To see the other types of publications on this topic, follow the link: Faircloughs kritiska diskursanalys.
Dissertations / Theses on the topic 'Faircloughs kritiska diskursanalys'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Faircloughs kritiska diskursanalys.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Fridell, Andreas, and Fredrik Gansmark. "Rädslans kultur: En empirisk studie gällande barns självständiga utomhusvistelse." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33188.
Full textAbstract:
Det här är en empirisk undersökning kopplat till barns självständiga utomhusvistelse som undersöker vilka möjligheter barn har att utforska, upptäcka och vistas i sin närmiljö på egen hand. Vi vill ta reda på vilken påverkan rådande barndomssyn har på barns möjligheter att vistas utomhus. Vi vill även synliggöra hur pedagoger och föräldrar resonerar kring utomhusvistelse.Insamlingen utav empirin har skett genom intervjuer och enkätundersökningar för att både insamla kvalitativ och kvantitativ data. Analysen av empirin har influerats av Faircloughs kritiska diskursanalys där vi har försökt finna den rådande diskursordningen.Resultatet visar på att den fysiska miljön har en betydande påverkan på hur föräldrar begränsar barns utevistelse. Trafiken är den mest påtagliga faktorn, oavsett vilken typ av område boendet ligger i. Den sociala aspekten har även en stor påverkan på barns utomhusvistelse där normen om det goda föräldraskapet tycks väga tungt.
2
Bjelkendal, Veronica, and Julia Lindblad. "Medias bild av socialtjänsten : En kritisk diskursanalys av tidningsartiklar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16998.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing “social services”. We found four discourses about collaboration, economy, criticism and work practices and procedures. We found social services mentioned in contexts involving money, resources, complaints, cooperation, collaboration, support, routines and responsibilities. The social services was briefly depicted, descriptions of their work was often omitted. The descriptions we found was often negative and contained assumptions that were not explained.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka diskurser som kan identifieras i medias framställning av socialtjänsten. För att besvara syftet gjorde vi en kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell. Vi valde att fokusera vår studie på en lokaltidning då tidigare forskning funnit att det kan ses som möjligt att en lokaltidning har ett större inflytande på läsarna än en rikstäckande tidning då läsarna lättare kan knyta an till det som händer i närmiljön än det som skrivs nationellt. Vi använde oss av artiklar publicerade under 2013 och som innehöll ordet socialtjänst. Studien resulterade i fyra diskurser; samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, kritikdiskursen och diskursen om arbetssätt och rutiner. Vi fann att socialtjänsten nämns i sammanhang som berör pengar, resurser, klagomål, samarbete, samverkan, stöd, rutiner och ansvar. Sättet socialtjänsten benämndes på var kortfattat, beskrivningar av deras arbete utelämnades ofta. De beskrivningar vi fann var ofta negativa och innehöll antaganden som inte förklarades.
3
Nilsson, Mattias, and Marie Sandell. "Kritisk diskursanalys av skönlitterära genreutbrytningar i folkbibliotekets litteraturförmedlingskontext." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20259.
Full textAbstract:
This master’s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors. The main research question is: In what ways do the alternative shelf arrangements affect the sociocultural practice of mediating fiction to library visitors and to what degree has this practice, with its non-discoursive elements, cleared the path for shelf arrangements to become a natural part of the libraries? The question is answered by the analysis of the text and its different modalities, and the analysis of the discoursive practice where the interest has been the production and the consumption of the text. These two aspects of discourse are then contextualized in the sociocultural dimension. The result shows the picture of a public library undergoing major changes. Strained economy and a shift in the habits of reading fiction have forced the libraries to take influence by the commercial book stores, preferably the on-line ones. This thesis shows that the shelf arrangements of fiction are a part of the development for the public libraries in a more individualised, commercial direction.
4
Axäll, Lena. "Jämställdhet kontra valfrihet : En kritisk diskursanalys av debatten om kvoterad föräldraförsäkring." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87706.
Full textAbstract:
Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ”jämställdhet” kontra ”valfrihet” konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet. Mina data har bestått av 30 tidningsartiklar, utkomna under det senaste året, som på något sätt berört mitt ämne. I studiens resultat framkommer att orden ”jämställdhet” och ”valfrihet” används flitigt i debatten men ges olika innebörd beroende på i vilken kontext de används. Jämställdhetsargumentet utesluter i princip alltid valfrihetsargumentet men omvänt kan de två ståndpunkterna ofta förenas. Debatten ger upphov till att klassiska könsroller reproduceras snarare än omkonstrueras.
5
Bernövall, Oskar. "Entreprenörernas gymnasieskola : En kritisk diskursanalys av värdeord i gymnasieskolors informationstexter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34548.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att se hur två diskurser, marknadsdiskurs och skoldiskurs, konstrueras i gymnasieskolors informationstexter. Dels genom värderingar, dels genom hur eleverna framställs. Texterna är tagna från skolornas hemsidor. Jag undersöker totalt fem skoltexter samt en text från Skolverket som belyser skolan som institutions värderingar. Undersökningen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt textanalys, bland annat den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Uppsatsen är språkvetenskaplig och utgår från det textuella. Jag utgår i min analys främst från värdeord, eller buzz words, där jag belyser positivt värderade ord i texterna. Jag utgår även från en analys av fraser samt den interpersonella analysens språkhandlingar och modalitet. Analysresultatet visar att skolornas texter präglas av en marknadsdiskurs där värdeord som ”entreprenör” och ”företag” ofta förekommer. Ett tydligt resultat är hur ord som realiserar en marknadsdiskurs betydligt oftare värderas som positiva i sig själva än ord som realiserar en skoldiskurs. Det är även tydligt att de värderingar som framkommer i skolornas texter inte återfinns i Skolverkets text. De elever som framträder i skolornas texter är oftast ambitiösa, drivna och självgående. Även om det finns vissa undantag. Uppsatsens resultat kan på ett större plan kopplas till en allmän samhällsförändring där ett marknadsspråk tar större plats inom den offentliga sektorn. För gymnasieskolorna innebär det att det målas upp en bild av en skola som finns till för elever som är högpresterande och intresserade av entreprenörskap och företagande.
6
Lassgård, Anton. "Religion, en identifierbar faktor i människans inre : En kritisk diskursanalys av religionsbegreppet i svenska läroböcker." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296217.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to investigate how the concept of religion is constructed as a category in Swedish textbooks from the 1970s until the 1990s. The method consisted of a qualitative approach and Fairclough´s three-dimensional model with the three levels: text, discursive practice and social practice. Six Swedish textbooks for secondary school have been examined with the analysis tool modality. The results from the study show how religion was constructed as a timeless phenomenon, which can be traced through the history of mankind. Throughout the whole study period, human beings were described as being able to reach an inner contact with a higher power through an external action such as prayer. In the study, human life issues were constructed as an eternal need and religion was explained to extinguish these needs.
7
Stenström, Evelina. "Gymnasievalet - en marknadsinriktad kamp om eleverna? : En kritisk diskursanalys av fyra gymnasieskolors webbtexter." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21776.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor – två privata och två kommunala skolor. Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken. Jag utgår från den interpersonella analysens språkhandlingar, modusmetaforer och modalitet. Texternas första- och andradeltagare analyseras även separat liksom texternas tilltal. Analysresultaten visar att alla fyra texter bär drag av marknadsföringsdiskurs. Detta realiseras bland annat av direkt du-tilltal och en rad erbjudanden till läsaren. Vissa erbjudanden uttrycks explicit i form av varor. Andra erbjudanden, som kunskap och utveckling, är mer abstrakta. Analysen visar också att texterna bär spår av bland annat elitistisk diskurs. Detta realiseras bland annat genom modalitetsmarkörer, modusmetaforer och placeringen av förstadeltagaren i olika satskomplex. Genom att använda diskurser utanför den traditionella utbildningsdiskursen visar skolornas webbtexter en förändring i samhället. Marknaden har flyttat in verksamheter som tidigare tillhört den offentliga sektorn. Detta skapar en ny relation mellan skolan och eleverna. Genom att element från marknadsföringsdiskursen har lånats in i skolans värld konstrueras eleven till en konsument av utbildning.
8
Källstrand, Bengt. "Fordrande ord : en kritisk diskursanalys av konsertinstitutioners informativa texter inför konserter." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1245.
Full textAbstract:
The aim of this master’s thesis is to explore concert institutions’ informative texts prior to upcoming concerts – texts in promotional materials and descriptive texts in programme papers. The thesis is carried out from a critical discourse analytical perspective. The discourse analysis is focusing on finding the texts’ messages and it asks the question: To whom are these texts addressed? Theoretical support is mainly taken from Foucault’s theory about the relation between power and knowledge. On the basis of this theoretical framework, Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) is applied to an analysis of informative texts from Swedish public financed concert institutions. In addition to a linguistic text analysis the discourse analysis also turns to the texts’ intertextual and interdiscursive relationships and to the texts’ historical, cultural and social contexts. The results show that the texts, analysed in this study, primarily address individuals already initiated and established within the discourse. The texts are also addressing individuals not yet belonging to the discourse who, in order to become established within the discourse, have to acquire the cultural and social characteristics that are requested by the discourse. The discourse analysis indicates that the language of the informative texts contain an exclusive mechanism. With this mechanism, the texts constitute a barrier hindering access to the art form. Based on these findings, it is concluded that concert institutions for Western art music could be more generally inviting by using a more inclusive language in their informative texts prior to upcoming concerts.As I haven’t found any previous Swedish or other Nordic studies of texts that are published prior to upcoming concerts, it seems likely that a small research gap has been discovered.Syftet med denna masteruppsats är att granska konsertinstitutioners informativa texter inför konserter med västerländsk konstmusik – texter i reklammaterial inför konserter samt beskrivande texter i programtidningar. Studien genomförs ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I syftet ingår att söka fram sådana informativa texters budskap. Studiens essentiella frågeställning lyder: Till vilka riktar sig de informativa texterna? Teoretiskt stödjer sig uppsatsen främst på Foucaults teori om förhållandet mellan makt och kunskap. Utifrån detta perspektiv tillämpas Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) för en analys av strategiskt utvalda informativa texter från svenska offentligt finansierade konsertinstitutioner. Utöver en lingvistisk textanalys riktar sig diskursanalysen även mot texternas intertextuella och interdiskursiva relationer samt mot texternas historiska, kulturella och sociala sammanhang. Studien visar att de analyserade texterna främst riktar sig till dem som redan är initierade och etablerade i diskursen. De riktar sig även till individer som ännu inte tillhör diskursen vilka dock måste tillägna sig de kulturella och sociala beskaffenheter som diskursen fordrar för att kunna bli etablerade i denna. Diskursanalysen indikerar att språket i de informativa texterna innehåller en utestängande funktion. Med denna funktion kan texterna utgöra ett hinder för tillträde till konstarten. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att konsertinstitutioner för västerländsk konstmusik skulle kunna tillämpa ett mer generellt inviterande genom att använda ett mer inkluderande språkbruk i de informativa texterna inför konserter.Eftersom jag inte har funnit några tidigare utförda svenska eller andra nordiska studier av texter som är publicerade inför konserter kan detta betyda att en viss forskningslucka har upptäckts.
9
Kücükkurt, Mikael, and Markus Eriksson. "Samtalet om missbruk : En kritisk diskursanalys av medias skildring av narkotikamissbrukare." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35631.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att undersöka medias framställning av narkotikamissbruket varigenom vi har undersökt vilken bild av missbrukaren som blir illustrerad. Det empiriska materialet som användes för ändamålet var tio artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen under året 2018. Den valda metoden som vi utgick från var en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell. Med hjälp av denna så analyserades materialet systematisk utifrån tillhörande analytiska begrepp. Resultatet av studien visar tecken på att två dominerande diskurser om missbrukare är särskilt framträdande i form av en enskild drogdiskurs och en identitetsdiskurs. Relationen mellan dessa hade en central roll för porträtteringen av missbrukaren som framställde dem olika beroende på om det var en man, kvinna eller ungdom. Det fanns dessutom olika uppfattningar om missbrukaren beroende av social klasstillhörighet där gatans missbruk associerades med större kriminalitet, medans högre klasser beskrivs med beroendesjukdom.2019-01-15
10
Brattander, Eva. "Ansvar och vinst – en kritisk diskursanalys av Corporate Social Responsibility som fenomen." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2984.
Full textAbstract:
Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.
In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used.
The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse.
Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?
11
Liljegren, Hanna. "Hur positioneras kvinnor i konflikt? : En kritisk diskursanalys av FN:s resolution 1325." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162604.
Full textAbstract:
How is women positioned in conflict? A critical discourse analysis of UN resolution 1325 UN resolution 1325 was adopted in the year of 2000 with the purpose to raise awareness regarding the impact that armed conflict has on women and the importance of their participation in conflict resolution and peace-building operations. This thesis aims to analyze UN resolution 1325 and deconstruct the language in it in order to make visible how power structures affect women. Furthermore, with postcolonial feministic theory, this thesis examines the colonial power structures that are maintained within the resolution. Using a modified version of Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), this study examines which subject positions are given to women within the realm of the resolution and furthermore how it affects their agency. This paper has framed three subject positions that make available; women as victims, women as or with children and women as a means for peace. The result show that these affect women's political agency as they are reduced to homogeneous oppressed, as peaceful by nature and as non-political beings, which partly upholds colonial power structures and partly consolidates female gender roles.
12
Zainal, Mohammad. "Etnicitet ur sportjournalistikens perspektiv : En kritisk diskursanalys av skildringen av idrottsmän i svensk media." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4459.
Full textAbstract:
The aim of this study is to explore how sports journalism can include and/or exclude athletics from a national community. This study put emphasis on finding patterns from articles by Swedish sport media on non-ethnic Swedish athletics. The theories central to this study are ethnicity and nationalism, as these concepts contain reflections on why certain groups of people are excluded and/or included. Norman Faircloghs critical discourse analytical model has been selected for the study method that analyzes texts in three levels: the text level, discursive practice and social practice. Four non-ethnic Swedish athletes have been chosen to explore how they were portrayed in the media. Data were collected from Swedish newspapers, sport websites and blogs that portrayed the selected athletes. Discourses of media, nationalism and ethnicity emerged through a critical analysis of the data collection. The results of the study show that the selected athletes are included in to the Swedish national community through their achievements in their respective sport.
13
Thunberg, Emelie. "”Det som skrämmer mest är vad som kommer att hända sedan” : En kritisk diskursanalys av nyhetsrapportering efterföljande attentatet i Stockholm 7 april 2017." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68872.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att urskilja och undersöka särskilt belysta diskurser i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Det åligger även i studiens syfte att undersöka hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande. Utifrån studiens syfte har följande forskningsfrågor utformats: Vilka diskurser om attentatet kan urskiljas i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017? Hur kan man förstå diskurserna utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande? Det empiriska materialet består utav tjugo utvalda nyhetsartiklar som analyseras genom en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs modell med tre dimensioner. Den kritiska diskursanalysen kan anses vara en paketlösning innehållande både teoretiska och metodologiska verktyg men påtalar en nödvändighet att förankra den diskursiva praktiken i den sociala praktiken som sammankopplas med ytterligare teori om samhällsfenomen. Studiens ytterligare teoretiska inslag består utav teoretiska ansatser om meningsskapande vid kritiska händelser. De diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efterföljande attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är: Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”, Konstruerandet av förövaren & Tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga. I analysen framkom att diskurserna bidrar till meningsskapande i form av generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse.The purpose of this thesis is to distinguish and examine prominent discourses in news articles published by Dagens Nyheter and Aftonbladet the week following the 2017 Stockholm Attack on the 7th of April. The purpose also includes to examine how the portrayals produced in the discourses can be understood from a perpective of critical events impact on creations of meaning. Based on the purpose of the study the following reasearch questions have been created: What discourses can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet news articles the week following the attack in Stockholm the 7th of April 2017? How can you understand the discourses based on a perspective on the impact of critical events on meaning creation? The empirical material consists of twenty selected news articles analyzed with a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The critical discourse analysis can be regarded as a package solution containing both theoretical and methodological tools, but emphasizes the necessity of anchoring discourse practice in social practice, coupled with additional theory of social phenomena. The further theoretical aspects of the study consist of theoretical approaches to critical events. The discourses that can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet's news articles is: The formulation of a "we" and "them", the Constitution of the perpetrator & Security created by the care and uniformed proffessions. In the dimension of social practice, the discursive practice was integrated and generated answers to the further research question of the study. By the analysis it was found that the discourse contributes to the creation of meaning in the generation of subjective reality and truth perceptions, self-reflections, reflections about others and their relationships, reflections on the world, subjective perceptions of what prevailing norms and actions taken in a critical event.
14
Theorin, Ingela, and Emilia Lundin. "Matematiklyftet enligt lärarfacken : En kritisk diskursanalys av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundets initiala reaktion på reformen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276359.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att, med hjälp av kritisk diskursanalys, undersöka och jämföra hur matematiklyftet omtalades i Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets medlemstidningar under 2012. Det empiriska materialet bestod av tre artiklar och ett remissyttrande från Lärarnas Riksförbund och fyra artiklar från Lärarförbundet, vilka alla analyserades utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Undersökningen visar att respektive fackförbund omtalade Matematiklyftet på ett liknande sätt. I materialet från både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gjordes hänvisningar till regeringen, Skolverket och/eller andra politiskt engagerade personer och myndighetspersoner. Reformen omtalades också i relation till lärarnas yrkesprofessionalitet. Därutöver omnämndes Matematiklyftet i samband med matematikundervisningen, elevresultat, internationella jämförelser och ekonomiska resurser. Vad gäller dessa sammanhang skiljde det sig dock hur de var fördelade mellan de olika artiklarna och remissyttrandet. I Lärarförbundets artiklar var de jämnare fördelade över de olika artiklarna, medan artiklarna och remissyttrandet från Lärarnas Riksförbunds erbjöd en större spridning. En liknande slutsats drogs vad gäller analysen av förekomsten av modala uttryck. Materialet från Lärarnas Riksförbund har en större variation, medan Lärarförbundets artiklar erbjuder i en liknande variation inom de flesta artiklarna.
15
Flink, Hanna. "Ideologiska studieförbund : En jämförande kritisk diskursanalys av Medborgarskolan och ABF:s språkliga uttryck." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21620.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt politiska ideologier kommer till uttryck i texter producerade av ABF och Medborgarskolan. Detta med utgångspunkt i vad jag upplever som oklara förhållanden rörande vilken betydelse ideologier i praktiken spelar för dessa studieförbund. I uppsatsen undersöks vilka ideologier som går att urskilja i två texter från ABF respektive Medborgarskolan, samt hur dessa ideologier uttrycks språkligt. Även två motsvarande texter från ett tredje studieförbund – Folkuniversitet – analyseras. Uppsatsen utgår såväl teoretiskt som metodologiskt från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysen kompletteras även med en ideationell SFL-analys. Resultatet visar att ABF och Medborgarskolan grundar sig i samma folkbildningsdiskurs, men medan ABF-texterna är starkt präglade av en socialdemokratisk diskurs så består Medborgarskolans texter av en interdiskursiv blandning av folkbildnings-, borgerlig-, humanistisk- och positiv säljdiskurs. Avslutningsvis kopplas dessa resultat till den övergripande sociala praktik som studieförbunden är en del av.
16
Gidlöf, Sandra. "Feminism på kartan : En kritisk diskursanalys av subjektspositioner i Kanadas feministiska utvecklingspolitik." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146360.
Full textAbstract:
Feminism as a tool has lately been used more frequently by governments and institutions, but has been criticized for only representing a Western point of view which has ignored perspectives of women in the so-called Global South. This thesis aims to investigate if Canada, in its recently launched Canada’s Feminist International Assistance Policy, describe women in developing countries from a Western view or if they have incorporated a postcolonial perspective in their policy. By applying a feminist postcolonial theory on Canada’s feminist development policy and with the inspiration of Norman Fairclough’s critical discourse analysis, a shift in in the creation of subject positions of women in developing countries was noticed. The concluding remark emphasize that Canada should keep the postcolonial thought in mind while exercising their policy in the field of development in order to gain trust in the feminist belief.
17
Dymling, Cecilia, and Carina Pudas. ""...aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering" eller "...skallskada orsakad av överväldigande elektrisk ström" : En kritisk diskursanalys av debatten om ECT." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-23043.
Full textAbstract:
I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet. De sociala aktörerna företräder en förespråkande diskurs respektive en motståndsdiskurs och debatten innebär en hegemonisk kamp omkring behandlingsmetoden ECT och dess legitimitet. Diskussionen mellan parterna förs till stor del genom deras inställning till behandlingen vilken här analyseras diskursivt.The paper examines how the debate on ECT is constructed by the two social actors Socialstyrelsen (the Swedish social board) and KMR (the Swedish branch of the American association Citizens Commission on Human Rights, CCHR). Analysis material consists of texts published on the Internet by these social actors. The method of analysis used in the essay has been critical discourse analysis, focusing on the three-dimensional model developed by Norman Fairclough. The research questions have been: which discourses can be identified and how are these reflected in the words of the two different social actors involved in the debate? What are the relationships between identified discourses? What features does the identified discourses fill? The most prominent results in the analysis show a clear medicalization discourse and an anti-psychiatry discourse in the empirical material. The social actors represent an advocacy and a resistance discourse, and the debate involves a hegemonic struggle on the treatment method ECT and its legitimacy. The discussions between the parties are to a large extent made out by their approach to treatment which is here analyzed discursively.
18
Johnsson, Maria. "En kritisk diskursanalys om hur nya religiösa rörelser framställs i läroböcker." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27545.
Full textAbstract:
Detta är ett examensarbete på grundnivå om hur nya religiösa rörelser framställs i läroböcker från läroplanerna i grundskolan från 1962, 1980 samt 2011. Det problem jag ser, och som jag vill förmedla ny kunskap om, är att flera av de religionsböcker som används i högstadiet verkar ha ett ganska generaliserande sätt att beskriva nya religiösa rörelser, vilket skulle kunna skapa fördomar mot rörelserna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de nya religiösa rörelserna framställs, vilka eventuella skillnader det finns i läroböckerna från de olika läroplanerna och hur lite eller hur mycket plats de får i läroböckerna i förhållande till det övriga religionskunskapämnet. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys som metod och teori med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet av undersökningen varierade beroende på vilken läroplan läroboken utgick från samt vilken ny religiös rörelse som framställdes. Resultatet visar att i de äldre läromedlen var de nya religiösa rörelserna inte skildrade alls eller att det var kristna nya religiösa rörelser som presenterades. Intressant nog fanns en gemensam nämnare i vissa läroböcker där en del rörelser framställdes på ungefär samma sätt, både i negativ samt positiv anda.
19
Lidström, Tina. "Lärares professionalism ur ett OECD-perspektiv : En kritisk diskursanalys om lärares professionalism." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153281.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att beskriva, analysera samt problematisera diskursen, med tillhörande kunskap, om lärares professionalism. Studien genomfördes med utgångspunkt i dokument från organisationen OECD. Med inspiration från Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys studerades ett OECD-dokument och analyserades i relation till Faircloughs och Michel Foucaults teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat visade att en konceptualisering av lärares professionalism framträder inom OECD-diskursen samt att kvalitet, professionalism som kollektiv angelägenhet och i synnerhet effektivitet är centrala teman. I detta uttrycks kvalitet och kollektiv professionalism vara medel för att uppnå målet effektivitet. Studiens resultat visade vidare att de diskurstyper som framträder är en konceptualiseringsdiskurs, en stöddiskurs, en kollektivitetsdiskurs, en kvalitetsdiskurs, en effektivitetsdiskurs samt en policydiskurs. I studien framgår även att lärares professionalism tillskrivs en särskild betydelse vilket medför skapandet av en viss kunskap inom OECD-diskursen. Denna kunskap förefaller ha sin utgångspunkt i ett särskilt sätt att se på lärares professionalism. Studien visade slutligen att insatser kring lärares professionalism uttrycks, av OECD, vara prioriterade för nationell policy. Inom ramen för detta skrivs lärares professionalism fram som ett fokus för policy i termer av att "lösningar" kring detta även uttrycks vara lösningar för ett utbildningssystem "i kris".
20
Hult, Johanna, and Josefin Karlsson. "Är ungdomsbrottsligheten ett samhällsproblem? : En kritisk diskursanalys av hur ungdomsbrottsligheten i Sverige gestaltas i svenska nyhetstidningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45846.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur svensk nyhetsrapportering framställer ungdomsbrottsligheten i Sverige. Vidare var syftet att undersöka vilka möjliga orsaker media antar ligger till grund för ungdomsbrottsligheten samt hur media genom diskurser kan konstruera samhällets syn på ungdomsbrottsligheten. Detta gjordes genom att analysera 22 nyhetsartiklar från fyra svenska nyhetstidningar med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys, socialkonstruktivism som kunskapsteori samt ett intersektionellt perspektiv. I analysen kunde vi identifiera tre diskurser: diskursen om socialt utsatta områden, diskursen om ungdomar ochdiskursen om samhällets ansvar. Resultatet visade att ungdomar som begår brott framställdes som en homogen grupp beståendes av pojkar och unga män. Vidare fann vi att ungdomarna sällan kom till tals själva och en återkommande anledning till varför de gjorde sig skyldiga till brott var pengar. Resultatet visade även att samhället har en stor betydelse för dessa ungdomar. Bland annat framkom det att brister i det sociala arbetet bidrog till att ungdomarna valde den kriminella vägen eftersom de upplevde ett svek från samhället. Slutligen fann vi att media försökte dekonstruera bilden av ungdomsbrottsligheten, dock misslyckades de när det kom till diskursen om socialt utsatta områden då denna förändring ligger på en högre samhällsnivå.The aim of this study wasto examine how Swedish news media portrays juvenile delinquencyin Sweden. Furthermore, the purpose wasto examine the possible causes media assumes lay behind juvenile delinquency and how media through discourses may construct the public image on juvenile delinquency. This was made through an analysis of 22 news articles from four Swedish newspapers together with Fairclough’s critical discourse analysis, social constructivism as a theory of knowledge, and by applying an intersectional perspective to the material. We identified three discourses in the analysis: the discourse on socially disadvantaged areas, the discourse on adolescents and the discourse on society's responsibility. The results showed that young people who commit crimes were presented as a homogenous group of boys and young men. A recurrent reason found as to why they commit crimes was money. The results also showed that the society plays a big part for these young people as shortcomings in social work led to experiences of betrayal on society’s side and hence contributed to many young offenders to opt for a criminal career. The analysis also revealed clear attempts by the media to deconstruct the image of juvenile delinquency, without however succeeding to overcome the effects of the discourse on socially disadvantageous areas, which appearedto be strongly entrenched in current Swedish public life.
21
Östman, Elin, and Christine Vilén. "Alkoholruset i reklambruset : - en semiotisk och kritisk diskursanalys av alkoholens framställning i reklam." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39800.
Full text
22
Nordgren, Nordgren Nils, and Nyborg Nisse Funkquist. "Ord står mot ord : En kritisk diskursanalys av ärenden rörande kränkande behandling på grundskolor i Uppsala kommun 2016." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313453.
Full textAbstract:
The purpose of this paper was to examine how the bullying discourse differs depending on if the person bullying is a student or an employee at the school. Cases from Skolinspektionen and Barn- och elevombudsmannen was analysed using Faircloughs three dimensional critical discourse analysis to be able to identify how the disocurse differs depending on who has been bullying. The analysis showed that the discourse do differ between when it is a student and when it is a employee at the school that bullies. The agency of the employees were hidden and their potentielly bully-like actions were rationalized while the agency of students that bully was clear.Uppsatsen syfte var att undersöka hur mobbningsdiskursen skiljde sig åt beroende på om det var en elev eller en anställd på skolan som har utsatt en elev för kränkande behandling. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys har ärenden inkomna till skolinspektionen analyserats för att kartlägga eventuella skillnader. Analysen visade att diskursen skiljer sig beroende på vem som var anklagad. Anställdas handlingar bortförklarades och förmildrades i huvudmannens yttranden samtidigt som agentskapet doldes medan elever framställdes som personligt ansvariga för de kränkningar som skett.
23
Anderson, Malva. "Platsmarknadsföring och den attraktiva platsen : En kritisk diskursanalys av Uppsala kommuns skildringar av Södra staden." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433538.
Full textAbstract:
Studien ämnar undersöka hur Uppsala kommun i plandokument skildrar människor som ska bo och verka i Södra staden i Uppsala. Kommunens beskrivningar liknas i studien vid platsmarknadsföring. För att besvara syftet utförs en kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell på fyra plandokument från Uppsala kommun som på något sätt kan relateras till utvecklingen av Södra staden. Citat plockas ut från plandokumenten och analyseras utifrån de tre nivåerna text, diskursiv praktik och social praktik som den tredimensionella modellen bygger på. Tidigare forskning om definitionen av platsmarknadsföring, dess framväxt och kritik mot platsmarknadsföring jämförs sedan med diskursanalysen för att undersöka hur platsmarknadsföringsdiskurser återkommer i plandokumenten. Kritiken mot platsmarknadsföring handlar till stor del om att platsmarkandsföring gynnar specifika målgrupper, ofta människor från högre klasser och företagseliter och vad det sedan kan bidra till. Studien visar att kommunens diskurser framhäver kreativa, idérika och innovativa människor och företag som bidrar till platsens konkurrenskraft i Sverige och internationellt. Aktiviteter som bidrar till Södra stadens attraktivitet genom dessa egenskaper framställs genom plandokumenten som önskvärda. Analysen visar således att plandokumenten bidrar till att reproducera platsmarknadsföringsdiskurser och att det platsmarknadsföring har blivit kritiserad för även återfinns i kommunens diskurser.
24
Lagerkvist, Julia, and Maja Andersson. "Känsla eller symtom? : En kritisk diskursanalys av ångest- och depressionsrelaterade tillstånd på 1177.se." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40458.
Full textAbstract:
Med hjälp av kritisk diskursanalys har denna studie utforskat hur 1177 Vårdguiden på sin hemsida skriver om ångest- och depressionsrelaterade tillstånd. Syftet med studien är att utifrån tesen att institutioner och samhällskulturen i stort präglas av en patologisk syn på psykiskt lidande belysa, analysera och problematisera om, och i så fall hur, psykiskt lidande genom språkbruket konstrueras och reproduceras som något sjukt och icke önskvärt. Detta har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell som kompletterats med teorier kring medikalisering. Analysen resulterade i två identifierade diskurser som benämns “En del av livet” och “Du behöver vård”. Trots att diskurserna inom vissa avseenden har gemensamma drag påvisar de tydliga skillnader i vilken omfattning de normaliserar respektive patologiserar de olika tillstånden. Vidare visar studiens resultat att 1177 kan betraktas som en hegemonisk diskurs gällande psykisk ohälsa och klassificering av denna genom en bristande intertextualitet och återkommande hög grad av modalitet.Using a critical discourse analysis, this study investigates how the Swedish organization 1177 Vårdguiden writes about anxiety- and depression related conditions. The purpose of this study is to illustrate, analyze and problematize if, and in that case how, mental suffering through the use of language is constructed and reproduced as something ill and undesirable, based on the thesis that institutions and the social culture are characterized by a pathological view of mental suffering. This has been carried out from a social constructionist perspective using Fairclough’s three-dimensional model, supplemented with theories about medicalization. The analysis resulted in two identified discourses named “Part of life” and “You need health care”. Although the discourses in some regards showed common features, they show clear differences to the extent that they normalize and pathologize the different conditions. Furthermore, the study’s results show that 1177 may be regarded as a hegemonic discourse when it comes to mental illness and its classification by the lack of intertextuality and recurrent high modality.
25
Westerlund, Mikael. "Manshat och antifeminism i media : En kritisk diskursanalys av medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8581.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget i 2005, som utgick från en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förståelse av en betydelseskapande maktkamp där media spelade en av huvudrollerna. . Två övergripande frågeställningar har använts för att uppnå syftet: 1. På vilka sätt bidrar media till bevarande eller förändring av diskurser om feminism och feminister? 2. Hur vidareförs Könskrigets diskurs och med vilka medel? Som metod har Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys använts. Lingvistiska analyser har gjorts av 16 tidningsartiklar från rikstäckande press, i form av nyhetsartiklar och debattartiklar i Dagens Nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Dessutom har en intervju med Roks ordförande Ireen von Wachenfeldt analyserats. Analyserna har sedan relaterats till medias produktionsförhållanden och mediefältets logik bl.a. med hjälp av Bourdieus Fältteori. Resultaten visar att den diskurs som framställs i Könskriget förstärks i den efterföljande medieprocessen. En antifeministisk diskurs som utgår från Könskrigets bild har en dominerande position, medan andra får en tydlig försvarsprägel. Detta beror bland annat på att kritiken framförs i personifierad form som får karaktär av mediedrev. Störst motstånd mot den dominerande diskursen skapas i en alternativ journalistisk diskurs som utgår från DNs kulturredaktion. Medias produktionsvillkor, kombinerat med den form som nyhetsartiklar och debattartiklar skrivs i, ser ut att i hög grad forma tidningarnas framställning i samma riktning som TV-dokumentärens. Detta ger en karaktär av samspel mellan de båda medieformerna, med TV som tongivande.
26
Sandra, Gidlöf. "Feminism på kartan : En kritisk diskursanalys av subjektspositioner i Kanadas feministiska utvecklingspolitik." Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144076.
Full textAbstract:
Feminism as a tool has lately been used more frequently by governments and institutions, but has been criticized for only representing a Western point of view which has ignored perspectives of women in the so-called Global South. This thesis aims to investigate if Canada, in its recently launched Canada’s Feminist International Assistance Policy, describe women in developing countries from a Western view or if they have incorporated a postcolonial perspective in their policy. By applying a feminist postcolonial theory on Canada’s feminist development policy and with the inspiration of Norman Fairclough’s critical discourse analysis, a shift in in the creation of subject positions of women in developing countries was noticed. The concluding remark emphasize that Canada should keep the postcolonial thought in mind while exercising their policy in the field of development in order to gain trust in the feminist belief.
27
Andersson, Alexandra. "Kvinnan och tjänsten : En kritisk diskursanalys av det svenska rättsväsendets framställning av kvinnor som befinner sig i prostitution." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43335.
Full textAbstract:
The representation of women in prostitution varies over time and space. This study aims to make visual how women in prostitution are being represented in Swedish judicial system today. The study uses a critical discourse analysis, inspired by Fairclough's three-dimensional model, and is based on a theoretical framework of reification theory, theory of respectability and previous research. The study analyzes 68 court verdicts, published in 2018 on the legal database Karnov Juridik, Kvinnifridspropositionen (Prop. 1997/98: 55) and an evaluation of the law's application and effect (SOU 2010: 49). The study makes visible a two-part image of the woman as occasionally invisible and occasionally defined on the basis of prostitution. The study shows how an overall market discursive perspective through the verdicts relates to a focus on the purchase of sex, rather than the parties involved. The study shows that the focus on the woman in prostitution, which was widely criticized and which the law reform intended to shift towards the sex buyers, continues to stay on the women in prostitution.Framställningen av kvinnor som befinner sig i prostitution har varierat över tid och rum. Denna studie ämnar undersöka hur svenskt rättsväsende framställer kvinnor i prostitution idag. I studien används en kritisk diskursanalys, inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell, och utifrån ett teoretiskt ramverk av reifikationsteori, respektabilitetsteori samt tidigare forskning. Studiens empiriska underlag utgörs av 68 domar, publicerade år 2018 på rättsdatabasen Karnov Juridik, kvinnofridspropositionen (Prop. 1997/98:55) och en utvärdering om lagens tillämpning och effekt (SOU 2010:49). I studien synliggörs en tudelad bild av kvinnan som tidvis osynlig och tidvis definierad utifrån prostitution. Studien synliggör hur ett marknadsdiskursivt perspektiv genom domarna påverkar diskursen genom att fokus riktas mot den sexuella tjänster mot ersättning, snarare än de parter som är involverade. Det kritiserade fokus som tidigare inriktades på kvinnan i prostitution ämnade lagreformen att skifta mot männen, sexköparna. I studien framkommer tendenser av ett fortsatt fokus på kvinnorna som befinner sig i prostitution snarare än sexköparna, som framställs som konsumenter inom ett marknadsfenomen.
28
Strid, Jessica. "Förtryck eller frihet? : En kritisk diskursanalys av slöjan och slöjbärare i svensk media från 2018-2019." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41409.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöker jag hur den muslimska slöjan och slöjbäraren framställs i artiklar från de rikstäckande dags- och kvällstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Jag har genom att använda kritisk diskursanalys synliggjort vilka diskurser som finns i 15 utvalda artiklar från ovanstående medier under 2018-2019. För att förklara vilka diskurser som omger artiklarna har tre teorier valts ut: postkolonial teori, orientalism och postkolonial teori ur feministisk synvinkel. De slutsatser som framkommer är att slöjan och slöjbäraren innefattas av olika diskurser under 2018-2019 i de 15 artiklarna. Den största diskursen är att slöjan med ord som ”förtryck” och ”förbud” och slöjbäraren talas om som någon som behöver räddas från detta förtryck. Den förändringsdiskurs som denna undersökning hittar skildrar slöjan och slöjbäraren som en del av svensk kultur och i behov av representation. I slutet görs även en ämnesdidaktisk reflektion där uppsatsens slutsatser diskuteras i koppling till ämnet religionskunskap i gymnasieskolan.
29
Björk, Moa-Lisa. "Fel eller rätt med upphovsrätt : En kritisk diskursanalys av den svenska debatten om upphovsrätten." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352852.
Full textAbstract:
The aim of this paper is to investigate how the view on copyright emerges in the media debate, and the overall research question is what possible explanations there might be for the view being different depending on whom the writer is and whom s/he represents. The theoretical framework is Fairclough's critical discourse analysis and the method used is the analytic model in three stages that he presents in his book Language and Power (2001). The empirical material was selected through an initial search in Media Retriever, followed by a manual se-lection process, which resulted in a final selection of eight articles, all published in Swedish daily newspapers between the years 2006 and 2014. In the analysis, two main discourses were identified – the producer discourse and the consumer discourse – in which all the texts could be placed. The producer discourse puts the interests of the author first, and holds the view that copyright law must be strong to protect the authors' rights. The consumer discourse on the other hand puts the interest of the consumer first, and their view is that the public has the right to access the world's collect-ed knowledge and culture. This paper also examines the members' resources that authors bring to the texts in the form of common sense, and also in the form of a motive for entering in the debate. Furthermore, this paper also looks at the fact that power relations between the participants in the texts are complicated as they form a com-plex web of formal and informal power relations. The conclusion is that the main explanation for the different ways of viewing copyright is the two afore-mentioned discourses, and that the members' resources the authors bring to the texts are very ideological. The ideological arguments and the complex power relations result in very rigid positions in the debate. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.
30
Nilsson, Carina. "Människans utnyttjande av andra djur : vardagsmat i dubbel bemärkelse : en kritisk diskursanalys av riksdagsdebatter om den svenska djurhållningen." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6240.
Full text
31
Norrback, Jan. "Ansvar utan makt? : En kritisk diskursanalys av gymnasieskolans styrdokument ur ett professionsteoretiskt perspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34292.
Full textAbstract:
The teacher's situation in upper secondary school today is strongly influenced by several factors, both inside and outside the school's walls. One of these factors are the national steering documents that are designed to regulate the educational activities: school law, curriculum and other regulations. The professionalism in the knowledge-based work has changed from being regulated within the profession to be used as a tool for controlling service personnel by the organisation (Evetts 2009, 2013). Based on a professional theoretical perspective and with critical discourse analysis as a method, this study focuses on: 1. To investigate how the teachers’ assignment appears in the steering documents, and what kind of professionalism that is emerging. 2. To investigate the ability of a professional teacher to act based on what appears in the steering documents regarding the characteristics of a profession. 3. The various regulatory documents’ content and formulations linked to previous research, i.e. if it is possible to connect the analysis of control documents with national research on the teacher's professional role and assignment. The result shows that signs of the teacher's autonomy, discretion, self-control and expertise - characteristics of a profession - are not present in the steering documents, and instead the discourse of control used by the organization seems to have taken a clear place. With documentation requirements, grades based on standardized knowledge requirements and focus on goal attainment, the governing documents seem to limit and shrink the teacher's discretion, which leads to the assumption that the teacher demands greater responsibility, but is given less opportunity to act as a professional.
32
Bolander, Sabina. "Barnboken i Biblioteksbladet. En diskursanalys av texter skrivna mellan 1945-2009." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20424.
Full textAbstract:
The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children’s literature in one of Sweden’s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed. Three discourses were identified: a pedagogic discourse, a literary discourse and a psychological discourse. The pedagogic discourse looks upon the literature as a means of teaching children valuable knowledge and good values. The literary discourse emphasize the literary qualities of the children’s books and The psychological discourse emphasize the children’s emotional needs and own opinion of the literature. The pedagogic and literary discourses share a similar view of the child, as someone in need of help and guidance, as opposed to The psychological discourse where the power relationship is more equal. The pedagogic discourse and psychological discourse contain distinct changes that can be linked to the surrounding social practices.Program: Bibliotekarie
33
Wistedt, Caroline, and Lovisa Hagängen. "Konstruktionen av invandringsfrågan : En kritisk diskursanalys av invandringsfrågans konstruktion i Agendas partiledardebatt inför riksdagsvalet 2014." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113060.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att med hjälp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfrågan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sändes i Agenda i Sveriges Television inför riksdagsvalet 2014. Det undersöks också vilka andra ämnen eller teman som invandringsfrågan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras även hur partiledardebatten svarar mot SVT ́s public service-uppdrag.
Studien utgår från tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism. Den analysnivå som rör det rent textuella utgår emellertid från analysredskap sprungna ur framförallt kritisk diskursanalys.
Den metod som används för att genomföra studien är kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, innehållandes de tre analytiska nivåerna: text, diskursiv praktik och social praktik. Denna metod är lämplig eftersom det inom den finns ett grundläggande synsätt att diskurser, såsom den om invandringen, står i dialektisk växelverkan med den större sociala kontext den är en del av och att det därmed finns en ömsesidig påverkan mellan diskurser och samhället. Detta förhållningssätt stämmer överens med studiens utgångspunkt - att invandringsfrågans konstruktion ser olika ut beroende på vilka som talar om den och när och att dess innehåll inte är fastställt utan hela tiden kan skifta. Detta har också betydelse för vilka som har makt över frågan, vilket går hand i hand med det kritisk-diskursanalytiska anspråket att avtäcka och motarbeta makthierarkier i samhället. Med utgångspunkt i detta ämnar vi undersöka hur Agenda står i förbindelse med övriga sociala praktiker och därmed fungerar som en aktör för invandringsfrågans konstruktion.
Resultaten visar på att debatten i Agenda tillhandahåller en konstruktion av invandringsfrågan som förknippad med problem och/eller utmaningar. Samtliga aktörer som deltar i debatten bidrar till denna konstruktion, men förhåller sig till problematiken på skilda vis. Det går således att i en bemärkelse identifiera en övergripande konstruktion av invandringsfrågan, men samtidigt skilda konstruktioner så tillvida att aktörerna i debatten har olika förslag på hur Sverige och dess medborgare bör förhålla sig till invandringen. Resultaten visar också att störst fokus riktas mot Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, då invandringsfrågan diskuteras. Delvis rent explicit i form av att han tar plats i frågan genom att själv prata om den och flytta fokus från andra ämnen till den, men också mer indirekt genom att SVT visar hans reaktioner då andra politiker uttrycker sig i frågan. Med anledning av detta diskuteras det huruvida SVT skulle kunna ge en mer mångsidig bild av politiken kring invandringen, genom att förändra sitt journalistiska förhållningssätt.
34
Carlsson, Sofia. ""God" utbildning i förskolan : En kritisk diskursanalys av hur förskolans syften framträder i Läroplanen för förskolan 2018." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37487.
Full textAbstract:
The aim of this study is to illustrate the conceptions of the purpose of preschool education that is discursively constructed in the new Läroplanen för förskolan (2018) (the Preschool Curriculum). The study also included examining which discursive battles that are visible in the material and further, which discourse is in a hegemonic position. The theoretical basis is Biestas (2011) three educational functions: qualification, socialization and subjectification. Methodological inspiration is retrieved from Faircloughs (1992) critical discourse analysis where the concepts of intertextuality, interdiscursivity and modality have been used to analyze how discourses emerged and how they are presented. The material included in the analysis was Läroplanen för förskolan (2018) which has been analyzed in relation to: Starting strong III (OECD 2013), Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan (Regeringen 2017), Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (Skolinspektionen 2018) and Läroplanen för förskolan (2016). The analysis led to identification of four discourses; the Edu(Care) discourse, the future-oriented discourse, the democratic discourse and the cultivation discourse. All discourses articulates the desired purpose of the preschool education in different ways. The result shows that, among other things, the hegemonic discourse is that of Edu(Care), where emphasis is primarily on learning. Otherwise, discourses are mostly forward-looking and aim at what is to be achieved in the future. Even children's curiosity and creativity is presented as the basis of an expected development of the child.
35
Storm, Isak. "Foucault, Fairclough och järnrörets diskursordning : En kritisk diskursanalys av maktförhållandet mellan representanter ur riksdagspartiet Sverigedemokraterna och kvällstidningen Expressen under den så kallade "Järnrörsskandalen"." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33269.
Full textAbstract:
Denna studie är en kritisk diskursanalys av tidningen Expressens artikelserie kring "Järnrörsskandalen" med särskilt fokus riktat kring hur Faircloughs tredimensionella analysmodell kan användas för att undersöka olika diskursordningar. Foucaults teori kring utestängningsmekanismer utgör även en betydande del av analysunderlaget och påvisar det komplexa förhållandet kring att försöka påvisa diskursens konstanta föränderlighet. Resultaten visar på en betyande svårighet kring att fastställa en obestridlig sanning. Trots denna problematik bedöms tidningen Expressen hantera diskursordningens följdriktghet ur ett utomordentligt effektivt sätt med hänsyn till källmaterialets svåra hantering.This study is a critical discourse analysis regarding the swedish newspaper "Expressen" series of articles on the "Iron pipe scandal" with a focus on how Fairclough's three-dimensional analysis model can be used to investigate different order of discourse arrangements. Foucault's theory of exclusionary mechanisms also forms a significant part of the analytical data and demonstrates the complex relationship around trying to demonstrate the constant variability of discourse. The results show a significant difficulty in establishing an undeniable truth. Despite this problem, the newspaper Expressen is refereed to handle the consistency of the discourse order in an extraordinary effective way regarding the difficult management of the source material.
36
Bergqvist, Sandra, and Nina Wictorin. "Det mångkulturella biblioteket : En kritisk diskursanalys av vetenskapliga artiklar ur ett postkolonialt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49695.
Full textAbstract:
Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.
37
Jung, Johanna. ""Mellan höger- och vänstermobbarna" : En kritisk diskursanalys av dagspressens konstruktion av antirasistiska demonstrationer i det postpolitiska samhället." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113043.
Full textAbstract:
Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker. För att svara på frågeställningarna görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Textanalysen görs på en tematisk nivå av hela materialet, dessutom görs en närläsning av fyra artiklar. Chantal Mouffes teori om samtiden som postpolitisk används för att sätta texten i ett socialt sammanhang, Jan Ekecrantz & Tom Olssons makroorienterade teori om journalistiken som institution används för att få en förståelse för journalistikens position i samhället. Mikael Karlssons teori om nätjournalistik används för att förstå materialets karaktärsdrag. Studien visar att våld, polisinsatsen, hotet mot demokratin och vittnesberättelser är framträdande teman. Demonstrationerna representeras utifrån våld, officiella källor dominerar men även demonstranter och vittnen framträder. De politiska gruppernas identiteter konstrueras främst som goda eller onda utifrån våldsanvändning. Således dominerar en liberal, en akademisk och en polisiär diskurs, men det återfinns även en diskurs kritisk mot polisen; en motdiskurs. Den övergripande diskursen i materialet är ideologisk. Postpolitikens diskurs synliggörs genom att demonstrationerna konstrueras som illegitima politiska praktiker då deras politiska motiv osynliggörs, samtidigt som de bedöms som moraliskt förkastliga, med anledning av deras våldsamma utveckling.
38
Skwarski, Samuel. "Positionering av en blivande statsminister : Kritisk diskursanalys och textanalys av ett politiskt tal." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23391.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext. Resultaten pekar också ut dialektiska kopplingar mellan text, diskurs och social praktik nivå av Löfvens sommartal. Analyserna visar också att den sociala praktiken som ett politiskt tal ingår i bidrar till att reproducer amaktförhållanden som är ojämlika mellan talare och åhörare. Resultaten visar att det politiska talet innehåller en bred interdiskursivitet mellan både höger- och vänsterideologiskt präglade diskurser, vilket kan vara tecken på förändring och diskursiv kamp om vad den diskursiva praktikens diskursordning ska bestå av. Denna förändring kopplas till förändringar så som individualisering, globalisering och en politisk likriktning i den bredare sociala praktiken.This study examines the causality between texts and society in a political speech. The study does so byanalyzing both text and aspects of the wider context, which the political speech is part of.The study is based on a mix of theory from both Faircloughs critical discourse analysis (CDA), systemicfunctional grammar (SFG) and conversation analysis (CA). The results show that the main goal of the political speech is to position the speaker as head of Swedishgovernment at both a national and international level by using a wide variety of discourse and by usingpronouns to establish common ground with the speaker and the listeners. The results also points out that the social practice which a political speech is part of is reproducing and maintaining power relations in which the speaker and the listener are not equal. The results also show how changes such as individualization, globalization and political uniformity can be seen as affecting discourse and social practice.
39
Berne, Astrid, and Emilia Stridsberg. "Alla talar om klimatet men ingen gör något : En kritisk diskursanalys över två amerikanska dagstidningars framställning av klimatförändringarna." Thesis, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148038.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att identifiera och analysera hur ett par amerikanska tidningar framställer den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Detta har gjorts genom att studera hur tidningarna skriver om orsaker och konsekvenser av klimatförändringarna samt vem eller vad som bör ta ansvar för detta. Även föreslagna lösningar och åtgärder har analyserats. För att identifiera detta användes kritisk diskursanalys som teori och metod. Diskurs innebär ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Med hjälp av Fairclough’s tredimensionella modell kan föreställningar och diskurser identifieras. Studiens fokus har legat på analys av texten och den diskursiva praktiken. Verktygen som har använts för analysen är modalitet, transitivitet, interdiskursivitet samt intertextualitet. De tidningar som har analyserats är The Wall Street Journal samt The New York Times, de två största dagstidningarna i USA. Studiens resultat visar att tidningarna anser att mänsklig aktivitet är orsaken till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Båda anser att ansvaret ligger hos politikerna och de är även överens om att politiska styrmedel är en av de viktigaste åtgärderna. The Wall Street Journal lyfter fler ekonomiska lösningar samtidigt som The New York Times lyfter fler sociala lösningar, detta är det som skiljer tidningarna mest åt. De diskurser som har identifierats för de båda tidningarna är politisk-, och vetenskaplig diskurs. Den diskurs som enbart framträder i The Wall Street Journal är den ekonomiska diskursen. Den sociala diskursen framträder enbart i The New York Times, något som tyder på en pågående hegemonisk kamp gällande den globala uppvärmningen och klimatförändringarna.The aim of the study is to identify and analyse how a pair of American newspapers portrays the global warming and climate change. This was achieved through analysing how the newspapers write about the causes and consequences of climate change and who or what should take the responsibility. Proposed solutions and measures have also been analysed. To identify this, a critical discourse analysis was used as theory and method. Discourse is often explained as a certain way of speaking about and understanding the world. Using Fairclough's three dimensional model, conceptions and discourses can be identified. The main focus of the analysis was the text and discursive practice. The tools used for the analysis was modality, transitivity, interdiscursivity and intertextuality. The analysis was conducted on the two largest newspaper in America, The Wall Street Journal and The New York Times. The result of the study show that the newspapers agree that human activity is the main cause of global warming and climate change. Both newspapers consider that the politicians have the greatest responsibility regarding the global warming and that the key solution is political instruments. The main difference between the two newspapers is that The Wall Street Journal advocates more economic solutions while The New York Times advocates more social solutions. The identified discourses for the newspapers are environmental-, political- and scientific discourse. The economical discourse appears only in The Wall Street Journal. The same goes for the social discourse, which appears only in The New York Times, which indicates an ongoing hegemonic struggle regarding global warming and climate change.
40
Friberg, Linnéa, and Anna Thordstein. "Frälsningsrörelse, kaninhål eller global rättvisefråga? : en diskursanalys av diskussionen om open access inom akademiska bibliotek." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45377.
Full textAbstract:
During the last years the scientific communication has undergone a series of changes. As a result new and different forms of publication and distribution of research has seen the light of day, one of these is open access. Open access as a concept was introduced in the beginning of the 21 ́st century. The aim of this bachelor thesis is to examine what ideas of open access are present in the academic libraries of Sweden. Furthermore we will look at what different roles librarians, researches and research funders are given. The theory and method chosen for this essay is based upon the critical discourse analysis of Norman Fairclough, with a focus on linguistic aspects of texts as well as the surrounding context, which the texts both influence and are influenced by. By applying linguistic tools two discourses where distinguished on a superior level, the democracy discourse and the market discourse. Between these two discourses there is a battle for hegemony. Within the two discourses there are also several internal discourses present. The internal discourses are not necessarily at odds with each other, they are rather seen as different aspects that together construct their superior discourses.
41
Svanbäck, Camilla. "Formativ bedömning : En diskursanalys över hur fenomenet Formativ bedömning konstrueras på webben och i dokument från Skolverket." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88765.
Full textAbstract:
Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ”metod” som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då. Det analyserade materialet består av text, och videos, från tre olika webbsidor samt texter från Skolverket, bland annat läroplanen Gy11. Webbsidorna har analyserats för att hitta den diskurs som finns kring ”formativ bedömning”. Textanalysen leder fram till kunskap om att diskursen i dessa forum är att formativ bedömning skall ses som ett verktyg, en undervisningssyn, som är till för att kunna utveckla elever inlärning genom att synliggöra lärande. Lärare skall också kontinuerligt utvärdera sin undervisning, för att kunna anpassa sig så att alla elever får samma möjligheter till framsteg.
42
Gustafsson, Jenny, and Nikita Zeiloth. ""Det känns som att det är en konflikt mellan kristna och muslimer" : En kritisk diskursanalys av pressens rapportering om böneutropen i Botkyrka 2012." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18233.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten. Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ”vi -och-dem-relation” i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar? Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras. För att upptäcka relationen mellan skribent och läsare kompletteras studien med Bengt Nermans modell ”Textfabriken”, vilken också är relevant för att undersöka om medier har speglat händelsen eller konstruerat händelsen likt ett drama. Vidare kompletteras studien med en fokusgrupp för att även innefatta mottagares perspektiv. Resultaten visar att journalister som rapporterar om böneutropen återger tidigare publicerade artiklars information. Fokus på händelsen förskjuts då medier förlitar sig på nyhetsbyrån TT:s uppföljning av den kristna tidningen Dagens första rapportering. Även texter som inte hänvisar till andra medier anspelar på en ursprunglig motsättning mellan kristna och muslimer som inte stämmer överens med den faktiska händelsen. Böneutropen handlar om ett medborgarförslag där huvudaktörer är Islamiska föreningen och Botkyrka kommun. Såväl muslimer som kristna blir stereotyper som relateras till händelsen på ett konfliktartat sätt. Fokusgruppen bekräftar tolkningar från diskurs- och textanalys. När TT inte längre rapporterar om händelsen och då tidningen Kristdemokraten kritiserar antagandet att kristna är emot böneutropen minskar rapporteringen. Den huvudsakliga slutsatsen är att medier genom att hänvisa till varandra har konstruerat en händelse då kristna personer relateras till muslimska böneutrop. Framställningen visar en konflikt som synliggör hur koloniala identiteter reproduceras i maktrelationer där muslimer i flera exempel blir ”De Andra”.
43
Doverby, Elin, and Malin Olsson. "Du är vad du köper : En kritisk diskursanalys av IKEAs serie Vad gafflar ni om?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119459.
Full textAbstract:
Our modern society is based on a culture of consumption, where individuals are in an on- going search for self-realization through consumption. But in a society with buzz a of commercials and information, a society where media users are getting more critical towards commercialized messages it’s harder for companies to be heard. To be heard, companies need to create messages that their customers choose to listen to. Content marketing is a marketing strategy that aims to do just that. The purpose with this study is to get a deeper understanding of content marketing as a phenomenon within a consumption society by studying IKEAs series Vad gafflar ni om?. The study has a starting point in Bauman’s theories about consumption life, Giddens theories about the reflexive self, Jenkins theories about convergence culture and Faircloughs critical discourse analysis. The critical discourse analysis was made through Faircloughs three-dimensional conception of discourse, which is a model consisting a linguistic analysis of the text, the discourse practise and the social practice. To get a deeper insight in the reception of the text, qualitative interviews with text consumers where also made. The result of the analysis showed that different types of identities and norms where presented by IKEA in the series, which all could be achieved through consumption. The text consumer is most likely influenced by the ideology consumerism, which can be why they agree with how IKEA present different identities. IKEA presents a narrow image of the typical swede, where that are presumed to be middle class and own their own house. A distinct promotion discourse could not be identified, although a consumption discourse was identified throughout the series. The text consumers felt that the content was mostly entertaining and educating, which could be the result of the non-exiting promotional discourse but also the use of an entertaining-genre. The text consumers were also positively disposed by the content that can be, in comparison to Grusells study, because they choose to see it by themselves.
44
Bergmark, Niklas. "Skolledares tolkning av begreppet inkludering : En diskursanalytisk studie av intervjuer med fyra skolledare." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64689.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka och analysera vilka diskurser om inkludering som blir synliga i skolledares tal om begreppet. Från en socialkonstruktionistisk utgångspunkt användes Faircloughs kritiska diskursanalys på en text bestående av fyra transkriberade intervjuer med skolledare. Sammanfattningsvis har studien sett sex diskurser om inkludering framträda. Dessa var en gemenskapsdiskurs, en diagnostisk diskurs, en dialogisk diskurs, en expertisinriktad diskurs, en individualiseringsdiskurs och en förmågediskurs. Inkluderingen beskrevs på skiftande sätt, vilket stämmer väl överens med skiftande definitioner även inom forskningen. De diskurser inom vilka språkanvändandet minst stämmer överens med forskning om inkludering var den diagnostiska diskursen och förmågediskursen, där det lätt blir att barnet sätts som bärare av problemet.The object of this study is to examine and analyze which discourses concerning inclusion become apparent when school administrators speak of the concept. Fairclough critical discourse analysis was used, from a social constructionist premise on four transcribed interviews with school administrators. In conclusion, six discourses became apparent about inclusion. These included a community discourse, a diagnostic discourse, a dialogical discourse, an expertise oriented discourse, an individualization discourse and an ability discourse. Inclusion was described in varying ways, which corresponds well with current research. The discourses where language use least corresponded with research about inclusion was the diagnostic discourse and the ability discourse, wherein the child is easily portrayed as the carrier of the problem.
45
Rönnbäck, Calle, and Niklas Johansson. "200 hamburgare = minus 34 kilo : En kritisk diskursanalys av den kroppsliga hälsans konstruktion i svensk skriven nyhetsmedia." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11505.
Full textAbstract:
Den här studien är en kritisk diskursanalys av ämnet kroppslig hälsa i skriftlig media. Syftet med studien är att undersöka hur fenomenet kroppslig hälsa framställs i skriftlig media genom språket och dess användning. Analysmodellen vi använt oss av är formulerad av Norman Fairclough och det datamaterial vi använt oss av är av empirisk karaktär och insamlat från svensk skriven media i form av både rikstäckande press och lokalpress. I studien finns även ett avsnitt där vi presenterar tidigare forskning inom ämnet hälsa och diskursanalys. Forskningen presenteras genom fem teman: biopolitik, livsstil, individens ansvar, klass och könsskillnad utifrån ett hälsoperspektiv samt experthjälp. Den teori vi utgått ifrån för studien är främst den för den kritiska diskursanalysen, vi har även använt oss av Foucaults biopolitik vilken främst ges uttryck i diskussionsdelen. Resultatet för studien presenteras i två delar utifrån Fairclouchs analysmodell; text samt diskursiv praktik. Resultatet redogör vi för med en rad olika teman vi formulerat utifrån den analys som gjorts. De teman som vi formulerat är: hotspråk, den stratifierade hälsan, anvisningar & imperativ, superlativ, vetenskapligt språk och den reella exemplifieringen (del ett). De huvudsakliga diskurser vi funnit i materialet är: den ohälsosamma diskursen, den hälsosamma diskursen, den vetenskapliga diskursen samt den utbildande diskursen (del två).
46
Tuvesson, Madeleine. "Reklamensförmedling av militär profession : En kritisk granskning av Försvarsmaktens reklamsatsning 2012 – 2013." Thesis, Försvarshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4047.
Full textAbstract:
Försvarsmakten spenderar årligen stora finansiella medel på diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahåller. Något som såklart är ett behov vid en yrkesarmé. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sänder ut, vad i dessa som förespråkar samt om det finns faktorer som verkar mottsättande för den militära professionen och Försvarsmakten. För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillämpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad på semiologi samt teorier om medias påverkan och medieretorik. Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta ställning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfär. Alla kampanjer kan på olika vis kopplas till Försvarsmaktens värdegrund där konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- är centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats. Rörande media så anses kampanjerna hålla en lagom ton och nivå med tanke på dess mottagare och svenska Försvarsmaktens syn på jämlikhet och jämställdhet.The Swedish Armed Forces annually spend large funds annually on various advertising campaigns to promote the organization and to attract people to the careers offered by the Swedish Armed Forces. Obviously, this needs to be done if you want to recruit for a professional army. The purpose of this study is to examine the message of the Swedish Armed Forces advertising campaigns, what of those who advocate and whether there are factors that seem counter-appointment of the military profession and the Swedish Armed Forces. Consequently, a qualitative study is conducted to explore the campaign material, applying Norman Fairclough’s critical discourse analysis supplemented by a semiologic analysis of the images, as well as the theories of media influence and media rhetoric. The results of the study suggest that the Swedish Armed Forces campaigns are aimed at inviting its recipients to respond to the various situations portrayed, thus trying to penetrate the consumer's personal sphere. All campaigns can in various ways be linked to the Swedish Armed Forces core values where the concept - transparency, performance and accountability - is central. Moreover, connections to the Armed Forces vision; units operate, are seen and respected in Sweden and abroad have been identified. As far as media is concerned the commercials are regarded to hold an appropriate tone considering the target audience and Swedish Armed Forces view on equal rights and gender equality.
47
Norrback, Jan. "Den planerande läraren : En undersökning av svensklärarens didaktiska val i planeringsarbetet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31969.
Full textAbstract:
Teaching is a complex profession. From planning to evaluations and classroom interaction with students, not to mention the administrative work that is part of a teacher’s duty. Everyday work consists of input from student/teacher relations in the classroom and also from the school organization, the policy documents and school laws and regulations, the media and, of course, from the teacher's own pedagogical knowledge and experience. This essay examines what factors play a key role when teachers make their decisions in the work of planning lessons. As a consequence, the research questions are: - According to teachers, what factors do they experience affect their didactic choices while planning their work? - What awareness does the teachers show when it comes to those factors that have an impact on their planning? The method used for data collection is semi structural interviews with three Swedish teachers at an upper secondary school in Stockholm, Sweden. With a sociocultural perspective the teacher’s situation in school is framed as it illustrates a way to look at how knowledge is gained in the interaction between individuals in an institutional setting. Critical discourse analysis is used to identify and examine the key discourses that are at work in the interviews with these teachers. The conclusion is that all three teachers’ experience that three major discourses affect their planning: student’s needs, national policy documents and national testing and time factors. Both the planning of how work is organized in the classroom and the subject content is affected, but to different extents. To a certain degree all of the teachers express knowledge of the fact that their planning is affected by different factors. They feel that they are limited by national policy documents to the extent that they do not experience the curriculum to be as creative as they first envisioned it. They also express that a shortage of time is a factor that has negative impact on their work, explaining that they have too little time to plan their lessons. Each teacher also express that they very much adapt their teaching to meet their students’ needs.
48
Falk, Max, and Kristin Jakobsson. "Hur många kön finns det i världen? : En kritisk diskursanalys av Socialstyrelsens handböcker för socialtjänsten och upprätthållandet av tvåkönsnormen." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36257.
Full textAbstract:
This study investigates The Swedish Board of Health and Welfare handbooks and the upholding of the binary gender system using critical discourse analysis. The purpose of this study is to examine how the handbooks construct, produce and reproduce gender and examines the binary gender system prominence and dominance using Faircloughs critical discourse analysis. The study also makes use of a social constructivist perspective and queer theory. The results revealed how the handbooks both produce and reproduce the binary gender system by using a language, which exclude people who identify outside of the system. In this kind of study, it is only possible to speculate about the consequences from the order of discourse, by making the binary order of discourse visible and to reflect on the possible consequences for people who do not identify themselves as a woman or a man.Denna studie har med hjälp av kritisk diskursanalys undersökt Socialstyrelsens handböcker för socialtjänsten och upprätthållandet av tvåkönsnormen. Syftet med studien är att granska hur handböckerna konstruerar, producerar och reproducerar kön och den undersöker när tvåkönsnormen är som mest framträdande. Dessa tillfällen har sedan analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien behandlar även teorier som socialkonstruktivism och queerteori. Studiens resultat visade att handböckerna producerar och reproducerar det dominerande binära könssystemet genom användningen av ett språk som osynliggör de individer som identifierar sig bortom eller emellan det. I denna typ av studie går det endast att spekulera kring betydelsen av den dominerande diskursordningen och dess konsekvenser för socialt arbete genom att belysa hur diskursordningen ser ut och reflektera över möjliga konsekvenser för individer som identifierar sig som varken kvinna eller man.
49
Ådell, Agnes, and Carina Bygdemark. ""Jag tycker det är en snäll typ av marknadsföring" : - En kritisk diskursanalys om content marketing i podcasts." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101737.
Full textAbstract:
The aim of this study was to investigate in what way content marketing can be understood through podcasts as an alternative marketing tool. The material which the study was based on is Ölpodden, a podcast initiated by Carlsberg Sweden. The study intended to shed light on the interdiscursivity that emerges when brands are communicated through podcasts. Another aim was to understand how relationships and identities are constructed through the podcast by examining its intended audience. In order to achieve this a critical discourse analysis was used as both underlining theory and comprehensive method. The critical discourse analysis was also supplemented with two theorists witch highlights the audience’s construction of identity. The consumer's thoughts on Ölpodden was of importance to illustrate the convergence culture and the consumption of the podcast. Qualitative interviews were therefore used as a supplement to the critical discourse analysis. The purpose for the study was to contribute to an increased understanding of content marketing and a deeper knowledge of the communicative strategies it is based on. This purpose led to two main research questions containing two subquestions each. The first main question and subqueries were to answer on: How the discourse in Ölpodden could be understood and problematized in relation to convergence, commercialization and consumption culture, which the intended audience are and how groups and identities are created through the discourse. The other main question and subqueries were to answer on: How the discourse could be understood and problematized from a user perspective, in what way the discourse has impact on the listeners subjectivity and objectivity and how the recipients statements answers to a convergence culture. The result of the study indicates that the interdiscursivity in Ölpodden contains an entertainment discourse, a information discourse and a promotional discourse. Through these discourses the podcast aims to give beer a higher status in society. The podcast also creates an identity which the listener is expected to want to fit into. In the quest to fit into this identity individual's consumption patterns can change. Which ultimately would lead to increased gain for large concerns such as Carlsberg.
50
Hatakka, Sara. "Begreppet med fäste i gråzonen : Korruptionsdefinitionen i Hufvudstadsbladets nyhetsrapportering." Thesis, Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-103467.
Full textAbstract:
In this study, my intention has been to examine how the ambiguous concept of corruption is constructed by the press. Emphasizing the media’s representations of the socially constructed and context-specific concept, this work adopts a critical perspective on discourse, together with an approach of conceptual history. Finland has for many years been appointed as one of the least corrupt countries in the world, signing several international conventions against corruption since the 1990s, which in turn has led to an increase in discussion regarding the phenomenon. By conducting a multi-method study, my aim has been to analyse the possible changes in the definition of ”corruption” in the Finnish newspaper Hufvudstadsbladet during the period 2000-2013. Using the theoretical framework of Fairclough’s media discourse and Koselleck’s conceptual history, the concept has been analysed in light of Finnish legislation regarding corruption during this period. The analysis yielded several results. The concept of corruption is defined as a both moral and legal problem, resulting in shifting meanings. A change in the representation of levels of corruption in Finland, from optimistic to pessimistic is illustrated, which is upheld in the press by results from international corruption surveys and statements made by those in power. Overall, while discourse on corruption is both constructed and transformed by journalists, it has ideological effects when what is presented as facts are in reality based on statements made by experts and political actors. Finally the analysis shows that “corruption” and “trust”, being asymmetrical concepts, constitute an inseparable pair of concepts. In a democratic country these concepts depend on each other, making corruption a matter of the entire society. I propose that further research examine the possible changes in the concept of corruption over a longer period of time.