Academic literature on the topic 'Extern värdering'

Den åldrande befolkningen har identifierats som en samhällsutmaning. En tydlig utveckling inom forskning om sådana utmaningar är krav på medverkan från patientgrupper, brukarorganisationer och andra aktörer utanför akademin. Syftet med artikeln är att introducera en modell för utformning och värdering av samverkan mellan akademiska forskare och aktörer utanför akademin. Modellen bygger på en genomgång av internationellt etablerade traditioner och ramverk för sådan samverkan och ramas in av komponenterna syfte, aktör, process och omfattning (SAPO) eller enklare uttryckt genom frågorna: varför, med vem, när och hur mycket? Med hjälp av modellen kan både forskare och aktörer utanför akademin föra mer systematiska och kritiskt värderande resonemang om samverkan. Det kan i sin tur leda till effektivare arbetsformer och nyttiggörande av resultat från det mångfasetterade forskningsområde som rör den åldrande befolkningen. SAPO (PAMP) – a model for collaboration between researchers and external actors wihin the field of ageing studies The ageing population has been identified as a societal challenge and it has been strongly emphasized that service users, interest groups and other actors that are external to academia should be included in this type of research. The aim of the present article is to introduce a model for the construction and evaluation of collaboration between researchers and external actors. The model is based on a review of established traditions and frameworks for such collaboration. It is summarized in the components purpose, actor, magnitude and process (PAMP, SAPO in Swedish) corresponding to the questions why, with whom, how much and when? The model will enhance the possibility of researches and external actors to approach collaboration systematically and evaluate it critically. This will in turn increase the efficiency of collaborative efforts and usefulness of findings within the multifaceted research field of ageing studies.

En värdering är en uppskattning av olika förväntningar om framtida nyttor där framtiden är mer eller mindre oförutsägbar, men en sådan process är inte fri från osäkerhet. Osäkerheten ärett universellt faktum som kommer alltid att finnas med vid värdering av kommersiella fastigheter utan hänsyn till vilka värderingsmetoder värderarna tillämpar. Därför måste den hanteras väl och rapporteras på ett tydligt sätt till uppdragsgivaren för att minska graden av osäkerheten och öka värderingens trovärdighet. Med anledning av att det alltid finns en viss grad av osäkerhet vid värderingsprocessen är syftet med denna rapport att undersöka hur olika auktoriserade fastighetsvärderare hanterar osäkerheten vid värdering av kontors- och butiksfastigheter i både Stockholm och Göteborg.Detta genom att ta reda på vilka värderingsmetoder värderarna använder sig av och hur de tillämpas i verkligheten. Rapporten undersöker också̊ vilka faktorer som kan orsaka osäkerheten vid tillämpning av de olika metoderna och hur dessa hanteras av fastighetsvärderarna under olika konjunktursvängningar som till exempel under Corona-pandemin. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju för att kunna erhålla det empiriska materialet till rapporten och koppla teorin till praktiken. Intervjuerna genomfördes med fem erfarna auktoriserade fastighetsvärderare som värderar ständigt i Stockholm och Göteborg samt två fastighetsbolag som verkar i hela Sverige med kommersiella fastigheter och andra fastighetssegment. Resultaten har visat att det finns olika faktorer som orsakar osäkerhet vid tillämpning av olika värderingsmetoder. Studien har även visat att värderarna använder sig av olika sätt för att minska graden av osäkerheten samt att hanteringen av osäkerheten skiljer sig delvis mellan teorin och praktiken.
A valuation is an estimate of various expectations of future benefits where the future is more or less unpredictable, but such a process is not free from uncertainty. Uncertainty is a universal fact that will always be included in the valuation of commercial real estate regardless of the valuation methods used by the valuers. For that reason, it must be handled well and reported clearly to the client to reduce the degree of uncertainty and increase the credibility of the valuation. Given that there is always a certain degree of uncertainty in the valuation process, the purpose of this report is to investigate how various authorized property valuers handle the uncertaintyin valuing office and retail properties in both Stockholm and Gothenburg. This is by finding out which valuation methods the values use and how they are applied in reality. The report also examines which factors can cause uncertainty in the application of the various methods and how these are handled by the property valuers during different business cycles, like the Corona pandemic. The study is based on a qualitative method in the form of a semi-structured interview to obtain the empirical material for the report and link the theory to the practice. The interviews were conducted with five experienced authorized property valuers who constantly evaluate in Stockholm and Gothenburg and with two real estate companies operating throughout Sweden with commercial real estate and other property segments. The results have shown various factors cause uncertainty when applying different valuation methods. The study has also shown the valuers use different ways to reduce the degree of uncertainty and that the handling of the uncertainty differs partly between theory and practice.

IFRS/IAS infördes i Sverige år 2005 och är ett nytt sätt att redovisa förvaltningsfastigheter förnoterade fastighetsbolag inom EU. Tanken med denna standard var att förbättra deninternationella kapitalmarknaden och att eliminera de stora olikheterna i redovisningen.IAS 40 ges ut av IFRS/IAS och handlar om förvaltningsfastigheter. Standarden IAS 40 gerbörsnoterade bolag inom EU möjligheten att redovisa sina förvaltningsfastigheter tillanskaffningsvärde eller till verkligt värde.Syftet med uppsatsen är att ta granska konsekvenserna vid tillämpningen av IAS 40 ochrevisorernas syn på detta. Samt att studera vilka värderingsmetoder som fastighetsbolagenanvänder och ifall standarden har gett positiva eller negativa påföljder för fastighetsbolagen.Uppsatsen innehåller kvalitativ och kvantitativ data. För kvalitativ data gjordes intervjuer medtvå auktoriserade revisorer, samt även en intervju med Frank Sadler från HEBA AB, som ärekonomichef. För kvantitativa data har informationen erhållits från tio årsredovisningar frånnoterade fastighetsbolag i Sverige.Slutsatsen från undersökningarna var att standarden är positiv för fastighetsbolagen. Verkligtvärde prefereras framför anskaffningsvärde. Revisorer upplever standarden svårtolkad ochkomplicerad dock anser dem att den ger en bättre jämförbarhet mellan bolagen. Värderingsmetoden av bolagens förvaltningsfastigheter är mindre relevanta då bolagenvärderar internt eller externt som de vill.

Swedish listed property companies report their investment properties under the standard IAS 40 that gives the opportunity to value investment properties to either historical cost or to fair value model. One problem with the fair value model is that there is no observable market price since the real estate market is far from complete which means that the price of the asset is hard to determine because of the limited information. IAS 40 gives companies the opportunity to choose between internal or external valuation and this study aims to show how the property companies’ values appeared between the years 2007-2011. From the result we will study if there could be a difference in the outcome depending on if the company chose either internal or external valuation. To investigate this we observe all Swedish real estate companies listed on OMX Nordic Stockholm and their financial reports during this period of time and complement this information by interviewing people working with these matters in the property companies. The methodology for the study is therefore partly quantitative and partly qualitative since we collect data both from financial reports and from interviews. The data will be analyzed using the selected theories; agency theory, the theory of perfect and complete markets, the commander-, and investor theory. Our conclusion is that it is not possible to separate valuation results depending on whether it is conducted by external or internal appraisers. The majority of the companies did use some sort of external valuation, often to value a smaller part of the properties to secure the results from the internal valuation. Awareness of the agency theory is making external valuation to be considered to have more credibility then internal and for stakeholders and financial institute it is often a requirement that a third party secures the results of the valuation in some way.

En förvaltningsfastighet har i syfte att generera hyresinkomster eller en värdestegring. År 2005 implementerades standarden IAS 40 som behandlar förvaltningsfastigheter, vilket bidrog till möjligheten att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde i koncernredo-visningen. Fokus i den här studien ligger på IAS 40 och de värderingsmetoder och upplys-ningar som framkommer i standarden. IAS 40 är en konvergerad standard som ges ut av IASB för att skapa större jämförbarhet mellan redovisningen och värderingen i de europeiska länderna och övriga världen.Studien syftar till att undersöka hur fastighetsförvaltningsbolagen noterade på NASDAQ OMX Stockholm redovisar och värderar förvaltningsfastigheter i koncernens finansiella rapport under åren 2007-2011. Studien syftar även till att undersöka om upplysningskraven i IAS 40 p. 75 a, d-e följs. Urvalet i studien består av 15 företag som tillhör branschen ”Uthyrning och förvaltning av fastigheter”. Vid bearbetning och granskning av företagens finansiella rapporter användes en mall med sju huvudfrågor för att objektivt och rättvist kunna bedöma alla företag och år på samma sätt.I studien framkommer det att samtliga undersökta företag redovisar och värderar förvaltnings-fastigheterna till verkligt värde. Det är endast ett bolag som har använt sig av huvudmetoden för verkligt värde vid samtliga undersökta år. Två företag har valt att byta metod till huvud-metoden när konjunkturen var bättre, vilket kan bero på att det var fler fastighetstransaktioner på marknaden. Resterande företag har använt sig av kassaflödesmetoden under samtliga undersökta år. Många av företagen gav upplysning om att de använde en blandning av huvudmetoden och kassaflödesmetoden, men det framkommer inte i IAS 40 att det går att blanda metoderna. Det var 90 procent av företagen i undersökningen som använde kassa-flödesmetoden och inget av dem har gett upplysning om varför de inte har använt huvud-metoden. I studien har det framkommit att det bör motiveras för vilken värderingsmetod företaget har valt att tillämpa.Upplysningskarven i IAS 40 är principbaserade vilket innebär att företagen ges möjlighet att tolka och tyda standarden. Företagen i undersökningen har uppgett olika mängd information och i några rapporter kan det saknas upplysningar. Vid en principbaserad standard ges det tolkningsutrymme till företagen, vilket innebär att företagen kan använda olika begrepp för samma metod. Användning av olika begrepp gör det svårt för intressenter att få en klar bild över företagens värderingsmetod. Studien har visat att det behövs en förbättring och förtyd-ligande av standarden IAS 40.Studien har även visat att det är en fördel att använda både en extern och en intern värdering då det bidar med mer information än vad enbart ett av värderingssätten gör. Den externa värderingen skulle kunna användas som en kvalitetssäkring av den interna värderingen och förtagen skulle då kunna använda all kunskap som finns att tillgå om marknaden och fastigheten.
Program: Civilekonomprogrammet

Från och med 2002 ska börsnoterade företag upprätta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gäller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder är IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit då flertalet faktorer i värderingsprocessen har stor osäkerhet. Därav är det intressant att titta närmre på dessa olika faktorer, vilka de är, hur de tas fram och hur de påverkar värderingen. Vidare vill författarna se om resultatet av dagens värderingar är tillförlitligt jämfört med försäljningspriser på marknaden. För att få fram dessa resultat används dels dokumentundersökningar och dels öppna individuella intervjuer. Genom analyser av årsredovisningar från sex större börsnoterade fastighetsföretag försöks det få en förståelse för val av metoder, arbetsprocess och de beräkningar av faktorer som genomförs. De faktorer som analyseras är val av värderingsmetod, ingående grundata som diskonteringsränta/direktavkastningskrav och driftnetto samt val av intern eller extern värdering. Vidare ska intervjuer med två företag ge en mer ingående förklaring av de delar som studerats i dokumentundersökningen. Detta för att skapa en förståelse kring hur företagen resonerar vid de val de gör samt vilka delar i värderingsprocessen som är viktigast och svårast att hantera. Företagens värderingar jämförs sedan mot försäljningspriser på marknaden. Undersökningen visar på att det framförallt är valet av värderingsmetod samt uträkningen av diskonteringsräntan/direktavkastningskravet som påverkar resultatet mest. Övriga faktorer påverkar självklart också värderingen men får inte lika stor effekt på resultatet. Det som framkommer av undersökningen är att dagens värdering inte är helt tillförlitlig. Sett på en hel fastighetsportfölj ger värderingen ofta ett tillförlitligt resultat men för enskilda fastigheter är värderingen mer osäker. Värdering av fastigheter kommer dock aldrig bli helt tillförlitligt, men ett strängare regelverk med färre valmöjligheter hade ökat tillförlitligheten betydligt.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag går tillväga vid värdering av förvaltningsfastigheter. Metod:Studien har en kvalitativ ansats. Sekundärdata i form av årsredovisningar är den huvudsakliga källan till empirin. Primärdata i form av enkäter samt en intervju har använts för att komplettera studien. Teoretisk referensram: Denna studie har sin utgångspunkt i den institutionella teorin, där begreppet isomorfism är av största vikt. Även IASB:s föreställningsram samt standarden IAS 40 är betydelsefulla för denna studie. Empiri: Utifrån de åtta fastighetsbolagens årsredovisningar år 2011 har empirin angående deras värderingsmetoder fastställts. Tabeller har även utformats för en jämförande studie över åren 2005, 2008 och 2011. I empirin har även fastighetsbolagens svar på enkäterna sammanfattats. Empirin angående de externa värderingsbolagen är inhämtad från de enkäter som besvarats samt en intervju med ett av bolagen. Slutsats: Vid värdering av förvaltningsfastigheter utgår de flesta av bolagen i denna studie från en kassaflödeskalkyl. Detta gäller även de externa bolagen som anlitats av fastighetsbolagen. Dock brukar de flesta bolag på olika sätt komplettera med ortsprismetoden vid värderingen till verkligt värde. Denna studie får stöd av den institutionella teorin då den visar att fastighetsbolagen till viss del är isoforma gällande värderingen av förvaltningsfastigheter.
Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyse the methods which Swedish listed real estate companies use when valuating to fair value. Methods: The study has a qualitative approach. Secondary data in the form of annual reports is the primary source of empirical data. Raw data in the form of surveys and an interview are used to complement the study. Theoretical framework: This study is based on the institutional theory, where the concept of isomorphism is of paramount importance. IASB's conceptual framework and IAS 40 are also significant and important for this study. Empirical: Empirical data regarding the eight real estate companies' methods of valuation has been determined by studying their annual reports of the year 2011. Tables have also been designed for a comparative study of the years 2005, 2008 and 2011. The real estate companies' responses to the survey are summarized in the empirical section. The empirical data regarding the external valuation companies was obtained from the answers from the surveys, and an interview with one of the companies. Conclusion: Most of the companies in this study base their valuation of investment properties on a cash flow statement. This also applies to external companies hired by the real estate companies. However, most companies also supplement the cash flow statement by providing a location price method. This study is supported by the institutional theory as it shows that real estate companies' to some extent are isoform regarding valuation of investment properties.

During the period 2009-2013, investments in the Swedish national grid increase by a factor of ten compared to previous years. In order to fulfil their mission to manage the national grid in a safe, efficient and environmentally sound way, Svenska Kraftnät (Swedish National Grid) needs to take all these perspectives into account while planning new investments. To compare and relate perspectives of technology, economy and environment the same yard stick must be used. That yard stick is commonly money. A problem arises however as environmental issues are difficult to price. The purpose of this master’s degree project was to develop a tool for evaluation of environmental impact related to investments in the Swedish national grid. It was initiated by and conducted at the unit for Grid development at Svenska Kraftnät. A life cycle perspective  was used and the following stages were identified: material production, construction, operation and decommissioning. The environmental impact from these stages was sorted into ten impact categories using the LCIA method ReCiPe 2008 and then two economical evaluations were performed: one at midpoint level and one at endpoint level. Also included in the evaluation were the change in power losses or in the power production mix and the visual impact coming from overhead transmission lines. The tool was implemented in Excel and offers the possibility to evaluate the environmental impact from five different power line technologies (per km), substation line bays (per bay), transformers (per piece) and reactors (per piece). The main results show that AC land cable has a significantly higher environmental impact and cost than the other power line technologies. Material production and construction are the life cycle stages that contribute the most to the environmental cost. The impact categories that affect the environmental cost the most are climate change (for midpoint evaluation) and resource depletion (for endpoint evaluation). When the investment affects the power production mix, e.g. by changing the transmission capacity to another country, the subsequent environmental impact can be very influential on the total environmental cost of the investment.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.

Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.

Bakgrund:     Redovisningen är för närvarande inne i vad många forskare kallar en revolution som innebär radikala förändringar på hela redovisningsområdet. Bland förändringarna märks den ökade betoningen på den kvalitativa egenskapen relevans. Tillförlitlighet, som tidigare varit djupt förankrad i redovisningen, har fått stiga tillbaka. En framträdande förändring som hänger samman med den ökade betoningen på relevans, är införandet av verkligt värde metoden för vissa typer av tillgångar. Verkligt värde innebär att en tillgångs värde tas upp till ett uppskattat marknadsvärde i balansräkningen. Vidare ska alla värdeförändringar för en del tillgångar redovisas över resultaträkningen, oavsett om dessa är realiserade eller inte.  Syfte:            Studiens syfte är att öka förståelsen kring hur de kvalitativa egenskaperna relevans och tillförlitlighet påverkas vid redovisning till verkligt värde. I undersökningen studeras dels de svenska börsnoterade fastighetsbolagens realiserade och orealiserade värdeförändringar mellan åren 2005-2008, dels till vilken grad interna respektive externa värderingar används. Resultaten ställs sedan i relation till pågående debatt om den avvägning mellan relevans och tillförlitlighet som verkligt värde anses ge upphov till. Metod:          Uppsatsen har en kvalitativ ansats, efter en kvantifiering av 18 fastighetsbolags årsredovisningar 2005-2008. Fokus i studien är att ge en ökad förståelse kring hur relevans och tillförlitlighet påverkas av verkligt värde. Insamlat material sammanställs och genomsnittsvärden samt jämförelser presenteras för att sedan kopplas till relevans och tillförlitlighet. Resultat:        Undersökta fastighetsbolags realiserade värdeförändringar är i genomsnitt inom ett accepterat osäkerhetsintervall vilket stödjer teorin om att verkligt värde uppfyller kravet om relevans. Men samtidigt framkommer det att hälften av bolagen enskilt överstiger osäkerhetsintervallet. Orealiserade värdeförändringars del av resultatet har under tidsperioden ökat men det är endast ett tecken på att relevansen av värderingarna är hög eftersom det är en följd av utvecklingen på marknaden. Inga bevis ses att tillförlitligheten i redovisningen skulle vara negativt påverkad av verkligt värde metoden då fastighetsbolagen fortfarande behållit en konservativ syn, nästan alla avyttrade fastigheter har varit undervärderade. Nästintill alla bolag i undersökningen väljer även att använda externa värderingsmän vilket kan ses som en indikation på att de anser att det ökar tillförlitligheten till redovisningen.