Academic literature on the topic 'Facklig organisationsgrad'

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut. Trots att ordföranden anser att det lokala facket fortfarande är en stark motpart på arbetsmarknaden finner studien flera områden där minskat medlemsantal visat sig få konsekvenser. Legitimitetsproblem, hos arbetsgivare i allmänhet och i den privata sektorn i synnerhet, upplevs som en av följderna av det sjunkande medlemsantalet. Färre antal medlemmar ger minskade ekonomiska resurser som resulterar i att facket tvingas reducera sin lokala verksamhet, vilket bland annat påverkar medlemsservicen. Det minskade medlemsantalet har följaktligen lett till begränsade möjligheter att genomföra det lokala fackliga arbetet. Enligt de lokala fackliga ordförandena är det centralt för facket att vända den negativa medlemsutvecklingen genom att bli bättre på att informera om sin verksamhet samt anpassa sig till den allt mer privatiserade arbetsmarknaden.

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union. This study is based on qualitative interviews with three persons working within the agreement area of IF Metall and three persons within the agreement area of Kommunal. To interpret our empirical material we use Max Weber´s theory of social action. The study shows that the membership fee is an important factor for the decision to stay out of the union but even more important is the lack of personal benefits that union membership is associated with. Generally the interviewees think that the union, to increase the personal benefits, should be more present in the working place and that they should work more intensively to improve the work environment, workplace safety and job security. The union is not considered to offer personal safety to the extent they ought to. The protection that is requested stretch from qualified support in labour law negotiations to a secure and steady income in case of unemployment or sickness.
Den fackliga organisationsgraden har kontinuerligt minskat sedan mitten av 1990-talet. Uppsatsens syfte är att undersöka fackligt oorganiserades förhållningssätt till facket. Centrala frågor är vilka personliga erfarenheter respondenterna har av facket samt vilken syn de har på facket som fenomen. Enligt tidigare forskning är de höjda egenavgifterna till a-kassorna och de stigande medlemsavgifterna till fackförbunden kring 2007 den främsta orsaken till medlemsraset inom LO. De ökade avgifterna ledde till en ökad ackumulerad kostnad för de som både var fack- och a-kassemedlemmar, vilket påverkade medlemsantalet negativt för facket. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med tre fackligt oorganiserade personer inom IF Metalls avtalsområde och tre inom Kommunals. I tolkningen av det empiriska materialet använder vi oss av Max Webers teori om sociala handlingstyper. Vår studie visar att medlemskostnaden spelar en viktig roll i beslutet att avstå medlemskap men att den upplevda personliga nyttan med medlemskap är ännu mer avgörande. Intervjupersonerna anser generellt att facket, för att öka den personliga nyttan, skulle behöva vara mer närvarande ute på arbetsplatserna och ta mer kamp för en förbättrad fysisk och psykosocial arbetsmiljö och anställningstrygghet. Facket anses inte heller i tillräcklig grad ge det personliga skydd som det borde till medlemmarna. Skyddet de efterfrågar kan handla om allt från ett kvalificerat stöd i arbetsrättsliga förhandlingar till en tryggad inkomst vid arbetslöshet och sjukdom.

Studien syftar till att öka förståelsen för den fackliga organisationsgraden inom branschen för hushållsnära tjänster genom att utifrån ett kvalitativt angreppssätt undersöka vad som påverkar huruvida hushållsarbetare ansluter sig till facket eller inte. I studien undersöks hushållsarbetare och fackförbundet Kommunal utifrån Ahrnes förståelse av organisationer som förvaltare av kollektiva resurser, och Meluccis förståelse av sociala rörelser som beroende av en kollektiv identitet. Metod är kvalitativa forskningsintervjuer samt kvalitativ textanalys. Empirin består av sammanlagt nio intervjuer och skrivet material från Kommunal. Av analysen framgår att hushållsarbetarna uppfattar flera av de resurser som ett medlemskap ger tillgång till (trygghet, kunskap, organisationsstrukturer och medlemsförmåner) som intressanta. Vissa likvärdiga resurser går dock att få tag i utan ett fackmedlemskap, uppges i intervjuerna. Det uttrycks även ett visst intresse bland hushållsarbetarna att bidra till organisationens arbete. Vidare tolkas förutsättningarna för gruppen fackmedlemmar att skapa en kollektiv identitet som goda. För gruppen hushållsarbetare ses förutsättningarna för den kollektiva identitetskonstruktionen inte som lika goda. Trots detta framkommer vad som här tolkas som tendenser till förhandlingar kring gemensamma intressen inom gruppen. Analysen visar också att hushållsarbetarnas intresse av ett fackmedlemskap begränsas av vissa av de åtaganden ett medlemskap innebär. Även arbetsgivares påtryckningar att stå utanför facket, samt tillgången på icke-exklusiva resurser uppges fungera som begränsande på fackmedlemskapet. Hushållsarbetarna bidrar till Kommunals maktresurser på ett flertal sätt, vilket gör dem intressanta att rekrytera. Rekryteringssvårigheter specifika för branschen kan dock tänkas göra att intresset för att rekrytera hushållsarbetare minskar. De faktorer som framstår som specifika för hushållsbranschen vad gäller påverkan på organisationsgrad är framförallt kopplade till arbetets utformning. Att arbetet är förlagt i privata hem och till stor del är ett ensamarbete, begränsar hushållsarbetarnas möjlighet att träffas och därmed skapa en kollektiv identitet, samt försvårar rekryteringsarbetet för Kommunal.

Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi. Studien är baserad på materialet från en internetbaserad enkät som är framställd i programmet Evasys. De respondenter som har ingått i studien är före detta medlemmar i SKTF som under perioden december 2008 till februari 2009 hade begärt utträde ur fackförbundet. Studien har utgått från en deskriptiv analys som är av en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen visade bland annat att nästan en tredjedel av undersökningsdeltagarna var missnöjda med SKTF:s lokala fackliga arbete. Det visade även att en lägre medlemsavgift skulle få 33 procent av respondenterna att överväga ett nytt medlemskap i SKTF. Slutligen var Ledarna det fackförbund som merparten av de före detta medlemmarna hade valt att övergå till.

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande människors inställning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga människor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nå ökad förståelse för varför unga människor i åldern 20-24 år inte är medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts så mycket tidigare forskning på varförunga människor väljer att stå utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes på unga arbetande människor. Det vi kom fram till var att unga inte är intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har någon kunskap om facket eller vad de gör, men också dels föratt de har en osäker position på arbetsmarknaden. Detta resulterar i att de anser att en fackavgift blir en onödig utgift för dem, eftersom de inte vet hur länge de kommer att arbeta kvar på denarbetsplatsen eller inom den branschen. De unga har en instrumentell inställning till sitt arbete och ingen av respondenterna vill arbeta kvar där i framtiden. Senare i livet kan merparten av respondenterna tänka sig att gå med i facket. När deras arbete är mer meningsfullt för dem och när de har nått en trygg anställning inom det som är relevant för deras utbildningar.