kan patienten få stöd att orka leva de sista dagarna samt att möta den okända framtiden. Slutsatsen är att det krävs god kunskap i kommunikation och smärtbehandling för att kunna identifiera och lindra existentiell smärta.
Pain in the end of life means not only the physical discomfort, but can also have psychological, social and existential dimensions. Existential pain plays a major role in palliative care. Dealing with the meaning of life, guilt and death can provide existential pain. The existential needs are as many studies indicate neglected. Health professionals often avoid these issues. The purpose of this study was to describe the existential pain in cancer patients in a palliative setting. Method: A literature review was conducted with qualitative articles. The results showed that existential pain was widespread. The informants experienced loneliness and guilt and the pain was often described in physical terms. The pain was also associated with loss of various functions. There were also thoughts about spirituality and fear of the unknown future. Discussion: It is important that the nurse is attentive to patient’s needs for closeness or lonely moments. Medical professionals can also help patients regain their autonomy by identifying the features that actually exist. Through conversation, the patient may receive strength to live the last days and to face the unknown future. The conclusion is that in order to identify and alleviate existential pain it requires a good knowledge in communication and pain management.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.

Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie. En systematisk elektronisk sökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Sökorden som användes var palliative care, existential, spiritual och nursing i olika kombinationer. Artiklarna har granskats och värderats enligt Forsbergs och Wengströms checklistor för kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Resultat: Alla studier som ingår i litteraturstudiens resultat visade att existentiella upplevelser utlösta av olika faktorer var vanligt förekommande hos patienter inom palliativ vård. Existentiell ensamhet orsakades av bl.a. bristande kommunikation med närstående, ökat beroende, förlust av kontroll och bristande bemötande från vårdpersonal. Upplevelsen av skuld utlöstes av tidigare levnadssätt som kunde vara orsaken till sjukdomen och för att religiösa normer inte hade följts. Hjälplöshet upplevdes vid förlusten av förmågan att klara av vardagliga situationer. Brister i kommunikation och bemötande från vårdpersonal medförde upplevelsen av bristande autonomi och självbild liksom maktlöshet. Konflikter i familjen, rollförändringar och tankar på familjens framtid utlöste upplevelsen av oro och otrygghet. När sjukdomen försämrades var det svårt att bevara hoppet liksom att finna meningen med livet.

Konklusion: Det existentiella välbefinnande hos patienter inom palliativ vård kan förbättras om sjuksköterskor har en ökad kunskap om de existentiella upplevelserna och utlösande faktorer som redovisas i litteraturstudiens resultat.

 

 

Bakgrund: Närstående till patienter i palliativ vård upplever ofta en väldigt svår livssituation. Livet sätts på prov och närstående upplever både fysiska och psykiska påfrestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård anges att närstående till patienter i palliativ vård bör erbjudas stöd i form av samtal som rör emotionella och existentiella frågor. Trots det tyder forskning på att närstående fortfarande upplever att de inte får det stöd de behöver för att hantera svåra känslor och existentiella funderingar. Syfte: Att belysa existentiella upplevelser hos närstående till patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativa data. Resultat: Sju mönster identifierades: maktlöshet – kontroll; oro, stress – trygghet; hopplöshet – hopp; ensamhet – samhörighet; minskat själv – personlig växt; meningslöshet – meningsfullhet och begränsat liv – helt liv. Dessa beskriver sju kontinuum av existentiella upplevelser som närstående kan röra sig utmed, fram och tillbaka, över tid. Slutsats: Närståendes existentiella upplevelser påverkas av både patientens mående, de närståendes egna resurser och vårdpersonalens stöd och insatser. Det upplevs som viktigt att komma till acceptans med hjälp av egna resurser och med stöd av vårdpersonal, att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, få information och kunskap, kunna bibehålla sitt vardagsliv, att få möjlighet att berätta och att bli bemött som en unik individ med egna intressen och behov. Klinisk betydelse: Lindring av existentiellt lidande är en av sjuksköterskans viktigaste och svåraste uppgifter. Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om närståendes existentiella upplevelser och diskuterar hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa upplevelser.
Background: Next-of-kin to patients in palliative care often experience a difficult life situation. Life is put on trial and next-of-kin experience both physical and mental stresses of various kinds. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has issued a knowledge support for palliative care, which states that next-of-kin to palliative patients should be offered support in the form of conversations about emotional and existential issues. Despite this, research suggests that next-of-kin still feel that they do not get the support they need to manage difficult emotions and existential musings. Aim: To illuminate the existential experiences of next-of-kin to patients in palliative care. Method: A general literature review based on ten articles comprising qualitative data. Result: Seven patterns were identified: powerlessness – control; anxiety, stress – assurance; hopelessness – hope; loneliness – togetherness; reduced self – personal growth; meaninglessness – meaningfulness and restricted life – complete life. These patterns describe seven continua of existential experiences that next-of-kin can move along, back and forth, over time. Conclusion: Next-of-kin’s existential experiences are affected by both the patient ́s wellbeing, the next-of-kin's own resources and nursing staff support. It is experienced as important to come to acceptance by using ones own resources and with the support of health professionals, to be included in the care of the patient, to get information and knowledge, to be able to maintain everyday life, to get the opportunity to share thoughts and to be met as a unique individual with own interests and needs. Clinical significance: Relief of existential suffering is one of the nurse's most important and difficult tasks. This study contributes to the knowledge of next-of-kin’s existential experiences and discusses how nurses can respond to and support these experiences.

The aim of the study is, based on the staff’s perspective, to describe and analyse the existential needs of elderly in end-of-life living in nursing homes. The aim was also to examine how the staff perceive working with elderly in end-of-life care. Three qualitative focus groups were conducted by interviewing nursing home staff. The analysis is based on Weisman’s the appropriate death, Tornstam’s gerotranscendence and Hasenfeld’s human service organizations. The main findings were that the term ‘existential needs’ is described as wide and hard to define. Uneasiness and anxiety were common in the end-of-life and it was hard for the staff to meet the existential needs. The staff also described that the “little things” matter, such as holding one’s hand, as well as being present with the elderly. The relationship between the elderly and the staff was vital in order for the elderly to have as good an end-of-life and death experience as possible. The staff felt sorrow when the elderly had passed away and had little time to grieve. In difference to earlier research the staff did not request further education nor tutoring, however they wanted more time to grieve and process the deaths of the elderly.

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje år. Då sjukdomen har övergått till palliativ vård och närheten till döden ökar kommer insikten att livstiden är begränsad. Detta kan leda till att många brottas med svåra existentiella frågor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre olika kategorier; förlust och skuld; värdighet; hantering och motivation. Att leva med obotlig sjukdom medförde att framtiden blev otrygg, beroendet till andra ökade och känslan av samhörighet till resten av familjen minskade, skuldtankar kunde förekomma. Att behålla sin roll, självkänsla och sina valmöjligheter var av vikt för värdigheten. Mening med livet, samhörighet med familjen var stödjande och gav hopp. Genom omprioriteringar, att hitta nya värderingar och underlätta familjens ansvar hanteras situationen. Slutsatsen blev att de existentiella frågorna bör uppmärksammas mer inom den palliativa vården. Öppen kommunikation, lyhördhet mellan vårdpersonal och patient samt ett fungerande teamarbete är viktigt inom den pallaitiva vården

Bakgrund: De flesta som befinner sig i livets slutskede upplever ett hot mot sin egen existens och i samband med det uppkommer existentiella funderingar. Den palliativa vården syftar till att lindra lidandet i samband med de existentiella tankarna. Vårdpersonal finner existentiella samtal som svåra och vill lära sig mer för att kunna vara ett bättre stöd till patienterna. Därför vill vi belysa patienternas existentiella erfarenheter för att öka kunskapen och förståelsen för sjuksköterskor inom den palliativa vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva existentiella erfarenheter hos patienter med cancer, i ett palliativt skede. Metod: Designen är en litteraturöversikt som inkluderar 17 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixade metoder. Datainsamlingen har skett genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: Den existentiella överlevnaden - copingstrategier och Patientens upplevelser av vården. Med tre subkategorier vardera; Relationer och Gemenskap, Tillvaron, Döden och livet efter, Stödet, Försummelse och Förbättring. Resultaten visar olika copingstrategier som patienterna använde sig av för att hantera sin cancersjukdom. Gemensamt för de flesta var att relationerna var meningen med livet, upprätthålla sin normala vardag och leva i nuet. Hos patienterna sågs en existentiell kris initialt med diagnosbeskedet som senare gick över till att försöka fylla tiden som är kvar med något meningsfullt. En central komponent för dessa patienter är hälso- och sjukvården, kontinuitet och personcentrerad vård belyser patienterna som de mest värdefulla. Slutsats: Patienter använder sig av olika copingstrategier för att klara av de existentiella känslorna som uppstår i samband med livets slut skede. Copingstrategierna varierade beroende på patienternas individuella erfarenheter. Mer stöd för dessa patienter är aktuellt och vårdpersonal behöver mer kunskap för att kunna fungera som ett bättre stöd.
Background: Most patients who are in the final stages of life experience a threat towards their own existence and in connection with existential thoughts arise. The palliative care aims to alleviate the suffering associated with the existential thought. Caregivers find existential conversations as difficult and want to learn more in order to be a better support to patients. Therefore, we want to highlight patients existential experience to increase the knowledge and understanding of nurses in palliative care. Aim: Aim of this literature study is to describe existential experiences in patients with cancer, at a palliative stage. Method: The design is a literature review that includes 17 articles, using qualitative, quantitative and mixed methods. The data collection was done through searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Results: The result is presented in two main categories. The existential survival - Coping strategies and Patients experience of health services. With three subcategories each. Relationships and Community, Existence, Death and Life After. Support, Neglect and Improvement. The results show different coping strategies that patients use to manage their incurable progressive disease. Common among the patients was that close relationships was the meaning of life. Maintaining everyday life and living in the present was also considered important. For the patients, an existential crisis was initially seen in conjunction with the information about the diagnosis, which later went on to try to fill the time left with something meaningful. A central and important component for these patients is health care, continuity and person-centered care, which the patients emphasize as the most valuable. Conclusion: Patients use different coping strategies to cope with the existential feelings that arise in connection with the end of life. The strategies varied depending on the patients' individual experiences. More support for these patients is needed and healthcare professionals need knowledge to function as a better support.

Palliativ vård omfattar den vård man ger till en patient som bara har månader eller veckor kvar att leva. Sjuksköterskan skulle tillgodose fysiska, sociala, existentiella samt andliga behov hos den döende patienten. Att lindra existentiell smärta som ångest, oro kunde underlätta den sista svåra tiden för patienten och dess anhöriga. Syftet var att belysa hur sjuksköterskan tolkade och hanterade existentiell smärta hos patienter i livets slutskede. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att få ut en så bred och täckande beskrivning som möjligt. Detta gav möjlighet till en exakt beskrivning av det specifika i sjuksköterskans agerande och samla in så rika och förutsättningslösa berättelser som möjligt. Analysen resulterade i sex kategorier såsom, bekräftelse, skapa tillit, att hantera ett lidande, att uppfylla specifika önskemål, att hjälpa patienten att nå en acceptans samt reflektionstid. I resultatet framkom att sjuksköterskans närvaro kring patienten var viktig för att minska dess existentiella lidande. Att man vågade vara närvarande i de svåraste stunderna hos patienten krävde mod. Man behövde inte alltid göra något utan att bara finnas där. I diskussionen kom det fram att det var viktigt att som sjuksköterska ha en god självkännedom och livserfarenhet samt att veta var man själv stod i sina existentiella frågor och sina egna tankar om döden för att kunna närma sig patienten. Slutsatsen blev att för att kunna tolka och hantera ett extistentiellt lidande hos en patient förutsattes det djupare kunskaper i ämnet samt en personlig styrka i att våga vara närvarande i de svåraste stunderna.

Palliative care involves the care you give to a patient who has only months or weeks left to live. Nurse would respond to physical, social, existential and spiritual needs of the dying patient. To alleviate the existential pain of anxiety, concern was eased on the last difficult time for the patient and their relatives. The aim was to highlight how the nurse recognized and dealt with existential pain in patients end-of-life. A qualitative content analysis was chosen to get as broad and wide as possible. This gave the opportunity for a precise description of the specific nature of the nurse's actions and collect as rich and ended stories as possible. The analysis resulted in six categories such as: confirmation, create confidence, to deal with suffering, to meet specific requests, to help the patient reach an acceptance and reflection. The result showed that the nurse's presence around the patient was important in order to reduce its existential suffering. That dared to be present in the most difficult moments in the patient requiring courage. You need not always do anything but just to be there. The discussion has highlighted that it was important that as nurses have a good self-knowledge and life experience and to know where you yourself were in their existential issues and their own thoughts about death in order to move closer to the patient. It was concluded that to interpret and manage an existential suffering in a patient was anticipated that deeper knowledge of the subject and a personal strength in daring to be present in the most difficult moments.

Bakgrund: Att erbjuda palliativ vård i livets slutskede är av stor betydelse då målsättningen är att lindra, främja livskvalité och bibehålla patientens psykosociala och existentiella liv fram till döden. Existentiellt är vi som mest ensamma vid födseln och döden. Denna existentiella ensamhet kan vara tung att bära och utmärker sig ofta hos patienter som ångest, rädsla och en ökad sårbarhet. För att vårdpersonal ska kunna öka välbefinnandet hos patienter i livets slutskede och kunna ge en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen innehar tillräckligt med kunskap i hur de möter existentiell ensamhet. Syfte: Syftet var att utforska hur vårdpersonal möter existentiell ensamhet hos personer i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie som inkluderade nio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen utgick från Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Vårdpersonalen mötte existentiell ensamhet genom att på olika sätt finnas där, genom att personcentrera mötet, skapa en relation och mötas på ett personligt plan och genom att skifta mellan ett personligt och professionellt förhållningssätt. Diskussion: Studiens kvalitet granskades utifrån trovärdighetsbegreppen beskrivna av Shenton (2004). De tre fynden som diskuterades var vikten av god kommunikation, vårdpersonalens tidsbrist påverkar mötet och att våga möta existentiell ensamhet.

Sammanfattning Den palliativa vården karaktäriseras av en värdegrund med ledorden empati, närhet, helhet och kunskap. Syftet med värdegrunden är att främja individens livskvalitet, lindra lidande och erbjuda ett existentiellt stöd i livets slut. Grunden för en god personcentrerad vård bygger på att relation mellan vårdare, patient och närstående främjas samt att bli lyssnad på och sedd som person. Existentiell smärta är vanligt förekommande hos patienter i palliativt skede som känslor av ensamhet, isolering, meningslöshet, separation och dödsångest. Patienten ger uttryck av behov att bli bemött med respekt, empati och inte bli övergiven av sin vårdgivare. Flera studier har påvisat brister där sjukvården inte kan definiera och förstå existentiella behov. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors perspektiv på att arbeta med existentiell smärta hos patienter i palliativt skede. Metoden som valdes för studien var en litteraturöversikt för att undersöka kunskapsläget inom området. Databaserna CINAHL complete, PubMed, PsycINFO samt SweMed+ genomsöktes systematiskt med valda sökord vilket resulterade i att 16 artiklar identifierades som svarade mot studiens syfte utifrån valda urvalskriterium. Resultatet visade att sjuksköterskor såg ett ansvar för att skapa en god relation och kommunikation till patient och närstående, i arbetet med existentiell smärta hos patienter i palliativt skede. Viktiga komponenter för en fördjupad relation var tid, tajming, närvaro och visad empati. Lyhördhet hos sjuksköterskan sågs som viktigt för att kunna tolka och lindra patientens existentiella smärta. Många sjuksköterskor såg arbetet som meningsfullt i de situationer då de kände att de lindrade patientens existentiella smärta. Arbetet innebar känslomässig involvering och i en del situationer var balansen mellan distans och närvaro svårt att identifiera. Arbetet öppnade även upp för reflektion kring livet och döden. En del sjuksköterskor beskrev arbetet med existentiell smärta hos patienten som för mödosamt och såg det inte som deras uppgift att sitta ner och prata om döden. Sjuksköterskorna saknade verktyg för att kunna handla och hantera i olika situationer med existentiell smärta hos patienten. Slutsatsen i föreliggande studie var sjuksköterskors möten med patienter med existentiell smärta i palliativt skede ser olika ut då varje människa är unik med olika behov och resurser. Arbetet med existentiell smärta hos patienter involverade sjuksköterskan känslomässigt och balansen mellan närvaro och distans var svår att identifiera. Mer utbildning, diskussion och träning i att bemöta existentiell smärta behövs för att stärka sjuksköterskor i deras arbete med patienten i palliativt skede.
Abstract Palliative care is characterized by a foundation of values ​​with the catchwords empathy, holism and knowledge. The purpose of the values ​​is to promote the individual's quality of life, alleviate suffering and offer an existential support in the end of life. The foundation for a good person-centered care is based on the relationship between caregiver, patient and next of kin are being promoted and being listened to and seen as a person. Existential pain is common in patients in palliative phase such as loneliness, isolation, meaninglessness, separation and death anxiety. The patient gives the expression of needs to be met with respect, empathy and not be abandoned by his caregiver. Several studies have demonstrated the gaps where the health care system can't define and understand the existential needs. The aim of the study was to describe the nurses' perspectives on working with existential pain in patients in the palliative phase. The method chosen for the study was a literature review to examine the state of knowledge in the field. The databases CINAHL complete, PubMed, PsycINFO and SweMed+ were systematically searched with selected keywords, which resulted in 16 articles being identified which corresponded to the study's aim based on the chosen selection criteria. The result showed that nurses saw a responsibility to create a good relationship and communication with the patient and next of kin, in the work with existential pain in patients in the palliative phase. Important components for a deeper relationship were time, timing, attendance and shown empathy. Responsiveness of the nurse was seen as important to be able to interpret and alleviate the patient's existential pain. Many nurses saw the work as meaningful in the situations which they felt that they alleviated the patient's existential pain. The work involved emotional involvement and in some situations where the balance between distance and presence was difficult to identify. The work also opened up for reflection on life and death. Some nurses described the work with existential pain of the patient as too laborious and did not see it as their duty to sit down and talk about death. Some nurses described that they missing tools to be able to act and handle in different situations with existential pain in the patient. Conclusion in this study, the nurses' meetings with patients with existential pain in palliative stage is different as each person is unique with different needs and resources. The work of existential pain in patients involved the nurse emotionally and the balance between the presence and distance were difficult to identify. More education, discussion and training in addressing existential pain are needed to strengthen nurses in their work with the patient in palliative phase.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende. Ett bekvämlighetsurval gav 129 deltagare, 57 iundersökningsgruppen och 72 i jämförelsegruppen. Statistisk prövning avsamtliga frågeställningar genererade nollresultat. I diskussionen resoneradesom detta berodde på att svenskarna i så låg grad hade religionen som enviktig del av sitt orienteringssystem. Ett bifynd var att hälften av deltagarna,oavsett grupp, bad till Gud eller bad på annat sätt - medan endast var femtetrodde på Gud.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att drabbas av cancer innebär för många en dramatisk upplevelse som påverkar de fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella dimensionerna hos människan. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av medicinsk yoga som rehabiliteringsform bland personer som drabbats av cancer. Syftet var också att beskriva vilken uppfattning personerna hade angående deras psykiska och andliga/existentiella hälsa, samt den medicinska yogans eventuella betydelse för detta. Metod: Explorativ kvalitativ metod med individuella intervjuer där åtta informanter deltog. Rekryteringen utgick från en cancerrehabiliteringsverksamhet på Akademiska sjukhuset, Uppsala Läns landsting. Rehabiliteringsformen var inriktad på medicinsk yoga. Resultat: Den psykiska hälsan upplevdes förhållandevis god hos personerna men den hade varierat under tiden. Samtalsstöd var viktigt för den psykiska och andliga/existentiella hälsan. Beträffande andliga och existentiella frågor funderade många över sin sjukdom, död och meningen med livet. Den medicinska yogan gav positiva upplevelser. Samtliga informanter kände av och erhöll känsla av lugn och avslappning samt både under och efter yogapassen. Gruppträningen bidrog även till socialt umgänge som var betydelsefullt för flera av informanterna. Det framkom även andliga och existentiella upplevelser i samband med yogapassen. Slutsats: En cancersjukdom medför ofta att den psykiska och andliga/existentiella hälsan påverkas. Den medicinska yogan var betydelsefull som en del av cancerrehabiliteringen och berörde deras fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella dimensioner. Med informanternas upplevelser i åtanke kan den medicinska yogan vara ett viktigt bidrag till sjukvården och bidra till en bättre hälsa hos personer som drabbas av cancer.
ABSTRACT Background: To suffer from cancer often means a dramatic experience that affects the physical, psychological, social and spiritual/existential dimensions. The purpose of this study was to examine experiences of medical yoga as a part of the rehabilitation for people who suffer from cancer. The purpose was also to describe what perception the people had concerning their psychological and spiritual/existential health, and the eventual significance of the medical yoga related to that. Method: Explorative qualitative method with individual interviews where eight informants participated. The recruitment emanated from a cancer rehabilitation center at the Academic hospital, Uppsala county council. The rehabilitation form was focused on medical yoga. Result: The psychological health was experienced as relatively good but it had varied over time. Therapeutic talks were important regarding the psychological and spiritual/existential health. Regarding the spiritual and existential issues many of the informants thought about their disease, death and the meaning of life. The medical yoga brought positive experiences. All of the informants felt and received a feeling of calmness and relaxation both during and after the yoga sessions. The group training lead to social interaction which was meaningful to several of the informants. Spiritual and existential experiences in connection with the yoga sessions arose. Conclusion: A cancer disease often affects the psychological and spiritual/existential health. The medical yoga was a meaningful part of the cancer rehabilitation and affected their physical, psychological, social and spiritual/existential dimensions. With the informants experiences in mind the medical yoga could be able as an important contribution to the health care and contribute to a better health among persons who suffers from cancer.

Det existentiella lidandet återfinns i samband med frågor som rör människans frihet, tillvarons mening, känslor av ensamhet och isolering i livssituationen samt i mötet med döden. Dessa frågor är universellt mänskliga och uppträder därför oavsett människans bekännande till eller avståndstagande från andlighet eller religiositet. Syftet med denna litteraturstudie var dels att beskriva hur det existentiella lidandet tar sig uttryck hos cancerpatienter i kurativ vård men också att beskriva sjuksköterskors bemötanden gentemot dessa patienter och de möten som uppstår mellan patienter och sjuksköterskor. De resultat som framkom av studien visade på att det existentiella lidandet karaktäriseras av förändringar och är en stor del av det totala lidande som cancerpatienter utstår. Samtidigt är emellertid sjuksköterskor, till följd av rädsla och okunskap, i många fall oförmögna att möta de förväntningar och behov som patienterna har. Den teoretiska referensram som använts utgörs av valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori.
The existential suffering is found in relation to questions about human freedom, meaning of existence, feelings of loneliness and isolation in life and encountering death. These questions are of a universal human character and are therefore to appear irrespective of human confession to or dissociation from spirituality or religiosity. The aim of this review was partly to describe the existential suffering in cancer patients in curative care, partly to describe nurses´ treatments to these patients and the encounters that arise between patients and nurses. The findings emerging in the study revealed that the existential suffering is characterized by changes and is a great part of the total suffering that cancer patients endure. At the same time are nurses, as a result of fear and ignorance, in many cases unable to encounter the patients´ experiences and needs. The theoretical framework used, consist of selected parts of Katie Eriksson´s nursing theory.

Palliativ vård syftar till att möta dimensionerna kropp, själ och ande/existens hos patienter i palliativt skede och att lindra det lidande som kan uppkomma inom dimensionerna. Tidigare forskning visar att den andliga/existentiella dimensionen hos patienten är svårare att som vårdare möta än de kroppsliga och själsliga dimensionerna. De existentiella behoven hos patienter i palliativt skede riskerar därför att inte bli tillgodosedda. Sjuksköterskor och undersköterskor är de vårdare som oftast arbetar nära denna patientgrupp. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor upplever att vårda den existentiella dimensionen hos vuxna patienter i palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar som är analyserade efter Fribergs analysmodell. I vårt resultat presenteras de kategorier och underkategorier som har identifierats efter analys av litteraturen (se tabell 3). Huvudkategorier är; känslor inför att möta det existentiella, ett berikande arbete, en känsla av otillräcklighet och upplevelsen av ansvar. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda den existentiella dimensionen kan vara både negativ och positiv. Faktorer som kan påverka upplevelsen är den egna kompetensen, vem som bär ansvaret för den existentiella vården, samt kulturella och religiösa skillnader mellan vårdare och patient. I diskussionen belyses att sjuksköterskor och undersköterskor riskerar att få psykosocial ohälsa av att ge existentiell vård om det inte finns förutsättningar för kompetensutveckling och stöd, samt förmåga att sätta gränser. Ytterligare aspekter som diskuteras är hur kulturen påverkar synen på existentiell vård och sjuksköterskans roll och ansvar att vårda den existentiella dimensionen hos patienter i palliativt skede i relation till hållbar utveckling.

Bakgrund Enligt Socialstyrelsen avlider runt 90 000 personer i Sverige varje år, för cirka 70 000-75 000 av dessa personer är palliativ vård aktuell. Inom den palliativa vården är patienter med cancer den största patientgruppen. En cancerdiagnos orsakar en mängd olika fysiska och psykologiska symptom. Det är följaktligen viktigt att sjuksköterskan stöttar och tillgodoser patienters behov för att minska lidande och bibehålla livskvalitet. Syfte Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan lindra lidande hos patienter med cancer inom palliativ vård. Metod En allmän litteraturstudie gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i en matris. Resultat Fyra teman för hur sjuksköterskan kan lindra lidande framkom ur analysen, spirituell & existentiell lindring, vårdmiljöns betydelse, sjuksköterske-patientrelationens betydelse samt sjuksköterskans inre resurser. Slutsats Sjuksköterskan bör lindra lidande både emotionellt, spirituellt, existentiellt samt fysiskt. Sjuksköterske-patientrelationen är essentiell genom att sjuksköterskan lyssnar empatiskt, stöttar, visar intresse och finns där. Tron på Gud eller en högre makt är central för att finna mening med sitt lidande och känna acceptans för sin situation. En rofylld, trivsam och lugn miljö där familj och vänner välkomnas är också av största vikt. Sjuksköterskan behöver ha en stark vilja, mod och emotionell stabilitet för att hantera de utmaningar och krav som palliativ vård av patienter med cancer innebär.

Bakgrund  Det övergripande målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten hos patienter så att de kan få en värdig sista tid i livet och en värdig död. Patienter med palliativa vårdbehov finns på nästan alla vårdavdelningar på sjukhusen, ändå är det många sjuksköterskor som känner en osäkerhet inför hur de ska vårda dessa patienter. Detta ses främst när det kommer till andliga och existentiella behov. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede, med fokus på andliga och existentiella behov. Metod Metoden som valdes är litteraturöversikt. Sökningen av artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra olika kategorier och två sub-kategorier identifierades. Sjuksköterskan och patientrelation; kommunikation och bemötande var väldigt viktigt för att kunna ge en god andlig och existentiell vård. Sjuksköterskan och psykosocial påverkan; att vårda patienter andligt och existentiellt var både givande och krävande. Sjuksköterskan och arbetssituationens förutsättningar; det var utmanande att vårda patienter andligt och existentiellt och sjuksköterskorna saknade kunskap inom området. Sjuksköterskan och religiös bakgrund; religion kunde hjälpa sjuksköterskorna att vårda patienter, men det kunde även vara utmanande när patienterna trodde att deras Gud eller liknande använde deras sjukdom emot dem.  Slutsats Flera sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att vårda en patient avseende andliga och existentiella behov och att det var sjuksköterskans ansvar, dock är det många som saknar utbildning inom det området och tycker det är utmanande. Sjuksköterskor upplevde känslor av maktlöshet och ångest när de inte visste vad de ska göra när en patient led andligt och existentiellt. Fler sjuksköterskor tyckte dock att det var väldigt givande för dem själva att vårda patienter andligt och existentiellt när de lyckades, de kände sig då tillfredsställda med sitt arbete. Genom fortsatt forskning inom ämnet och mer utbildning till sjuksköterskorna inom ämnet så kan vården hjälpa dessa patienter bättre och färre patienter kommer lida andligt och existentiellt.

Background: When a patient suffer from a disease and is in need of palliative care, it is normal to have existential questions and thoughts. For some patients these questions can be painful and the nurse need to have knowledge about dealing with these kind of questions and thoughts to be able to relieve and/or prevent this kind of suffering. Aim: The aim was to describe how the nurse can prevent the existential suffering among patients with palliative care. Method: A literature-based study was based on eight qualitative studies. Results: The results showed that nurses meet patients in the palliative care environment which may suffer from existential problems when their questions and thoughts don´t get answered. It showed that the most important a nurse can do is to give time to these calls and build up a safe relation to the patient. This allows the nurse to read the patients existential questions and observing possibly suffering. The result is organized in two categories "To see and confirm" and " To listen and give support" and see subcategories " Use body language", " Create reliable relationship", respond to the existential questions", "Give the patient time", " take help from others in hard situations" and "to focus on other things" Conclusion: It is easy to only focus on the physical illness while caring for a patient and believe that it is creating suffering. Extensive human suffering is not shown at first sight although it is just as important to relieve.

Forskning visar på att bristande utveckling och kunskap preventivt inom existentiell hälsa möjligtvis påverkar ökningen av ett sämre hälsotillstånd och ohälsosam livsstil. Vikten av att utveckla kunskap inom existentiell hälsa men även att arbeta ur ett promotivt synsätt kan vara nödvändigt att effektivisera och framföra. Följande studie har därför fokuserat på att utveckla kunskapen om sjundedagsadventisters välbefinnande som nödvändigtvis kan effektivisera forskningsområdet, främst i Europa, där endast ringa forskning kring sjundedagsadventister och hälsa föreligger. Generellt förekommer mer kvantitativ forskning kring sjundedagsadventister och hälsa vilket leder till att få kvalitativa studier har tillämpats. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att belysa hur religionens betydelse stärker välbefinnandet hos sjundedagsadventister. En kvalitativ forskningsdesign med kvalitativ innehållsanalys tillämpades i form av semistrukturerade individuella intervjuer. Urvalet av deltagare innefattade medlemmar över 18 år från sjundedagsadventistiska kyrkan. Teorierna som tillämpades och kopplades samman i studien var Parks meningsskapande system och Van Deurzens teori. Resultatet från studien utformades av fyra huvudkategorier i form av hälsobudskapet, meningsfullhet, gemenskap och återhämtning. Slutsatsen i studien inkluderar och bekräftar tidigare studiers forskningsresultat kopplat till religionens betydelse på hälsan. Denna studie kan stå till grund för fortsatt kvalitativ forskning kopplat till sjundedagsadventister och välbefinnande men även generell forskning kopplat till religion och hälsa