Academic literature on the topic 'Exponeringsklasser'

Just nu pågår stora anläggningsprojekt i Stockholm där Trafikverket försöker leda om trafiken från stadskärnan. Därför utfördes projektet Norra länken. Norra länkens tunnelkonstruktion är uppbyggd med ett inklädnadssystem och bergförstärkning som består av sprutbetong. I nuläget saknas information om vilka temperaturer som uppstår i en tunnelkonstruktion och på grund av detta appliceras Trafikverkets generella antagande vid dimensionering av vägtunnlar. Antagandet säger att tunnelkonstruktionens temperatur kommer att motsvara uteluftstemperaturen. Vilket innebär att sprutbetongen behöver vara frostbeständig och därmed appliceras XF4 eller XF2. För att förstå temperaturförhållandet i tunnelkonstruktioner bättre har Trafikverket utfört mätningar i Norra länken. Med ökad förståelse för temperaturförhållandena skulle det vara möjligt att korrigera det nuvarande kraven på exponeringsklasserna. Därmed var syftet med denna rapport att undersöka om mätningarna kunde hjälpa till att utforma ett underlag för framtida val av exponeringsklass i kommande tunnelprojekt med liknade inklädnadssystem. Metoden som användes för att kunna undersöka frågeställningarna var litteraturstudier, studiebesök och analys av mätningarna i Excel. Resultatet visade att bergförstärkningens temperatur aldrig hamnade under 0℃ under perioden som mätningarna erhölls medan inklädnadens temperatur understeg 0℃. Detta innebar att det inte fanns risk för frostskador i bergförstärkningen men att i inklädnaden fanns det risk för det. Däremot när analysen gjordes noterades att två av tre mätstationer blivit vattenskadade och orsakat mycket felaktig data och att all mätdata som erhölls var från milda vintrar. Vilket bidrar till att det finns en osäkerhet kring hur pålitliga mätvärdena var. Från analysen togs slutsatserna att det fanns för lite underlag för att kunna ta beslutet om att ändra val av exponeringsklass inför kommande tunnelprojekt och att Trafikverkets antagande inte stämde. Där av rekommenderas Trafikverket att fortsätta med mätningarna till planerat slutdatum 2025 och på så sätt erhålla tillräckligt med information för att i framtiden kunna utvärdera exponeringsklasserna på nytt.
Trafiverket strives to divert the traffic in Stockholm from the city center. In order to accomplish this, large construction projects are currently being planned and processed. One of them is a tunnel construction called Norra länken. The tunnel construction in Norra länken consists of a cladding system and rock reinforcement consisting of shotcrete. Currently there is not enough information on which temperatures that will occur in the tunnel construction and therefore Trafikverket’s general assumption is applied of when designing road tunnels. This means that the shotcrete needs to be frost resistant and that XF2 and XF4 is applied. In order to understand the temperature conditions in the tunnel construction Trafikverket decided to measure the temperatures in Norra länken. With an increased understanding of the temperature conditions it would be a possibility to alter the exposure classes that are currently applied. The purpose of this report is to investigate whether the resulting measurements could be used to design a basis for future selection of exposure class in coming road tunnel projects with similar cladding systems. For this report literature studies, field trips and analyzes of the measurements in Excel were used as a method to answer these research questions. The result showed that the temperature in the rock reinforcement never fell below 0℃ but that the cladding system did show temperatures below 0℃. Therefor it was only a risk for frostbite in the cladding system. However, when analyzing the data, it was noted that two out of three measuring stations were water damaged which caused a lot of incorrect data. The data was also only obtained from mild winters which makes it difficult to draw general conclusions from it. This contributed to uncertainties about how reliable the measured data was. From the analysis the conclusion was made that there was not enough information to support a decision that would alter the choice of exposure class in future tunnel projects. Thereby Trafikverket was recommended to continue with the measurements until the planed end date 2025 and by doing so they can obtain a sufficient amount of information to evaluate the exposure classes once again.

In today’s situation new methods are constantly evolving in the construction industry where the sustainability of a construction is of utmost importance. Prefabricated concrete is a type material that is highly durable in terms of long life without producing damaging effects. As a result, the material has been used increasingly in the manufacture of construction. Construction industry is continuously developing, which means new ways to construct buildings. Within construction, usage of prefabricated concrete is a method that has become increasingly successful. With this method, the construction period is shortened considerably and the construction process will be more beneficial for the environment and the various safety aspects. This master thesis was written in cooperation with AB Strängbetong, is one of the largest companies in Sweden that uses prefabricated elements. The company has a concept called TempoDeck and is currently building a parking garage in Ullared, with the life with a life expectancy of 50 years, that is life class L50. The objective of the study was to check whether the construction work fulfilled the requirements of the standards. In addition, the purpose was also to investigate the possibility of a different type of facade design by reducing the height of the joists and beams. The thesis includes a literature review, a case study, an archive analysis as well as calculations with the Norwegian program E – bjelke. A guidance from AB Strängbetong has also been used. The results showed that the existing structure fulfilled the life class L50 according to the requirements. In addition, the results showed that it was aesthetically possible to modify the car park, to make it more appealing. However, it would be more profitable to keep the design as it is to the future constructions.
I dagsläget utvecklas ständigt nya metoder inom byggbranschen där hållbarheten i en konstruktion är av ytterst stor vikt. Betong är ett material som är mycket hållbart då det har en väldigt lång livslängd utan att det ger större skadeverkan. Detta resulterar i att materialet brukas allt mer i tillverkning av byggnationer. Byggnadsteknik är i kontinuerlig utveckling vilket medför nya sätt att uppföra byggnader. Byggverksamhet går mer och mer åt att använda prefabricerade betongelement, en byggmetod som har blivit allt mer framgångsrik. Med denna metod kan byggtiden kortas ner väsentligt, byggprocessen blir även hälsosammare för omgivningen och är bättre ur olika arbetsmiljöaspekter. Detta examensarbete skrevs i samarbete med AB Strängbetong som är ett av de största företagen i Sverige som använder sig av prefabricerade element. Företaget har ett koncept vid namn TempoDeck och har byggt ett parkeringshus med en förväntad livslängd på 50 år, det vill säga livslängdsklassen L50. Uppdraget som gavs var att kontrollera om denna byggnation klarade av kraven enligt normerna. Syftet var även att kunna utveckla en annan typ av fasadutformning genom att minska höjden på bjälklaget och balkar. Avgränsningen inom studien är att den endast gjorts på ett företag, AB Strängbetong, och fokuseras bara på parkeringshus med hänsyn till betongens täckskiktskrav. Examensarbetet fullföljdes genom inläsning av litteratur, fallstudie såsom arkivanalys och beräkningar, med det norska programmet E-bjelke, samt handledning från AB Strängbetong. Resultaten visade att den befintliga konstruktionen klarade av livslängdsklassen L50 med hänsyn till kraven. Det fanns även möjligheter till att estetiskt sätt ändra på parkeringshusets utseende, för att få den mer tilltalande. Det skulle dock vara mer ekonomiskt lönsamt att behålla utformningen som konceptet har till de framtida byggnationerna.

Betong är ett material som vid framtagning av huvudråvaran cementklinker släpper ut stora mängder koldioxid. Enligt nationella klimatmål ska det finnas klimatneutral betong på svenska marknaden till år 2030 och betongen ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i betongbranschen och olika strategier diskuteras för att uppnå lägre klimatpåverkan. Syftet med arbetet är att undersöka hur betongbranschen arbetar mot klimatneutralitet och se hur långt aktörerna kommit i det arbetet. Syftet är även att öka statistiken för klimatförbättrad betong samt se hur den klimatförbättrade betongen står sig mot standarden ftSS 137003:2020 som är under revidering. Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, enkätundersökning och dokumentanalys. Litteraturstudien har legat till grund för den teoretiska bakgrunden. Enkätundersökningen som skickades ut till betongtillverkare är primärkällan i studien och har gett en bild av hur branschen ligger till i dagsläget gällande användning av klimatförbättrad betong. Studien kompletterades med en dokumentanalys i form av granskning av EPD:er samt den reviderade standarden. Dokumentanalysen undersökte vilken klimatförbättrad betong som finns redan idag samt hur ändringar i standarden påverkar förutsättningarna för klimatförbättrad betong. Enkätundersökningen och granskningen av EPD:erna visade att viss klimatförbättrad betong redan finns i dagsläget, men att det inte används i så stor utsträckning. Drygt hälften av betongproducenterna hade inte någon klimatförbättrad betong på marknaden i nuläget, men merparten arbetar med att ta fram det och de flesta beräknar att ha det på marknaden inom ett till tre år. Majoriteten av betongtillverkarna var positiva till att all deras betong kommer vara klimatneutral till år 2045. Något som både litteraturstudien och enkätundersökningen fastställde var att samverkan mellan olika aktörer i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå klimatneutralitet. För att nå klimatmålen krävs dessutom både att producenterna fortsätter arbeta mot klimatmålen men också mer kunskap och medvetenhet hos konsumenterna.
During the production of concrete, a large amount of carbon dioxide is emitted. The Swedish national climate target goal aims for climate-neutral concrete on the Swedish market by 2030 and to further attain a net zero emission by 2045. The concrete production industry is working on strategies to reach these goals and thereby attain a lower climate impact. This study aims to examine how the concrete industry works towards climate neutrality and to see how far they have come in accordance to this goal. A further purpose for this study is to increase the statistics for climate improved concrete and to compare how the climate improved concrete measures up to the revised standard ftSS 137003:2020. The study made use of a literature review, a survey and a document analysis. Through the literature review, information was acquired on theoretical background relating to the interest of study. The data obtained from the survey sent out to concrete producers constituted the primary source. This provided information regarding the current situation in relation to climate improved concrete. As a complement to the survey, the study also did a document analysis of EPDs as well as the revised standard. This tool was used to analyse existing climate improved concrete respectively to examine the revised standard in order to establish how alterations in the standard affects the conditions for climate improved concrete. Based on the results obtained from the survey and analysis of the EPDs, some climate improved concrete are currently available, yet in limited usage. Most of the concrete producers are lacking climate improved concrete on the market, but most of them are working towards this goal with the aim to have such a product on the market within one to three years. The majority of concrete producers are convinced that their concrete will be climate-neutral by the year 2045. Both the literature review and the survey confirmed the importance of collaboration between different actors during an early stage in order to attain climate neutrality in concrete production. To attain the climate goals it requires that concrete producers continue to work towards the climate goals, but moreover, the knowledge and awareness among consumers is also essential.

Stockholm Vatten has decided to close down the Bromma waste water treatment plantand manage the waste water from Bromma together with the waste water from the formerEolshällsverket to Henriksdal’s waste water treatment plant. Henriksdals wastewater treatment plant will be expanded for higher purification requirements and loads,estimated to be finished until 2040. This entails extensive renovations and additionsto the existing treatment plant in and on Henriksdalsberget, as well as a major expansionof the Sickla plant.The purpose of the study is to investigate an environmentally friendly alternative tothe standard concrete that will be used for the expansion of the Sickla plant. The largestenvironmental villain in concrete is the cement. The aim of this study has beento replace the cement with environmentally friendly additives in the largest possibleamount, thus reducing the negative impact of the cement on the environment.In the present study, a review was made of obtained data with exposure classes, then aliterature study was performed to gain knowledge in the area. With help from experts,two fictitious recipes for each exposure class have been calculated for the standardconcrete and the green concrete. In this way, a careful comparison between the concretetypes was made of the cement’s impact on global warming. Thereafter, a study wascarried out on existing EPDs, which were incorporated into the One Click LCA (2015)software. An LCA in the mentioned software was carried out, which enabled data to becompiled and a comparison of the climate impact between the four different fictitiousrecipes has been done.Compiled and compared data from LCA and analysis of EPDs show that 70% of thestructure with exposure class XD2 gets a 47% reduction in global warming when usinggreen concrete instead of standard concrete. Furthermore, the results show that theremaining 30% of the structure with exposure class XF3/XC4 gets a 20% reductionwhen using green concrete instead of standard concrete. The total reduction in globalwarming when using green concrete instead of standard concrete for the expansion ofSickla treatment plant was calculated to be 40%.
Stockholm Vatten har beslutat att lägga ned Bromma reningsverk och leda avloppsvattnetfrån Bromma tillsammans med avloppsvattnet från det forna Eolshällsverkettill Henriksdals reningsverk. Henriksdals reningsverk ska byggas ut för högre reningskravoch belastningar beräknade till år 2040. Detta medför omfattande om- och tillbyggnationeri det befintliga reningsverket i och på Henriksdalsberget samt en storutbyggnad av Sicklaanläggningen.Syftet med detta arbete är att undersöka ett miljövänligare alternativ till standardbetongensom ska användas vid utbyggnaden av Sicklaanläggningen. Då den främsta”miljöboven” i betongen är cementet har målet med denna studie varit att ersätta cementetmed miljövänliga tillsatsmaterial i största möjliga mängd, i syfte att minskacementets negativa inverkan på miljön.I föreliggande arbete har en genomgång utförts på erhållna data med exponeringsklasser,därefter påbörjades en litteraturstudie i syfte att inhämta kunskaper inomområdet. Med hjälp av experter har två fiktiva recept för respektive exponeringsklassräknats fram för standardbetongen och den gröna betongen. Med denna metod genomfördesen noggrann jämförelse mellan de olika recepten avseende cementets inverkanpå den globala uppvärmningen. Därefter undersöktes existerande EPD:er, vilka infogadesin i programvaran One Click LCA (2015). En LCA i den nämnda programvaranutfördes, vilket möjliggjorde att data kunde sammanställas och en jämförelse av klimatpåverkanmellan de fyra olika fiktiva recepten kunde genomföras.Sammanställd och jämförd data från LCA och analys av EPD:er visar att 70% av konstruktionenmed exponeringsklass XD2 får en reducering på 47% på den globala uppvärmningenvid användning av grön betong istället för standardbetong. Vidare visarresultatet att resterande 30% av konstruktionen med exponeringsklass XF3/XC4 fåren reduktion på 20% vid användning av grön betong istället för standardbetong. Dentotala reduktionen på den globala uppvärmningen vid användning av grön betongistället för standardbetong för utbyggnaden av Sickla reningsverk beräknades till 40%.

Syfte: Byggindustrin kommer framförallt att påverkas av hållbarhetsutvecklingens framfart. FN har satt hållbarhetsmål presenterade i Agenda 2030 och för att möta dessa mål måste hållbarhet stå i fokus för både yrkesverksamma och intressenter. Betong är ett material som består av ballast, vatten och cement som hårdnar över tiden och används världen över inom byggindustrin. År 2014 uppskattades betongproduktionen stå för hela fem procent av alla antropogena koldioxidutsläpp. Syftet med studien är att undersöka miljöpåverkan från olika betongkvaliteter mätt i koldioxidekvivalenter och använda resultatet för att påvisa om konstruktörer kan göra någon skillnad via sina kravspecifikationer på betong. Metod: En litteraturstudie genomfördes inledningsvis för att säkerställa studiens relevans samt skapa kunskap kring området. LCA och dokumentanalys av EPD möjliggjorde jämförelse av klimatpåverkan och data kunde sammanställas. Resultat: Sammanställd och jämförd data från LCA och dokumentanalys tyder på att konstruktörer kan minska klimatpåverkan genom att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Detta möjliggör att en större andel cement kan bytas ut mot tillsatsmaterial. Litteraturstudie tyder på att konstruktörens arbete för att minska klimatpåverkan från betong kan direkt kopplas till mål 13 i Agenda 2030. Mål 13 verkar bland annat för att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Konsekvenser: Om konstruktörer i den mån det är möjligt föreskriver högre vct och lägre exponeringsklasser tyder studien på att de kan minska klimatpåverkan från betong. Att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklasser är dock inte alltid möjligt med hänsyn till hållfasthet och omgivning. Studien bidrar till att skapa förståelse för hur stora skillnader gällande klimatpåverkan som kan uppstå beroende på betongkvalitet. Begränsningar: Betong erhåller många egenskaper och en uppsjö av parametrar som påverkar dessa egenskaper. Genom att avgränsa studien och bortse från en del parametrar finns risk för orättvisa resultat. Data som används är publicerad data samt data som betongleverantören vill tillge vilket ger ett bristande verklighetsperspektiv. Majoriteten av betongkvaliteterna som analyserades är av en klimatförbättrad betong och har därmed en lägre klimatpåverkan än vad som vanligen används på plats om inte krav finns. På grund av omgivning och andra förhållanden är det inte alltid möjligt för konstruktören att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Studiens fokus ligger på klimatpåverkan vilket begränsar möjligheten att koppla resultatet till flera miljömål.
Purpose: The construction industry will be fundamentally impacted by sustainable development progression. The United Nations have set goals outlined in the 2030 Agenda for sustainable development. To meet this desired progression, these goals must stand in focus for construction professionals and industry stakeholders. Concrete is a composite material made from aggregates, fluids and cement which hardens over time and is widely used in the construction industry. In 2014 it was estimated to account for more than five percent of all anthropogenic carbon dioxide emissions. The purpose of this study is to investigate the climate impact of various concrete mixtures measured as carbon dioxide equivalents and use this to inform whether construction designers can make a difference through the specifications of concrete mixtures. Method: A literature review was conducted to ensure relevance of the study and establish a knowledge base regarding the subject. LCA and a document analysis of EPDs made it possible to compare climate impacts and data could be compiled. Findings: Data from LCA and document analysis indicates that construction designers can reduce the climate impact through their specifications by subscribing higher w/c ratios and lower exposure classes. This enable a bigger amount of the cement to be traded by additives. A literature study indicates that reducing the climate impact of concrete can directly be related to goal 13 in Agenda 2030. In Sweden, goal 13 is to reach no net emissions of greenhouse gases by 2045. Implications: If construction designers specify higher w/c ratio and lower exposure classes, they can reduce the climate impact from concrete. To specify higher w/c ratio and lower exposure class is not always possible depending on the structural requirements. The study adds to an understanding of the climate impact depending on concrete mixtures. Limitations: Concrete obtains many characteristics which is affected by multiple parameters. Limiting the study data and ignoring some parameters increases the risk of deceptive results. Publicly available concrete certifications and data from concrete professionals is combined in this study. Most of the concrete mixtures selected for analysis are climate friendly types and therefore the results would differ if regular concrete was used. Because of structural requirements and other conditions, it is not always possible for the construction designer to specify higher w/c ratio and lower exposure class. This study focuses on climate impacts which limits the possibility to make connections to multiple sustainable development goals.