Academic literature on the topic 'Fastighetsvärderare'

<p><strong>Syfte:</strong> Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare. Vi har valt att i denna studie särskilt granska och studera Gävle kommun och dess fastighetsbolag, Gavlefastigheter.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har med empirisk forskning, som bedrivs med företrädesvis kvantitativa och kvalitativa metoder, utfört denna studie. Data har samlats in genom intervjuer som sedan sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även genom transaktionshandlingar som vi tagit del av ifrån Gavlefastigheter. Resultaten redovisas i löpande text. </p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Resultaten vi fick fram visar på att ur de offentliga aktörernas perspektiv upplever alla utom en att det finns ett tillfredställande utbud av fastighetsvärderare. De offentliga aktörerna gör inte många fastighetstransaktioner och de anlitar bara fastighetsvärderare vid unika och komplexa objekt. Fastighetsvärderarna kommer att påverkas av pensionsavgångarna. Det i sin tur kommer inte, ur de offentliga aktörernas synvinkel, påverka efterfrågan av fastighetsvärderarnas tjänster.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi har i denna studie valt att belysa vår problemformulering utifrån ett antal offentliga aktörers synvinkel. Det skulle vara intressant att göra en liknande fallstudie utifrån fastighetsvärderarnas egen sida, men även utifrån de privata fastighetsägarnas sida.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Vi har med denna studie bidragit med att påvisa att de offentliga aktörerna inte anser att det finns för få fastighetsvärderare och att anlitningen av dem sker i mindre omfattning.</p>

I marknadsrapporter går att läsa att samhällsfastigheter är en lågriskplacering där investerare söker säker hamn när det börjar blåsa. I Catella Property Forecast (2019) bedöms samhällsfastigheter som låg risk med medel-till-hög avkastning. Den underliggande efterfrågan på samhällsfastigheter i Sverige drivs av den demografiska utvecklingen och framgent behövs stora investeringar för att möta behovet bland landets kommuner och landsting. Hos investerarkollegiet har samhällsfastigheter seglat upp som ett alltmer populärt segment och i en marknadsrapport från Pangea Property Partners kommuniceras att samhällsfastigheter är den mest eftertraktade produkten bland institutionella investerare på fastighetsmarknaden i Sverige (Pangea Institutional Outlook, 2019). På grund av dess beskaffenhet bedöms risk och osäkerhet för investeringar i samhällsfastigheter som relativt låg under kontraktsperioden där ekonomiskt stabila hyresgäster säkerställer ett kassaflöde under långa hyresförhållanden. Hyresgästrisken och vakansrisken är i princip obefintlig under de långa hyreskontraktens löptid. Dock behäftas fastigheterna alltid, likt alla fastigheter, med en viss risk som kan härledas till exempelvis teknisk risk och miljörisk. Utöver dessa tillkommer även politisk risk samt juridiska risker. Specifikt för samhällsfastigheter är att de, per definition, är specialanpassade för verksamheten vilket kraftigt begränsar dess alternativa användning. Alla ovan nämnda parametrar ska speglas i en marknadsvärdesbedömning utförd av en registrerad värderare. Marknadsvärdesbedömningar är centrala i beslutsfattandet vilket föranleder att det är av största vikt att de är rättvisande. Då investerare känner komfort för de förhållanden som råder under löptiden för de långa avtalen är det intressant att granska synen på dessa fastigheter då kontrakten har löpt ut. Syftet med denna fallstudie är att genomlysa hur restvärdet för samhällsfastigheter bedöms av värderare med hänsyn till osäkerhet och risk. Värdering av fastigheter sker vanligen med kassaflödesmetoden som bygger på att framtida driftnetton under en given kalkylperiod diskonteras. Till detta värde adderas ett diskonterat restvärde som ska motsvara fastighetens värde vid slutet av kalkylperioden vilket ofta sammanfaller med att hyreskontraktet löper ut. Metoden bygger till stor del på prognostisering av framtiden. Följaktligen är värderingar behäftade med osäkerhet. Hur riskerna och osäkerheterna behandlas i värderingen kommer att framgå av resultatet. Studien visar att värderanas syn på restvärdesrisken för samhällsfastigheter är nästintill enhetlig och bygger ur teoretisk synvinkel på en objektiv bedömning av värderingsobjektets egenskaper och förutsättningar vid kalkylperiodens slut. Här bedöms ingående parametrar så som geografiskt läge, fastighetens kvalitet och standard men även politisk risk och vad byggnaden är anpassad till i dagsläget. Det framkommer även hur centralt sambandet mellan initial direktavkastning, exit yield och marknadens avkastningskrav är i bedömningen. Studien visar även att värderare bedömer att investerare inte fullt ut tar hänsyn till restvärdesrisken på de nivåer som transaktioner sker till i dagsläget.<br>Currently, there is strong investor demand for public property in Sweden with yields declining for both prime and secondary segments of the market. The underlying demand for properties relating to education and elderly care is expected to be high for years to come as a result of a growing population and other demographic changes. Investments in public property is considered low risk due to the long-term leases with financially strong and stable tenants. The occupancy rate for public property is high, partly due to the fact that single tenant properties are a regular occurrence and partly because the high demand. All investments are associated with risk, the character of which varies depending on the type of property and various other factors. Technical risk, political risk and environmental risks to name a few. Public properties are, per definition, properties that primarily houses tax-financed operators and that is customized for public services. Because of the specialized nature of these assets and the fact that they are difficult to convert to other uses the question of risk and uncertainty arise at the end of the lease period. When valuing a property using the discounted cash flow method this moment in time in when the terminal value is evaluated. The aim of this case study is to examine how valuers assess the risk and uncertainty associated with the terminal value of public property in Sweden. Through analysis of the external valuations that have been undertaken at one of Sweden’s largest owner of public properties for the end of year 2018 the objective is to find factors related to the terminal value that differ between properties intended for educational purposes and those for elderly care. By conducting interviews with external valuers, the report will outline what aspects of a property valuers examine in determining the terminal value. Information gathered in the interviews will be used to analyze the valuations that were carried out for the end of year reporting of Sweden’s largest owner of public property. The report starts with a review of the fundamentals of valuation which later in the report will be applied to the empirical data to create a framework from which determination of the risk associated with the terminal value of public property can be judged. Furthermore, the report will seek to understand the bridge between theory and practice in the subject.

Värderingar över lag förknippas med en osäkerhet då de enbart innebär en bedömning av ett marknadsvärde. Inte minst när det kommer till kommersiella fastigheter, som var och en är unika på sitt sätt. Detta medför att det blir svårt att sätta ett korrekt och precist värde. Fastighetsvärderare resonerar olika om de tre värderingsmetodernas ingående parametrar, vilket resulterar i att två fastighetsvärderare kan få fram olika marknadsvärden på samma fastighet. Osäkerhet är ett universellt och verkligt fenomen vid fastighetsvärdering, vilket gör det självklart att ifrågasätta värderingsmetodernas tillförlitlighet. Fastighetsmarknaden är svårtolkad även för experter, vilket kräver att högre krav måste ställas på auktoriserade fastighetsvärderare. Syftet är att beskriva och analysera auktoriserade fastighetsvärderares tillämpande av de tre värderingsmetoderna vid värdering av kommersiella fastigheter. Vidare är syftet att få en djupare förståelse för fastighetsvärderares resonemang kring osäkerheten vid värdering. Syftet är även att undersöka om fastighetsvärdering är en konst som bygger på erfarenhet och känsla eller en vetenskap som bygger på modeller och metoder. Fastighetsvärderingsteori grundas på de tre beståndsdelarna värdeteori, värderingsteori och värderingsmetoder. Beståndsdelen värderingsmetod består i sin tur av de tre värderingsmetoderna kassaflödesmetoden, ortsprismetoden och produktionskostnadsmetoden. Varje värderingsmetod är av naturen osäker samt slumpmässig och innehåller systematiska fel. Normativa systematiska värderingsmodeller följs inte av fastighetsvärderare, utan kognitiva genvägar utvecklas med hänsyn till erfarenhet och utbildning vilket leder till systematiska fel. Genom dessa genvägar förbiser fastighetsvärderare viktiga steg i värderingsprocessen, vilket kan leda till felaktiga beslut och felaktiga bedömningar. Fastighetsvärderares tankemönster kan vara individuella, kollektiva eller både och. Tankemönstret kan skilja sig beroende på kulturella skillnader mellan olika grupper eller företag men även på värderarens erfarenhet av värderingsprocessen. Följer fastighetsvärderare de metoder och processer som teorin gestaltar eller utvecklar de kognitiva genvägar? Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex auktoriserade fastighetsvärderare från olika företag har intervjuats. Resultatet visar att samtliga fastighetsvärderare erkänner att fastighetsvärdering medför en viss osäkerhet, vilket är acceptabelt. Detta på grund av att värdering enbart är en bedömning och det finns således inget facit på vad som är rätt och fel. Vidare tillämpar och resonerar fastighetsvärderare olika gällande de tre värderingsmetoderna och värderingsprocessen. Detta kan bero på fastighetsvärderares individuella beteende och tankemönster samt på heuristiskt beslutsfattande. Fastighetsvärdering, konst eller vetenskap?

Värdering av kommersiella fastigheter handlar om att samla in, analysera och bedöma information. Förutom att fastigheternas marknadsvärden har betydelse för samhället i stort är de av vikt för dem som fattar beslut som grundas på värdeutlåtanden. Syftet med denna licentiatavhandling är a) att kartlägga hur svenska auktoriserade fastighetsvärderare ser på de faktorer som avgör värdet på kommersiella fastigheter när värderingen görs inför upprättandet av årsredovisning samt b) att jämföra och dra slutsatser om fastighetsvärderarnas tanke­mönster vad gäller innehåll, komplexitet och homogenitet samt i vilken omfattning tankemönstren skiljer sig åt mellan olika grupper av fastighets­värderare. För att kartlägga fastighetsvärderarnas tankemönster använder jag mig av Kellys (1955) gridteknik och kompletterande semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat nära hälften (67) av Sveriges auktoriserade fastighetsvärderare. Resultatet visar tre tolkningsbara dimensioner som kan anses centrala i fastighetsvärderarnas tankemönster. Den första dimensionen avser värderingens fokus. Den handlar om att fastighetsvärderare uppfattar att olika sorters information och bedömning har olika påverkan på fastighetsvärdering på mikro- respektive makronivå. Med mikronivå menas då fastigheter i relation till deras fastighets­ägare och makronivå avser fastigheter i relation till marknaden i stort. Den andra dimensionen ger uttryck för att fastighetsvärderare uppfattar att viss information är mer eller mindre verifierbar utifrån informationens karaktär. Den tredje dimensionen avser bedömningens komplexitet. Fastighetsvärderare uppfattar att olika typer av information är komplexare respektive enklare att bedöma. Resultaten tyder på att fastighetsvärderare har ett flerdimentionellt tankemönster. När de auktoriserade fastighetsvärderarna delas upp i grupper utifrån olika bakgrunds­variabler återkommer de tre dimensionerna i samtliga gruppers tankemönster. Detta tyder även på att auktoriserade fastighetsvärderare har relativt homogena tankestrukturer. Vissa skillnader i komplexitet och homogenitet framkommer dock. Dessa skillnader visar sig främst utifrån de auktoriserade fastighets­­värderarnas verksamhetsorter och vid vilka lärosäten de studerat.<br>The valuation of commercial properties is about collecting, analyzing and assessing information. In addition to the fact that the properties' market values ​​are important to society as a whole, they are important to those who make decisions based on value statements. The purpose of this thesis is a) to identify how Swedish professional property valuers certified by ASPECT look at the value-influencing factors that determine the values of commercial properties when valuation is made prior to preparing financial statements and b) to compare and draw conclusions about the ASPECT certified property valuers´ thinking in terms of content, complexity and homogeneity and to what extent the thought patterns differ between different groups of property valuers. To map property valuers´ thought patterns I use Kelly´s (1955) Repertory Grid technique and complementary semi-structured interviews. I have interviewed nearly half (67) of the professional ASPECT certified property valuers in Sweden. The result shows three interpretable dimensions that can be considered central in the property valuers´ thought patterns.  The first dimension relates to the focus of valuation. It is about property valuers understanding that different kinds of information and assessment have different effects on property valuation on micro and macro levels. The micro level refers to the relation between properties and their property owner and macro level refers to the relation between properties and the market at large. The second dimension shows that verifiable information reflects that the property valuer understands that some information is more or less verifiable by the nature of information. The third dimension is related to the assessment´s complexity. It is about property valuers perceiving that different types of information are simpler and more complex to assess. The results indicate that ASPECT certified property valuers have relatively complex thought patterns. When certified property valuers are divided into groups based on different background variables, the three dimensions are in all groups. This indicates that property valuers also have relatively homogeneous thought structures. Some differences in complexity and homogeneity emerge, however. These differences are mainly based on the property valuers´ place of business and what universities they studied at.<br>Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER)

Bakgrunden till studien är att den kommersiella fastighetsmarknaden är en säregen marknad, med kännetecken som heterogenitet och illikviditet. Det råder en form av informationsasymmetri mellan olika parter på fastighetsmarknaden, detta på grund av att fastighetsbolag besitter mer information om fastigheterna än andra intressenter på marknaden. Detta samtidigt som det även råder en annan form av informationsasymmetri, att en stor del av fastighetstransaktioner idag sker genom bolagsförvärv, vilket leder till att dessa inte blir publika för allmänheten. Tidigare forskning menar att det finns olika metoder att tillgå vid värdering till verkligt värde samtidigt som professionsteori förklarar hur en yrkesroll som benämns profession arbetar i sin yrkesroll. Syftet med studien är således att med grund i problematiken kring fastighetsvärderingar till verkligt värde, förklara den process som fastighetsvärderare använder sig av för att känna sig trygg i sin värdering. För att besvara syftet med studien tillämpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade fastighetsvärderare i Sverige. Datan bearbetades och analyserades genom transkribering, och kodning genom indelning i kategorier och teman efter ett induktivt tillvägagångssätt. I diskussionen ställdes den teoretiska bakgrunden mot den insamlade empiriska datan. I slutsatsen skrivs att det är flera olika faktorer som skapar trygghet i värderingsprocessen. De värderingsmetoder som finns tillgängliga för en fastighetsvärderare att tillämpa för att värdera kommersiella fastigheter är inte alltid tillräckliga för att eliminera de osäkerheter som möjligtvis kan råda under en värderingsprocess. För att en fastighetsvärderare ska bli trygg i sin värderingsprocess krävs bland annat även erfarenhet, kollegialitet och autonomi.<br>The background to this thesis lies in the commercial property market’s unique characteristics, such as heterogeneity and illiquidity. There is also information asymmetry between different actors on the market, since the real estate companies have access to more knowledge regarding their properties. At the same time, there is also another form of information asymmetry, since many of the transactions within the real estate market occur through company acquisitions and these are not therefore made public. Previous research implies that there are different methods that can be used when appraising real estate at fair value while profession theory explains how a profession works. The purpose of this study is therefore, based on the complexity surrounding real estate appraisals to fair value, to explain the process an appraiser uses to feel assuredness in the appraisal. To answer the study’s purpose, a qualitative method was adapted by conducting semi-structured interviews with authorized appraisers in Sweden. The collected data were processed and analyzed through transcription and coding via division into categories and themes. An inductive approach was used. In the discussion the theoretical background was put up against the collected empirical data. In the conclusion it is made clear that several different factors create assuredness in the appraisal process. The methods that are available to an appraiser are not always enough to eliminate the uncertainties that might occur during an appraisal process. Experience, collegiality and autonomy are amongst the factors required for an appraiser to reach assuredness in the appraisal process.