Academic literature on the topic 'Fackligt medlemskap'

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union. This study is based on qualitative interviews with three persons working within the agreement area of IF Metall and three persons within the agreement area of Kommunal. To interpret our empirical material we use Max Weber´s theory of social action. The study shows that the membership fee is an important factor for the decision to stay out of the union but even more important is the lack of personal benefits that union membership is associated with. Generally the interviewees think that the union, to increase the personal benefits, should be more present in the working place and that they should work more intensively to improve the work environment, workplace safety and job security. The union is not considered to offer personal safety to the extent they ought to. The protection that is requested stretch from qualified support in labour law negotiations to a secure and steady income in case of unemployment or sickness.
Den fackliga organisationsgraden har kontinuerligt minskat sedan mitten av 1990-talet. Uppsatsens syfte är att undersöka fackligt oorganiserades förhållningssätt till facket. Centrala frågor är vilka personliga erfarenheter respondenterna har av facket samt vilken syn de har på facket som fenomen. Enligt tidigare forskning är de höjda egenavgifterna till a-kassorna och de stigande medlemsavgifterna till fackförbunden kring 2007 den främsta orsaken till medlemsraset inom LO. De ökade avgifterna ledde till en ökad ackumulerad kostnad för de som både var fack- och a-kassemedlemmar, vilket påverkade medlemsantalet negativt för facket. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med tre fackligt oorganiserade personer inom IF Metalls avtalsområde och tre inom Kommunals. I tolkningen av det empiriska materialet använder vi oss av Max Webers teori om sociala handlingstyper. Vår studie visar att medlemskostnaden spelar en viktig roll i beslutet att avstå medlemskap men att den upplevda personliga nyttan med medlemskap är ännu mer avgörande. Intervjupersonerna anser generellt att facket, för att öka den personliga nyttan, skulle behöva vara mer närvarande ute på arbetsplatserna och ta mer kamp för en förbättrad fysisk och psykosocial arbetsmiljö och anställningstrygghet. Facket anses inte heller i tillräcklig grad ge det personliga skydd som det borde till medlemmarna. Skyddet de efterfrågar kan handla om allt från ett kvalificerat stöd i arbetsrättsliga förhandlingar till en tryggad inkomst vid arbetslöshet och sjukdom.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna. Vilket följs av teman om varför unga personer ska bli medlemmar i facket, därefter om unga personer går med i facket när de blir äldre och slutligen hur de fackliga organisationerna tror att rekryteringsarbetet kommer se ut i framtiden. Resultatet visar att studerande är en väldigt viktig målgrupp men att facken därefter har svårt att hitta en entydig strategi för fortsatt rekrytering. Slutsatsen är att de fackliga organisationerna inriktar sig till stor del mot studerande men därefter har de svårt att utarbeta specifika strategier för att nå personerna efter de avslutat sin utbildning. Efter utbildningen är det ofta upp till de lokala fackliga klubbarna att rekrytera medlemmar och de skiljer sig ofta hur mycket resurser som läggs på rekrytering. De flesta fackliga organisationerna ser målgruppen studerande och därefter anställd och arbetar inte utifrån åldersgrupper för att nå ut till oorganiserade personer.

Undersökningens syfte var att få en djupare förståelse kring motiv för fackligt medlemskap och att se vilka skillnader och likheter det fanns i kvinnor och mäns motiv till fackliga medlemskap. Men även undersöka privat och offentligt anställdas motiv till fackligt medlemskap. Teorier som användes var bland annat Lysgaards teori om arbetarkollektivet för att få en förståelse för hur fackföreningarna interagera med arbetsorganisationen. Vidare presenteras även Kjellbergs tankar om individerna fackliga medlemskap och Collins teori om interaktionsritualer. Sedan används även svenska och internationella artiklar som går att applicera på fackligt medlemskap. En kvalitativ metod valdes och en blandning mellan strategiskt och bekvämlighetsurval gjordes när vi skulle välja ut respondenter. Respondenterna som valdes ut var fem kvinnor och fyra män, av dessa var fem offentligt anställda och de resterande fyra var privatanställda. Intervjusvaren transkriberades och kopplades sedan ihop med teorierna. Ytterligare en kodning gjordes där nyckelord, memos och starka ord plockades ut ur intervjusvaren. Resultatet visade att det gick att utläsa att det finns varierande motiv till fackligt medlemskap i form av att medlemskapet ger respondenterna en trygghet och att det finns en koppling mellan interaktionsritualer och individens syn på fackföreningar. Det går inte att utläsa några större skillnader eller likheter mellan kvinnor och män eller offentligt och privat anställda i undersökningen. Men slutsatsen är att det fackliga medlemskapet är något väldigt individualistiskt. Varje respondent grundar sina tankar och idéer på saker och händelser de har ansett varit betydelsefullt för dem.

Denna uppsats behandlar rivningsarbetarna och deras inställning till sitt LO-förbund. Det övergripande frågeställningen är varför facket och det fackliga engagemanget är så svagt bland rivningsarbetarna trots att de tillhör byggnadssektorn, en bransch som historiskt kännetecknats av starka fackliga organisationer. Det empiriska materialet utgörs av en fallstudie fokuserad på ett medelstort rivningsföretag verksamt i Stockholmsregionen, inklusive intervjuer mad anställda och representanter för ägare och fackförbund. Vidare görs en beskrivning av rivningsbranschen baserad på befintligt material och egna erfarenheter. Uppsatsen utgår teoretiskt från Korpis maktresursansats, vilken problematiseras och kontrasteras med nyare forskning om arbetslivets förändringar under en alltmera globaliserad kapitalism och de konsekvenser det får för det fackliga arbetet. Resultaten visar att orsaken till att vissa rivningsarbetare väljer att stå utanför sin fackliga organisation medan andra förblir medlemmar och engagerar sig fackligt är komplex. Å ena sidan finns en spridd uppfattning om att kollektivt agerande och fackligt arbete är principiellt positivt. Å andra sidan finns en allmän misstro mot faktiska möjligheter för facket att ha inflytande och en ovilja att personligen engagera sig. Även om rivningsarbetare ingår i ett starkt förbund utgör de vidare en marginaliserad grupp inom organisationen med små möjligheter att stå emot krav från andra grupper. Till det kommer ökade kostnader för medlemskap som inte anses motsvara nyttan av fackanslutning. De flesta rivningsarbetare finns dessutom i småföretag där avståndet till ledning är kort och individuella snarare än kollektiva lösningar ses som en mer framkomlig väg. Situationen för rivningsarbetare är därmed nära kopplad till en mera övergripande försvagning av de fackliga organisationernas förmåga att tillvarata sina medlemmars intressen. Den fulla sysselsättningen har undergrävts och arbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå, särskilt för svaga grupper som konkurrerar med oorganiserade och fattiga migranter. Det fackliga värn LO identifierat som ett viktigt element i den kollektiva motmakt de fackliga organisationerna kan erbjuda sina medlemmar har försvagats. För den enskilde arbetaren blir facket därför inte längre något självklart alternativ att stödja med sitt medlemskap och eventuellt engagera sig i som förtroendevald.

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande människors inställning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga människor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nå ökad förståelse för varför unga människor i åldern 20-24 år inte är medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts så mycket tidigare forskning på varförunga människor väljer att stå utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes på unga arbetande människor. Det vi kom fram till var att unga inte är intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har någon kunskap om facket eller vad de gör, men också dels föratt de har en osäker position på arbetsmarknaden. Detta resulterar i att de anser att en fackavgift blir en onödig utgift för dem, eftersom de inte vet hur länge de kommer att arbeta kvar på denarbetsplatsen eller inom den branschen. De unga har en instrumentell inställning till sitt arbete och ingen av respondenterna vill arbeta kvar där i framtiden. Senare i livet kan merparten av respondenterna tänka sig att gå med i facket. När deras arbete är mer meningsfullt för dem och när de har nått en trygg anställning inom det som är relevant för deras utbildningar.

Studien syftar till att öka förståelsen för den fackliga organisationsgraden inom branschen för hushållsnära tjänster genom att utifrån ett kvalitativt angreppssätt undersöka vad som påverkar huruvida hushållsarbetare ansluter sig till facket eller inte. I studien undersöks hushållsarbetare och fackförbundet Kommunal utifrån Ahrnes förståelse av organisationer som förvaltare av kollektiva resurser, och Meluccis förståelse av sociala rörelser som beroende av en kollektiv identitet. Metod är kvalitativa forskningsintervjuer samt kvalitativ textanalys. Empirin består av sammanlagt nio intervjuer och skrivet material från Kommunal. Av analysen framgår att hushållsarbetarna uppfattar flera av de resurser som ett medlemskap ger tillgång till (trygghet, kunskap, organisationsstrukturer och medlemsförmåner) som intressanta. Vissa likvärdiga resurser går dock att få tag i utan ett fackmedlemskap, uppges i intervjuerna. Det uttrycks även ett visst intresse bland hushållsarbetarna att bidra till organisationens arbete. Vidare tolkas förutsättningarna för gruppen fackmedlemmar att skapa en kollektiv identitet som goda. För gruppen hushållsarbetare ses förutsättningarna för den kollektiva identitetskonstruktionen inte som lika goda. Trots detta framkommer vad som här tolkas som tendenser till förhandlingar kring gemensamma intressen inom gruppen. Analysen visar också att hushållsarbetarnas intresse av ett fackmedlemskap begränsas av vissa av de åtaganden ett medlemskap innebär. Även arbetsgivares påtryckningar att stå utanför facket, samt tillgången på icke-exklusiva resurser uppges fungera som begränsande på fackmedlemskapet. Hushållsarbetarna bidrar till Kommunals maktresurser på ett flertal sätt, vilket gör dem intressanta att rekrytera. Rekryteringssvårigheter specifika för branschen kan dock tänkas göra att intresset för att rekrytera hushållsarbetare minskar. De faktorer som framstår som specifika för hushållsbranschen vad gäller påverkan på organisationsgrad är framförallt kopplade till arbetets utformning. Att arbetet är förlagt i privata hem och till stor del är ett ensamarbete, begränsar hushållsarbetarnas möjlighet att träffas och därmed skapa en kollektiv identitet, samt försvårar rekryteringsarbetet för Kommunal.

Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi. Studien är baserad på materialet från en internetbaserad enkät som är framställd i programmet Evasys. De respondenter som har ingått i studien är före detta medlemmar i SKTF som under perioden december 2008 till februari 2009 hade begärt utträde ur fackförbundet. Studien har utgått från en deskriptiv analys som är av en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen visade bland annat att nästan en tredjedel av undersökningsdeltagarna var missnöjda med SKTF:s lokala fackliga arbete. Det visade även att en lägre medlemsavgift skulle få 33 procent av respondenterna att överväga ett nytt medlemskap i SKTF. Slutligen var Ledarna det fackförbund som merparten av de före detta medlemmarna hade valt att övergå till.

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse. Slutligen visar uppsatsen också på att arbetsotrygghet även ärrelaterad till oron över att förlora sin sociala status eller att vid arbetslöshet inte finnas med iett socialt sammanhang. Detta indikerar att arbete för respondenterna även uppfyllde en viktigfunktion i avseende social samvaro och att den teoretiska modellen skulle kunnakompletteras med ytterligare en trygghetsdimension och är det social trygghet.Bakgrund:Internationalisering av ekonomin har medfört att arbetsstyrkan snabbare än tidigare måsteanpassas till rådande krav där en reglerad arbetsmarknad lyfts fram som ett hinder för arbetsmarknadsflexibilitet.Utvecklingen har bl.a. lett till en ökad känsla av arbetsotrygghetbland anställda. En eftersträvad aspekt av senare års arbetsmarknadsreformer uppges varaflexibilitet där fokus främst har legat på flexibilitet för arbetsgivare/organisationer ochföljaktigt en degradering av anställningsskyddet eller arbetstagares trygghet.Syfte:Syftet är att undersöka hur arbetslivstrygghet uppfattas av ett antal anställda och uppsagdasamt se vad deras uppfattning bygger på.2Metod:Med hänvisning till uppsatsens förståelsebaserade perspektiv genomfördes tio kvalitativaintervjuer där utgångspunkten för frågorna byggde på en redan framtagen teoretisk modellav olika dimensioner inom ramen för arbetslivstrygghet. Personerna som ingick i undersökningenrepresenterar kategorierna: uppsagda, personer som själva ansåg det fanns en risk föratt de skulle bli uppsagda och personer som ansåg det sannolikt att de skulle få behålla sinanställning.Resultat:Resultatet visar att likheter och skillnader i anställdas och uppsagdas uppfattning kringtrygghet i arbetslivet till större delen kan förklaras med hänvisning till faktorer som anställningssituation,fackliga uppdrag, utbildningsbakgrund samt civilstatus.