Contents
Academic literature on the topic 'Familjehemsvård'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Familjehemsvård.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Familjehemsvård"
1
Henriksson, Hanna, and Sandra Kangas. "Familjehemmets biologiska barn : En kvalitativ fallstudie om fyra biologiska barns upplevelser av att växa upp med placerade barn i det egna hemmet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105386.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod. Resultatet diskuterades utifrån systemteori, KASAM, anknytningsteori och social responsivitet. I studien framkom att intervjupersonerna tog ansvar för de placerade barnen samt att de på olika sätt blivit påverkade av att växa upp i ett familjehem. Studiens resultat visar på att biologiska barn och placerade barn ska vara lika i ett familjehem men ändå är de inte det.
2
Lindblom, Victoria, and Wrangell Marianne Rytkö. "Familjehemsföräldrars perspektiv på sammanbrott i familjehemsvård : En allmän litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36707.
Full textAbstract:
Familjehemsvård är den vanligaste placeringsformen i Sverige för barn som inte kan bo med sin familj. När sammanbrott sker berörs de närmast involverade. Syftet var att genom en allmän litteraturöversikt undersöka familjehemsföräldrars perspektiv på sammanbrott i familjehemsvård. 10 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet som analyserades med hjälp av sorg- och kristeori samt salutogenetiskt perspektiv. Resultatet visade att sammanbrott väcker olika känslor som sorg, förlust, lättnad och ångest. Familjehemsföräldrar kände sig misslyckade och upplevde sig ha svikit barnet. Dessa känslor kunde även leda till en identitetskris hos familjehemsföräldrarna. Vidare uppmärksammades att relationen till, och kommunikationen med, socialtjänsten påverkade upplevelsen av sammanbrott. Brister i samverkan med socialtjänsten kunde negativt påverka stödet till familjehemsföräldrarna.In Sweden, family foster care is the most common form of placement for children who cannot live with their families. Disruptions in placements can occur and affect those most immediately involved. The purpose of this literature review was to explore foster parents’ perspectives on placement breakdown. The result was based on 10 scientific articles that were analyzed through bereavement theory and salutogenic perspective. Results show that placement disruption awakens emotions such as sorrow, loss, relief and anxiety. Foster parents’ experienced failure and felt that they had betrayed the child. These feelings could also lead to an identity crisis for the foster parents. Further observations indicated that the relationship to, and communication with, social services affected foster parents’ perceptions of disruption. The shortcomings in collaboration with social services could influence the support offered to foster parents in a negative way.
3
Pamucina, Dragica. "Fostercare a effort for children. Familjehemsvård en insats för barnen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27108.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka socialtjänstens tillvägagångssätt för att ta reda på och försäkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och två familjehems par, i två olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels på grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnå god kvalité krävs goda och säkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgår det att rekrytering av familjehem blir allt svårare. Orsakerna uppges bero på att många placerade barn har beteendeproblem och blir därför svårhanterliga.Utredningsmetoden för nyrekryterade familjehem inom socialtjänsten är främst Kälvestens modellen. Det är djupgående intervjuer med de blivande familjehemmen, som uppges ta 3 till 6 timmar. Resultatet visade på att socialsekreterarna har begränsad med tid för att träffa barnen utöver de uppföljningsmöten som utförs fyra gånger årligen. Handledningarna görs vid behov och beror på att det inte finns tillräckliga resurser samt att socialsekreterarna inte hinner med vissa arbetsuppgifter på grund av överbelastning. Nyckelord: familjehem, familjehems placerade barn, fosterbarn, fosterföräldrar, fostervård.The purpose of this study was to investigate how the social services assure that foster homes provide the best care possible. The investigation consisted of interviews with three social workers and two foster home couples, in two different communities. Children placed in foster homes partly because of lack of care or abnormal behavior patterns. In order to maintain quality standard as a foster home it is necessary that communities investigate and do regular follow up meetings. The study shows a decreasing amount of foster homes. Reasons include that a lot of children are difficult to handle due to behavioral problems. The investigation method of recruiting new foster homes in the social services is primarily Kälvestens model. The interview with new foster home candidates is thorough and takes 3 to 6 hours. Results show that social workers have limited amount of time due to work load and are only able to meet for four follow up meetings per year. These guides are made when necessary and because there are insufficient resources and social workers do not have time for certain tasks because of overload.Keywords: children in fostercare, fostercare, fosterchildren, fosterhome, fosterparents.
4
Petersson, Josefin, and Marie Nyström. "Familjehemsvård - En studie om kontakten mellan familjehem och handläggare på socialtjänsten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24666.
Full textAbstract:
The aim of this study was to understand the contact between foster homes and social workers, by doing a comparison of the social workers and the foster homes experiences of the cooperation that is between them. We started from three main questions to get an answer to our aim, how the foster homes and the social workers experience the organization of the foster care in the Social Service as an impact of the cooperation, what does the foster homes and the social workers experience as a important fact of a successful placement and finally, how does the foster homes and the social workers experience the supporting and controlling contact that is between them. To get our results we based our study on interviews whit four foster homes and whit four social workers. The analysis was based on one theoretical perspective, Skaus (2007) analytical approach for power and help. As a conclusion we have found out, that the organization of the Social Service has significance for the contact between social workers and foster homes. The social workers and the foster homes have different opinions of how the Social Service should be organized, so that the contact should be as good as possible. The social workers saw the ground work as an important fact for the placement to be successful. Both social workers and foster homes saw the confidence between them, as an important fact for the placement to be successful. All four foster homes and two of the social workers saw the controlling part of the contact as a good and necessary thing. The other two of the social workers saw the controlling part as a complicated assignment. The social workers saw the controlling part as an inadequate thing in the foster care today. Both foster homes and social workers experience that the supporting contact between them are working well.
5
Nilsson, Hannah, and Emil Kavhed. "Sammanbrott i familjehemsvård : En riktad kvalitativ innehållsanalys av fem olika myndighetsdokument." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43311.
Full textAbstract:
When a child for some reason can’t live with their parents it is up to the welfare system to provide a home and care for that child. In Sweden long-term foster care placements are the most common state interventions for those children. Recent studies have shown that as much as one out of four foster care placements break down in the child’s adolescent years. To experience one or a series of tough separations from important elders has shown to have negative effects on the development of the child. This does not align with the welfare systems’ responsibility to always act in favor of the child. Always acting in favor of the Child is at the core of the Convention on the rights of the Child. In the following qualitative content analysis five state documents (three from the National Board of Health and Welfare, one from The Ombudsman for Children and one governmental investigation document) have been examined. The aim of the analysis is to examine how the documents portray placement breakdowns in foster care and how much they focus on the child rights perspective in their portrayals. Previous research and two theories regarding children are used as the theoretical framework to help analyze the essay results. The two theories are Bronfenbrenner's ecological system theory of child development and the theory of childhood sociology with emphasis on children as actors. This essay comes to the conclusion that the state documents are well informed of the complex nature of placement breakdowns and the dissonance between the problem of breakdowns and the child’s right perspective. The documents also contain a number of interventions that in theory could reduce the number of breakdowns. What is revealed is that the process of acknowledging the problem, finding a solution and implementing it in the social care practice takes a lot of time and is a slow process. The discussion includes that further research of what can be done on a municipal level would be of use.
6
Johansson, Ann-Cathrine, Louise Dypvik, and Clara Ohlson. ""Det är väl inte lagstiftningen utan arbetssättet att ständigt bli bättre som är utmaningen" : om lagförändringars påverkan på socialtjänstens arbete med utsatta barn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84602.
Full textAbstract:
Genom hela 1900- och början av 2000-talet har det tillkommit lagar eller gjorts lagändringar för att säkerställa att barn som är familjehemsplacerade får så bra vård som möjligt. År 2006 sändes dokumentären ”Stulen barndom” som visade på hur illa barn hade haft det under en barnhemsplacering. Den debatt detta skapade resulterade i nya paragrafer i Socialtjänstlagen och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Målet med denna studie var att undersöka om socialtjänsten i tre kommuner i Sverige hade implementerat den nya lagen och om arbetet hade förändrats och i sådana fall hur. Studien är byggd på semistrukturerade intervjuer med tre kommuner av olika storlek. I varje kommun intervjuades socialnämndens ordförande och en socialsekreterare inom socialtjänsten som arbetade med utredningar och placeringar av barn och eller tonåringar. I resultatet kan man se att en viss förändring skett av socialtjänstens arbete efter lagändringarna, men det som är avgörande i arbetet med utsatta barn är viljan hos politiker och socialsekreterare att göra ett gott arbete för att säkerställa att barnet bästa är i fokus.
7
Eklund, Arvid. ""Ingen människa är bara en diagnos" : ADHD-diagnosens betydelse inom familjehemsvård ur socialsekreterares perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-106698.
Full textAbstract:
The aim of this study is to examine social workers’ experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers’ do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children. The social workers’ experiences shows that the diagnosis can act as a relief and explanation for both children and their foster parents but can also be a stigma. My overall conclusions are that the diagnosis seems to have only minor significance for these social workers’ daily work and is rather more relevant for obtaining medical treatment or extra support in school for the children.Syftet med den här studien är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur ADHD hos barn och unga som är familjehemsplacerade påverkar socialsekreterarnas arbete och hur diagnosen påverkar barnen och de unga samt familjehemmen. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer och resultaten är analyserade genom ett teoretiskt ramverk som betraktar ADHD som inte bara symtomen och den medicinska störningen utan också som ett socialt fenomen där diagnosen är socialt konstruerad genom samhället, normer och aktuell kunskap. Studien visar att socialsekreterarna inte förlitar sig enbart på ADHD-diagnosen för att förstå och hjälpa barnen och deras familjehemsföräldrar utan snarare ser varje barns individuella behov. Socialsekreterarnas erfarenheter visar att diagnosen kan ge lättnad och förklaring för både barnet och familjehemsföräldrarna men att den också kan vara stigmatiserande. Mina slutsatser är att diagnosen tycks spela mindre roll för socialsekreterarnas dagliga arbete med barnen utan är mer relevant för att erhålla medicinsk behandling eller för att få extra stöd i skolan.
8
Borg, Sofia, and Frida Haglind. "Den trygga medmänniskan : En kvalitativ studie om socialarbetares uppfattningar om familjehemsvård för vuxna personer med missbruksproblematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55343.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka socialarbetares uppfattningar om familjehemsvård som en insats inom socialtjänsten för vuxna personer med missbruksproblematik. För att uppnå syftet används kvalitativ metod med utgångspunkt i en abduktiv kunskapsteoretisk ansats. Det urval som använts är en kombination av ett målstyrt- och ett bekvämlighetsurval. För insamling av data genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med vuxna personer med missbruksproblematik. Studien har en systemteoretisk inriktning och understryker betydelsen av insatsens olika dimensioner sett till individens behov. Det huvudsakliga resultatet visar att familjehemsvård uppfattas kunna möta centrala behov som finns hos målgruppen, då familjehemsvård lyfts fram som en insats som kan erbjuda en miljö där klienten får möjlighet att etablera trygga relationer och ingå i ett nytt sammanhang. Familjehemsvård kontrasteras mot den kollektiva miljön i institutionsvård, där en fördel med familjehemsvård är att skillnaden mellan familjehemmet och hemmiljön inte är lika stor som vid andra alternativ. Insatsen anses även kunna utgöra ett alternativ för personer vars behov inte kan mötas med nuvarande institutionslösningar.The aim of this study is to examine social workers’ view on family placement as an intervention within social services for adults living with substance abuse. In order to reach the purpose of the study a qualitative method is used with an abductive approach. The sample technique that is used is a combined purposeful and convenience sampling. Data collection was conducted through six semi-structured interviews with social workers experienced in the area of substance abuse. A systemic theoretical approach is used, which is helpful in reflecting on the different dimensions of family placement in relation to the needs of the individual. This study argues that family placement is able to meet the fundamental needs of adults living with substance abuse, as it can offer a stable environment where the guest can build safe relationships and enter into new circumstances. Family placement should be considered as an alternative to the collective environment of an institution, where the contrast between the institution and the home environment is substantial.
9
Bergman, Peter. "Barnets bästa? : En kvalitativ studie med syfte att undersöka familjehemsföräldrars erfarenheter av biologiska föräldrars hemtagningsbegäran av det placerade barnet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4043.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka ett antal familjehemsföräldrars erfarenheter av att befinna sig i en juridisk process, där det placerade barnets biologiska förälder gjort en hemtagningsbegäran och yrkat på att vården enligt LVU skall upphöra. Mer specifikt avser studien att beskriva hur familjehemsföräldrarna upplever den juridiska processen avseende de placerade barnens känslomässiga, beteendemässiga och sociala utveckling, sin egen relation med barnen, kontakten med barnens biologiska föräldrar samt kontakten med barnets omgivande professionella nätverk. Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta familjehemsföräldrar i fyra olika familjehem. Familjehemmen är geografiskt åtskilda och belägna på olika platser i Sverige. Som teoretiska ramverk har ett anknytningsteoretiskt perspektiv och teorier om barn och trauma använts. Tidigare studier och forskning visar på att de familjehemsplacerade barnen är en särskilt utsatt grupp i samhället och att barnens rättsskydd är mycket begränsat. Resultatet i denna studie utgör inget undantag. Intervjupersonerna beskriver att barnen under den juridiska processen är utsatta för mycket stark psykisk stress. Barnen uppvisar svåra psykiska symptom som tydligt följer den juridiska processens faser. I den stund de nås av hotet om uppbrott så ökar barnens symptom med dissociation, tilltagande mardrömmar samt svårigheter att hålla urin och avföring. Studien bekräftar således tidigare forskning som visar på att placerade barn ständigt omges av en oro och osäkerhet kring placeringens varaktighet och stabilitet i tillvaron. Även familjehemsföräldrarnas situation är utsatt. Flera av intervjupersonerna beskriver att de mått mycket dåligt under de omständigheter som den juridiska processen medför. Familjehemsföräldrarna upplever en känsla av maktlöshet och att de sviker barnen. Maktlösheten uppkommer också utifrån familjehemmens svaga rättsliga ställning som innebär att de inte är någon part i de rättsliga processerna och kan således inte driva barnens intressen. Resultatet visar också på brister i stödet, både till familjehemmen och barnen. Barnen som är i stort behov av terapeutisk behandling förvägras detta då det terapeutiska arbetet förutsätter stabilitet, vilket paradoxalt nog är det som saknas i dessa barns tillvaro. Utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv så innebär otryggheten och avsaknaden av förutsebarhet under placeringen att barnen varken får möjlighet att knyta an till familjehemsföräldrarna eller hjälp med att separera från de biologiska föräldrarna.
10
Hedenström, Quiroz Paula, and Sara Kohonen. "Sammanbrott i familjehemsvård : En kvalitativ intervju- och vinjettstudie om barnsekreterares erfarenheter och upplevelser av barnperspektivet och barnets perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36691.
Full textAbstract:
Barn i familjehemsvård har rätt till stabil vård. Trots detta blir familjehemsvården inte alltid kontinuerlig och resulterar i sammanbrott, vilket försätter barnet i en ännu mer utsatt situation. Uppsatsen syftade till att undersöka barnsekreterares erfarenheter och upplevelser av barnperspektivet och barnets perspektiv vid sammanbrott i familjehemsvård. Sex barnsekreterare intervjuades utifrån en kvalitativ intervjuguide med vinjetter som komplement. Resultatet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven barndomssociologi och utvecklingsekologi. Resultatet kan sammanfattas med att barnperspektivet och barnets perspektiv säkerställdes genom att barn får vara delaktiga och göra sin röst hörd med stöd av de metoder som används i socialtjänstens generella arbete med barn. En möjlighet var att barn gavs utrymme att påverka det dem kunde. En begränsning som framkom var vuxenperspektivets företräde.Children in foster care have the right to stable care. Despite this, care does not always become continuous and results in placement breakdown, putting the child in an even more vulnerable situation. The aim of this study was to examine child welfare social workers' experiences and perceptions of the child perspective and the child's perspective in the event of a breakdown in foster care. Six child welfare social workers' were interviewed based on a qualitative interview guide with complementary vignettes. The result were analysed based on the theories of childhood sociology and developmental ecology. The result can be summarised in that a child perspective and the child's perspective were ensured by children being allowed to participate and make their voices heard with the support of the methods used in the social services general work with children. An opportunity was that children were given space to influence what they could. One limitation that emerged was the preference of the adult perspective.
Books on the topic "Familjehemsvård"
1
Esping, Ulla. Familjehemsvård, ett känsligt samspel: Rapport från en undersökning av familjehemsvården i en mellanstor kommun. Socialstyrelsen, 1988.