Academic literature on the topic 'Familjehemsutredning'

SAMMANFATTNING: Vår uppsats Rekrytering och utredning av familjehem – Socialtjänstens arbete med att hitta lämpliga familjehem behandlar ämnet familjehemsvård, med fokus på socialtjänstens arbete med utredning och rekrytering av familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi också undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgångsrik placering. För att uppnå syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre familjehems- och socialsekreterare i två kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna använder omarbetade versioner av Kälvestenmetoden vid utredning av familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige. Både forskning och intervjupersoner framhöll att ett lämpligt familjehem bör kunna ha en bra relation till både socialsekreterare och barnets biologiska föräldrar. Att de biologiska föräldrarna accepterar barnets placering i familjehemmet kan också bidra till en lyckad placering. Intervjupersonerna lyfte fram att ett engagemang hos familjehemsföräldrarna var av stor betydelse för utfallet av placeringen.

Under 2018 var 23100 barn placerade i familjehem. Sedan början på 1900-talet har lagen ställt krav på att familjehem ska utredas. Idag är det Socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för familjehemsutredningen. Trots detta visar olika studier på brister vid familjehemsutredningar. Bristande utredningar ökar risken för att placerade barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp. Vid övergrepp mot barn är förövaren oftast någon som barnen känner och har en relation till. Studier visar att 6% av placerade barn bor tillsammans med sin unga förövare. Av 6000 elever uppgav 2.2 % att de utsatts för övergrepp av en släkting, varav 0.2 % av dessa uppger en familjehemsförälder som förövare. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten arbetar med familjehemsutredningar, utifrån handläggarnas erfarenheter, samt vilka risker som kan finnas i samband med utredningarna. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personer som alla jobbar med eller kring familjehemsplaceringar. Det empiriska materialet visar att det är svårt att rekrytera familjehem och att det krävs kreativa metoder för att hitta nya familjehem. Det framkommer också att intervjupersonerna använder sig av en utredningsmetod som inte är evidensbaserad men den används för att de anser att det inte finns något bättre i dagsläge. I vissa fall saknades det relevant utbildning för att kunna genomföra utredningen självständigt. Dock framkommer det att det inte alltid görs en fullständig utredning i samband med anhörigplacering och att barn hellre placeras hos en outredd anhörig än hos en utredd utomstående familj. Däremot är det tydligt att intervjupersonerna ser barnets bästa som det viktigaste i deras bedömning och att anhörigplacering sker utifrån barnets bästa.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare förhåller sig till sitt handlingsutrymme vid utredning av blivande familjehem. Åtta semistrukturerade intervjuer med olika familjehemssekreterare har genomförts och analyserats. Analysen av resultatet visade att familjehemssekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort men att olika faktorer upplevdes begränsande. Exempelvis uppfattades tid och resurser som en begräsning. Familjehemssekreterarna kunde se vissa utmaningar i utredningsarbetet till exempel att det inte finns fler lämpliga utredningsmetoder. Det visas också i studiens resultat att familjehemssekreterarna är ambivalenta i sitt förhållningssätt till ökad eller minskad styrning. De kan både se nyttan i ett stort handlingsutrymme men även vissa risker i att bedömningarna kan bli för färgade av deras värderingar och erfarenheter.

 

 

Author: Moa di Zazzo Eilertsen

Title: “Children should not grow up like that. They may turn out the same”: Social workers, working with foster care investigations, reasoning about family and family structures of foster homes. [translated title]

Supervisor: Annika Staaf

Assessor: Norma Montesino

There has been a change in family structure which shows that the nuclear family, which is still the main form of family pattern, is becoming less frequent nowadays. Same-sex couple families, single parent families and reshaped families are some of the family forms which are becoming more common in modern society. Some argue that, despite these changes, most people still consider the nuclear family as the norm and the ideal. The aim of this study was to understand how social workers, working with foster care investegations within the Swedish social sevice, reason about family structures in spring 2009. I wanted to understand how these social workers view family, and different forms of family patterns, in the context of foster homes. Does their reasoning reflect the new family structures or the traditional nuclear family? My theoretical approaches of choice were the theory of social constructions, the queer theory term heteronormativity and Hirdmans gender theory about the gender contract. The method I used was qualitative and consisted of five semi-structured interviews carried out with five social workers in three different Swedish communities. The results I came up with illustrated that the interviewed social workers mostly considered the presence of siblings in a family constitution to be a positive factor. All of the interviewed social workers said they believe it is important to have a father- and a mother figure while growing up. The results also showed that, even though the social workers defined the term family as wide and including different kinds of possible family constellations, heteronormative values were thoroughly expressed and the nuclear family was idealized by the social workers regarding foster care and children’s needs.

 

 

Key words: Family structure, family ideal, foster care investegation, social service.

This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group. Remarkable in this study is the situation that emerge around unaccompanied children placed in the network, which are described here as network families. Despite finding that they do not take part of the education for the second family is obligatory. The front will also need more and clearer guidelines about the investigation process in relation to network families, as the respondents believes that neither the law, assessment procedure or basic demands tailored to this group.
Studien syftar till att undersöka hur professionella inom området familjehemsvård arbetar med rekrytering, utredning och utbildning av familjehem inför mottagandet av ensamkommande barn. Avsikten är att ta reda på i fall det finns särskilda behov som motiverar specifika tillvägagångssätt för att säkerställa att barnets bästa blir vägledande och tillgodoses. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare och socialsekreterare. En gemensam efterfrågan visade sig vara anpassad utbildning för familjehem som tar emot ensamkommande barn. Det motiveras med de behov och förutsättningar som barnen ofta har gemensamt. Det mest utmärkande resultatet i denna studie är de brister professionella vittnar om då det kommer till barn som placeras i sitt nätverk, vilka här benämns som nätverksfamiljer. Bristerna består i för lite resurser samt otillräckliga regelverk och rutiner runt utredningsprocessen. Det framkom också att nätverksfamiljer inte tar del av den utbildning som för andra familjehem är obligatorisk. Respondenterna menar att varken lagstiftning, utredningsförfarande eller grundkrav är anpassade efter denna grupp. Det ställer höga krav på den enskilde respondenten då det är där de svåra besluten ofta hamnar.

This essay deals with the social services cooperation with the private sector relating to foster care. The aim was to examine whether and what the causes may be that the social service transfer tasks of authority to private actors. Furthermore, we have examined and discussed if such a working procedure can lead to consequences for the individual child and how / if the children's legal security is affected. Survey methodology is qualitative in nature where we conducted semi-structured interviews with three persons who work in different ways to be involved in work with a foster family. We have also made use of questionnaires sent to social workers around the country.

The result has been interpreted on the basis inter alia, legal texts, legislative history, and two theories which have their origin in organization theory. Our results show that some municipalities do not feel that they have the resources to investigate the family. Furthermore, it appears that the cooperation of the social services have with the private sectors has declined, perhaps because of clearer legislation of 2008, or because of the sharp criticism that they received from the provincial government. Our study also shows that some municipalities still leaves management tasks to the private sector, without legal basis. Since there is no control over who is inquiring the family a result of this can be that a child is growing up in unsuitable environments, which in itself can affect the rule of law.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur etnicitet tillskrivs betydelse i utredningar avfamiljehem. Vidare vill vi undersöka hur familjehemssekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme iutredningsarbetet. Syftet har besvarats med följande frågeställningar; (1) Hur aktualiseras etnicitet vidutredningar av familjehem? (2) Hur beskriver familjehemssekreterare sina erfarenheter avutredningsarbete av familjer med annan etnisk bakgrund än svensk? (3) Vilka utmaningar uppkommervid utredningar av familjer med en annan etnisk bakgrund än svensk? Socialstyrelsen anser att det finnsförbättringsåtgärder i familjehemsutredningar, främst gällande likvärdiga utredningsmodeller, men ävengällande den kompetensbrist som finns i socialt arbete vid bemötandet av utrikesfödda. I Sverige saknastidigare forskning kring familjehemsutredningar och etnicitet, det finns viss internationell forskning somfrämst utgår från adoption. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är socialkonstruktionism,etnicitet som teoretiskt begrepp samt gräsrotsbyråkrati. Vi har genomfört en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer och intervjuat sex familjehemssekreterare och en enhetschef. När vianalyserade materialet kom vi slutligen fram till tre empiriska kategorier; Att behandla alla lika iutredningarna, idealfamilj samt utredningsdilemman. Resultatet visar att etnicitet aktualiseras tidigt iutredningsskedet när familjehemssekreterarna kategoriserar att familjen har en annan etnisk bakgrundän svensk. Efterföljande utredning skiljer sig från en utredning genomförd på en svensk familj, vid dessautredningar används en annan utredningsmodell. Familjehemssekreterarna beskriver och använder sitthandlingsutrymme på olika sätt vilket innebär att det skiljer sig mellan familjehemssekreterarnasutredningar av utrikesfödda familjer. De utmaningar som familjehemssekreterarna står inför ärframförallt likabehandling där organisationen säger att de ska behandla alla lika, medan familjernaförutsätter att de utreds efter sina individuella förutsättningar. En annan svårighet gällernätverksplaceringar där barnets anknytning väger tyngre än nätverkshemmets brister. Detta kan i vissafall bidra till en intressekrock mellan barnhandläggare och familjehemssekreterare därfamiljehemssekreterare får fatta beslut som strider mot riktlinjerna för när en familj ska bli godkänd.