Academic literature on the topic 'Falklandskrigen 1982'

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras. Historiskt har den tyska och israeliska krigföringen gått i främsta leden när det gällermanöverkrigföring. Av den anledningen har jag valt att analysera ett mindre och begränsat krigoch se hur dessa teorier passar in på detta krig. Mitt syfte är alltså att se om vi kan klassificerakriget mellan Storbritannien och Argentina 1982, som ett krig enligt de teorier som vi idaganvänder i vår militär utbildning. Jag kommer att beskriva teorierna för krigföringen och därefterpresenterar jag en kortfattad beskrivning av Falklandskrigets viktigaste händelser.I analysen konstaterar jag att det inte går att ge något helt klart svar på vilken typ av krigföringsom användes under Falklandskriget. Både Storbritannien och Argentina hade en blandning avmanöverkrig och utnötningskrigföring. Slutsatsen av uppsatsen ger att klassificeringen av kriget äratt det var ett utnötningskrig som hade inslag av manöverkrigföring
Since 1980 there has been a focus on manoeuvre warfare and manoeuvretheory, especially in the USA. In the Swedish military education, manoeuvretheory now also plays a central part. The Swedish military strategic doctrinestates that manoeuvre thinking is to be the conceptual base for the Swedisharmed forces. When we study manoeuvre warfare and manoeuvre theory, weoften use military history and the classical battle as the sources to study. Fornatural reasons it is usually the big wars and battles that have been in focus,especially World War I and II. Historically, the German and the Israeli schoolsof warfighting have played a key part of developing the art of manoeuvrewarfare. For that reason I have chosen to study and analyse a smaller war withmuch more limited circumstances. The purpose of the study is to see if thetheory fits into this small war.My purpose for this composition is to see if we can classify the war betweenGreat Britain and Argentina in 1982, the Falklands war, as a war with thetheories that we use today in our military education. To begin with I willdescribe the two theories of warfighting, manoeuvre warfare and attritionwarfare, after that I will present a short description of the most vital case in theFalklands war.In my analysis, I have discovered that there is no clear picture of how we canclassify the type of warfare that was used in the Falklands war. Both GreatBritain and Argentina accomplished the war with a mixture of the two methodsof warfighting. To begin with there were signs of manoeuvre warfare, but asthe war went on the more indication of attrition warfare appears.The conclusion of the composition is that the Falklands war was an attritionwar with elements of manoeuvre warfare.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

De klassiska sjökrigsteorierna har åtskilliga år på nacken. Fortfarande anses emellertid Julius S. Corbetts och Alfred T. Mahans idéer äga sin giltighet – trots att den tidigare var verksam under första halvan 1900-talet och den senare under framförallt den andra halvan av 1800-talet. Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida dessa teoretikers syn på strategier i sjökriget som fenomen kan anses relevanta i det moderna sjökriget. Slaget om Falklandsöarna i början 1980-talet har betecknats som en av de första drabbningarna till sjöss som utspelats i en modern telekrigsmiljö. Utgångspunkt har varit att studera i vilken utsträckning Corbetts och Mahans teorier kan skönjas i utförandet av den brittiska operationsplanen i Falklandskriget. Genom en kvalitativ textanalys av Mahans och Corbetts litterära verk, och litteratur om dessa, har adekvata indikatorer tagits fram. Dessa har jämförts med en fallstudie som utgjorts av Falklandskriget. Slutsatsen blev att teorierna – och då framförallt Corbetts tankar – äger sin giltighet, om än inte bokstavligen och i varje detalj, men som en övergripande förklaring på vilket sätt framgång i modern sjökrigsföring kan uppnås.

The classic naval theories have been around for a considerable sum of time. Despite of these circumstances the ideas of Julius S. Corbett and Alfred T. Mahan are still regarded to be obligated their validity – even though that the foremost of them was active under the first part of the 1900 and the latter active particularly during the second part of the 1800. The purpose of the paper has been to examine whether these naval thinker view on strategy in naval warfare could be considered to be relevant in the modern naval warfare. The battle for the Falklands islands in the beginning of 1980 have been designated as one of the first encounters on the high seas that was situated in a modern electronic warfare environment. The starting point has been to study in which extension Corbett’s and Mahan’s theories could be notices in the execution of the British campaign plan in the Falklands war. Through a qualitative text study of Mahan’s and Corbett’s literary creation, and literature about them, adequate indicators have been brought forward. These have been comprehended with a case study consisting of the Falklands war. The conclusion where that the theories – particularly Corbett’s thoughts – still posses, if not figuratively and in every aspect, but as an overlooking clarification through in which way the success in modern navel warfare ought to be accomplished.

Alfred Thayer Mahan and Julian Stafford Corbett, two of the most influential and important strategists of sea power in the beginning of the twentieth century. Their theories today form the basis for several of the theories of sea power that exist today. The societal changes have led to the development of the naval warfare´s character until today. Despite developments in the history of naval warfare and it´s characteristics over the century there are being debated about the principles of sea power that Mahan and Corbett wrote might still be valid or not. The aim of this essay is to investigate whether Mahan and Corbetts principles of sea power during the Falklands war as a case study might still be valid or not. The examination is carried out by analysing Mahan and Corbetts principles of blockade, establish of sea command and exercise of sea command respectively to extract variables in the theory and examine on the case Falklands war. The results of this case study shows that the theories military blockade, naval blockade and establish of sea command are still valid to a certain extent but more research is needed to determine the principles general validity in the naval warfare today.

When Argentina invaded the Falkland Islands in 1982, it was the beginning of a two month long war. The aim of this essay is to find alternative explanations to the Falklands war with the main question being whether there were hidden motives for Thatcher and her reactions in 1982.   The essay will focus on the period 1965-1982 in which different texts will be analyzed by applying theories. The diversionary war theory describes how state leaders can improve their political popularity by intentionally escalating a conflict. The geopolitical theory explains how a state, by investments, constructions and military, can create demographic and international perceptions regarding a territory while foreign political theory describes how decision making is affected by the bureaucracy, psychology and the international system.   The ministry of defense and the navy was heavily affected by the financial cuts during the conflict and may also have affected the manner in which they advised Thatcher in 1982. Because of the British unwillingness to invest geopolitically in the Falklands and their aggravation of the diplomatically efforts to find a peaceful solution, the conflict got worse. In addition, Thatchers intentions to implement economic reforms and her record low political popularity make it plausible to suspect her for having, intentionally, escalated the conflict to gain political popularity and to enable the economic reforms.

Slaget vid Goose Green var det första slaget att äga rum på land under Falklandskriget. Slaget ägde rum under ett par dagar i slutet av maj 1982 mellan brittiska 2 Para och argentinska Task force Mercedes och slutade med en argentinsk kapitulation. Slaget är spektakulärt i flera avseenden –  bland annat för att britterna lyckades slå en numerärt jämbördig försvarsgrupperad argentinsk motståndare, det var nästan enbart infanteriförband som stred och att befälhavaren för 2 Para stupade. Syftet med uppsatsen är att undersöka om nyttjandet av manöverkrigföring på de bägge sidorna kan ha varit avgörande för utgången av slaget. Utifrån beskrivningar av slaget skrivna av brittiska författare beskrivs slaget i fyra delar i uppsatsen. Efter varje del sker en analys med hjälp av element ur William S. Linds manöverteori. Det sammanvägda resultatet ur denna analys visar att britterna nyttjade element ur Linds manöverteori betydligt fler gånger än argentinarna under slaget och att det kan ha varit avgörande för utgången av slaget.

Centers of Gravity (CoGs) analyses deliver vital input to the operational design. However, there are a great number of theories regarding the phenomenon which can create a certain degree of confusion. The diversity in theories may lead to misdirected mental energy where the focus is to discuss theories instead of using the theories at hand efficiently. The question is if the diversity in theory is an actual problem or if it just perceived as such? This research identifies the similarities and differences in the theories of Milan Vego and Joseph Strange & Richard Iron regarding CoGs, their sub elements and methods for analysis. The impact of the differences on the practical result is then surveyed by implementing the theories on adelimitated phase of the Falklands War, in order to conclude if the differences have a decisive impact on the product of the CoG analysis. The result of this thesis indicates that the diversity in theory is a perceived problem. The identified divergence does not reflect crucially on the CoG analysis and the variation of the input provided to the operational design is minor. The CoGs and the critical vulnerabilities identified are the same or at least similar, no matter which of the two theories was used in this research.
Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Doktrin utgör en del av grunden till en nations krigföringsförmåga och skall i detta avseende ses somen normativ styrning med riktlinjer för nuet och den omedelbara framtiden. Doktrin skall såledesutgöra ett verktyg för militära chefer att hantera situationer som annars hade upplevts som mycketpressade och omöjliga att genomföra. För att så skall vara fallet måste en doktrin bygga på relevantunderlag baserad på omvärldsanalys samt de erfarenheter de väpnade styrkorna vunnit genomdeltagande i skarpa insatser, men även erfarenheter kopplade till övningsverksamhet och nationenshistoria och förutsättningar. En doktrin borde således ses som riktlinjer för handling baserat påkunskap. Är detta verkligen fallet? I doktriner hävdas att de baseras på prövad kunskap. En vackertanke eller är verkligheten en annan med helt andra styrande påverkansfaktorer på en nationsdoktrinutveckling. Analys och utvärdering resulterar i lärdomar. Denna dyrköpta kunskap är värd attminnas och nyttjas. Syftet med denna uppsats blir därför att undersöka om de lärdomar som denbrittiska försvarsmakten identifierade efter Falklandskriget 1982 påverkade den brittiskadoktrinutvecklingen efter kriget. För att uppnå detta syfte kategoriseras två brittiska maritimadoktriner - The Naval War Manual (1969) samt The Fundamentals of British Maritime Doctrine(1995). Doktrinerna tillsammans med de brittiska lärdomarna från kriget kategoriseras utifrån de sexgrundläggande förmågorna. Resultatet visar på att brittiska Marinen drog en stor mängd lärdomarunder och efter kriget. Med anledning av att 26 år förflutit mellan de båda doktrinerna kankonstateras att doktrinen utvecklats. Lärdomarna från Falklandskriget har tagits tillvara men inte iden omfattning man skulle kunna tro och önska. Den omvärldsutveckling som skett efterFalklandskriget är i många stycken omfattande och av sådan art att lärdomarna från Falklandskrigetär mer aktuella idag än de var under utvecklingen av 1995 års doktrin.
Doctrine is one of the foundations of a nation’s war fighting capability and, in this respect,should be seen as normative guidelines for the present and immediate future. As such,doctrine provides military commanders with a tool to manage situations, which wouldotherwise be seen as extremely stressful and impossible to deal with. For this to be the case,doctrine must be built on relevant information based on an analysis of the world around usand the experiences of armed forces on live operations, but also on experiences linked toexercise activities and a nation’s history and circumstances.Thus doctrine should be seen as knowledge-based guidelines for action. Is this actually thecase? Doctrine claims to be based on tried and tested knowledge. Is this wishful thinking, or isreality something else, with completely different controlling factors influencing thedevelopment of a nation’s doctrine? Analysis and evaluation results in lessons learned and itis worth remembering and taking advantage of this hard-earned knowledge. The aim of thisessay is, therefore, to investigate whether or not the lessons learned by the British ArmedForces during the 1982 Falklands War have influenced the development of British doctrinesince the War. To achieve this aim two publications of British maritime doctrine, The NavalWar Manual (1969) and The Fundamentals of British Maritime Doctrine (1995), have beenexamined, along with the lessons learned from the War, using the six fundamental capabilitiesas a basis. The results show that the British Royal Navy learned a considerable number oflessons both during and after the War. Because there are 26 years between the publications ofthe two documents, it can be stated that there has been a development in doctrine. Accounthas been taken of the lessons learned during the Falklands War, but not to the extent that onemight expect or wish. Developments in the world around us since the Falklands War are, inmany cases, so comprehensive and of a kind that the lessons learned from the Falklands Warare more current today than they were during the development of the 1995 doctrine.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08

Att använda erfarenheter, i form av principer, vid militär planering är inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militär planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgångsrik logistik. Exempel påprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av världens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen är att ge exempel på hur principer för logistik kan användas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befälhavare eller stabsofficer ställs inför vid en militärplanering.Som empiri, för att värdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv använts. De är båda konventionella krig med ett tydligt militärtslutmål, men har väldigt olika förutsättningar för logistiken i både en tid-, rum- ochstyrkejämförelse.Uppsatsen använder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgång som ställs mot empirin, i form av de två krigen. Krigen ställs mot varandra, medprinciperna som analysverktyg, och komparationens likheter och skillnader gör det möjligt attvärdera och dra slutsatser av principernas innebörd.Resultatet visar att principerna har ett värde och analysen ger vid handen ett flertal slutsatser somkan användas vid militär planering. Principerna ska inte ses som ett krav som måste uppnås för attnå framgång, utan som stöd och riktlinjer för att ta tillvara beprövad erfarenhet.
Using experience, in the form of principles, in military planning is not a new phenomenon. SinceNapoleon there has been development of guidelines for military planning and execution in theform of Principles of War and principles for creating successful logistics. Examples of principlescan be found in most of the world’s defense forces’ doctrines.The overall aim of the thesis is to give examples of how to use principles for logistics to reflecton the logistic challenges you face, as a commander or a staff officer, in military planning.The empirical material used to test the principles against are the Falkland War and the Gulf War,from a British/American perspective. They are both conventional wars with a clear military endstate, but differ a lot in the logistic requirements, both in a time-, space- and forces comparison.The thesis uses the method of abduction. Five principles of logistics make five hypotheses forsuccess that are contrasted with the empirical evidence, in the form of the two wars. The wars arecompared to each other, with the principles as analytic tools, and the similarity and thedifferences in the comparison make it possible to draw conclusions about the principles’ content.The result shows that the principles have value and the analysis gives a number of conclusionsthat can be used in military planning. The principles should not be seen as requirements forsuccess, but rather as a support of, and as guidelines for your planning in order to make use ofprevious experience.
Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

I den övergripande luftmaktsteoretiska debatten framkommer kritik mot att små nationers specifika förutsättningar i krig tenderar att exkluderas. Konsekvensen blir att små nationer i allt för stor utsträckning kopierar stora nationers doktrinära tänk istället för att generera egna idéer. Shaun Clarke försöker genom sin luftmaktsteoretiska ansats vända denna trend och har närmare undersökt små nationers möjlighet att genom strategisk attack nå framgång mot större motståndare.   Genom sin originalitet anses Clarkes luftmaktsteori vara ett viktigt tillskott i den övergripande luftmaktsteoretiska debatten, men kritiseras samtidigt för att inte vara tillräckligt empiriskt underbyggd. Syftet med denna undersökning är att möta denna kritik och genom en teoriprövande ansats empiriskt undersöka förklaringskraften hos Clarkes teori. Därigenom även bidra till ett trovärdigare vetenskapsteoretiskt underlag, med fokus på den lilla nationen och dess ambition att utveckla förmågan strategisk attack. Forskningsstrategin representeras av en tvåfallstudie av Yom Kippur kriget 1973, samt Falklandskriget 1982, där Israel respektive Argentina utgör de huvudsakliga analysperspektiven. Resultatet påvisar att såväl Israel som Argentina tillämpat luftmakt utifrån Clarkes teoretiska beskrivning. Undersökningen stärker därmed Clarkes luftmaktsteori rent empiriskt. För små nationer, med ambition att utveckla sin förmåga till ett mer strategiskt nyttjande av luftmakt, så är den viktigaste slutsatsen från denna undersökning att strategisk attack inte primärt handlar om kinetisk energi som appliceras på strategiska mål. Utan det är istället de mänskliga reaktionerna och besluten bakom tillämpningen av strategisk attack som står i centrum.