Dissertations / Theses on the topic 'Externrevisor'

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.   Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi. Genom att revisorerna använder sig av en delad relation undviks dubbelarbete och en effektiv revision skapas. Den största skillnaden mellan revisorerna är att internrevisorn är anställd i företaget och fokuserar på operationella frågeställningar medan externrevisorn är anställd på uppdrag av bolagsstämman och fokuserar på den finansiella rapporteringen. Den största likheten är att båda revisorerna ska säkerställa företagets finansiella information.

Uppsatsen förklarar följande problemformulering: Hur ser samarbetet ut mellan intern- och

externrevisorn i bankbranschen samt hur tillförlitligt är internrevisorns bidrag?

Studien syftar till att beskriva hur samarbetet ser ut mellan revisorer i bankbranschen. Vidare

ämnar uppsatsen förklara nyttan med internrevisorns bidrag till externrevisorn samt

granskningens tillförlitlighet.

Uppsatser bygger på en kvalitativ utformning, vilken utgår från sex genomförda intervjuer

med fyra internrevisorer och två externrevisorer samt sekundärdata i form av vetenskapliga

artiklar och litteratur.

Resultatet från studien visar på att samarbetet mellan revisorerna sker på ett likartat vis i

bankerna som studerats. Resultatet angående samarbetet stämmer inte överens med tidigare

studier eftersom samarbetet sker på en högre nivå inom bankerna. Internrevisorns bidrag till

externrevisorn beror på flera faktorer till exempel tillgänglighet, tillförlitlighet och effekten av

en svag intern kontroll. Faktorer från tidigare studier tillämpas enligt resultatet men fler

faktorer har tillkommit, exempelvis förtroende. Avgörandet om externrevisorn kan utnyttja

internrevisorns granskning beror främst på tillförlitlighet. Inom bankerna kontrolleras

tillförlitligheten i flera led.

Slutsatserna bör beaktas med viss försiktighet eftersom generella slutsatser inte kan fastställas

utifrån uppsatsens urval.

1. Titel

Den svenska bolagskoden – Vad har den medförd för revisionernas profession?

2. Problem

Våra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?

3. Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av den svenska koden för bolagsstyrning och dess användning kan upplevas genom den interna och externa revisionsarbetet.

4. Metod

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån strukturerade intervjufrågor med två intern revisorer och två externrevisorer.

5. Resultat

Den svenska koden för bolagsstyrning presenterats som något nytt inom den svenska revisionen. Dess grundsyfte var att bidra till förbättrad styrning och en bättre förmåga att attrahera investerare både inom och utanför landet. Författarna har med hjälp av olika undersökningar kunnat påvisa att den i själva verket inte är något nytt. Det har visat sig att den svenska koden för bolagsstyrning är en mekanism som sammanställer redan befintliga regler och rekommendationer enligt aktiebolagslagen. Författarna har kunnat notera att den externa och interna revisorns arbetsuppgifter så långt inte har förändrats till följd av kodens införande. Dock tror författarna att en förändring kommer att ske inom en snar framtid på grund av den snabba utvecklingen av den interna kontrollen.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga. Syftet med denna uppsats är att klargöra internrevisorns roll och arbetsuppgifter samt definiera internrevision och intern kontroll inom Sarbanes Oxley Act. Vidare har vi för avsikt att redogöra för vad revisorerna anser om den Svenska koden för bolagsstyrning. I syftet ingår även att undersöka hur väl samarbete mellan intern- och externrevisorer fungerar.

Metod: Vår studie betraktas som kvalitativ av den anledningen att vi har valt att genomföra detaljerade intervjuer med våra undersökningspersoner för att ta reda på vad dessa anser om internrevisors roll på olika företag. Vi samlade sekundärdata i form av litteratur om kritisk samhällsvetenskaplig forskning, om olika metoder som forskaren använder sig av under arbetets gång. Den litteratur vi använde oss av till vår studie var bland annat Internet, bibliotekets databaser där forskarna kan leta efter böcker, artiklar samt fall ur verkligheten. Vi har använt oss av artiklar från tidningen Balans för att kunna få en djupare insikt i det aktuella ämnet. Vi har även studerat tidigare magisteruppsatser som finns bland bibliotekets referens litteratur. Den sökmotor vi använde oss av till största delen var Google.

Resultat och slutsats: I uppsatsen har vi undersökt hur de interna kontrollerna påverkar internrevisorns roll och arbetsuppgifter inom företagen samt internrevisorernas samarbete med externrevisorer. Vi har dragit slutsatsen att alla stora företag med en hög omsättning bör ha en internrevisor. Internrevisorns närvaro kan bidra till ett bättre resultat för verksamheten och samtidigt kan det underlätta det arbete som externrevisorn utför.

För att internrevisorns verksamhet skall uppfattas som positiv och som en tillgång för företaget måste internrevisorn placeras under styrelsen eller Revisionskommittén eftersom företagets VD och ekonomichef involveras i granskningen. Detta ger signaler till organisationen att internrevisionen är viktig och även visar att internrevision som funktion accepteras av företagsledningen. En bra strukturerad organisation med god kommunikation genom de olika beslutsorganen är viktig för att internrevisorn inte ska betraktas som polis eller motståndare i organisationen. Samarbetet mellan internrevisorn och externrevisorn är avgörande för det slutliga resultatet. Externrevisors uppgift är att se till att få tillräcklig information från internrevisorn för att kunna skriva en revisionsberättelse medan internrevisors roll är att bistå externrevisorn med underlag om hur företagets kontrollprocesser fungerar.

Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att undersöka om internrevisorernas roll i olika företag kommer att förändras som en följd av Sarbanes Oxley Act. Ytterligare en intressant uppgift skulle vara att få studera i vilken utsträckning SOX kommer att påverka internrevisionen på svenska företag och vilka nya funktioner som internrevisorer i Sverige kommer att få. Att ingående studera samarbetet mellan intern- och externrevisorer skulle också vara ett intressant uppslag. Då det inte är så många externrevisorer som kommunicerar med sina kollegor.

Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats kommer att vara till inspiration och vägledning för de studenter som kommer att arbeta inom revisionsyrket.

Aim: The background of this paper is the collapse of Enron which took place in the USA in 2001. The crash of this huge financial conglomerate gave rise to many discussions. Among them were: how the laws are being followed as well as the market’s capacity to react to important information quickly. These events gave rise to an international discussion about both the importance of the work that internal auditors do and the companies system for internal control. In order to govern the company correctly its leaders should have an internal auditor whose task is to make sure that internal control in the company is reliable and appropriate. The aim of this paper is to learn what internal audit and control are according to Sarbanes Oxley Act, as well as to find out what role and tasks the internal auditor has in different companies. We have also looked into the problem of what different auditors think about the Swedish code for corporate governance as well as how well the cooperation between internal and external auditors functions.

Method: Our search is qualitative because we have chosen to make detailed interviews with our respondents in order to find out what they think of the role of the internal auditor in different companies. The secondary information that we have gathered consists of literature on critical scientific research, on different methods that the researcher uses while writing the paper. The sources that we used were Internet, the library’s database where we could search for books, articles and real cases. We used some articles from a Swedish newspaper Balans in order to get a deeper understanding of the subject we were writing about. We have even studied earlier papers that we could find among the library’s reference literature. Google was also a good means of searching for relevant information.

Result and conclusions: In this paper we have examined how internal control influences the role of the internal auditor and how internal and external auditors cooperate and communicate with each other. We have come to a conclusion that all big companies with big financial resources should have an internal auditor because he might contribute to a better result of the company and can make it easier for the external auditors to do their job.

In order to see an internal auditor as a positive resource in the company he should be placed under management or the Committee of the auditors, because the company’s chief and economic advisors are involved in the company’s review. This might give signals to the organization that internal audit is important and that it is a function which should be accepted by the company’s management. A well- structured organization with good communication through different levels is important so that the internal auditor is not viewed as a policeman or someone who is acting against the organization.

Cooperation between internal and external auditors is very important when it comes to the company’s final result. The task of the external auditor is to get enough information from the internal auditor in order to write down a final report. The internal auditor should assist the external auditor in giving the information about how the company’s process of internal control works.

Suggestions for future research: It would be interesting to make a research about how the role of the internal auditor is going to change as a result of Sarbanes Oxley Act. It would also be interesting to find out how SOX is going to influence internal audit at Swedish companies and what new work tasks internal auditors are going to have in the future. It’s important to learn how internal and external auditors are going to cooperate with each other in the future because there are not so many external auditors that communicate with their colleagues on a daily basis.

Contribution of the thesis: We hope that this thesis can inspire the students who are going to work as auditors in the future.

Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.

För att förklara de faktorer som påverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende. Alla våra hypoteser bygger på intensiteten i relationen som vi anser bero på dels utbyte av information och dels utförande av granskningsaktiviteter åt varandra.

Undersökningen har vi genomfört med hjälp av enkäter som utfördes genom telefonintervjuer. Respondenterna bestod av både intern och externrevisorer. För att testa hypotesernas riktighet valde vi att använda oss av Fisher´s test.

Resultaten visar att informationsutbytet mellan intern och externrevisorerna varierar beroende på olika faktorer. Aktivitetsutbytet påverkas däremot inte av våra faktorer från teorin, utan tenderar vara litet oavsett. Internrevisorns oberoende påverkar enligt vårt resultat inte revisorerna val av samarbete, det vill säga intensitet i relationen främjas inte av revisorernas oberoende.

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.

Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.

Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it.

The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance.

This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area.

This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company.

Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden.

Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet.

Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,

internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.

Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering. Införandet av koden och SOX har lett till ökat fokus på intern kontroll. Koden har däremot inte påverkat intern- och externrevisorns roller. SOX har emellertid lett till mer arbete på grund av detaljerad lagstiftning. För att stärka den interna kontrollen över finansiell rapportering fokuserar båda parter på områden där risken för väsentliga fel är störst. De signalerar om brister till varandra och lämnar synpunkter till ledningen. COSO:s ramverk för intern kontroll ligger till grund för båda parternas arbetsmetodik Genom en tydlig rollfördelning, regelmässig kommunikation och en gemensam syn kring riskområden, planering och

intentioner kan intern- och externrevisorn samverka för att stärka den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och skapa en effektiv revision.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att påverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken påverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha på den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nära samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen. Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i Stockholmsområdet. En kvalitativ metod har tillämpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte användes semistrukturerade intervjufrågor.   Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsställande kommunikation och ett bra informationsutbyte. Vår studie pekar på att oberoendeproblematiken ständigt är aktuell och att den aldrig helt kan elimineras. Men genom kontinuerliga diskussioner kring oberoendeaspekten, särskilda självgranskningsprocesser och interna utbildningar, kan en hög grad av oberoende aktualiseras. För att avgöra i vilken utsträckning internrevisionens arbete kan användas gör externrevisorn en bedömning utifrån flertalet aspekter, däribland oberoende och objektivitet.

 

Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi. I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet. Fördelen med en internrevisor är att den har god inblick i företaget och lättare kan upptäcka fel i den interna kontrollen och ge förslag till förbättringar i rutiner. Det jobb som de interna revisorerna gör kan inte ersätta de externas arbete men de kan komplettera det. Den externa revisorn måste övertyga sig om att de kontroller som har gjorts av internrevisorn går att lita på och är korrekt utförda. I  företagen som har en internrevisor borde det alltså betyda att det är en stor tillgång både för företaget och för de externa revisorerna. Vi vill i denna uppsats undersöka hur samarbetet mellan de interna och externa revisorerna ser ut i ett multinationellt företag.

Författarnas uppfattning efter den genomförda undersökningen är att de inte har ett så nära samarbete. I analysen har det framkommit att effektiv kommunikation mellan internrevisorerna och externrevisorerna kan förhindra risken för dubbelarbete. De interna och externa revisorerna kan ha mycket nytta av varandra. Om de externa revisorerna tillvaratar det arbete som internrevisorerna gjort så slipper de göra det och kan koncentrera sig på andra saker. Medan internrevisorerna kan ha hjälp av de specialkunskaper som externrevisorerna har och på det sättet förbättra sina granskningar. De kan ha mycket utbyte av varandra och dela informationen som vardera part har. Utifrån den undersökning som författarna gjort kommer man till största delen i kontakt med två olika förhållanden och dessa är att samarbete saknas eller ömsesidigt samarbete. Författarna anser att de idag saknas samarbete mellan de interna och externa revisorerna om de ser till hur de interna revisorerna har svarat. Men det finns tendenser som visar på ett mer ömsesidigt samarbete.

 

 

 

 

 

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga.

Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen.

Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art. Respondenterna i undersökningen är både extern och internrevisorer med gedigen erfarenhet, samt FARs ordförande. Dessa valdes för att få en djupare förståelse för våra frågeställningar om förväntade effekter.

De slutsatser som vi gjort är att samarbetet mellan intern- och externrevisionen förväntas öka genom samplanering och minimering av dubbelarbete, speciellt inom intern kontroll. När det gäller externrevisionens arbete så kommer revisionsinsatsen att öka genom en ökad testning av intern kontroll och dokumentation av dessa tester. Organisationsförändringar med revisionsutskott/kommitté förväntas också höja oberoendet för externrevisionen som får ett bättre samarbete med styrelsen istället för bolagsledningen.

Introduktion Den interna revisorn antas ha bättre insyn i företaget än den externa. Enligt agentteori maximerar internrevisorn sin egen nytta, vilket ifrågasätter dennes oberoende. Dagens forskning är delad i två perspektiv där den interna revisionen och de externa revisionskostnaderna har ett positivt eller negativt samband. Den rådande trenden med ökad intern revision och kontroll i samband med den nya kontext som skapats genom de under 2000-talet införda regelverken motiverar och aktualiserar studien. Syfte Syftet med denna studie är att förklara hur den interna revisionen påverkar kostnaden för den externa revisionen i svenska noterade bolag. Metod Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Genom dokumentstudier har data för svenska noterade företag samlats in och med hjälp av en regressionsmodell analyserats. Operationalisering har skett i enlighet med tidigare forskning och internrevisionens förekomst har mätts med en dummyvariabel. Slutsats Studiens resultat visar att internrevisionens förekomst har ett starkt signifikant positivt samband med kostnaden för den externa revisionen. Studien finner att företag med internrevision får högre revisionskostnader, men att de bakomliggande orsakerna kan vara krav på ökade kontroller. Tidigare forskning bekräftar resonemanget och att efterfrågan på ökad kontroll leder till ökade investeringar i både den interna och externa revisionen. Studiens resultat implicerar att internrevisionen används av företagsledningen för att signalera förtroende till ägarna.
Introduction The internal auditor is assumed to have a greater insight in the firm than the external auditor. Agency theory tells us that the internal auditor maximizes his own utility, which questions his independence. The current research is divided into two perspectives where the internal audit and the cost of the external audit has a positive or a negative relationship. The prevailing trend of increased internal audit and control together with the new context created in the 21th century with introduced regulations motivates and actualizes this study. Purpose The purpose of this study is to explain how the internal audit impacts the cost of the external audit in swedish listed firms. Method This study has a quantitative research strategy and a deductive research approach. Data from swedish listed firms has been collected through studies of documents and analyzed with a linear regression. Operationalization has been made in accordance with previous research and the presence of internal audit has been measured with a dummy variable. Conclusion The result of this study shows that the presence of internal audit has a strongly significant positive relationship with the cost of the external audit. The study finds that firms with internal audit increase their audit costs, but that underlying reasons might be demand for greater control. Previous research confirms the argument and that demand for greater control leads to greater investments in both internal and external audit. The result of this study implies that internal audit is used by management to signal trust to the shareholders.

Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvätt Syfte: Studien syfte är att öka förståelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvätt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvättslagen tillämpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhåller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förväntningsgap gällande bankrevisorers ansvar att upptäcka finansbrott, såsom penningtvätt. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhåller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Detta har genomförts med hjälp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv. Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan påvisa är att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till företagets VD eller styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed är en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvätt för externa och interna bankrevisorer. Det finns även ett förväntningsgap eftersom externa och interna bankrevisorer kan göra mer i deras yrkesutövning för att förebygga penningtvätt inom banksektorn. Förslag till vidare forskning: En liknande studie som enbart fokusera på banker som sysslar med kontanthantering samt att Revisorsnämndens perspektiv beaktas. Studiens bidrag: Studien bidrar till att kartlägga externa och interna bankrevisorers ansvar i det förebyggande arbetet mot penningtvätt inom banksektorn. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att öka förståelsen av samarbetet mellan samtliga parter för att förebygga penningtvätt inom banksektorn. Nyckelord: Bankrevisorer, internrevision, externrevision, penningtvätt, PTL, penningtvättslagen, god revisionssed
Title: Bank auditors professional practice in the prevention of money laundering Aim: The aim of this essay is to increase understanding and explain how external and internal bank auditors work to prevent money laundering in the banking sector. The aim is answered by examining how the Money Laundering Act apply in their professional practice, how the work relates to the generally accepted auditing standards and if concerned parties are experiencing a gap of expectations regarding bank auditors responsibility of detecting financial crimes such as money laundering. Method: The essay has applied a qualitative research method to study how external and internal bank auditors professional practice relates to the prevention of money laundering. This has been achieved by executing ten semi-structured interviews with external and internal bank auditors and other concerned parties to contribute additional perspectives. Results and Conclusions: The result of the essay shows that neither external nor internal bank auditors report suspected money laundering directly to the Finance Police. Internal bank auditors report suspected money laundering to the Compliance department and the external bank auditors report suspected money laundering to the company CEO or board in firsthand. The essay shows that the generally accepted auditing standards are a significant factor in the prevention of money laundering for external and internal bank auditors. The result shows a gap of expectations, the external and internal bank auditors can contribute more in their professional practice to the prevention of money laundering in the banking sector according to concerned parties. Suggestions for future research: A similar study focusing solely on banks with cash management including the Auditor Board´s perspective. Contributions of the essay: The essay helps to identify external and internal bank auditors responsibility in the prevention of money laundering in the banking sector. The results contribute to business research by increasing understanding of the cooperation between concerned parties to prevent money laundering in the banking sector. Keywords: bank auditors, internal audit, external audit, money laundering, PTL, the Money Laundering Act, generally accepted auditing standards

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget. Denna bakgrund ledde oss fram till uppsatsens syfte som är att undersöka hur den externa revisionen påverkas av internrevision sett utifrån en externrevisors perspektiv. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kvalitativ fallstudie använts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem externa revisorer för insamlandet av data. Från fallstudien framkom det att internrevisionen påverkar externa revisorer. Ytterligare visade studien att det sker ett samarbete mellan den interna och externa revisionen. En bra internrevision leder till ett mer effektivt arbetssätt samt en mindre riskfylld revision. Resultatet som framkom i studien visar att externa revisorer använder den interna revisionens underlag om den bedöms som tillförlitlig. Samarbetet mellan revisorerna bidrar till en mer effektiv revision.

Internrevisionen påverkar interna och externa intressenter till företaget. Två intressenter som bland annat påverkas är företagsledningen och externrevisionen. För att internrevisionen ska ge önskad effekt är det viktigt att den håller sig objektiv gentemot företaget. Därför är det viktigt att internrevisionen inte påverkas av företagsledningens mål och incitament. Internrevision av hög kvalité kan bidra till externrevisionen, eftersom externrevisionen kan använda sig av internrevisionens arbete vid granskningen av företaget. Detta väcker vårt intresse för att utforska hur internrevisionen samverkar med företagsledningen och externrevision, samt vad internrevisionens roll är i företaget. Syftet med studien är att utifrån internrevisionens och företagsledningens perspektiv utforska hur internrevisionen samverkar med företagsledningen och externrevision. Genom att studera hur de samverkar kan en förståelse för internrevisionens roll i företaget skapas. Studien har en deduktiv ansats med inslag av induktion. Med utgångspunkt från tidigare forskning kring internrevisionens roll, samt intressent- och agentteorin, har olika faktorer som påverkar internrevisionens samverkan med företagsledningen och externrevision identifierats. För att skapa förståelse kring faktorerna utförs en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att internrevisorn och företagsledningen arbetar nära varandra och kommunicerar kontinuerligt. De strävar efter att arbeta mot samma mål för att tillsammans förbättra företagets verksamhet. Internrevisionens samverkan med externrevisionen visar att de har mest kontakt när den externa revisionen utförs, men att externrevisionen använder sig av internrevisionens arbete. Slutsatsen visar också att internrevisionens roll innebär att hålla företaget inom ramarna för interna och juridiska krav, samt att internrevisionen bidrar till en effektiv verksamhet.