Academic literature on the topic 'Externa intressenter'

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005. I undersökningen beaktades bland annat för- och nackdelar med revisionsplikten. Undersökningen slog till slutligen fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten, inledningsvis för de allra minsta aktiebolagen. Revisionspliktens avskaffande skulle förmodligen innebära stora förändringar för olika intressenter. Interna intressenter kan vara ägare, anställda, företagsledning och externa intressenter kan vara kunder, myndigheter, kreditgivare, leverantörer och banker. Skatteverket är förmodligen den största externa intressenten men även kreditgivare och ekobrottsmyndigheten är viktiga intressenter och dessa behöver därefter ett bra verktyg för att öka tryggheten och kvalitén i årsredovisningar från mikrobolagen. Försvinner ett verktyg som revisionsplikten, går våra funderingar till hur förändringen kommer att påverka skatteverkets, ekobrottsmyndigheternas och kreditgivarnas organisation och dess resurser samt hur viktigt detta verktyg är inom den fortlöpande verksamheten. Uppsatsen syftar därför till att undersöka externa intressenters åsikter om effekterna av revisionspliktens avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat 2 banker, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Andra källor som används är bland annat redan befintlig teori och denna applicerades sedan i författarnas intervjuer, för att se om den överensstämmer med verkligheten. Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men inget förändringsarbete har påbörjats. Kreditgivarna vill först se hur marknaden kommer att reagera på revisionspliktens avskaffande. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas och även ha ökade skrivbordskontroller. Ekobrottsmyndigheten kommer inte att tillföra några nya resurser för tillfället men ser man en tendens till att oavsiktlighets eller oaktsamhetsbrott ökar kommer ekobrottsmyndigheten bemöta detta genom ökade resurser. Alla fyra respondenterna var eniga om att revisionsplikten bör vara kvar för alla aktiebolag.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor. I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan. Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har utförts med ägare i småföretag. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att externa intressenters påtryckningar påverkar småföretag att behålla revisorn. Intressenter tenderar att påverka småföretag i större utsträckning än stora företag, på grund av det förekommer resursbrist i småföretag. Småföretag har resurser som visserligen är mer begränsad och som en konsekvens av resursbrist påverkas småföretag av externa intressenter genom att vara lyhörd. Småföretag påverkas mer eller mindre av intressenter och företagen ser behovet av revisorn för att tillgodose intressenternas påtryckningar.
The problem with our study is based on the new Audit Act that came into effect November 1st 2010 which abolished the audit requirement. The law includes that any stock company that acquires two out of the three criteria does not have to hire an accountant, the criteria are the following: they need to have an average of 3 employees, a turnover of less than 3 million Swedish kronor and a total assets of less than 1.5 million Swedish kronor. In correlation with the abolishment of the audit, the significance of the audit for various stakeholders was widely debated. The audit was introduced primarily to provide better control of external stakeholders. Despite the amendments, there are now several small businesses that continue to keep the auditor of the company and it is mainly due to external stakeholder impact. The purpose of this study is to create understanding to why small businesses retain the auditor of the company in relation to external stakeholders and what effect they have, from a small business perspective. The study is based on a qualitative study through interviews which were conducted with owners of small businesses. Based on the empirical evidence we have conducted that external stakeholders pressure results in that small businesses decides to keep the auditor. Stakeholders tend to affect small businesses more than large businesses, due to that there is a shortage of resources in small businesses. As a consequence of a lack of resources small businesses are affected by external stakeholders by being responsive. Small businesses are affected more or less by the stakeholders and businesses understand the need for the auditor to meet stakeholder pressure.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.

Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.

I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 – talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen. Idag jobbar företag med att marknadsföra sig som ansvarstagande medlemmar av samhället när det gäller exempelvis miljöfrågor. Frågan är om CSR som koncept också används till samma syfte? Målet med studien är att delvis ta reda på hur och om CSR arbetet förmedlas externt. Studien bygger på intervjuer av svenska textil/konfektions företag och företagsorganisationer samt frivilligorganisationer som är välinsatta i textil/konfektions företags arbete med CSR och den strategiska externa kommunikationen. En viktig del av CSR arbetet är kommunikationen (intern och extern). I denna studie läggs dock fokus på den externa projiceringen av företagens CSR arbete och den viktiga kommunikationen och relationen mellan företagen och de informella intressenterna. Resultaten i studien pekar på en rädsla för exponering av CSR arbetet från företagens sida som i sin tur bidrar till en begränsad kommunikation med de informella intressenterna. Rädslan bygger på en misstro mellan de opinionsbildande intressenterna (media och NGO: s) och företagen. Studien illustrerar även hur dagens CSR forskning ser på framtiden för konceptet och förslag på hur lyckad CSR kommunikationen kan se ut och vad den kan bidra med.

Titel: Externa intressenters uppfattning om SMS-kreditgivares image och rykte Kurspoäng: 15 HP Kursnivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Fredrik Akdogan & Christian Wandt Handledare: Agneta Sundström Biträdande handledare: Zahra Ahmadi Examinator: Akmal Hyder Datum: 2013-06- Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur SMS-lån uppfattas av potentiella kunder och intresseorganisationer samt hur de ser på långivande företags image och rykte. Delsyftet är att förstå hur bilden av SMS-lån hos intresseorganisationer kan påverka potentiella låntagare i samband med lån. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur. Vi har genomfört intervjuer med anställda på två myndigheter och en intervju med en nyhetsbyrå samt även samlat in data genom en enkätundersökning för att ta reda på hur potentiella låntagare uppfattar SMS-lån och hur de uppfattar information om lånen från intresseorganisationer. Slutsats: Studien har visat att intresseorganisationer har en stark inverkan på företagens image och rykte. Ett samarbete mellan dessa ökar deras förmåga att sprida information till potentiella SMS-låntagare vilket gör att de kan anpassa långivningen att den blir mer informativ och trovärdighet. 5 Allmänheten har en mycket dålig bild av dessa företag och dessa skulle vad vi kan anta tjäna på att arbeta på ett sätt som bättre ligger i linje med vad dessa intresseorganisationer vill se. Vår slutsats är att ska intresseorganisationer kunna påverka SMS-företagen och deras image och rykte krävs att intresseorganisationer samarbetar med varandra för att sprida information om SMS-lån till potentiella kunder. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till forskning är att undersöka hur intresseorganisationer kan påverka image och rykte inom andra branscher som i dagsläget får anses ha diskutabla rykten. Ett exempel, där även KOV är inblandad i dagsläget när det gäller att ta ställning, är tobaksbranschen. Där spelar även regering och riksdag stor roll genom lagverket som kan påverka potentiella kunder på fler sätt. Uppsatsens bidrag: Denna studie kan verka som underlag för företag att ta ställning till hur de upplevs utifrån deras image och rykte och att inse vilken inverkan intresseorganisationer har och behovet av att samverka med dem. Vidare har denna studie bidragit med kunskap för företagen om nya sätt att arbeta med organisationerna och visar vikten av att de anpassa sig till deras önskemål för att på det sättet förbättra sin image och sitt rykte. Nyckelord: SMS-kreditgivare, Brand, Brand Equity modell, Image, Rykte

Studien undersöker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer använder för att nå externa intressenter och svarar på följande frågor: Vilka kommunikationsstrategier använder ideella organisationer för att nå externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger på ideella organisationers möjligheter samt utmaningar med perspektiv på strategisk kommunikation. Den primära metod som används är en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida då vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och används som komplement för att lyfta samt stödja resonemang. Resultatet visar att Cancerfonden och Ung Cancer på olika vis är duktiga kommunikatörer inom ramen för ett gott anseende. Cancerfonden med fokus på forskningsfinansiering och kunskapsspridning är transparenta och konsistenta i sin kommunikation då statistiska redogörelser och resultat genomsyrar hemsidan. Ung Cancer låter på ett systematiskt sätt integrera frivilliga i kommunikationsprocessen och gör sig mer mottaglig samt öppen för dialog med externa intressenter, vilket resulterar i mer intima relationer med medlemmar. Vad som förenar organisationerna är deras initiativ att göra skillnad. Trots lika engagemang mynnar deras visioner ut i olika spår därmed krävs olika kommunikationsstrategier i den externa kommunikationen.

Bakgrund: I dagens samhälle blir hållbarhet allt viktigare, vilket innebär att företag måste ta ett större ansvar när det kommer till hållbarhet. Det har i tidigare forskning inte framkommit hur e-handelsföretag i Sverige kan kommunicera hållbarhet med kund och stat. Genom intern och extern kommunikation vill vi undersöka hur den kommunikationen kan bidra till företags strategiska hållbarhetsarbete. Forskningsfrågor: Hur kommunicerar företagen sitt hållbarhetsarbete internt? Hur kommunicerar företagen och staten med varandra vid olika förändringar? Hur sker kommunikationen av hållbarhet mellan företagen och kund? Hur reagerar företagen strategiskt på den externa kommunikationen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå och analysera hur intern och extern kommunikation kan bidra till e-handelsföretags strategiska hållbarhetsarbete genom att jämföra två företag. Slutsats: Resultatet av studien visar att intern och extern kommunikation bidrar till företags strategiska hållbarhetsarbete. Det är viktigt för företag att ha en tvåvägskommunikation med staten, för att på så sätt hålla sig uppdaterad om nya lagar eller förordningar införs. Att använda kommunikationskanaler för att kommunicera företags hållbarhet till kund samt att lyssna på kunders efterfrågan är ytterligare en slutsats om företags externa kommunikation. Vidare bidrar den interna kommunikationen till företags strategiska arbete, genom att ha bra hållbarhetsrutiner och processer så kan företag snabbt reagera på det som kommuniceras externt. Kunskapsbidrag: Genom att belysa vilken roll den interna och externa kommunikationen har och hur viktigt det är att kommunicera med sina externa intressenter bidrar studien till en ökad förståelse hur intern och extern kommunikation kan bidra till företags strategiska hållbarhetsarbete.
Background: Today, sustainability is of more importance, which means that companies must take a bigger responsibility when it comes to sustainability. In previous research, no one has studied how Swedish e-commerce can communicate sustainability to customers and government. Through internal and external communication, we want to examine how this type of communication, can contribute to a corporate strategic sustainability work. Research questions: How do the company communicate sustainability internally? How do the company communicate with the government when it comes to changes? How do the company communicate sustainability with customer? How does the company react strategically on external communication? Aim: The aim of this study is to understand and analyze how internal and external communication can contribute to corporation´s strategic sustainability work by comparing two companies. Conclusion: The result of the research shows that internal and external communication contributes to corporate strategic sustainability work. It is important for companies to have a two-way communication with the government, in order to be updated if new laws or regulations are introduced. Using communication channels to communicate corporate sustainability work to customers as well as listening to customer demand, is another conclusion regarding corporate external communication. Furthermore, internal communication contributes to corporate strategic sustainable work, by having good sustainability routines and processes, can companies quickly respond to what is communicated externally. Research contributions: By highlighting the role of internal and external communication and the importance of communicating with its external stakeholders, the study contributes to an increased understanding of how internal and external communication can contribute to a corporation´s strategic sustainability work.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier. Vår studie visar också på att de årsredovisningar som sägs vara upprättade av en extern resurs i form av redovisningsekonom eller redovisningskonsult är av en mycket blandad kvalitet. De företag som angett att en auktoriserad redovisningskonsult upprättat en bokslutsrapport håller genomgående en högre kvalitet än de andra årsredovisningarna i studien.

Frågeställning:   - Vad består intellektuellt kapital av? - Vilka problem och möjligheter finns med extern rapportering av intellektuellt kapital enligt finansanalytiker, revisorer och banker? - Vilken uppfattning har finansanalytiker, revisorer och banker om intellektuellt kapital angående extern rapportering av intellektuellt kapital? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intellektuellt kapital består av och dess nytta i extern rapportering ur tre olika intressentgruppers perspektiv. Därmed bidra till större förståelse om nyttan av extern rapportering av intellektuellt kapital samt vilka som kan använda sig av denna information. Metod: Uppsatsen förhålls mot en abduktiv metodansats och bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer kodades tillsammans med referensramen för att underlätta analyseringen och besvara frågeställningarna samt uppnå syftet med studien. Slutsats: Studien visar på att intellektuellt kapital behöver en tydligare definition för att det ska bli allmänt användbart. Svårigheten att hitta en gemensam definition för intellektuellt kapital kan bero på att intellektuellt kapital ses som ett dynamiskt kapital. Intellektuellt kapital kan dock redan idag bidra till att ge en mer rättvisande bild av företag vilket kan underlätta finansanalytikers och andra informationsanvändares bedömning av företag. Studien visar vikten av personalen där värdet ligger i kompetens- och kunskapsutvecklingen. Detta kan ses som en beståndsdel av intellektuellt kapital och bör redovisas i den finansiella rapporteringen. Utöver detta kan rätt hantering av intellektuellt kapital ge konkurrensfördelar, bättre styrning och framtida tillväxt. Den stora problematiken ligger i att värderingen av intellektuellt kapital är väldigt svår vilket kan skapa en osäkerhet för investerare utan ett nytt ramverk.