Academic literature on the topic 'Explorativ faktoranalys'

Theoretischer Hintergrund: Dysfunktionale Annahmen über die Beziehung zwischen mentalen Ereignissen und Verhaltensweisen, sogenannte Gedanken-Handlungs-Fusionen, nehmen eine wichtige Rolle insbesondere in der Erforschung von Zwangssymptomen ein. Fragestellung: Struktur und psychometrische Eigenschaften der deutschen Version der „Thought Action Fusion Skala” (TAF-Skala) zur Erfassung von Gedanken-Handlungs-Fusionen wurden untersucht. Methode: Überprüft wurden verschiedene Gütekriterien an einer klinischen Stichprobe von 203 Probanden (davon 71 mit Zwangsstörung, 51 mit Angststörungen und 81 mit einer Major Depression) und einer nicht-klinschen Stichprobe (n = 300). Ergebnisse: Die Originalstruktur mit drei Skalen konnte in explorativen und konfirmatorischen Faktoranalysen bestätigt werden. Interne Konsistenzen und Retest-Reliabilitäten waren zufriedenstellend bis sehr gut, die diskriminate und konvergente Validität bedingt zufriedenstellend. Die TAF-Skala konnte gut zwischen klinischen und nicht-klinischen Probanden unterscheiden, allerdings nicht zwischen verschiedenen klinischen Stichproben. Schlussfolgerungen: Die deutsche Version der TAF-Skala ist ein zu großen Teilen valides und reliables, aber nicht zwangsspezifisches Messinstrument zur Erfassung von Gedanken-Handlungs-Fusionen und für den Einsatz in Forschung und Praxis geeignet.

ZusammenfassungWenn festgestellt wird, dass eine externe und/oder interne Anforderung die eigenen Ressourcen erschöpft, werden bestimmte Strategien verwendet, um mit dem damit verbundenen Stress umzugehen. Obwohl ein Zusammenhang zwischen der emotionalen Unterdrückung und einem höheren Grad an pathologischen Zuständen nachweisbar ist, existieren keine deutschsprachigen Kurzinstrumente, die diese Stressbewältigungsstrategie beinhalten. Ziel der vorliegenden Studie war es daher, das Coping Strategies Inventory zu übersetzen und eine Kurzversion des Instruments zu entwickeln. Die Stichprobe (N=272) wurde über eine web-basierte Umfrage erhoben und eine explorative Faktoranalyse zeigte anstelle von 8 die Existenz von 9 Stressbewältigungsstrategien, die mit dem Instrument erfasst werden. Die Ergebnisse der konfirmatorischen Faktoranalyse zeigten nicht nur angemessene psychometrische Eigenschaften der 9-Faktorenstruktur, sondern auch deren Überlegenheit im Vergleich zu einer übergeordneten Faktorenstruktur. Signifikante Korrelationen mit allen Persönlichkeitsmerkmalen bestätigen die konvergente Validität des Instruments, sodass seine Kurzversion im deutschsprachigen Raum eingesetzt werden kann.

Zusammenfassung. Forschung zu Studienwahlmotivation von Lehramtsaspirantinnen und -aspiranten hat gezeigt, dass verschiedene Motivationen die Studienwahlentscheidung beeinflussen können. Leider mangelt es an reliablen und validen Instrumenten, die verschiedene Facetten von Studienwahlmotivation studienfachübergreifend erfassen. Diese Lücke im testtheoretischen Arsenal der empirischen Bildungsforschung soll durch die Entwicklung eines multifaktoriellen Inventars zur Messung der Studienwahlmotivation (STUWA) geschlossen werden. Das vorgestellte Instrument erfasst fünf in der Selbstbestimmungstheorie der Motivation sowie der Erwartungs-Wert-Theorie fundierte Facetten von Studienwahlmotivation testökonomisch (jeweils drei Items): intrinsische, extrinsisch-materialistische, extrinsisch-soziale, sozial-induzierte und bewältigungsorientierte Studienwahlmotivation. Darüber hinaus ermöglicht es die Erfassung des Ausmaßes, in dem die Studienwahlentscheidung mit Unsicherheit verbunden ist oder alternativenorientiert gegen ein eigentlich aspiriertes Studienfach getroffen wurde. Die Gesamtskala wurde in zwei Studien auf ihre Reliabilität und Validität getestet. In einer ersten Studie ( N = 413 Erstsemesterstudierende) ließ sich mit Hilfe explorativer Faktoranalysen eine sieben-faktorielle Skalenstruktur aufzeigen. Diese Struktur konnte in einer zweiten Studie ( N = 716 Erstsemesterstudierende) durch eine konfirmatorische Faktoranalyse repliziert werden. Die einzelnen Subskalen zeichnen sich durch akzeptable interne Konsistenz aus. Außerdem zeigten sich bedeutsame Zusammenhänge zwischen einzelnen Facetten der Studienwahlmotivation mit motivationalen Zielorientierungen und der Studienzufriedenheit. Insbesondere intrinsische Studienwahlmotivation zeichnete sich wie erwartet durch ein adaptives Assoziationsmuster aus. Das Ausmaß der unsicheren oder alternativenorientierten Studienwahl zeigte hingegen maladaptive Außenkorrelationen. Des Weiteren ließ sich in der zweiten Studie skalare Messinvarianz für Geschlecht sowie zwischen Studienfächern nachweisen, was auf die Eignung des Instruments für Fachvergleiche hinweist. Entsprechende Vergleiche konnten zeigen, dass sich BWL-Studierende in stärkerem Ausmaß als Studierende anderer Fächer durch eine extrinsisch-materialistische Studienwahlmotivation auszeichnen. Lehramtsstudierende gaben hingegen eher extrinsisch-soziale und sozial-induzierte Studienwahlmotivation an. Die aufgeführten Belege für die Validität des Instruments verdeutlichen seine Eignung für den Einsatz zur studienfachübergreifenden Messung von Studienwahlmotivation. Auch wenn weitere Forschung zur Bedeutung der einzelnen Facetten im Längsschnitt noch aussteht, wird erst durch das präsentierte Instrument solche Forschung (über Lehramtsstudiengänge hinaus) überhaupt möglich.

Tidigare forskning kring otydlighet och stress som enskilda begrepp är omfattande. Då studier visar att otydlighet i flera aspekter, exempelvis otydlig arbetsmiljö, påverkar människors upplevda stress är det således intressant att titta på begreppen tillsammans. Denna studie ämnar utveckla ett mätinstrument för att kunna mäta upplevd otydlighetsstress inom organisationer eftersom det idag saknas. Metoden tog avstamp i utvecklingen av ett frågeformulär, därefter genomfördes en pilotstudie med efterföljande enkätundersökning där 230 svar registrerades. Explorativ faktoranalys genomfördes på de data vi samlat in för att försäkra att otydlighetsstress verkligen mäts. Vidare beräknades Cronbachs alfa i syfte att ta reda på den interna reliabiliteten. Studien resulterade i att fyra faktorer skapades utifrån kriteriet >0,6 för faktorladdningar och namngavs till: depression (α=0,94), krav (α=0,82), arbetsrelaterad otydlighet (α=-0,75) och otydlighet i kommunikation (α=0,82). Den interna reliabiliteten beräknades till 0,88 för hela mätinstrumentet. Mätinstrumentet fick namnet Ambiguity Stress Scale.

Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild.

Internet-based cognitive behavior therapy (ICBT) has the potential of providing many patients with an effective form of psychological treatment. However, despite helping to improve mental health and well-being, far from everyone seem to benefit. In some cases, negative effects may also emerge. The overall aim of the present thesis was to establish the occurrence and characteristics of such incidents in ICBT using a combination of quantitative and qualitative methods. Study I determined deterioration, non-response, and adverse and unwanted events in a sample of 133 patients undergoing ICBT for social anxiety disorder. The results indicated that up to 6.8% fared worse during the treatment period, depending on the self-report measure and time point, as determined using the Reliable Change Index (RCI), while the non-response rate was between 29.3 to 86.5% at post treatment assessment, and 12.9% experienced other negative effects. Study II investigated the responses to open-ended questions on adverse and unwanted events among 556 patients in four separate clinical trials of ICBT; social anxiety disorder, panic disorder, major depressive disorder, and procrastination. In total, 9.3% reported negative effects, with a qualitative content analysis revealing two categories and four subcategories; patient-related, i.e., gaining insight and experiencing new symptoms, and treatment-related, i.e., difficulties applying the treatment interventions and problems related to the treatment format. Study III explored the number of patients achieving reliable deterioration, as determined using the RCI on the individual raw scores of 2866 patients from 29 clinical trials of ICBT. The results showed that the deterioration rate was higher among patients in a control condition, 17.4%, in comparison to treatment, 5.8%. Predictors were related to decreased odds of deterioration for patients receiving treatment; clinical severity at pre treatment assessment, being in a relationship, having a university degree, and being older. As for the control condition, only clinical severity at pre treatment assessment was associated with decreased odds of deterioration. Study IV examined a newly developed self-report measure for monitoring and reporting adverse and unwanted events, the Negative Effects Questionnaire. The results suggested a six-factor solution with 32 items; symptoms, quality, dependency, stigma, hopelessness, and failure. One-third of the patients reported experiencing unpleasant memories, stress, and anxiety, with novel symptoms and a lack of quality in the treatment and therapeutic relationship having the greatest negative impact. The general finding of the present thesis is that negative effects do occur in ICBT and that they are characterized by deterioration, non-response, and adverse and unwanted events, similar to psychological treatments delivered face-to-face. Researchers and clinicians in ICBT are recommended to monitor and report negative effects to prevent a negative treatment trend and further the understanding of what might contribute to their incidents. Future research should investigate the relationship between negative effects and treatment outcome, especially at follow-up, to examine if they are transient or enduring. Also, interviews could be conducted with those achieving reliable deterioration to explore if and how it is experienced by the patients and to see if it is attributed to the treatment interventions or other circumstances.
Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har goda förutsättningar att kunna bli en form av psykologisk behandling som på ett effektivt sätt hjälper patienter med att hantera sin psykiska ohälsa och förbättra sitt välmående. Trots detta är det dock långtifrån alla som tycks bli bättre. För en del kan det till och med resultera i negativa effekter. Det övergripande syftet med denna avhandling har således varit att undersöka förekomsten av sådana fall och hur dessa uttrycks, såväl med kvantitativa som kvalitativa metoder. Studie I fastställde andelen försämrade, oförändrade samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser bland 133 personer som behandlades med IKBT för social ångest. Resultatet visade att uppemot 6,8 % försämrades under sin behandlingsperiod beroende på vilket självskattningsformulär respektive tidpunkt som studerades, beräknat enligt metoden Reliable Change Index (RCI). Likaså var 29,3 % till 86,5 % oförändrade vid eftermätningen samt att 12,9 % rapporterade andra former av negativa effekter. Studie II undersökte svaren på öppna frågor som gällde ogynnsamma eller oönskade händelser bland 556 patienter i fyra olika kliniska studier med IKBT; social ångest, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod och prokrastinering. Totalt sett rapporterade 9,3 % att de hade erfarit negativa effekter, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två övergripande kategorier och fyra subkategorier framkom; patientrelaterade, som ökad insikt respektive nya symptom, samt behandlingsrelaterade, som svårigheter att implementera behandlingsinterventionerna respektive problem med behandlingsformatet. Studie III utrönte andelen patienter som försämrades i enlighet med RCI, baserat på insamlad rådata från 2866 personer i 29 olika kliniska studier med IKBT. Resultatet visade att försämring var mer förekommande hos de som var i en kontrollgrupp, 17,4 %, jämfört med de som fick behandling, 5,8 %. Bland de som genomgick behandling existerade det även ett par prediktorer som innebar lägre odds för försämring; större svårigheter vid förmätningen, att befinna sig i en relation, att ha en universitetsutbildning respektive att vara äldre. För de som var i en kontrollgrupp var enbart större svårigheter vid förmätningen relaterat till lägre odds för försämring. Studie IV testade ett nykonstruerat självskattningsformulär; Negative Effects Questionnaire. Resultatet visade på en faktorlösning med sex faktorer och 32 påståenden; symptom, kvalitet, beroende, stigma, hopplöshet respektive misslyckande. En tredjedel av personerna svarade att de hade upplevt obehagliga minnen, stress och ångest, samtidigt som nya symptom och bristande kvalitet i både behandlingen respektive den terapeutiska relationen hade haft störst negativ inverkan på dem. Den generella slutsatsen av denna avhandling är således att negativa effekter förekommer i IKBT och att de kännetecknas av försämring, ett oförändrat tillstånd samt andra ogynnsamma eller oönskade händelser, något som liknar tidigare forskning av psykologisk behandling som bedrivs ansikte-mot-ansikte. Forskare och behandlare i IKBT rekommenderas att övervaka och rapportera negativa effekter i syfte att förhindra en negativ utveckling i behandlingen samt för att öka kunskapen om vad som kan bidra till deras förekomst. Framtida forskning bör undersöka relationen mellan negativa effekter och behandlingsutfall utifrån längre tidsperspektiv för att se om dess påverkan är övergående eller ihållande. Vidare kan till exempel intervjuer utföras med de patienter som har försämrats för att ta reda på om och hur det uppfattas samt huruvida det har förorsakats av behandlingen eller andra omständigheter.

At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: In press.