Academic literature on the topic 'Explicit och implicit kunskap'

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur undervisning i digitala miljöer konstrueras, dels i reflekterande texter skrivna av universitetslärare som deltog i en högskolepedagogisk kurs 2017–2018, dels i styrdokument om e-lärande från svenska lärosäten. Resultatet visar att lärarnas och styrdokumentens diskurser emellanåt står i kontrast till varandra. Medan de senare såväl explicit som implicit uttrycker ett antagande om att undervisning med digitala verktyg är effektiv och tidsbesparande pekar lärartexterna exempelvis på att det förberedande arbetet är tidskrävande. I styrdokumenten beskrivs också undervisningens digitala utveckling som oundviklig och positiv medan lärarna ger uttryck för ett mer komplext, kritiskt och eftertänksamt förhållningssätt.

Science education research has long taken an interest in how we may make full use of analogies and metaphors in science teaching. Further, more recently, the role of implicit, conceptual metaphors in connecting abstract conceptual knowledge to concrete embodied experiences has been recognised. The textbook plays a central role in upper secondary teaching, as it is, together with the teacher, a source of knowledge for the students. We have analysed the use of analogies, and explicit and implicit metaphors in two Swedish upper secondary chemistry textbook, and interviewed two of the authors of the textbooks. Abstract states and processes were found to be construed by means of the Object-Event and Location-Event Structure metaphors. Explicit metaphors and analogies were presented, but the comparisons were not always elaborated sufficiently in order to guide the students’ interpretations and avoid possible misunderstandings.

Att delta i en anhörigförening kan betraktas som ett sätt att bryta mot sjukvårdens individualiserande och problematiserande syn på anhöriga och normalisera en alternativ anhörigidentitet. Gemenskapen inom föreningen spelar då en avgörande roll; den ”besvarar” och motarbetar individualiseringen samt upprätthåller en växling mellan glädje och bekymmer som motarbetar problematiseringen.

Pastoralism using semi-domesticated reindeer (Rangifer t. tarandus) is a traditional livelihood in northern Fennoscandia. The area used for reindeer herding in Sweden covers as much as half of the country’s area. Variation in the productivity of reindeer husbandry is clearly affected by many biotic and abiotic factors. The aim of this investigation was to identify factor combinations which describe the spatial variation in conditions that plausibly determine productivity in reindeer herding. Initially, 37 variables representing geographical location, climate, weather episodes related to ice crust formation and insect harassment, topography, vegetation, forage abundance and qualities, and fragmentation of the ranges were derived, using prior ecological knowledge and spatially explicit data. The variables were mapped in a raster of 1958 squares of 100 km2 each, covering the entire Swedish reindeer herding area. Reductions of variables were performed with multivariate analyses in steps, ultimately retaining 15 variables. The first five principal components (PCs) of these variables explained 84% of the total variation. The first component, related to major western mountain/eastern lowland gradients, already accounts for 49% of the variation. The following components explained variation ranging from 10% to 5.4%, and revealed spatial patterns in summer versus winter forage, climatic conditions and ice crust formation, abundance of forests and winter forage, and northward slopes together with valuable forest areas, respectively. A tentative zone division of the Swedish reindeer herding area into seven zones was made, based upon cluster analysis and spatial distribution of component scores. Extending this approach and method seems useful also in the understanding and management of other natural resources and national parks, especially with an ongoing global climate change perspective.Abstract in Swedish / Sammandrag:Multivariat karakterisering av grundförutsättningar för renskötsel i Sverige. Den areal som nyttjas av renskötseln i Sverige täcker ungefär halva landets yta. Renens produktivitet varierar inom området beroende på många biotiska och abiotiska faktorer. Målet var att identifiera kombinationer av underliggande faktorer som kan orsaka den varierade produktiviteten inom renskötseln. Baserat på tidigare kunskap och spatiella data valdes 37 variabler som beskriver relevant variation i geografisk belägenhet, klimat, väderhändelser relaterade till skareförekomst och insektsstörningar, topografi, vegetation, betesmängd och -kvalitet, samt fragmentering av betesland. Värdena i dessa variabler beräknades för 1958 kvadrater à 100 km2, som tillsammans täckte hela renskötselområdet. Materialet analyserades med en stegvis principalkomponentanalys och klusteranalys, varvid antalet variabler reducerades till 15. De fem första principalkomponenterna, baserade på 15 variabler, förklarade tillsammans 84% av den samlade variationen, varav den första principalkomponenten ensam förklarade 49% och de efterföljande fyra komponenterna stod för vardera mellan 10 och 5,4%. Tolkningen av den första komponenten tyder på att den främst förklarade väntade öst-västliga gradienter i topografiska och klimatologiska förhållanden. De efterföljande principalkomponenterna förklarade den samlade variationen i sommar- kontra vinterbete, klimatförutsättningar och skareförekomst, skog och vinterbetesfördelning, resp. nordsluttningar i kombination med värdefull skogsmark, utöver de gradienter som isolerats i första komponenten. Baserat på den spatiella utbredningen av principalkomponentvärden föreslår vi en uppdelning av renskötselområdet i sju zoner med avseende på faktorer av betydelse för renskötseln. Denna ansats och metodik förefaller vara väl lämpad för förståelse och förvaltning av naturresurser och skyddsvärda områden generellt, speciellt i ett globalt föränderligt klimat.

Huvudsakliga syftet med studien är att beskriva hur medarbetare i konkurrensutsatta yrken uppfattar kunskapsdelning samt hur de vill att det ska ske på deras arbetsplats. För att ta reda på detta utfördes 7 intervjuer med informanter som levde upp till specifika kriterier för att försäkra relevanta svar och insikter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med ad hoc metoderna hitta mönster och teman, skapa kontraster och teoretiskt/begreppsligt för att redogöra innebörden i informanternas svar. För analys av material användes Ellströms handlingsteoretiska teori och Nonakas kognitiva teori om kunskapsdelning. Resultatet visar att medarbetare uppfattar kunskapsdelning som erfarenhetsutbyte och förmedling av information. Medarbetare uppfattar kunskapsdelning som något som sker både kollegor emellan och mellan medarbetare och kund. Medarbetare vill dela och ta emot meta-kogntiv och teoretisk kunskap genom fysiska träffar där reflektion, erfarenhetsutbyte och diskussion sker i det utvecklingsinriktade lärandet. De kunskaper som de huvudsakligen delar sker genom ett anpassningsinriktat lärande och är implicit, procedur- och teoretisk kunskap. Delningen sker huvudsakligen via samtal på telefon och genom fysiska träffar, men procedurkunskap och till viss del implicit kunskap delas även genom mejl och andra digitala medel. Kunskapsdelning börjar framför allt genom socialisering där implicit kunskap skapas och internaliseras. Viss kunskap som förmedlas är explicit och kan internaliseras genom egen reflektion eller gemensam diskussion. Resultatet visar även på att medarbetare i konkurrensutsatta yrken uppskattar och önskar mer tid till fysiska träffar där reflektion och diskussion kring tidigare erfarenheter och problem är på agendan. Medarbetare uppfattar kundmöten som en stor del i deras kunskapsdelning vilket verksamheter bör uppmärksamma och försöka förstå sig på för att möjliggöra utveckling. Genom kundmöten och observation skapar medarbetare egna säljknep och processer som de överlag inte delar med kollegor trots att de själva vill ta del av den typen av teoretisk kunskap. Trots den digitala utvecklingens fart finns en önskan och uppfattning av att möten och samtal med kollegor är mest givande och utvecklande, vilket är viktigt att poängtera och fokusera på för verksamheter som vill vara i framkant gällande kunskapsdelning.

Grammar is one of the most problematic areas when it comes to teaching a language; to know if or when, and how grammar should be taught, are relevant questions to all language teachers. The aim of the study was to investigate teachers’ attitudes towards teaching grammar, and how much, how and why they use the methods that they do. Therefore semi-structured interviews were undertaken with six 9th grade English teachers. The main results showed that all six teachers were positive to formal instruction, and they considered implicit knowledge of grammar superior to explicit knowledge. The teachers found it problematic to estimate the time spent working on grammar, mainly because half of them saw working on grammar in a wider perspective. All the teachers used the deductive method of teaching, but only half of them also used the inductive method. All but one teacher mentioned the students as being the most important factor that influences their teaching, and also time is mentioned and considered by two of the teachers as a reason for using a text book. The results of this study may be of help to foreign language teachers, or student teachers when considering how to teach grammar.

I denna studie undersöktes de implicita och explicita kunskaperna hos 26 SFI-elever på C- och D-nivå för att jämföra huruvida dessa skilde sig åt angående grammatisk processningsnivå. Genom en skriftlig produktion utifrån ett förangivet bildmaterial och ett grammatikalitetsbedömningstest analyserades resultaten utifrån processbarhetsteorin. Resultatet visar att de explicita kunskaperna övervägande ligger på en nivå högre än de implicita, men även att det förekommer avvikelser i den processbarhetsteoretiska hierarkin, likt de resultat som erhållits i tidigare studier inom området. Det insamlade empiriska materialet visar en tydlig bild av varje individs implicita och explicita grammatiska kunskapsnivå, vilket kan vara användbart i kartläggningssammanhang.

Det finns mycket tidigare forskning inom området knowledge management och allt vad det kan innefatta. Den här fallstudien fokuserar på kunskapsöverföring av tyst och explicit kunskap som vi identifierade ett kunskapsgap för praktiska hjälpmedel och verktyg för kunskapsbevaringen. Tidigare studier tar snarare upp vad tyst och explicit kunskap är samt definitioner för det, snarare än hur företag praktiskt bör förhålla sig till det. I och med det har studenterna identifierat att det saknas ett informationslogistiskt perspektiv för lämpliga verktyg hur tyst och explicit kunskap bör bevaras. Problematiken för studien är att Electrolux Professional AB i Ljungby påstår att de i dagsläget inte använder några verktyg för kunskapsbevaring och kunskapsspridning. Företaget befinner sig i en period när många nyckelpersoner som arbetat på Electrolux under många år inom flera olika avdelningar och/eller befattningar slutar och går i pension. Nyckelpersonerna besitter bred kunskap, som riskerar att lämna företaget när nyckelpersonerna antingen säger upp sig eller går i pension. Problematiken har studerats genom intervjuer där problematiken har belysts genom intervju av sju anställda och för att identifiera deras perspektiv på hur de bevarar, sprider och lagrar kunskap. Genom resultatet lyfts olika verktyg och hjälpmedel fram som används idag på olika avdelningar. Studien har haft sin utgångpunkt i de teoretiska ramverken: Knowledge management, tyst och explicit kunskap, samt det intellektuella kapitalet. Studien har påvisat att Electrolux visst använder olika typer av hjälpmedel och verktyg för kunskapsspridning. Ett av det viktigast verktyget för kunskapsspridning är individernas sociala nätverk som den enskilda medarbetaren succesivt bygger upp på Electrolux med tidens gång. Faktorer som studien påstår påverka kunskapsbevaring, är en bredd på kunskapen, tidigare erfarenheter samt individens medvetenhet för hur viktig spridning, bevaring och lagring av kunskap är.Avslutningsvis kan vi inte nog understryka vikten och dess fördelar med att kartlägga det sociala nätverket med olika individer och befattningars kunskapsområden. Kartläggningen ger stora fördelar för att lagra, bevara och sprida kunskapen på ett optimalt och effektivt sätt i organisationer.
There is much previous research in the area of knowledge management and all that it may include. This case study focuses on knowledge transfer of tacit and explicit knowledge, where we identified a knowledge gap for practical tools for knowledge retention. We find that previous studies address what tacit and explicit knowledge is and the definitions for it, rather than how companies should practically use it. With this, the students have identified that there is missing an information logistic perspective for suitable tools for how tacit and explicit knowledge should be preserved in organizations. The problem in this study is that Electrolux Professional AB in Ljungby currently claim that they don't use any tools for knowledge retention and dissemination. The company is in a period when many key people who have worked at Electrolux for many years in several different departments and / or positions quit and retire. The key people possess broad knowledge, which risks leaving the company when the key people either resign or retire. The problem has been studied through interviews where the problem has been highlighted through interviews by seven employees to identify their perspective on how they preserve, disseminate and store knowledge. The result of the study highlights various tools that Electrolux use today in different departments. The study is based on the theoretical frameworks: Knowledge management, tacit and explicit knowledge, and intellectual capital.The result has shown that Electrolux already use different types of tools for spreading knowledge. The conclusion for this study is that the most important tools for the dissemination of knowledge is the individual's social network, which the individual employee gradually builds up on Electrolux over time. Factors that the study claims to influence knowledge retention are a breadth of knowledge, past experiences and the individual's awareness of how important the dissemination, preservation and storage of knowledge is. We cannot emphasize enough the importance and benefits of mapping the social network with different individuals and positions of knowledge. The mapping provides great advantages for storing, retaining and disseminating knowledge in an optimal and efficient way in organizations.

I denna studie undersöks vetenskapligt skrivande i tre läroböcker för ämnet svenska på gymnasiet. Detta görs mot bakgrund av den debatt som pågått sedan tidigt 70-tal där elevers och studenters bristfälliga skrivförmåga diskuterats. Vilket utrymme vetenskapligt skrivande får i läroböckerna undersöks där explicitgörandet av kompetenser granskas och implicit kunskap urskiljs. Kunskap och kompetens som undersöks kategoriseras efter Asks (2007) huvudkategorier kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner och lyhördhet för stil- och skriftspråkskonventioner. Resultatet visar att implicit kunskap förekommer i läroböckerna där tydliga förklaringar och sammanbindande resonemang ofta utelämnas samt att den kunskap som tolkas vara implicit ofta explicitgörs ju längre in i läroböckerna som läsaren kommer. Resultatet av studien visar även att det är mer vanligt att vad och hur explicitgörs beträffande kunskap och kompetens, mer ovanligt är det att varför är tydligt explicit uttryckt. I läroböckerna får både text kopplad till vetenskapligt skrivande och text som behandlar vetenskapligt skrivande olika stort utrymme. Kunskap om och utveckling av den kompetens som får störst utrymme och fokus i läroböckerna är lyhördhet för stil- och skriftspråkskonventioner. Akademiska textkonventioner och kritisk-analytisk kompetens får minst utrymme i läroböckerna. Den senare kompetensen är enligt tidigare forskning den typ av kompetens som elever och studenter har svårast att uttrycka skriftligt. I de undersökta läroböckerna förekommer träning av kompetensen till övervägande del då källkritik behandlas.

Projektarbetsformen blir allt vanligare samtidigt som fler och fler organisationer arbetar i projektform. Inom dessa multiprojektmiljöer bör man kontinuerligt säkerställa att kunskap och erfarenheter förs vidare mellan olika projekt för att bli framgångsrik inom sin marknad. Trots att fördelarna med kunskapsöverföring länge erkänts i projektbaserade organisationer så varierar effektiviteten kring fenomenet. Detta tros bland annat bero på svårigheterna med att gå från teori till praktik samt att de modeller och teorier som finns saknar struktur för själva genomförandet. Efter ett försök att kartlägga litteraturen inom detta mångfacetterade fält hittade vi en kunskapslucka angående hur kunskapsöverföring kan te sig inom tv-branschen. Därfär har en kvalitativ fallstudie gjorts på ett tv-produktionsbolag. Studien syftar till att bidra till ökad förståelse kring hur kunskap överförs mellan projekt samt hur man säkerställer kunskapsöverföring. Studien utgår ifrån att kunskap definieras enligt Nonaka och Takeuchis (1995) teori om implicit och explicit kunskap. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av sex intervjuer med projektledare och VD, två fokusgrupper med tio projektanställda samt en dokumentanalys på överlämningar skrivna av projektdeltagare. Resultatet visar att det finns många olika typer av kunskapsöverföring inom organisationen. Den kunskap som överförs mellan projekt i organisationen är mestadels kunskap med explicit karaktär i form av dokument. I dagsläget är det huvudsakligen projektledarna som ansvarar för att kunskapsöverföring sker mellan projekt, i huvudsak genom att uppmana projektdeltagare att göra skriftliga överlämningar. Hos projektdeltagarna finns det god vilja att bidra till kunskapsöverföringen men organisationen saknar en huvudsaklig strategi. Slutsatserna konstaterar att ledningen bör implementera ett systematiskt arbetssätt angående organisationens kunskapsöverföring för ett effektivt arbete mot ett organisatoriskt lärande. Slutsatserna belyser även att synen på kunskap är mångtydig och att det handlar om mer än bara explicit och implicit kunskap. För att diskussionen om kunskapsöverföringen inom organisationen ska kunna utvecklas måste organisationen identifiera kunskapstyperna ytterligare samt förstå dessa för att konkretisera dem.
Project work is becoming more common as more and more organizations are working in project form. Within these multi-project environments, one should continuously ensure that knowledge and experience are passed on between different projects in order to be successful in their markets. Although the benefits of knowledge transfer have long been recognized in projectbased organizations, the effectiveness of the phenomenon varies. This is believed to be due, among other things, to the difficulties in moving from theory to practice as well as to the existing models and theories lacking a structure for implementation. Following an attempt to map the literature in this multifaceted field we found a gap in knowledge regarding how knowledge transfer can look within the television industry. Therefore, a qualitative case study has been done at a television production company. This study aims to contribute to an increased understanding of how knowledge is transferred between projects and how to ensure knowledge transfer. The study assumes that knowledge is defined in accordance with Nonaka and Takeuchi’s (1995) theory of implicit and explicit knowledge. This study is based on qualitative research in the form of seven interviews with project managers and CEO, two focus groups with ten project employees and a document analysis submission written by project participants. The result shows that there are many different types of knowledge transfer within the organization. The knowledge that is transferred between projects in the organization is mainly knowledge with explicit character in the form of documents. Currently the project managers are responsible for the transfer of knowledge between projects, which is done by inviting project participants to make written submissions. The project participants are glad to contribute to the transfer of knowledge, but the organization lacks a main strategy. The conclusions state that management should implement a systemic approach to the organization’s knowledge transfer for effective work towards organizational learning. The conclusions also highlight that the view on knowledge is ambiguous and that it is about more than just explicit and implicit knowledge. In order for the discussion of knowledge transfer within the organization to develop, the organization must further identify the types of knowledge and understand them in order to make them concrete.

Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne. Utan att vi själva upptäcker det, lagras också information som ständigt upprepas runt i kring oss. Ofta är informationen en del av ett mönster, ett mönster som vi ständigt möter och som så småningom bildar ett schema i vårt minne. Ett schema som vi sedan oreflekterat använder oss av i vårt dagliga liv. Dessa scheman innebär en kategorisering av verkligheten, och de innehåller även förväntningar om vad som följer på vad i olika situationer. De kan delvis vara kollektiva scheman; olika individer lär sig ungefär samma beteende och utför samma handlingar, om de vistas i samma kontexter.Det utmärkande draget för implicit minne är att det visar sig i det vi gör, i stället för att komma till uttryck i medvetna beskrivningar. Det som kännetecknar implicit minne är att en handling inte kräver medveten uppmärksamhet eller mental ansträngning utan handlingen sker med hjälp av automatiska informationsprocesser. Ofta är schemat kopplat till vårt känslocenter vilket innebär att vissa handlingar känns rätt eller fel i magen när vi utför dem. Det vi till vardags kallar intuition eller magkänsla är alltså ett resultat av implicit lärande.Utgångspunkten för uppsatsens undersökning är att narrativa mönster återkommer i vår omgivning och att vi bygger upp implicita scheman för berättande genom att konsumera film och litteratur. Genom att följa processen och titta på resultatet i ett novellskrivande och ett filmskapande, analyseras om elevernas handlingar utgår från rationella eller intuitiva val. Det visar sig att eleverna inte rationellt kan förklara sina handlingar utan styrs mycket av magkänsla, samtidigt som deras verk visar sig vara genomsyrade av klassiska narrativa strukturer och kända berättaringredienser. Med detta i åtanke diskuteras hur vi inom det pedagogiska fältet bättre kan ta till vara på elevernas implicita kunskaper och växelverkan mellan det rationella och intuitiva, samt hur vi didaktiskt skulle kunna utnyttja den implicita läroprocessen.

Studiens syfte var att undersöka vilken inlärningsmetod som ledde till snabbast inlärning av substantiv, explicit eller implicita metoder. Hypotesen var att explicita metoder skulle vara överlägset sett till antalet inlärda substantiv över en begränsad tid. Deltagarna i undersökningen var 46 vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Ordinlärningen bestod av ett häfte i pappersform innehållande 40 målord lika fördelade på en implicit och en explicit inlärningsdel. Tre versioner av häftet konstruerades för att kontrollera för att deltagarnas prestationer var beroende av inlärningsmetod inte av deras ordförråd eller i vilken ordning inlärningsdelarna gjordes. Direkt efter inlärningen genomfördes ett test i ordkunskap. Resultatet bekräftade hypotesen då deltagarna testade bättre på de substantiv de hade mött i den explicita inlärningsdelen oavsett vilket häfte de hade arbetat med. Resultatet bidrog med kunskap kring hur effektiv undervisning kring inlärning av substantiv kan bedrivas.