Academic literature on the topic 'Få information'

The information about pathogens excreted by semi-domesticated reindeer (Rangifer tarandus tarandus) that might represent a health risk to humans and animals is insufficient. The objectives of this study are to find the occurrence and prevalence of important potentially enteropathogenic, zoonotic bacteria and parasites in reindeer. Faecal samples from clinically healthy, semi-domesticated reindeer (n=2243) from northern regions of Finland and Norway were examined for important potentially enteropathogenic bacteria (Campylobacter spp., Enterococcus spp., Escherichia coli, Salmonella spp. and Yersinia spp.) and parasites (Cryptosporidium spp.) following standard procedures. Escherichia coli were isolated in 2123 (94.7%), Enterococcus spp. in 2084 (92.9%), Yersinia spp. in 108 (4.8%) samples and Campylobacter sp., identified as C. hyointestinalis, in one sample only (0.04%). Neither Salmonella spp. nor Cryptosporidium-oocysts were detected. This study clearly shows that E. coli and Enterococcus spp. belong to the normal intestinal flora of healthy reindeer. However, only few of the isolated E. coli-strains possess genes encoding stx1 (0.14%), stx2 (0%), eae (0.52%) and hlyEHEC (0.99%), detected by PCR, that have the ability to cause health problems in humans and also animals. The isolated Yersinia spp. were further analysed for virulence factors, but examinations revealed no pathogenic strains. The public health risk due to excretion of important enteropathogenic microorganisms from reindeer has to be considered very low at present but a putative epidemiological threat to human health might arise when herding conditions are changed towards intensification and crowding. This study was performed as part of the EU-project RENMAN (www.urova.fi/home/renman/). Abstract in Norwegian / Sammendrag: Det er mangelfull kunnskap om hvorvidt det i reinmøkk kan finnes mikroorganismer som kan representere en helserisiko for dyr og mennesker. Hensikten med denne studien var å undersøke forekomsten av mulige sykdomsfremkallende mikroorganismer i reinmøkk. Prøver av reinmøkk ble samlet fra 2243 klinisk friske tamrein i nordre deler av Finland og Norge. Prøvene ble undersøkt for bakteriene Campylobacter spp., Enterococcus spp., Escherichia coli, Salmonella spp., Yersinia spp. og parasitten Cryptosporidium spp. ved bruk av standardiserte laboratoriemetoder. E. coli ble funnet i 2123 prøver (94,7%), Enterococcus spp. i 2084 prøver (92,9%) og Yersinia spp. i 108 prøver (4,8%). Campylobacter spp., identifisert som Campylobacter hyointestinalis, ble bare funnet i én prøve (0,04%). Salmonella spp. og Cryptosporidium spp. ble ikke påvist. Videre undersøkelser av E. coli viste at bare svært få (<1%) av isolatene hadde gener som kodet for mulige sykdomsfremkallende toksiner. Videre undersøkelser av Yersinia spp. viste at ingen av disse isolatene var sykdomsfremkallende. Studien viser at helserisikoen knyttet til de undersøkte mikroorganismene i reinmøkk må betraktes som svært liten.

Dette nummer af Dansk Teologisk Tidsskrift bliver det sidste, der udkommer på tryk. Fremover vil Dansk Teologisk Tidsskrift alene være at finde som digitalt tidsskrift. Omlægningen skyldes kombinationen af faldende abonnementstal og et overraskende stort antal besøgende på den digitale udgave. Uden en trykt version kan vi undgå et års embargo for vore artikler, hvilket forventeligt vil øge interessen for Dansk Teologisk Tidsskrift endnu mere. Mere om den nye udgivelsespraksis i slutningen af dette forord. Nummeret her indeholder tre artikler, der alle på forskellig vis viser eller diskuterer inkarnationens spor og de deri indeholdte paradokser eller dobbeltheder. I artiklen “Korsets gåde – en undersøgelse af offerbegrebets filosofiske og teologiske implikationer” diskuterer Annette Hjort Knudsen den tese, som den norske teolog Asle Eikrem er kommet med i sin bog God as Sacrifical Love. Ifølge sidstnævnte er korset ikke blot en unødvendig, men også en beklagelig del af Kristusbegivenheden, der forstyrrer billedet af Gud som kærlighed. Kristusbegivenheden forstås bedre ud fra inkarnation og opstandelse alene. Målet for artiklen er at undersøge, hvorvidt det modsatte lader sig hævde over for Eikrems indvendinger: at korsdøden er nødvendig for Jesu forsonergerning. Frem for at forstå korset som inkonsistent i forhold til forståelsen af Gud som kærlighed vil Hjort Knudsen forsvare det synspunkt, at korset netop er en konsekvens af forståelsen af Gud som kærlighed. Det gør hun dels ud fra en bestemmelse af den systematiske teologis opgave, der er inspireret af Sarah Cockley, og som vil fastholde de kristne symbolers paradoksale karakter og den systematiske fremstillings foreløbighed, dels ud fra en grundlæggende analyse af offerbegrebets dimensioner. Ud fra en forståelse af frelsen som konkret, frem for abstrakt, konkluderer Hjort Knudsen, at korsets nødvendighed er uløseligt forbundet med syndens uomgængelighed på en måde, der ikke retfærdiggør undertrykkelse, som hævdet af Eikrem. Margrethe Kamille Birkler fremstiller i artiklen “Paul Tillich: Samarbejdet mellem menneskets ontologiske ophav og eksistentielle vilkår” Tillichs teologiske antropologi bl.a. ud fra en række mindre kendte skrifter fortrinsvis fundet i Hollis-arkivet på Harvard. Artiklen tager udgangspunkt i Tillichs velkendte sondring mellem menneskets essens og eksistens. Alt teologisk arbejder beror på et samarbejde mellem menneskets ontologiske ophav og menneskets eksistentielle situation. Derfor er teologien bundet til en dobbelt, korrelativ opgave. Dens mål er at give svar på menneskets søgen efter dets ontologiske grund, men 82 Bo Kristian Holm må samtidig bygge på en eksistentialistisk analyse af menneskets konkrete situation. Teologien må arbejde både vertikalt og horisontalt, fordi altid i verden er præget af en uomgængelig dobbelthed, der også går igen i Tillichs protestantiske forståelse af mennesket, der som alt andet levende er præget af en dobbelthed af godt og ondt, sandt og falsk. Ved at læse Tillich ud fra mindre kendte værker uddyber Birkler med sin artikel forståelsen af grundbegreber i Tillichs teologi og skriver sig samtidigt ind i en stigende international interesse i Tillich. Nummerets sidste artikel “Athanasios af Alexandrias 39. Påskebrev fra påsken 367” af Nils Arne Pedersen og Lasse Løvlund Toft præsenterer den første samlede danske oversættelse af det vigtige og berømte 39. påskebrev skrevet af oldkirkens store inkarnationsteolog, Athanasios. Brevet spiller en stor rolle, fordi det indeholder den første kendte liste over de 27 skrifter, som siden kanoniseres som Ny Testamente. Selve listen har været kendt længe, men resten af det originale græske brev er gået tabt. Store dele af brevet findes dog i sahidisk koptiske versioner, der dog ikke er udgivet samlet. Nærværende oversættelse baserer sig netop på en sammenligning og sammenstilling af de tilgængelige kilder på koptisk, der sammenlignes med tilsvarende syriske paralleller. Det fulde brev viser, hvordan diskussionen af de kanoniske skrifters antal fandt sted i en større strid med arianere og manikærere og muligvis også montanister. Der er med stor glæde, at Dansk Teologisk Tidsskrift kan bidrage med at gøre denne ellers svært tilgængelige, men centrale, kilde kendt. Som nævnt udkommer Dansk Teologisk Tidsskrift fremover som et gratis, digitalt tidsskrift uden abonnement. Planen er at udkomme fire gange om året, første gang omkring juni 2021. Man vil kunne læse og downloade nye numre både på Eksistensens hjemmeside og på Det Kongelige Biblioteks hjemmeside for tidsskrifter på denne adresse: https://tidsskrift.dk/dtt Man kan tilmelde sig Eksistensens nyhedsmail og dermed få informationer, når der er nyt om tidsskriftet, eller man kan sende en e-mail til henrik@eksistensen.dk og bede om at komme på en nyhedsmailliste. Man kan også på siden https://tidsskrift.dk/dtt registrere sig under menupunktet “Registrér” og herefter få information hver gang, der sker noget nyt på siden. Der er med et ikke ubetydeligt vemod, at Dansk Teologisk Tidsskrift slutter med at udkomme på tryk. Redaktionen er dog overbevist om, at omlægningen vil øge læsningen og udbredelsen af Dansk Teologisk Tidsskrift. Vi håber derfor, at vore læsere vil tage godt imod det nye format og dets nye muligheder.

The impacts of human activity and infrastructure development on reindeer and caribou (Rangifer tarandus) have been studied for decades and have resulted in numerous debates among scientists, developers and indigenous people affected. Herein, we discuss the development within this field of research in the context of choice of spatial and temporal scale and concurrent trends in wildlife disturbance studies. Before the 1980s, the vast majority of Rangifer disturbance studies were behavioural studies of individual animals exposed directly to potential disturbance sources. Most of these local studies reported few and short-term impacts on Rangifer. Around the mid 1980s focus shifted to regional scale landscape ecology studies, reporting that reindeer and caribou reduced the use of areas within 5 km from infrastructure and human activity by 50-95%, depending on type of disturbance, landscape, season, sensitivity of herds, and sex and age distribution of animals. In most cases where avoidance was documented a smaller fraction of the animals, typically bulls, were still observed closer to infrastructure or human activity. Local-scale behavioural studies of individual animals may provide complementary information, but will alone seriously underestimate potential regional impacts. Of 85 studies reviewed, 83% of the regional studies concluded that the impacts of human activity were significant, while only 13% of the local studies did the same. Traditional ecological knowledge may further increase our understanding of disturbance effects.Effekter av menneskelig aktivitet på rein og caribou: Betydningen av valg av skalaAbstract in Norwegian / Sammendrag: Effektene av menneskelig aktivitet og utbygging på rein og caribou (Rangifer tarandus) har vært studert i flere tiår og har resultert i utallige debatter mellom forskere, utbyggere og berørt urbefolkning. I denne artikkelen diskuterer vi utviklingen innenfor dette forskningsfeltet i forhold til valg av skala i tid og rom, og i forhold til trender innen forskning på forstyrrelse av vilt generelt. Før 1980-tallet var størsteparten av forstyrrelsesstudier på rein og caribou adferdsstudier av enkeltdyr eksponert direkte for potensielle forstyrrelseskilder. Flertallet av disse lokale studiene konkluderte med få og kortvarige effekter på Rangifer. Rundt midten av 1980-tallet skiftet fokus over til regionale landskapsøkologi-studier, som fant at rein og caribou reduserte bruken av områder innen 5 km fra infrastruktur og menneskelig aktivitet med 50-95%, avhengig av type forstyrrelse, landskap, årstid, toleransenivået til flokken, og kjønn og alder til dyrene. I de fleste tilfellene der unnvikelse ble dokumentert var det fremdeles en mindre gruppe dyr, oftest bukker, som oppholdt seg nær infrastruktur eller menneskelig aktivitet. Adferdsstudier av enkeltdyr over korte avstander kan gi utfyllende viten, men vil isolert sett føre til en alvorlig underestimering av potensielle regionale effekter. Av 85 gjennomgåtte studier konkluderte 83% av de regionale studiene med at effekten av menneskelig aktivitet var betydelig, mens kun 13% av de lokale studiene konkluderte likeens. Tradisjonell økologisk kunnskap kan åpne opp for økt kunnskap om forstyrrelseseffekter.

Artiklen er en kritisk historisk analyse af, hvordan NATOs krigsmæssige indsats mod Serbien-Montenegro i foråret 1999 blev ledsaget af en medie- mæssig offensiv, der satte vestlige nyhedsmedier under pres for at bakke op om krigen. Medierne viste sig at have begrænset modstandskraft, og en klodset serbisk mediestrategi gjorde sit til, at det lykkedes at få hovedpar- ten af presse, tv og radio i de vestlige lande til at acceptere den uerklærede krig som legitim, ja, endda legal – selvom tilgængelige oplysninger burde have skabt en mere analytisk og kritisk holdning til NATOs informations- strategi.

I 2014 ble andre generasjon av de statlige kartleggingsprøvene i regning tatt i bruk på 1.–3. trinn i småskolen i Norge. Disse prøvene skal brukes til å identi-fisere elever som kan ha behov for ekstra oppfølging, og skal i tillegg brukes til vurdering for læring med identifiserte elever. Derfor er det mange enkle oppgaver på prøven, slik at lærerne skal få mye informasjon om hva disse elevene mestrer. Kartleggingsprøvene skal normalt ha en levetid på fem år, slik at innholdet i prøvene over tid blir godt kjent for skolene og lærerne. Hva vet vi om norske elevers tallforståelse og regneferdigheter etter fire gjennomføringer, og hvordan bruker lærerne prøvene? Innsamling av elevdata etter hver gjennomføring viser at andelen elever under bekymringsgrensen ikke har sunket i perioden 2014–2017. Elever under bekymringsgrensen viser at de mestrer enkle tellestrategier og at de er i ferd med å utvikle en mental tallinje, men også at de sannsynligvis bruker enkle og kanskje ikke hensiktsmessige regnestrategier. Dybdeintervjuer med sju lærere fra fire skoler viser at de er godt forberedt og påpasselige med å gjennomføre prøvene etter de retningslinjene Utdanningsdirektoratet har fastsatt, men at de strever med å tolke og følge opp resultatene. Enkelte lærere viser også holdninger til prøvene og kartlegging som tilsynelatende ikke er produktive med tanke på effektiv undervisning. Det antas at målrettet etterutdanning og verktøy som kan hjelpe lærere med å tolke data, vil kunne bidra til en positiv endring der prøveresultater i større grad tas i bruk og at dette på sikt vil føre til at færre elever skårer under bekymringsgrensen.Nøkkelord: kartleggingsprøver i regning, lærerholdninger, vurdering for læring, oppfølging, tallforståelse, regneferdigheter “This is a tool, isn’t it, for us to use?”Experiences from four implementations of the national mapping tests in numeracy in 2014–2017AbstractIn 2014, second generation national mapping tests of numeracy were imple-mented in primary grades 1–3 in Norway. These tests should be used to identify students who might benefit from extra teaching. In addition, test outcomes should be used for assessment for learning. To provide teachers with much information about identified students’ competence, the assessment comprises many easy items. The same mapping tests are normally used for five consecutive years to allow teachers insight into what the tests measure. What do we know about students’ concepts of numbers and calculation strategies after four implementations? How do teachers use insights from the assessments? Analysis of student data collected after each implementation reveals that the number of students identified has not decreased from 2014 to 2017. Students below the cut-off score master simple counting strategies and are in the process of developing a mental number line, but most likely use simple and perhaps unproductive calculation strategies. In-depth interviews with seven teachers from four schools reveal that the teachers are well prepared to implement the assessments, taking care to follow national guidelines developed by the Directorate for Education and Training. However, they struggle to interpret and follow up test outcomes. Some of the teachers reveal beliefs about the assessments and mapping that seemingly are unproductive for effective teaching. Targeted professional development strategies and tools for teachers to enable them to interpret test data might contribute to developing practices that use test results to a larger extent and in the long term lead to fewer students scoring below the cut-off-score.Keywords: numeracy mapping tests, teacher beliefs, assessment for learning, follow-up activities, number concept, calculation skills

Pentastomids are a group of peculiar parasitic arthropods, often referred to as tongue worms due to the resemblance of some species to a tongue. Linguatula arctica is the sinus worm of the reindeer (Rangifer tarandus), being the only pentastomid to have a direct life cycle and an ungulate as a definite host. Here, the surface structures and internal anatomy of adult L. arctica are described as seen by scanning electron microscopy (SEM). Sinus worms were collected in the winter 1991-92 in Finnish Lapland. Paranasal cavities of about 80 reindeer were examined and 30 sinus worms were found. The sinus worms had typical Linguatula sp. morphology, being paddle-shaped, transparent, pale yellow, dorsoventrally flattened and pseudosegmented with a long tapering end. Present at the anteroventral part of the cephalothorax was an oral opening with a large, conspicuous, head-like papillar structure. Bilaterally, on both sides of this opening, was a pair of strong curved hooks. The cephalothorax and abdomen had a segmented appearance, as they showed distinct annulation. There was a small cup-shaped sensory organ present at the lateral margin on each annula. The posterior edge of each annula was roughened by tiny spines projecting backwards. Throughout the cuticular surface, small, circular depressions that represented the apical portion of chloride cells. The genital opening of the male was located medioventrally between the tips of the posterior pair of hooks, and that of the female posteroventrally and subterminally. In both sexes, the genital opening was bilaterally flanked by papillar (in males) or leaf-like (in females) structures. One copulating couple was present, with the male attached to the posteroventral part of the female with its anteroventral hooks and papillae. Several structures typical of arthropods and other pentastomids were identified. Because SEM allows only surfaces to be studied, the morphology and especially the sense organs of L. arctica remain obscure. Transmission electron microscopy should be employed to gain more information about this fascinating creature and its origin.Abstract in Finnish / Yhteenveto:Elektronimikroskooppinen tutkimus poron kielimadosta (Linguatula arctica) Pentastomida (matoäyriäiset) ovat ryhmä erikoisia parasiitteihin kuuluvia niveljalkaisia. Niitä kutsutaan usein kielimadoiksi, sillä monet ryhmään kuuluvista lajeista ovat muodoltaan kielimäisiä. Linguatula arctica, poron kielimato, on poron nenäonteloon liittyvissä sivuonteloissa elävä loinen. Se on ainoa tunnettu matoäyriäinen, jolla on sorkkaeläin pääisäntänä ja suora (ilman väli-isäntää tapahtuva) elämänkierto. Tässä tutkimuksessa tarkasteltiin L. arctica -loisen pinta- ja sisärakenteita pyyhkäisyelektronimikroskoopin avulla. Loiset kerättiin Suomen lapista talvella 1991–92. Nenän sivuontelot tutkittiin loisten varalta noin 80 porosta, ja niistä löydettiin yhteensä 30 kielimatoa. Kielimatojen ulkonäkö oli tyypillinen Linguatula-suvun loisille. Ne olivat melanmuotoisia, läpikuultavia, vaalean kellertäviä, litteitä, ne vaikuttivat jaokkeisilta ja niillä oli pitkä loppua kohden kapeneva häntä. Suu sijaitsi vatsapuolella lähellä etupäätä, ja suuhun liittyneenä oli selvästi erottuva päämäinen uloke. Suuaukon tuntumassa, suuaukon molemmilla puolilla oli pari voimakkaasti kehittyneitä kynsimäisiä koukkurakenteita. Kielimadon ulkopinta koostui annulaarisista rakenteista, mistä johtuen se vaikutti jaokkeiselta. Loisen sivuissa, kunkin jaokkeen reunassa, oli tuntoelin, joka näkyi pyyhkäisyelektronimikroskoopilla kuppimaisena syvennyksenä. Jaokerenkaiden takareuna oli pienten, taaksepäin suuntautuneiden kitiinipiikkien karhentama. Koko ulkopinnan alueella nähtiin pieniä, pyöreitä painautumia, joiden todettiin olevan loisen pintaan avautuva kärkiosa niin kutsutuista kloridisoluista. Koiraskielimadon sukuaukko sijaitsi vatsapuolella takimmaisen koukkuparin kärkien tasolla, naaraan vastaavasti vatsapuolella lähellä takapäätä. Sekä koiraalla että naaraalla nähtiin sukuaukon molemmissa reunoissa ulokkeet, jotka koiraalla olivat nystymäiset ja naaraalla lehtimäiset. Tutkitussa materiaalissa todettiin yksi paritteleva kielimatopari. Tutkimuksessa voitiin tunnistaa useita niveljalkaisille ja matoäyriäisille tyypillisiä rakenteita. Koska pyyhkäisyelektronimikroskoopin avulla voidaan tutkia ainoastaan pintarakenteita, erityisesti tuntoelimien rakenteista saatu informaatio jäi pinnalliseksi. Läpivalaisu- eli transmissioelektronimikroskoopin avulla tästä kiehtovasta eliöstä ja sen alkuperästä olisi mahdollista saada lisää tietoa.Abstract in Swedish / Sammandrag:En elektronmikropisk studie av renens bihålemask (Linguatula arctica) Pentastomiderna är en grupp egendomliga, parasitiska ledfotingar ofta beskrivna som tungmaskar beroende på att några arter är tunglika. Linguatula arctica är renens (Rangifer tarandus) bihålemask, den enda pentastomid som har en direkt livscykel och ett klövdjur som slutvärd. Nedan beskrivs ytstrukturer och inre morfologi av könsmogna L. arctica sedda med skanningelektronmikroskop (SEM). Bihålemaskarna insamlades vintrarna 1991 och 1992 i Finlands Lappland. De paranasala håligheterna på ca 80 slaktade renar undersöktes och 30 bihålemaskar upptäcktes. Bihålemaskarna hade för Linguatula arterna typisk morfologi. De var paddelformade, delvis genomskinliga, svagt gulaktiga, tillplattade och skenbart segmenterade med en lång smal bakkropp. På framkroppens undre sida fanns en munöppning med ett stort tydligt huvudliknande utskott. På båda sidor om denna öppning fanns ett par starka krökta hakar. Framkroppen och bakkroppen hade ett segmenterat utseende, emedan ytan hade tydlig annulation. Det fanns små koppformade känselorgan på sidan av varje annula. Bakkanten av varje annula var försedd med små bakåt riktade taggar. Hela ytan (kutikulan) var full av små, runda fördjupningar, som var den synliga delen av kloridcellerna. Hanens genitalöppning var på undre sidan mellan det bakre paret av hakarna och honans i spetsen på bakkroppen. Genitalöppningen hos hanen hade lateralt papiller och honans bladlika strukturer. Ett kopulerande par där hanen hade fäst sig med hakar och papiller vid honans bakkropp observerades. Flera strukturer karakteristiska för ledfotingar och pentastomider identifierades. Emedan endast ytor kan studeras med SEM förblir morfologin, speciellt känselorganens, okänd. Undersökningar med transmissionselektronmikroskop borde göras för att få mer information om denna fascinerande varelse och dess ursprung.

Artiklen er et forsøg på at koble de studerendes informationshandlinger (at søge og håndtere videnskabelig information) til deres læringsaktiviteter som læsning af tekster og diskursiv forarbejdning af stoffet. Der tages udgangspunkt i e-læringens hybride sammenknytning af ressourcer af forskellige type i én læringsplatform, herunder primære ressourcer (især videnskabelige artikler og bøger) og sekundære som bibliografiske baser og andet hjælpemateriale. At disse ressourcer er organiseret i ét virtuelt læringsrum, er en vigtig forudsætning for, at også disse sekundære ressourcer, som almindeligvis forbindes med biblioteksdomænet, kan få status af læringsobjekter på lige fod med de traditionelle, primære dokumenter. – På baggrund af e-materialernes integrationsgrad i virtuelle læringsomgivelser introduceres begrebet ”læringspotentiale”, som undersøges i form af klassiske emneredskaber (tesaurus og klassifikation) i hybride materialetyper, både primære (fx e-bogspakker) og sekundære (bibliografier). Der kan bl.a. konkluderes, at biblioteker i vid udstrækning har den viden, der hører til for at formidle disse ressourcer i de virtuelle læringsmiljøer.Abstract in EnglishThis paper is an attempt to connect students’ information activities (to seek, to handle scientific information …) to their learning activities like text reading and the discursive processing of learning contents. Starting point is a, for e-learning typical linking of resources of different type on one learning platform, hereunder primary resources (scholarly articles and books in the first place) and secondary ones like bibliographical databases and other supporting material. The fact that these resources are organized in one virtual learning space is an important precondition that secondary materials, being as a rule associated with the library domain, can acquire the status as learning objects as well, on equal bar with traditional, primary documents. – On the background of virtual integration of e-materials the notion of “learning potential” is introduced, analyzed empirically in the form of classical topical search tools (thesauri and classification systems) realized in hybrid types of material, including both primary (for example, e-book packages) and secondary material (bibliographies). One practical consequence of this is that libraries do have the right competence to mediate these resources in virtual learning environments.

<p>Mål for kvalitetsindikatorene er å belyse kvaliteten av tjenestene, gi styringsinformasjon og bidra til forbedring. Kvalitetsindikatorene som er i bruk i Norge publiseres på fylkesnivå med god kvalitet på dataene. Denne statistikken gir også mulighet for epidemiologisk forskning. De nordiske kvalitetsindikatorene gir mindre mulighet for sammenlignbarhet og analysering da de er basert på ulike datakilder og innsamlingsmetoder. Det er fotnote til hver indikator om hvordan dataene er fremskaffet i hvert land, og her fremkommer ulikheter i datakildene. Arbeidet med utvikling og forbedring av både de norske og de nordiske kvalitetsindikatorene er kontinuerlig. Det er ønskelig med flere indikatorer som kan måle eller gi en indikasjon på kvalitet på tannhelsetjenester. Mange punkter kan per i dag ikke måles på grunn av mangelfull datakvalitet og få rapporteringskrav for privat tannhelsetjeneste.</p><p>Wilberg MM. Quality indicators in dental health in Norway and the Nordic countries. Nor J Epidemiol 2012; 22 (1): 55-58.</p><p>ENGLISH SUMMARY</p><p>Quality indicators are used to provide management information and contribute to improvement. The quality indicators used in Norway are based on sound data and published at the county level. This statistic allows for epidemiological research. The Nordic quality indicators provide less opportunity for comparability and analysis because there are a lot of different data collection methods. The footnote to each indiator on how the data is provided in each country shows the differences in data sources. Development and improvement of both the Norwegian and Nordic quality indicators is a continuous process. More indicators that can measure or give an indication of the quality of dental services are desirable. Many items can not currently be measured due to sub-optimal data quality and little reporting requirements for private dental services.</p>

<p>Medisinsk forskning har ført til store framskritt de siste tiårene. Det er investert mye mer ressurser på basalforskning og klinisk forskning enn på å utvikle og evaluere metoder for å sikre at pasientene får nytte av forskningen. Formålet med implementeringsforskning er å redusere gapet mellom forskning og praksis, ved å utvikle og evaluere tiltak som kan sikre at behandlingen som pasientene mottar er kunnskapsbasert, at den er omsorgsfull og av god kvalitet.</p><p>I denne artikkelen gjør vi rede for hva implementering og implementeringsforskning er. Vi belyser historikken til denne unge vitenskapen, og illustrerer mangfoldet i de faglige tilnærmingene og begrepene som brukes om det å få forskning brukt i praksis. Det finnes en rekke teorier om endring av atferd, både på individnivå og på organisatorisk nivå. Teoriene er imidlertid i liten grad testet empirisk, særlig når det gjelder å endre atferd i helsetjenesten.</p><p>Systematiske oversikter over metodisk gode studier er den beste kilden til informasjon om effekt av implementeringstiltak. The Cochrane Effective Practice and Organisation of Care Group (EPOC) er en viktig kilde for slike oversikter. De systematiske oversiktene som er utarbeidet på dette feltet viser at passive dissemineringstiltak har begrenset effekt, mens mer aktive tiltak kan ha liten til moderat effekt. Det er ofte betydelig variasjon i effekt på tvers av studiene. Det er derfor viktig å få bedre kunnskap om hvilke faktorer som kan forklare slike forskjeller i effekt.</p><p>Vi gir eksempler på norske implementeringsstudier, og refererer bidrag fra forskere ved Kunnskapssenteret. Implementeringsforskningen kan, hvis den lykkes, sikre pasientene bedre behandling.</p><p>Flottorp S, Aakhus E. <strong>Implementation research: science for improving practice</strong>. Nor J Epidemiol 201 3; <strong>23</strong> (2): 187-196.</p><p><strong>ENGLISH SUMMARY </strong></p><p>Medical research has led to major advances in recent decades. More resources have been invested in basic and clinical research than into the development and evaluation of methods to ensure that patients benefit of research findings. The purpose of implementation research is to reduce the gap between research and practice, by developing and evaluating measures to ensure that the treatment patients receive is evidencebased, caring and of high quality.</p><p>In this article, we briefly explain implementation and implementation research. We illustrate the history of this young science, and the diversity of academic approaches and concepts used when trying to get research into practice. There are a number of theories about behavioural change, both at the individual and organisational level. The theories are, however, rarely tested empirically, especially when it comes to changing behaviour in the health services.</p><p>Systematic reviews of methodologically rigorous studies are the best source of information about the effects of implementation interventions. The Cochrane Effective Practice and Organisation of Care Group (EPOC) is a major source of such reviews. The systematic reviews that have been produced in this area indicate that passive dissemination has limited impact, while more active interventions may have small to moderate effects. There is often considerable variation in the effects across studies. It is therefore important to gain better knowledge of the factors that may explain such effect-differences.</p><p>We give examples of Norwegian implementation studies, and refer contributions from researchers at the Norwegian Knowledge Centre for the Health Services. Implementation research has the potential, if successful, to ensure that patients receive better health care.</p>

Although numerous Paramphistomum species have been described from the rumen and reticulum of domestic and wild ruminants, information about rumen flukes in reindeer is sparse and their nomenclature is somewhat conflicting. Rumen fluke of reindeer is usually referred to as P. cervi, but P. leydeni and Cotylophoron skriabini are also mentioned in the literature. Here, the surface structures and internal anatomy of rumen flukes from reindeer, as seen by scanning electron microscopy (SEM) and in histological sections under light microscopy, are presented. The aim of the study was to find morphological information to enable identification of rumen flukes in reindeer to species level. In addition, the morphology of rumen flukes collected in winter (winter flukes) was compared with that of flukes collected in summer (summer flukes). Key morphological findings were as follows: the acetabulum of the rumen flukes was of paramphistomum type, the pharynx of liorchis type, and the genital atrium of leydeni type. Both winter and summer flukes shared these morphological features. Based on these findings, it was concluded that rumen flukes of reindeer in Finland belonged to the species P. leydeni. Significant morphological variation was observed when winter and summer flukes were compared. The winter fluke was smaller in size, possessed immature gonads (testes, ovary, uterus), and immature accessory genital glands (Mehlis’ gland, vitelline follicles), and had barely discernible tegumental papillae. These data indicate that winter rumen flukes represent an immature stage of P. leydeni and summer flukes the mature stage of the same species. Further, these findings suggest that the rumen flukes of reindeer during wintertime in Finland have a slowed or inhibited lifecycle.Abstract in Finnish / Yhteenveto:Poron pötsimadon (Paramphistomum leydeni) morfologiassa esiintyy selvää vuodenaikaisvaihtelua Pötsimatoja (Paramphistomum spp.) löytyy monien villien ja kotieläiminä pidettävien märehtijöiden pötsistä tai verkkomahasta. Poron pötsimadosta on saatavilla varsin niukasti tietoa, ja lähteestä riippuen poron pötsimadon esitetään yleensä kuuluvan Paraphistomum cervi -lajiin. P. leydeni ja Cotylophoron skriabini ovat muita poron pötsimadon yhteydessä kirjallisuudessa esiintyviä lajinimiä. Tässä tutkimuksessa pyrittiin saamaan lisävalaistusta poron pötsimatojen taksonomiaan tunnistamalla Suomessa poroilta kerättyjä pötsimatoja lajitasolle. Tutkimuksessa käytettiin pötsimadoista tehtyjen kudosleikkeiden mikroskooppisen tutkimuksen sekä pyyhkäisyelektronimikroskoopin tarjoamia mahdollisuuksia. Lisäksi tutkimuksessa verrattiin poron pötsistä talviteurastuksen yhteydessä kerättyjen matojen rakennetta kesällä kuolleiden tai lopetettujen porojen pötsistä saatuihin matoihin. Sekä talvella että kesällä poimitut madot - huolimatta huomattavasta morfologisesta vaihtelusta ”talvi- ja kesämatojen” välillä - kuuluivat Paramphistomum leydeni -lajiin. Talvella kerätyt madot olivat selvästi pienikokoisempia, niiden ulkopinta oli vain niukasti nystyinen ja niiden sukuelimet apuelimineen olivat kehittymättömät verrattaessa niitä kesällä poimittujen matojen vastaaviin rakenteisiin. Tutkimuksen tulokset viittaavat siihen, että talvella poron pötsissä esiintyvät pienikokoiset pötsimadot ovat keskenkasvuisia P. leydeni -pötsimatoja ja että Suomessa pötsimadon kehittyminen on talvisaikaan pysähdyksissä tai hyvin hidasta. Abstract in Swedish / Sammandrag: Renens vomflundra (Paramphistomum leydeni) uppvisar en tydlig morfologisk årstidsvariation Vomflundror (Paramphistomum spp.) förekommer i vommen hos vilda och tama idisslare. Uppgifter om renens vomflundror är sparsamma och de presenteras i allmänhet som Paramphistomum cervi. P. leydeni och Cotylophoron skriabini är andra i litteraturen nämnda artnamn för renens vomflundror. I denna undersökning strävade man till att få information om renens vomflundrors taxonomi genom att identifiera vomflundror som insamlats från renar i Finland. I undersökningen studerades vävnadssnitt av vomflundror med ljusmikroskop och scanningelektronmikroskopets möjligheter utnyttjades också. Därtill gjordes en morfologisk jämförelse av vomflundror som insamlats under renslakten på vintern med vomflundror som härstammade från renar som dött eller avlivats under sommaren. Trots betydande morfologiska variationer mellan de vomflundror som insamlades på vintern och de som erhölls på sommaren var det fråga om en och samma art, Paramphistomum leydeni. ”Vinter” vomflundrorna var betydligt mindre, ytan var obetydligt knottrig och könsorganen med tillhörande strukturer var outvecklade i jämförelse med motsvarande strukturer hos ”sommar” vomflundrorna. Undersökningen ger en antydan om att de på vintern i renens vom förekommande små vomflundrorna är unga P. leydeni vomflundror och att de utvecklas mycket långsamt eller rentav tillfälligt avstannar i sin utveckling på vintern i Finland.

Syftet med denna studie var att finna kunskap om vad som är viktigt för sjuksköterskan att tänka på i mötet med patienter som ska få en stomi. Metoden var en systematisk litteratur studie enligt Polit, Beck & Hungler (2001). Åtta vetenskapliga artiklar har granskats för att besvara frågeställningen. Resultatet visar att information och stöd före stomi operationen är mycket viktigt. Patientens förmåga att själv sköta sin stomi är viktig för anpassningen till livet med stomi. Det antyds att mer kunskap och själförtroende behövs hos sjuksköterskan när det gäller att ta upp diet och sexualitet med patienten. Patientens familj är i behov av stöd för att bli delaktiga i patientens omvårdnad.
The purpose of this study was to find knowledge about what is important for nurses to consider when meeting a patient who is going to have a stoma operation. The method used was a systematic literature review according to Polit, Beck & Hungler, (2001). Eight scientific articles have been used as foundation of the result in this study. The result shows that information and support is essential before the operation. The patient’s ability to care for his stoma is important for his adaptation to life with a stoma. It is suggested that nurses need more knowledge and confidence to address the areas of diet and sexuality. The family should be supported and included in the patients care.

Självexponering (self-disclosure) är en process där man delar med sigav sina tankar, känslor och berättar saker om sig själv till en annanperson av egen vilja. Syftet med studien var att undersöka vadungdomar berättar och inte berättar till sina föräldrar och undersökavilka strategier de använder. Ungdomar i årskurs åtta i en stadbelägen i Mellansverige blev intervjuade i grupp. Totalt 53respondenter ställde upp på intervjuerna, varav 26 var flickor och 27pojkar. En tematisk analys genomfördes och materialet struktureradesin i fem olika teman: positiva upplevelser, negativa upplevelser, närarelationer, fritidsaktiviteter och filtreringsstrategier. Ungdomar valdeoftast att strategiskt dölja information då de kände att föräldrarnakunde bli upprörda, vilket var något de ville undvika. Undanhållandetav information kunde även kopplas till rädsla och ängslan över attbehöva ha djupa samtal med föräldrarna. Utlämnandet av informationberodde på hur bra relationen var mellan förälder och barn.
Self-disclosure is a process of sharing your thoughts, feelings andsharing information about yourself to another person. The purpose ofthis study was to examine what adolescents disclose and what theydon't disclose to their parents as well as how they withholdinformation from their parents. A total of 53 adolescents consisting of26 females and 27 males in the 8th grade participated in groupinterviewsin this study. In a thematic analysis of interviews, it wasfound five different themes: positive experiences, negativeexperiences, close relationships, leisure activities and strategies forwithholding information. The results showed that adolescents chose towithhold information from their parents when they felt that theirparents could get upset. Adolescents feared the consequences andwanted to avoid conversations with their parents where they had toexplain themselves. Disclosure of information depended often on howstrong the relationship was between parent and child.

Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa patientens upplevelse av att få information från sjuksköterskor angående egenvård vid venösa bensår . Artiklarna söktes på databaserna Medline och Cinahl. Sökorden som användes var leg ulcer, information, experience, self-care. Resultatet inkluderade elva artiklar där åtta hade kvalitativ ansats, två hade kvantitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Patienternas upplevelser av att få information varierade. En del var positiva till informationen på grund av sitt förtroende för sjuksköterskan. Relationen spelade stor roll i deras bedömning av informationen. En del patienter upplevde förvirring av att få information på grund av motstridig information från olika sjuksköterskor. Upplevelsen påverkades inte av hälso- och sjukvårdens system och patienterna beskrev lika hög tillfredställelse av informationen vid vård i hemmet som på avdelning. När det gällde kunskapssökning ville patienter ha mer kunskap och de tyckte den nuvarande informationen var otydlig och oklar. Det tydde på att patienternas upplevelser av information från sjuksköterskor angående egenvård påverkade deras inställning till egenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna ska veta hur de kan förmedla informationen till patienterna och informationens betydelse i samband med egenvård.
The Aim of this study was to describe and summarize the patient's experience in receiving information from nurses about self-care for venous leg ulcers.Articles were searched on Medline and Cinahl with the keywords leg ulcer, information, experience and self-care. The results included eleven articles, eight with a qualitative approach, two with a quantitative approach, and one with both qualitative and quantitative approach. Patients' experiences in receiving information varied. Some were positive about the information because of the confidence to the nurse. Relationships played a large role in their assessment of the information. Some patients experienced confusion of obtaining information because of conflicting information from different nurses. The experience was not affected by the health care system and the patients described as high satisfaction of the informationin home as the ward. With regard to search of knowledge the patients wanted to have more knowledge and they thought the current information was vague and unclear.It is suggested that patients' perceptions of information and in receiving information from nurses about self-care affected their  self-care behavior.  Therefore it is important that nurses know how to pass on information to patients and the importance of information in self-care.

Bakgrund Ungefär en person får ett cancerbesked varje timma i Sverige. Beroende på individens diagnos och tillstånd, tvingas personen inse att denne står inför andra förutsättningar och att livet plötsligt förändrats. Ett cancerbesked leder ofta till att personen försätts i en kris, en kris varje individ på olika sätt försöker övervinna. I samband med ett cancerbesked är kommunikationsförmågan och bemötandet två viktiga faktorer som har en betydande roll i mötet med patienten. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av faktorer som påverkar mötet i samband med ett cancerbesked. Metod En litteraturöversikt valdes som metod till föreliggande studie. Databassökningar genomfördes och totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär för att besvara studiens syfte. Resultat De fyra teman som presenteras i resultatet är betydelsen av individanpassad information, preferenser gällande informationens innehåll, betydelsen av vårdpersonalens bemötande och förtroende för vårdpersonalen. Det framkom att beskedet bör lämnas på ett individanpassat sätt och att patienten ska involveras i sjukdomsprocessen. Vidare ska vårdpersonalen tillämpa ett empatiskt och känslomässigt bemötande samt inge en känsla av hopp till patienten. Slutsats Utifrån de inkluderade studierna framkom att det är många aspekter som vårdpersonalen bör ta i beaktning för att göra patientens upplevelse av mötet i samband med cancerbeskedet så lindrigt och hanterbart som möjligt. Författarna till föreliggande studie identifierande följande betydelsebärande faktorer: att informationen utformas efter det enskilda behovet, stöd av närstående, att vårdpersonalen tillämpar ett förenklat och anpassat språk, att det bringas klarhet i sjukdomsprocessen, att patientens delaktighet i processen främjas, avvarande av tid, att patienten ges utrymme för sin reaktion och att främja att patienten vågar visa känslor, att personalen tillämpar ett empatiskt och känslomässigt bemötande, ett gott samarbete mellan professionerna, att vårdpersonalen tillämpar bra kommunikationsstrategier, förtroende för vårdgivaren och avslutningsvis vårdpersonalens förmåga att förmedla hopp.

Syftet med denna studie är undersöka en lesbisk bokcirkels identitetsstärkande potential. Vi undersöker vad deltagarna får ut av läsningen av lesbisk litteratur och vad de önskar se i litteraturen. Vidare diskuteras vilka sociala funktioner en lesbisk bokcirkel kan fylla för deltagarna och vilken roll läsningen har i detta. Studien visar att bokcirkeln fyller en viktig roll för deltagarna i stärkandet av den lesbiska identiteten men också att de efterfrågar mer nyanserad litteratur. Utifrån detta lägger vi fram förslag för hur bibliotekarier kan jobba med lesbiska läsare som biblioteksanvändare.

Denna rapport presenterar en utveckling av uDecide, som är ett sorts hjälpmedel för att lättare kunna ta beslut. Ett verktyg som man kan använda för att ställa frågor till andra människor med hjälp av en bild och svarsalternativ för att få ett personligt svar eller åsikt. Syftet med detta projekt är att utveckla en användbar hi-fi prototyp som i sin tur ska vidareutvecklas av webbyrån Roxbury och uDecidegrundarna. Arbetet utgår från en befintlig uDecide iOS mobilapplikation, och fokus har lagts på att förbättra användarupplevelsen och implementera nya funktioner. Med hjälp av förstudier och användartester har vi utvecklat en webbaserad, responsiv hi fi-prototyp. Lösningen presenterar ny utveckling av navigering, struktur på inlägg och ny meny. Ett kommentarsfält har implementerats i hi-fi prototypen vilket kommer att ge användarna möjlighet att interagera med varandra och ge mer personliga åsikter.
This report describes a development of the mobile application uDecide. uDecide is a tool which you can use to ask other people a question including a picture and alternative answers to get an individual answer or opinion. The objective of this project is to develop an usable hi-fi prototype, which in turn will be further developed by the web designers Roxbury and the founders of uDecide. The development originates from a current uDecide IOS mobile application and focus is to improve user satisfaction and to implement new functions. Supported by pre-development research and user tests we have developed a webbased, responsive and interactive hi-fi prototype. The solution presents a new development in navigation, structure of additions and responses, including a new menu. A commentary function has been implemented in the hi-fi prototype, which will give the users the option to interact and provide more personal opinions.

This is a study about art exhibitions and the flow of spatial movement within them. The thesis of this work is how to create an active and guiding flow of movement within a smaller exhibition space. Using the methods Timing and Tracking and Spatial Analysis, three different art exhibitions in smaller spaces are studied to see how the flow of spatial movement is created. Former studies about spatial movement and how form and space affect visitors’ behavior by Wineman and Peonies (2010) and Ching and Binggeli (2012) have been taken into account for this study.  The results of studying three exhibitions; Paper Art, Nya Målningar and Kemiska Undersökningar, show that the use of walls and furniture positively affects an active and guiding movement even within the limitations of smaller exhibition spaces.  Three different examples have been created to show how an active and guiding spatial movement within smaller spaces may be achieved. These examples also visuality represent the spatial movement within a smaller exhibition space. The examples are created in the form of floor-plans and coloured sketches to demonstrate how exhibition designers and artists could effectively use smaller spaces for art exhibitions.

Syftet med uppsatsen är att kunna erbjuda små till medelstora företag förslag på lämpliga modeller och IT-stöd att använda till omvärldsanalys. Genom att föreslå modeller och IT-stöd samt hur de används kan företag upprätta ett omvärldsanalysarbete utan att hyra in extern hjälp. Större företag har ofta en större budget och även resurser som aktivt arbetar med att bevaka omvärlden. Den sortens resurser finns inte i mindre företag eftersom kostnaden att hyra in konsulter för hjälp med omvärldsanalysarbete är för hög. Det i kombination med att kunskap saknas om hur ett omvärldsanalysarbete kan genomföras resulterar i att det ofta inte blir av. Fyra omvärldsanalysmodeller valdes ut och testades vid workshoppar på två olika företag. Vid sidan av det har kompletterande intervjuer genomförts på tre företag samt att en studie av lämpliga IT-stöd för omvärldsbevakning upprättats. Undersökningen visade att en manual är den mest lämpliga presentationsformen för hur små till medelstora företag kan använda sig av utvalda modeller och IT-stöd vilket skulle bidra till att de inte behöver hyra in extern hjälp för att starta ett omvärldsanalysarbete. I manualen framgår också vilka omvärldsanalysmodeller och IT-stöd som funnits mest lämpliga för små till medelstora företag.
The purpose of this thesis is to offer models and IT-supportive tools for external business intelligence for smaller to medium sized businesses. Larger businesses often have more funds and resources that continuously work to monitor the surrounding environment. However, due to the fact that small businesses lack the time and knowledge to investigate external business intelligence sufficiently, and lack appropriate funds to hire a consultant, as they are too expensive, smaller businesses rarely ever have access to these resources. Four models for external business intelligence were chosen and tested in workshops with two different companies, three different companies were approached and participated in interviews, and a study on useful IT-supporting tools for external business intelligence was conducted. The study has shown that the most suitable way to display models and IT-supportive tools is with a manual that would assist smaller to medium sized businesses with external business intelligence without the need to hire external assistance.

Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.