Academic literature on the topic 'Faircloughs kritiska diskursanalys'

Denne artikkelen utforsker hva atten ungdomsskolelærere sier om læringsverdien av film i engelskundervisningen. De filmene lærerne nevner er hovedsakelig fiksjonsfilmer om forhold i den engelskspråklige verden eller filmatiseringer av skjønnlitterære verk. Hvordan begrunner lærene bruken av disse filmene? Hvilke ytre forhold kan bidra til lærernes meningsskaping omkring filmbruk? Jeg bruker perspektiver fra Norman Faircloughs kritiske diskursanalyse for å utforske trekk ved lærernes refleksjoner i intervju. Jeg inndeler lærernes meningsskaping i fire antakelser om filmens læringsverdi; den referensielle, den kompensatoriske, den emosjonelle og den språklige verdien. Videre skisserer jeg hvordan disse refleksjonene kan knyttes til omliggende diskurser om hva man kan lære av film; i engelskfaget, i media og i lys av mer abstrakte diskurser om deltakelse og demokrati i norsk skole. Det synes å være enighet om at film fortjener en plass i engelskundervisningen. Imidlertid virker det som om forestillinger om filmens læringsverdi representerer en blindsone som i liten grad har fått kritisk et søkelys. Jeg mener at de perspektivene som belyses i denne artikkelen kan være gjenstand for diskusjon både i engelskfaget og på tvers av fag.Nøkkelord: fiksjonsfilmer, engelskundervisning, kritisk diskursanalyse, læreres diskursive praksiserAbstractWhen teachers say: “you can learn a lot from films”, what does this imply? This article explores interviews with eighteen Norwegian English teachers about the learning value of films in the lower secondary classroom. The films that these teachers talk about are mostly fiction films about conditions in the English-speaking world or film adaptations of literary texts. This article focuses on the teachers’ reasoning about fiction films. I use perspectives from critical discourse analysis (CDA) to explore how the teachers justify their choices and what notions of films they can be seen to rely on. There appears to be some sort of general agreement in the field of English teaching that films deserve a place in the classroom. Still, notions about the value of classroom film use might represent a blind spot that has escaped scrutiny.Keywords: fiction films, EFL teaching, critical discourse analysis, teachers’ discursive practices

Primært med udgangspunkt i de praktiske sproganalytiske elementer af Norman Faircloughs kritiske diskursanalyse analyseres moderne lovgivningsmæssige tekster om det danske biblioteksvæsen. Teksterne består af kulturministrenes taler ved Danmarks Biblioteksforenings årsmøde i 2001 og 2002 med nuancer fra talerne i år 1999, 2003 og 2004, samt Lov om biblioteksvirksomhed fra år 2000 og behandlingen af denne i folketinget som den fremstår i kildesamlingen redigeret af Warrer Bertelsen (2000).Tekstmaterialet repræsenterer således den politiske italesættelse af overvejende danske folkebiblioteker under henholdsvis Regeringen Poul Nyrup Rasmussen (23.3.1998 – 27.11.2001), som bestod af Det Radikale Venstre og Socialdemokratiet, hvorunder Elsebeth Gerner Nielsen fra de Radikale var kulturminister og Regeringen Anders Fogh Rasmussen (27.11.2001- ), der består af Venstre og Konservative og har den konservative Brian Mikkelsen som kulturminister. Politisk italesættelse af danske folkebiblioteker Der foretages en komparativ analyse, der afdækker hvorledes de respektive kulturministre motiverer biblioteksvæsenet til implementering af den gældende lovhjemmel.Analysen viser en forskel. Brian Mikkelsen ønsker bibliotekerne skal vende tilbage til den oprindelige kerneydelse i bibliotekerne – oplysning af folket gennem formidling af bøger. Elsebeth Gerner Nielsen betragter folkebibliotekerne som naturlige aktører på alle områder inden for kulturpolitikken, et engagement som skal understøttes ved anvendelse af nye medier. Brian Mikkelsen er ikke på samme måde som Elsebeth Gerner Nielsen personlig foregangsmand for en politisk stærk folkebibliotekssektor. Det personlige engagement overlades til embedsmandsværket og få centrale aktører i det udøvende biblioteksvæsen.Der perspektiveres til hvilken betydning disse kommunikative forskelle har for overlevelses-sikringen og den mere vidtgående udvikling af fremtidens folkebibliotek.

Det här är en empirisk undersökning kopplat till barns självständiga utomhusvistelse som undersöker vilka möjligheter barn har att utforska, upptäcka och vistas i sin närmiljö på egen hand. Vi vill ta reda på vilken påverkan rådande barndomssyn har på barns möjligheter att vistas utomhus. Vi vill även synliggöra hur pedagoger och föräldrar resonerar kring utomhusvistelse.Insamlingen utav empirin har skett genom intervjuer och enkätundersökningar för att både insamla kvalitativ och kvantitativ data. Analysen av empirin har influerats av Faircloughs kritiska diskursanalys där vi har försökt finna den rådande diskursordningen.Resultatet visar på att den fysiska miljön har en betydande påverkan på hur föräldrar begränsar barns utevistelse. Trafiken är den mest påtagliga faktorn, oavsett vilken typ av område boendet ligger i. Den sociala aspekten har även en stor påverkan på barns utomhusvistelse där normen om det goda föräldraskapet tycks väga tungt.

The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing “social services”. We found four discourses about collaboration, economy, criticism and work practices and procedures. We found social services mentioned in contexts involving money, resources, complaints, cooperation, collaboration, support, routines and responsibilities. The social services was briefly depicted, descriptions of their work was often omitted. The descriptions we found was often negative and contained assumptions that were not explained.
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka diskurser som kan identifieras i medias framställning av socialtjänsten. För att besvara syftet gjorde vi en kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell. Vi valde att fokusera vår studie på en lokaltidning då tidigare forskning funnit att det kan ses som möjligt att en lokaltidning har ett större inflytande på läsarna än en rikstäckande tidning då läsarna lättare kan knyta an till det som händer i närmiljön än det som skrivs nationellt. Vi använde oss av artiklar publicerade under 2013 och som innehöll ordet socialtjänst. Studien resulterade i fyra diskurser; samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, kritikdiskursen och diskursen om arbetssätt och rutiner. Vi fann att socialtjänsten nämns i sammanhang som berör pengar, resurser, klagomål, samarbete, samverkan, stöd, rutiner och ansvar. Sättet socialtjänsten benämndes på var kortfattat, beskrivningar av deras arbete utelämnades ofta. De beskrivningar vi fann var ofta negativa och innehöll antaganden som inte förklarades.

This master’s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors. The main research question is: In what ways do the alternative shelf arrangements affect the sociocultural practice of mediating fiction to library visitors and to what degree has this practice, with its non-discoursive elements, cleared the path for shelf arrangements to become a natural part of the libraries? The question is answered by the analysis of the text and its different modalities, and the analysis of the discoursive practice where the interest has been the production and the consumption of the text. These two aspects of discourse are then contextualized in the sociocultural dimension. The result shows the picture of a public library undergoing major changes. Strained economy and a shift in the habits of reading fiction have forced the libraries to take influence by the commercial book stores, preferably the on-line ones. This thesis shows that the shelf arrangements of fiction are a part of the development for the public libraries in a more individualised, commercial direction.

Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ”jämställdhet” kontra ”valfrihet” konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet. Mina data har bestått av 30 tidningsartiklar, utkomna under det senaste året, som på något sätt berört mitt ämne. I studiens resultat framkommer att orden ”jämställdhet” och ”valfrihet” används flitigt i debatten men ges olika innebörd beroende på i vilken kontext de används. Jämställdhetsargumentet utesluter i princip alltid valfrihetsargumentet men omvänt kan de två ståndpunkterna ofta förenas. Debatten ger upphov till att klassiska könsroller reproduceras snarare än omkonstrueras.

Syftet med denna uppsats är att se hur två diskurser, marknadsdiskurs och skoldiskurs, konstrueras i gymnasieskolors informationstexter. Dels genom värderingar, dels genom hur eleverna framställs. Texterna är tagna från skolornas hemsidor. Jag undersöker totalt fem skoltexter samt en text från Skolverket som belyser skolan som institutions värderingar. Undersökningen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt textanalys, bland annat den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Uppsatsen är språkvetenskaplig och utgår från det textuella. Jag utgår i min analys främst från värdeord, eller buzz words, där jag belyser positivt värderade ord i texterna. Jag utgår även från en analys av fraser samt den interpersonella analysens språkhandlingar och modalitet. Analysresultatet visar att skolornas texter präglas av en marknadsdiskurs där värdeord som ”entreprenör” och ”företag” ofta förekommer. Ett tydligt resultat är hur ord som realiserar en marknadsdiskurs betydligt oftare värderas som positiva i sig själva än ord som realiserar en skoldiskurs. Det är även tydligt att de värderingar som framkommer i skolornas texter inte återfinns i Skolverkets text. De elever som framträder i skolornas texter är oftast ambitiösa, drivna och självgående. Även om det finns vissa undantag. Uppsatsens resultat kan på ett större plan kopplas till en allmän samhällsförändring där ett marknadsspråk tar större plats inom den offentliga sektorn. För gymnasieskolorna innebär det att det målas upp en bild av en skola som finns till för elever som är högpresterande och intresserade av entreprenörskap och företagande.

The purpose of this study was to investigate how the concept of religion is constructed as a category in Swedish textbooks from the 1970s until the 1990s. The method consisted of a qualitative approach and Fairclough´s three-dimensional model with the three levels: text, discursive practice and social practice. Six Swedish textbooks for secondary school have been examined with the analysis tool modality. The results from the study show how religion was constructed as a timeless phenomenon, which can be traced through the history of mankind. Throughout the whole study period, human beings were described as being able to reach an inner contact with a higher power through an external action such as prayer. In the study, human life issues were constructed as an eternal need and religion was explained to extinguish these needs.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor – två privata och två kommunala skolor. Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken. Jag utgår från den interpersonella analysens språkhandlingar, modusmetaforer och modalitet. Texternas första- och andradeltagare analyseras även separat liksom texternas tilltal. Analysresultaten visar att alla fyra texter bär drag av marknadsföringsdiskurs. Detta realiseras bland annat av direkt du-tilltal och en rad erbjudanden till läsaren. Vissa erbjudanden uttrycks explicit i form av varor. Andra erbjudanden, som kunskap och utveckling, är mer abstrakta. Analysen visar också att texterna bär spår av bland annat elitistisk diskurs. Detta realiseras bland annat genom modalitetsmarkörer, modusmetaforer och placeringen av förstadeltagaren i olika satskomplex. Genom att använda diskurser utanför den traditionella utbildningsdiskursen visar skolornas webbtexter en förändring i samhället. Marknaden har flyttat in verksamheter som tidigare tillhört den offentliga sektorn. Detta skapar en ny relation mellan skolan och eleverna. Genom att element från marknadsföringsdiskursen har lånats in i skolans värld konstrueras eleven till en konsument av utbildning.

The aim of this master’s thesis is to explore concert institutions’ informative texts prior to upcoming concerts – texts in promotional materials and descriptive texts in programme papers. The thesis is carried out from a critical discourse analytical perspective. The discourse analysis is focusing on finding the texts’ messages and it asks the question: To whom are these texts addressed? Theoretical support is mainly taken from Foucault’s theory about the relation between power and knowledge. On the basis of this theoretical framework, Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) is applied to an analysis of informative texts from Swedish public financed concert institutions. In addition to a linguistic text analysis the discourse analysis also turns to the texts’ intertextual and interdiscursive relationships and to the texts’ historical, cultural and social contexts. The results show that the texts, analysed in this study, primarily address individuals already initiated and established within the discourse. The texts are also addressing individuals not yet belonging to the discourse who, in order to become established within the discourse, have to acquire the cultural and social characteristics that are requested by the discourse. The discourse analysis indicates that the language of the informative texts contain an exclusive mechanism. With this mechanism, the texts constitute a barrier hindering access to the art form. Based on these findings, it is concluded that concert institutions for Western art music could be more generally inviting by using a more inclusive language in their informative texts prior to upcoming concerts.As I haven’t found any previous Swedish or other Nordic studies of texts that are published prior to upcoming concerts, it seems likely that a small research gap has been discovered.
Syftet med denna masteruppsats är att granska konsertinstitutioners informativa texter inför konserter med västerländsk konstmusik – texter i reklammaterial inför konserter samt beskrivande texter i programtidningar. Studien genomförs ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I syftet ingår att söka fram sådana informativa texters budskap. Studiens essentiella frågeställning lyder: Till vilka riktar sig de informativa texterna? Teoretiskt stödjer sig uppsatsen främst på Foucaults teori om förhållandet mellan makt och kunskap. Utifrån detta perspektiv tillämpas Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) för en analys av strategiskt utvalda informativa texter från svenska offentligt finansierade konsertinstitutioner. Utöver en lingvistisk textanalys riktar sig diskursanalysen även mot texternas intertextuella och interdiskursiva relationer samt mot texternas historiska, kulturella och sociala sammanhang. Studien visar att de analyserade texterna främst riktar sig till dem som redan är initierade och etablerade i diskursen. De riktar sig även till individer som ännu inte tillhör diskursen vilka dock måste tillägna sig de kulturella och sociala beskaffenheter som diskursen fordrar för att kunna bli etablerade i denna. Diskursanalysen indikerar att språket i de informativa texterna innehåller en utestängande funktion. Med denna funktion kan texterna utgöra ett hinder för tillträde till konstarten. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att konsertinstitutioner för västerländsk konstmusik skulle kunna tillämpa ett mer generellt inviterande genom att använda ett mer inkluderande språkbruk i de informativa texterna inför konserter.Eftersom jag inte har funnit några tidigare utförda svenska eller andra nordiska studier av texter som är publicerade inför konserter kan detta betyda att en viss forskningslucka har upptäckts.

Syftet med den här studien har varit att undersöka medias framställning av narkotikamissbruket varigenom vi har undersökt vilken bild av missbrukaren som blir illustrerad. Det empiriska materialet som användes för ändamålet var tio artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen under året 2018. Den valda metoden som vi utgick från var en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell. Med hjälp av denna så analyserades materialet systematisk utifrån tillhörande analytiska begrepp. Resultatet av studien visar tecken på att två dominerande diskurser om missbrukare är särskilt framträdande i form av en enskild drogdiskurs och en identitetsdiskurs. Relationen mellan dessa hade en central roll för porträtteringen av missbrukaren som framställde dem olika beroende på om det var en man, kvinna eller ungdom. Det fanns dessutom olika uppfattningar om missbrukaren beroende av social klasstillhörighet där gatans missbruk associerades med större kriminalitet, medans högre klasser beskrivs med beroendesjukdom.

2019-01-15

Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.

In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used.

The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse.

Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?