Academic literature on the topic 'Femfaktormodellen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Femfaktormodellen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Femfaktormodellen"

1

Gahnberg, Denise. "Syskonordning och personlighet : En kvantitativ studie relaterad till femfaktormodellen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169158.

Full text
Abstract:
Syskonrelationer är ett ämne som de flesta individer kan relatera till. Det vanligaste antalet syskon i Sverige är två till tre. Enligt tidigare forskning gynnas förstfödda av sin position i syskonskaran när det gäller socioekonomiska utfall. Vidare ses förstfödda genom sin position förvärva högre grad av intelligens, men också personlighetsdrag som anses vara eftertraktade på arbetsmarknaden till exempel social förmåga, uthållighet och initiativförmåga. Denna studie undersöker om en individs position i syskonskaran har en påverkan på mekanismen personlighet. Studien undersöker om skillnader föreligger mellan förstfödda och senare födda i personlighet enligt femfaktormodellens mått; grad av öppenhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet, grad av samvetsgrannhet och grad av emotionell instabilitet. Endast ett fåtal studier har undersökt syskonordning och personlighet enligt femfaktormodellen och därmed bidrar denna undersökning till forskningen. Studien baseras på ett nationellt stickprovsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010, med ett urval om 2157 individer. Individerna ingår i en syskonskara om två till tre och utgör ett avgränsat urval.   Resultaten indikerar att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan förstfödda och senare födda individer i personlighet baserat på positionen i syskonskaran.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Haapaniemi, Jan-Erik. "Personlighetsdimensionerna i femfaktormodellen och möjligheten att predicera upplevd stress." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16353.

Full text
Abstract:
Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gram, Kia, and Sara Eriksson. "Generell begåvning och personlighetsdrag i Femfaktormodellen : Träffsäkra prediktorer för konsulters arbetsframgång?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104492.

Full text
Abstract:
Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet. Vid en bivariat analys erhölls signifikans mellan GMA och arbetsprestation. Inga personlighetsfaktorer korrelerade signifikant med prestationsmåttet. Testets operationalisering av faktorn samvetsgrannhet diskuteras då erhållna resultat skiljer sig från tidigare forskning. Sammantaget indikerar resultaten att GMA, är den mest träffsäkra faktorn vid prediktion av konsulternas arbetsprestation. Därför kan denna vara värd att kontrollera för vid nyanställningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Moberg, Oleszkiewicz Simon, and Anders Gummesson. "Trovärdighetsattribution : Skillnader i lögn- och sanningsbias beroende på syskonplacering, femfaktormodellen och misstänksamhet." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2530.

Full text
Abstract:
<p>The aim of this study was to investigate people’s ability to detect deception and if variables such as birth order, personality and suspiciousness affect this ability. The study was conducted at Växjö University with students as participants (n = 278). A film of two people arguing both for and against their own personal opinions was constructed and participants assessed credibility on a categorical scale (Honest/Dishonest). Neither birth order nor level of suspiciousness revealed significant differences as pertains to credibility attribution. In this study, personality traits showed small differences in that a low degree of Conscientiousness and possibly a high degree of Openness can predict lie bias (more correct classified lies). This study also showed that a truth and lie bias is predicted by positive respectively negative opinions.</p><br><p>Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader mellan människor och deras förmåga att upptäcka vilseledande information. Syskonplacering, personlighet och misstänksamhet ställdes mot deltagarnas trovärdighetsklassificeringar. Studien genomfördes på Växjö universitet och deltagarna bestod av studenter (n = 278). En film med två personer vilka argumenterade för och emot sina personliga åsikter konstruerades där deltagarna bedömde trovärdighet genom en kategorisk skala (Ärlig/Oärlig). Inga skillnader fanns mellan varken syskonplacering eller misstänksamhet och trovärdighetsbedömning. Personlighet gav små skillnader i trovärdighetsbedömning genom att låg grad av Conscientiousness och eventuellt hög grad av Openness predicerade lögnbias (fler korrekt klassificerade lögner) i denna studie. Studien visade även att sannings- och lögnbias prediceras av positiva respektive negativa åsikter i talarens påståenden.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Vennerström, Jens, and John Westerberg. "Vem är elev på introduktionsprogrammen? : Self-efficacy, självkänsla och femfaktormodellen inom introduktionsprogrammen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18643.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Börjesson, Josefin, and Karin Melin. "Personlighetsfaktorer i rekryteringsprocessen: En explorativ studie av sambandet mellan anställningsannonser och anställningsurval." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22754.

Full text
Abstract:
Följande examensarbete på kandidatnivå utgår från problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och används i rekryteringsprocesser. Två kvantitativa studier upprättades, där den första studien testade två hypoteser gällande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrån en innehållsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade två hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lämplig kandidat genom en enkätundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. Enkätverktyget bestod av två delar, där första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del två konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda på samband mellan variablerna som mättes i enkäterna. Resultatet i studie ett visade att samvetsgrannhet var den personlighetsfaktor som förekom i majoriteten av platsannonserna. Resultatet i studie två visade att samvetsgrannhet kan ha viss betydelse vid bedömning av lämplig kandidat (r = 0,376, p &lt; 0,05).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Örjes, Kristina. "Personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorers påverkan på arbetstrivseln i bemanningsbranschen." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4010.

Full text
Abstract:
<p>Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser. Studiens resultat visade att respondenterna trivdes med sina arbetsuppgifter i högre grad än sin anställningsform som ambulerande konsulter. Resultatet visade att arbetstrivsel korrelerar negativt med personlighetsdimensionen neuroticism och positivt med extraversion vilket ligger i linje med tidigare forskning. Som unika resultat för denna studie framträder sambanden mellan arbetstrivsel och prestationskrav samt upplevelse av eget resultat. Bemanningsföretagets attraktionskraft är den faktor som framträder som unik påverkansfaktor till arbetstillfredsställelse i den undersökta gruppen.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Eriksson, Tommy. "Interner och Personlighet: Personlighetsdragens diskrepans i förhållande till ”The Big Five” (IPIP) : En studie bland långtidsdömda män inom svensk kriminalvård." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8732.

Full text
Abstract:
<p>Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige. Studien visade att det fanns signifikanta skillnader i förhållande till kontrollgrupperna och gruppen interner i personlighetsdraget Vänlighet (p < 0,001). Emellertid var resultatet i faktorn Samvetsgrannhet oväntat, av den orsaken att internerna skattade signifikant högre (p < 0,001) på skalan i jämförelse med kontrollgruppenbestående av studenter. Resultaten i stort, är i linje med tidigare studier, med reservation gällande Samvetsgrannhet. Därtill kan man vara i behov av att utveckla mätinstruments (IPIP) item gällande faktorn Samvetsgrannhet, så dessa är mer anpassande efter undersökt population (interner).</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Noushandeh, Yasmine. "Rekrytera Rätt : Betydelsen av personliga egenskaper vid chefsrekrytering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-106825.

Full text
Abstract:
When filling upp management positions it is all about the perfect match where the right person is at the right place. By interviewing five recruitment specialists insight was gained in how important personal traits are in their opinion when it comes to hiring managers, how they decide which traits are relevant for the position, which methods are used when evaluating candidates personal traits and which challegenges they meet. Personal traits was considered as highly important and their profile of demands was based on the competence needed. The participants used interviews, personality tests and references when evaluating candidates personality traits and the challenges in evaluation consisted in insincere impression given by the candidate and difficulties in making an objective evaluation.<br>När en chefsposition ska tillsättas gäller det att få en perfekt matchning där rätt person är på rätt plats.  Fem rekryteringsspecialister har intervjuats med syftet att ta reda på hur viktigt deltagarna ansåg att personliga egenskaper är vid chefreskrytering, hur de kommer fram till vilka personliga egenskaper som ska bedömas, vilka metoder som används för denna bedömning samt utmaningar de såg med bedömningen. Deltagarna ansåg personliga egenskaper som oerhört viktigt vid chefsrekrytering och att kravprofilen utformas baserat på kompetensbehov inom företaget. Deltagarna använde intervjuer, personlighetstest och referenser vid bedömning av kandidaters personliga egenskaper och upplevde att utmaningar kan vara att kandidaten ger ett ouppriktigt intryck av sig själv, samt  svårigheter med att utföra en objektiv bedömning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gustafsschöld, Denise. "Hunden som familjemedlem : En kvalitativ undersökning om hundägares uppfattning och tolkning av hundars personlighet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32201.

Full text
Abstract:
Denna studie genomfördes med syfte att undersöka hur hundägare uppfattar och förstår sina hundars personlighet. Urvalet bestod av hundägare i Karlstadområdet, vilka levde tillsammans med sin hund och inte var utbildade inom ”hund-ämnet”. Kvalitativa intervjuer användes för att samla in data, vilka sedan transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet tydde på att hundägare har svårt att skilja personlighetsdrag från beteenden, många människoliknande egenskaper tillskrevs hunden. Positiva egenskaper hos hunden motiverades utifrån hundens inre (dess personlighet eller sinnestillstånd) medan negativa egenskaper tenderade att förklaras genom yttre faktorer i hundens omgivning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography