Academic literature on the topic 'Färgseendet'

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur färgade kontaktlinser påverkade färgseendet och vilka våglängder av det synliga ljuset som de släppte igenom. Metod: 30 personer i åldrarna 19-52 deltog i studien. De hade sfärstyrkor mellan +5,00 D till -10,00 D och ingen hade cylinderstyrkor över -0,75 D. En synundersökning gjordes för att få fram nuvarande styrkor och sattes i en provbåge, ögat som inte undersöktes ockluderades. Ett Farnsworth D-15 färgsorteringstest användes för att bedöma färgseendet utan och med tre plana kontaktlinser i färgerna Blue, Green och Sherry från Star-Lens AB. Med en spektrofotometer mättes vilka våglängder som passerade genom kontaktlinserna. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad med kontaktlinsen Blue på färgseendet av medelvärdet på antal gjorda fel (p &lt; 0,05) jämfört med utan kontaktlins. Med Green och Sherry fanns det inte någon signifikant skillnad (p &gt; 0,05 för båda). Transmittansen genom kontaktlinsen Blue hade ett minimum vid 590 nm, Green vid 600 nm och Sherry vid både 510 nm och 540 nm. Green och Sherry sjönk även transmittansen kraftigt efter 530 nm respektive 480 nm. Slutsats: Det blev en signifikant skillnad på färgseendet med kontaktlinsen Blue, men ingen skillnad med Green och Sherry. Färgade kontaktlinser har ingen direkt påverkan på färgseendet vid mätning med ett Farnsworth D-15 färgsorteringstest. Transmittansen på kontaktlinserna sjönk mest vid respektive kontaktlins komplementärfärg, men färgerna Green och Sherry sjönk transmittansen även en del i de blåa våglängderna.<br>The aim of this study was to examine how tinted contact lenses affect color vision and which wavelengths of the visible light that is transmitted through them.   A total of 30 people in the range from 19 to 52 years were included in this study. They had refractive errors from about +5.00 D to -10.00 D and no cylinder power over -0.75 D. An eye exam was made and their current power was put in a trial frame, the eye that was not examined was occluded. A Farnsworth D-15 color arrangement test was made to examine color vision without tinted contact lenses and was then repeated with each of the three plano contact lenses in the colors Blue, Green and Sherry. A Spectrophotometer was used to measure the transmittance of visible light through the contact lenses.   There was a significant difference with the Blue contact lens on the mean error score (p &lt; 0.05) compared to without contact lens. With the contact lenses Green and Sherry was there no significant difference (p &gt; 0.05 for both). The transmittance through the Blue contact lens had a minimum at 590 nm, Green at 600 nm and Red at both 510 nm and 540 nm. Both the Green and Red contact lenses the transmittance decreased considerably after 530 nm and 480 nm respectively.   There was a significant difference in color vision with the Blue contact lens, but no difference with the Green and Red contact lenses. Tinted contact lenses have no direct effect on color vision when measuring with a Farnsworth D-15 color arrangement test. The transmittance decreased most at the complementary color of each contact lens, but with the Green and Red contact lenses the transmittance also decreased in the blue range of the visible wavelengths.

Kopplingen mellan färg och känslotillstånd är någonting som många forskare har studerat under en lång tid. Denna undersökning kommer att utgå ifrån Robert Plutchiks befintliga forskning och teorier och fördjupa sig på hur färg faktiskt kan kopplas till känslotillstånd. Någonting som undersökningen även kommer att gå in på är huruvida det finns en differens i hur personer med nedsättningar i sitt färgseende uppfattar och tolkar färg och kommer även att jämföras med personer med normalt färgseende. Studien kommer att grunda sig i fyra olika bilder gjorda ut efter specifika färger som är kopplade till känslotillstånd. Genom kvalitativa intervjuer kommer sedan att informanter, indelade i två testgrupper, få svara på frågor och koppla olika känslotillstånd till hur de uppfattar bilderna. Datan från studierna kommer sedan att presenteras i resultat och analyseras för att slutgiltigen diskuteras.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur färguppfattningen påverkades med Multilens filterglasprototyp för personer med rödgrön färgseendedefekt och personer med normalt färgseende.  Metod: 32 personer deltog i studien. 13 hade en färgseendedefekt i det rödgröna spektrumet och resterande normalt färgseende. Två av Multilens filterglasögonprototyper med filtren B och D testades mot färgseendet utan något glasögonfilter. Testet som användes var Metropsis Systems (Cambridge Research System) test CCT-Ellipse 10a där resultaten av testen visades i form av ellipser. Resultaten om ellipsens ”Area” och ”Axel” jämfördes för de tre olika förhållanden: utan filter, med filter B och med filter D, både för de med normalt färgseende och med färgseendedefekt med en Friedman-test. Resultat: Filterglasögonen gav en signifikant skillnad i färguppfattning för både de med normalt färgseende och de med färgseendedefekter. En statistiskt signifikant förändring av färgseendet konstaterades mellan filter B och filter D för personer med normalt färgseende. De med färgseendedefekter fick en signifikant förändrad färguppfattning endast med filter D. Den subjektiva upplevelsen av filterglasögonen var positiv för de med färgseendedefekt. Slutsats: Filtren ger en förbättring för en del deltagare och ger för alla förändrat färgseende. Förändringen gäller att kunna se olika nyanser. Blir en nyans enklare så blir en annan svårare att uppfatta.<br>Aim: The aim of this study was to see if there would be any difference in color vision perception between two different Multilens prototype filter-lenses product for people with color vision deficiencies in the red-green spectrum. The filters were also tested in normal individuals who acted like as controls. Methods: 32 people participated in this study. 13 had a color vision deficiency in the red-green spectrum and 19 of them had normal color vision. Two of Multilens new filter-lens prototypes, filter B and filter D, was tested against no filter. Instrument used was the Cambridge Research System´s Metropsis. The test for measurements was CCT-Ellipse 10a, which presented results in terms of ellipses. The necessary values were analysed by Friedman test. Results: Multilens filter-lenses gave a significant change in color perception for both subjects with normal- or deficient color vision. A significant change in color vision between filter B and filter D was shown for those with normal color vision. Subjects with deficient color vision only experienced a significant change with filter D. The subjective impression of the filter-lenses was generally positive for those with deficient color vision. Conclusion: Filter B and D gives an improvement on color vision for some of the participants but is not statistically significant. All participants experienced changed color vision, but when a specific hue became easier to see, other hues became more difficult to see. Subjectively, some of the participants with color deficiency saw a big positive difference between with and without the filter-lenses.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ögats visuella och funktionella system påverkas av diagnosen MS, genom att undersöka färgseendet och synnerven. Denna studie ska utföras på lika många patienter med konstaterad MS som på patienter utan MS. Metod: I studien undersöktes 14 patienter, 7 med konstaterad MS och 7 kontrollpatienter utan MS. Deltagarnas ålder var mellan 41 och 56 år. Alla mätningar genomfördes monokulärt. De mätningar som utfördes var avstånd visus, färgseende test med hjälp utav Hardy Rand Rittler och Farnsworth’s Dichotomous test - D-15 test, kontrastseendetest med hjälp utav The Mars Letter Contrast Sensitivity Test och sist anvädes OCT för att få en 2 dimitsonell bild av det retinala nervfiber lagret (RNFL). Resultat: Resultatet av denna studie var förväntat och visar att patienter med MS har ett nedsatt färg- och kontrastseende men även också en förtunning utav det RNFL. Detta resultat styrks av tidigare studier. Den visar dock inga signifikanta skillnader mellan MS patienternas höger öga och kontrollpatienternas höger öga. Samma gäller för vänster. Slutsats: Detta arbete visar att optiker bör vara medvetna om dessa förändringar hos patienter med MS.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka huruvida det går att urskilja färger i det perifera synfältet samt om färgperceptionen skiljer sig åt mellan olika excentriciteter. Metod: I studien deltog 10 personer. Medelåldern var 23 år (omfång 19 till 29 år). Färgperceptionen hos deltagarna testades genom att LED-dioder i fyra olika färger presenterades vid olika excentriciteter i periferin. Excentriciteter som testades var 0-60° temporalt med 10° mellanrum. Testet utfördes på höger öga för samtliga deltagare. Resultat: Samtliga deltagare kunde urskilja de olika färgerna ut till 40°. Vid 50° sjönk antal korrekta svar betydligt och vid 60° kunde deltagarna inte längre urskilja färgerna. Resultaten visade ett mycket signifikant samband (p&lt;0,0001)  mellan färgperception och excentricitet. En mycket signifikant skillnad (p&lt;0,0001) hittades mellan färgperceptionen i fovea och vid 50° repektive 60° excentricitet. Däremot hittades ingen signifikant skillnad (p&gt;0,05) mellan fovea och 10-40°. Slutsats: Det är möjligt att urskilja färger i periferin ut till åtminstone 40°. En viss skillnad i färgperception mellan olika excentriciteter finns; detta kan dock bero på fler faktorer utöver excentricitet.<br>The aim of this study was to see whether it is possible to detect and distinguish different colours in the peripheral field of vision and also if the colour perception differs between different eccentricities. 10 people participated in the study; the study was conducted on the right eye for each participant. The average age was 23 years with a range from 19 to 29 years. The colour perception was tested by presenting four different coloured LED-diodes (red, green, blue and white) at different eccentricities in the periphery. The eccentricities tested were 0-60° temporally in 10° intervals. All participants were able to distinguish the four colours out to 40°. At 50° the number of correct answers dropped significantly and at 60° the participants could no longer distinguish the colours. A highly significant correlation (p&lt;0,0001) was found between colour perception and eccentricity. A highly significant difference (p&lt;0,0001) was found between colour perception in the fovea and at 50° and 60°. However there was no significant difference (p&gt;0,05) between the fovea and 10-40°. It is possible to distinguish colours in the periphery out to at least 40°. There is also a certain difference between the colour perception at different eccentricities. This difference could however depend on other factors besides eccentricity.