Dissertations / Theses: 'Femfaktormodellen'

1

Gahnberg, Denise. "Syskonordning och personlighet : En kvantitativ studie relaterad till femfaktormodellen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169158.

Full text

Abstract:

Syskonrelationer är ett ämne som de flesta individer kan relatera till. Det vanligaste antalet syskon i Sverige är två till tre. Enligt tidigare forskning gynnas förstfödda av sin position i syskonskaran när det gäller socioekonomiska utfall. Vidare ses förstfödda genom sin position förvärva högre grad av intelligens, men också personlighetsdrag som anses vara eftertraktade på arbetsmarknaden till exempel social förmåga, uthållighet och initiativförmåga. Denna studie undersöker om en individs position i syskonskaran har en påverkan på mekanismen personlighet. Studien undersöker om skillnader föreligger mellan förstfödda och senare födda i personlighet enligt femfaktormodellens mått; grad av öppenhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet, grad av samvetsgrannhet och grad av emotionell instabilitet. Endast ett fåtal studier har undersökt syskonordning och personlighet enligt femfaktormodellen och därmed bidrar denna undersökning till forskningen. Studien baseras på ett nationellt stickprovsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010, med ett urval om 2157 individer. Individerna ingår i en syskonskara om två till tre och utgör ett avgränsat urval. Resultaten indikerar att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan förstfödda och senare födda individer i personlighet baserat på positionen i syskonskaran.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Haapaniemi, Jan-Erik. "Personlighetsdimensionerna i femfaktormodellen och möjligheten att predicera upplevd stress." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16353.

Full text

Abstract:

Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Gram, Kia, and Sara Eriksson. "Generell begåvning och personlighetsdrag i Femfaktormodellen : Träffsäkra prediktorer för konsulters arbetsframgång?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104492.

Full text

Abstract:

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet. Vid en bivariat analys erhölls signifikans mellan GMA och arbetsprestation. Inga personlighetsfaktorer korrelerade signifikant med prestationsmåttet. Testets operationalisering av faktorn samvetsgrannhet diskuteras då erhållna resultat skiljer sig från tidigare forskning. Sammantaget indikerar resultaten att GMA, är den mest träffsäkra faktorn vid prediktion av konsulternas arbetsprestation. Därför kan denna vara värd att kontrollera för vid nyanställningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Moberg, Oleszkiewicz Simon, and Anders Gummesson. "Trovärdighetsattribution : Skillnader i lögn- och sanningsbias beroende på syskonplacering, femfaktormodellen och misstänksamhet." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2530.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to investigate people’s ability to detect deception and if variables such as birth order, personality and suspiciousness affect this ability. The study was conducted at Växjö University with students as participants (n = 278). A film of two people arguing both for and against their own personal opinions was constructed and participants assessed credibility on a categorical scale (Honest/Dishonest). Neither birth order nor level of suspiciousness revealed significant differences as pertains to credibility attribution. In this study, personality traits showed small differences in that a low degree of Conscientiousness and possibly a high degree of Openness can predict lie bias (more correct classified lies). This study also showed that a truth and lie bias is predicted by positive respectively negative opinions. Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader mellan människor och deras förmåga att upptäcka vilseledande information. Syskonplacering, personlighet och misstänksamhet ställdes mot deltagarnas trovärdighetsklassificeringar. Studien genomfördes på Växjö universitet och deltagarna bestod av studenter (n = 278). En film med två personer vilka argumenterade för och emot sina personliga åsikter konstruerades där deltagarna bedömde trovärdighet genom en kategorisk skala (Ärlig/Oärlig). Inga skillnader fanns mellan varken syskonplacering eller misstänksamhet och trovärdighetsbedömning. Personlighet gav små skillnader i trovärdighetsbedömning genom att låg grad av Conscientiousness och eventuellt hög grad av Openness predicerade lögnbias (fler korrekt klassificerade lögner) i denna studie. Studien visade även att sannings- och lögnbias prediceras av positiva respektive negativa åsikter i talarens påståenden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Vennerström, Jens, and John Westerberg. "Vem är elev på introduktionsprogrammen? : Self-efficacy, självkänsla och femfaktormodellen inom introduktionsprogrammen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18643.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Börjesson, Josefin, and Karin Melin. "Personlighetsfaktorer i rekryteringsprocessen: En explorativ studie av sambandet mellan anställningsannonser och anställningsurval." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22754.

Full text

Abstract:

Följande examensarbete på kandidatnivå utgår från problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och används i rekryteringsprocesser. Två kvantitativa studier upprättades, där den första studien testade två hypoteser gällande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrån en innehållsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade två hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lämplig kandidat genom en enkätundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. Enkätverktyget bestod av två delar, där första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del två konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda på samband mellan variablerna som mättes i enkäterna. Resultatet i studie ett visade att samvetsgrannhet var den personlighetsfaktor som förekom i majoriteten av platsannonserna. Resultatet i studie två visade att samvetsgrannhet kan ha viss betydelse vid bedömning av lämplig kandidat (r = 0,376, p < 0,05).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Örjes, Kristina. "Personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorers påverkan på arbetstrivseln i bemanningsbranschen." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4010.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser. Studiens resultat visade att respondenterna trivdes med sina arbetsuppgifter i högre grad än sin anställningsform som ambulerande konsulter. Resultatet visade att arbetstrivsel korrelerar negativt med personlighetsdimensionen neuroticism och positivt med extraversion vilket ligger i linje med tidigare forskning. Som unika resultat för denna studie framträder sambanden mellan arbetstrivsel och prestationskrav samt upplevelse av eget resultat. Bemanningsföretagets attraktionskraft är den faktor som framträder som unik påverkansfaktor till arbetstillfredsställelse i den undersökta gruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Eriksson, Tommy. "Interner och Personlighet: Personlighetsdragens diskrepans i förhållande till ”The Big Five” (IPIP) : En studie bland långtidsdömda män inom svensk kriminalvård." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8732.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att studera huruvida intagna på en störrekriminalvårdsanstalt (klass A) i Mellansverige, skiljer sig i personlighetsdragen Samvetsgrannhet, Vänlighet, Extraversion, Emotionell Stabilitet och Öppenhet ijämförelse med två kontrollgrupper. Tidigare forskning har visat att kriminella personer ligger lägre i skalorna (faktorerna) som mäter Samvetsgrannhet och Vänlighet, i jämförelse med ostraffade individer (t.ex., Miller & Lynam, 2001). Den primära hypotesen var följaktligen att söka diskrepans mellan just Samvetsgrannhet och Vänlighet i enlighet med tidigare empiri. Studien genomfördes med ett självskattningsformulär som stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1992) International Personality Item Pool (IPIP)beträffande grundläggande personlighetskaraktärer. Studien utgjordes av intagna(n = 46) och två kontrollgrupper bestående av studenter (n = 32) samt vaktpersonal (n = 45) vid en klass A anstalt i Sverige. Studien visade att det fanns signifikanta skillnader i förhållande till kontrollgrupperna och gruppen interner i personlighetsdraget Vänlighet (p < 0,001). Emellertid var resultatet i faktorn Samvetsgrannhet oväntat, av den orsaken att internerna skattade signifikant högre (p < 0,001) på skalan i jämförelse med kontrollgruppenbestående av studenter. Resultaten i stort, är i linje med tidigare studier, med reservation gällande Samvetsgrannhet. Därtill kan man vara i behov av att utveckla mätinstruments (IPIP) item gällande faktorn Samvetsgrannhet, så dessa är mer anpassande efter undersökt population (interner).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Noushandeh, Yasmine. "Rekrytera Rätt : Betydelsen av personliga egenskaper vid chefsrekrytering." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-106825.

Full text

Abstract:

When filling upp management positions it is all about the perfect match where the right person is at the right place. By interviewing five recruitment specialists insight was gained in how important personal traits are in their opinion when it comes to hiring managers, how they decide which traits are relevant for the position, which methods are used when evaluating candidates personal traits and which challegenges they meet. Personal traits was considered as highly important and their profile of demands was based on the competence needed. The participants used interviews, personality tests and references when evaluating candidates personality traits and the challenges in evaluation consisted in insincere impression given by the candidate and difficulties in making an objective evaluation. När en chefsposition ska tillsättas gäller det att få en perfekt matchning där rätt person är på rätt plats. Fem rekryteringsspecialister har intervjuats med syftet att ta reda på hur viktigt deltagarna ansåg att personliga egenskaper är vid chefreskrytering, hur de kommer fram till vilka personliga egenskaper som ska bedömas, vilka metoder som används för denna bedömning samt utmaningar de såg med bedömningen. Deltagarna ansåg personliga egenskaper som oerhört viktigt vid chefsrekrytering och att kravprofilen utformas baserat på kompetensbehov inom företaget. Deltagarna använde intervjuer, personlighetstest och referenser vid bedömning av kandidaters personliga egenskaper och upplevde att utmaningar kan vara att kandidaten ger ett ouppriktigt intryck av sig själv, samt svårigheter med att utföra en objektiv bedömning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Gustafsschöld, Denise. "Hunden som familjemedlem : En kvalitativ undersökning om hundägares uppfattning och tolkning av hundars personlighet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32201.

Full text

Abstract:

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka hur hundägare uppfattar och förstår sina hundars personlighet. Urvalet bestod av hundägare i Karlstadområdet, vilka levde tillsammans med sin hund och inte var utbildade inom ”hund-ämnet”. Kvalitativa intervjuer användes för att samla in data, vilka sedan transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet tydde på att hundägare har svårt att skilja personlighetsdrag från beteenden, många människoliknande egenskaper tillskrevs hunden. Positiva egenskaper hos hunden motiverades utifrån hundens inre (dess personlighet eller sinnestillstånd) medan negativa egenskaper tenderade att förklaras genom yttre faktorer i hundens omgivning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Axeborg, David, Simon Back, and Roger Lidén. "Sambandsstudie mellan studenters alkoholvanor och personlighet : En studie om universitetsstudenters alkoholvanor och personlighetsdrag utifrån femfaktormodellen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48991.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och personlighetsdimensionerna som beskrivits utifrån Femfaktorteorin samt mellan variablerna kön, ålder, civilstatus och antal barn. Vidare var studiens syfte att undersöka om dessa variabler kan predicera alkoholkonsumtion. Deltagarna (N=140) studerade vid ett medelstort universitet i södra Sverige. Korrelationsanalysen påvisade samband mellan alkoholkonsumtion, extraversion, agreeableness, kön, civilstatus och antal barn deltagarna hade. I en multipel regressionsanalys försvann sambandet med agreeableness och civilstatus. The purpose of this study was to examine associations between alcohol consumption and the personality dimensions specified in the Five factor theory as well as between the variables sex, age, civil status and number of children. Furthermore was an aim to examine if these variables could predict alcohol consumption. The participants (N=140) were students from a midsized university in southern Sweden. Correlation analysis demonstrated a connection between alcohol consumption, extraversion, agreeableness, sex, civil status, and the number of children the participants had. The connection between agreeableness and alcohol consumption as well as between alcohol consumption and civil status disappeared in the follow up multiple regression analysis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Velander, Ida. "Personlighetsdrag som prediktorer för högkänslighet : En enkätundersökning avseende högkänslighet i relation till personlighetsdragen enligt femfaktormodellen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55216.

Full text

Abstract:

The aim of the present study was to investigate how sensory processing sensitivity is related to the personality traits extraversion, agreeableness, emotional stability, conscientiousness and autonomy of the five-factor model. The samples for the study were members of the Association for the Highly Sensitive in Sweden and a Facebook community for highly sensitive individuals. The participants in the present study responded on a web-based questionnaire to participate. To answer the purpose of the study The Highly Sensitive Person scale (HSPS) were used to measure the degree of a person’s sensitivity. The Five Factor Personality Inventory (FFPI) was used to measure the Big Five personality traits. The data were analyzed in the statistics program SPSS with Pearson’s correlations coefficient and a multiple regression analysis. The result of the multiple regression analysis showed that personality traits of neuroticism and agreeableness predicted sensory processing sensitivity. Further on results showed that the personality traits of extraversion, conscientiousness and autonomy not predicted sensory processing sensitivity. The results of the study conclude that participants of the study are much likely to have the personality traits neuroticism and introversion. Furthermore, results indicated that the participants of the study had the personality traits agreeableness, conscientiousness and autonomy. Continued studies with other methodological starting points are needed to achieve greater knowledge about the personality trait sensory processing sensitivity. Studiens syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan högkänslighet och personlighetsdragen extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet samt emotionell stabilitet enligt femfaktormodellen. Urvalet bestod av medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga och en Facebookgrupp som riktar sig till högkänsliga personer. För att besvara frågeställningen användes en webbaserad enkät som mailades ut till medlemmarna i Sveriges Förening för Högkänsliga samt publicerades i Facebookgruppen. Beroendevariabeln högkänslighet mättes med mätinstrumentet The Highly Sensitive Person Scale (HSPS). Oberoendevariablerna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, emotionell stabilitet och öppenhet mättes med mätinstrumentet The Five Factor Personality Inventory (FFPI). Dataanalyserna som genomfördes i studien var Pearsons korrelationskoefficient och multipel regressionsanalys. Regressionsanalysen visade att personlighetsdragen emotionell stabilitet och vänlighet var prediktorer för högkänslighet. Personlighetsdragen extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet var inte prediktorer för högkänslighet. Resultatet indikerade att studiens deltagare i högre grad hade personlighetsdragen neuroticism och introversion. Vidare visade resultatet att studiens deltagare hade grad av personlighetsdragen samvetsgrannhet, vänlighet och öppenhet. Studien gav en indikation på hur hög grad av högkänslighet var i relation till andra personlighetsdrag. Resultatet kan således öka kunskapen om högkänslighet och vad det medför. Fortsatta studier med andra metodologiska utgångspunkter krävs för att få ökad kunskap om personlighetsdraget högkänslighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Larsson, Jonathan, Valbona Shahini, and Harriet Ochen. "Attityd till undervisning i relation till personlighetsdrag, könsskillnader och sociokulturell bakgrund." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31832.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Larsson, Jonathan, Valbona Shahini, and Harriet Ochen. "Attityd till undervisning i relation till personlighetsdrag, könsskillnader och sociokulturell bakgrund." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31937.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Funck, Harnesk Nathalie. "Personlighetens påverkan för upplevelsen av stress : En kvantitativ studie om sambandet mellan personlighetsdrag inom Femfaktormodellen och upplevd stress bland universitetsstudenter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85592.

Full text

Abstract:

Precis som personligheten skiljer sig från person till person, skiljer sig upplevelsen av stress mellan olika personer. Hur mycket personligheten påverkar upplevelsen av stress varierar. Forskning visar på att det finns kopplingar mellan personligheten och höga stressnivåer. Syftet med denna studie var att undersöka femfaktormodellens grundläggande personlighetsdimensioner (neuroticism, extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet) och dess relation till upplevd stress. Totalt deltog 105 universitetsstudenter i undersökningen genom att besvara en webbenkät som bestod av Big Five Inventory (BFI) samt Perceived Stress Scale-14 (PSS-14). Resultatet visade att personlighet har betydelse för upplevd stress. En korrelationsanalys visade att neuroticism korrelerade positivt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt neurotiska personer upplever högre stress. Dimensionen extraversion korrelerade negativt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt extroverta personer upplever mindre stress. Studien visade en könsskillnad gällande upplevelsen av stress. Kvinnor upplevde stress i högre utsträckning än män.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Eriksson, Tommy. "Jämförelse mellan en fängelse- och en icke brottsdömd population av deras samvetsgrannhet och psykopati : en tvärsnittsstudie av skillnader och deras möjliga betydelse." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10295.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning (t.ex. Miller & Lynam, 2001) har påvisat att intagna i fängelse harlägre nivåer i personlighetsegenskapen samvetsgrannhet än ostraffade individer. Enstudie i Sverige (Eriksson, 2010) har funnit motsatsen. Det råder viss oenighet inomvetenskapen om sambanden mellan samvetsgrannhet och psykopati hos kriminella. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka skillnaderna mellan straffade och ostraffadeindivider samt utreda motstridigheterna i litteraturen. Det primära syftet var att undersökaom intagna på kriminalvårdsanstalt i Sverige (säkerhetsklass I) skiljer sig i egenskapensamvetsgrannhet från en normal population. En öppnare frågeställning var att undersökavilka facetter av samvetsgrannhet det är som predicerar psykopati hos en svensk kriminellpopulation, samt både samvetsgrannhets och psykopatins samband med ett kriminelltbeteende. Studien utgjordes av intagna, samt en kontrollgrupp bestående av respondenterifrån Internet (N = 257, Målder = 34.2, SD = 10.7). Studien genomfördes med ett självskattningsformulärsom stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1999)International Personality Item Pool beträffande grundläggande personlighetsegenskaper.Gällande psykopati användes ett självskattningstest. Undersökningsgruppen interner hadegenomsnittligt större samvetsgrannhet än kontrollgruppen. Intagna i fängelse skattade sighögre på facetterna ordningsamhet och självdisciplin, medan kontrollgruppen skattade sighögre på plikttrogenhet. Psykopati påvisade negativa samband med plikttrogenhet,prestationsinriktning och försiktighet. Resultatet indikerar att Fem Faktor Modellen(FFM) kan bistå forskare och psykologer som undersöker klienter med instrument sommäter kriminella beteenden och psykopati även på en svensk fångpopulation. Items iIPIP-NEO (Bäckström, 2010) behöver emellertid justeras så att frågorna anpassas tillintagnas miljö. Previous research (e.g., Miller & Lynam, 2001) has shown that delinquents score loweron the personality trait conscientiousness than individuals who have not been convictedof a crime. However, a Swedish study (Eriksson, 2010) has arrived at the opposite result.Furthermore, there is some disagreement with regards to the causality betweenconscientiousness and psychopathy. This study aimed at investigating the differencesbetween convicted and non-convicted individuals as well as scrutinizing thecontradictions found in the literature. The primary purpose was to investigate if Swedishinmates in a maximum security prison differ from the general population with regards toconscientiousness. Also of interest was which facets of conscientiousness can predictpsychopathy in a Swedish criminal population. Associations between criminal behaviorand conscientiousness and psychopathy were also explored. A sample of prison inmatesand a control group consisting of Internet respondents (N = 257, Mage= 34.2, SD = 10.7)filled out the Swedish translation of Goldberg’s (1999) International Personality ItemPool (IPIP-NEO, Bäckström, 2010) and a newly developed psychopathy self-report scale.The group of inmates had on average higher conscientiousness levels compared to thecontrol group. More specifically, inmates rated themselves higher with regards to thefacets order and self-discipline, whereas the control group rated themselves higher ondutifulness. Psychopathy was found to correlate negatively with dutifulness, achievementstriving, and deliberation. The results indicate that the Five Factor Model (FFM) can beapplied to a Swedish prison population in order to assist researchers and psychologistswho are evaluating clients with instruments that measure criminal behavior andpsychopathy. However, items on the IPIP-NEO need to be adjusted so that the questionsfit the prison environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Arvidsson, Stina, and Henrik Lunde. "Personlighet och konflikt : En studie om chefers personlighet, konfliktstil och Locus of control." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19929.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka om det fanns skillnader i personlighet och val av konfliktstil beroende av vilken placering respondenterna hade i syskonskaran samt om Locus of control skiljde sig mellan olika åldersgrupper. Samband mellan chefers konfliktstil och personlighet undersöktes också. De 103 respondenterna som var mellan 25-75 år, 63% män och 37% kvinnor, besvarade en enkät som bestod av demografiska frågoroch arbetsrelaterade frågor om chefskap. Tre test användes; ett personlighetstest, RottersLocus of Control och Thomas-Kihlman’s konfliktstiltest. Resultatet visade att yngresyskon använde konfliktstilen ”samverkan” i högre utsträckning än äldre syskon. Ålderhade inte något samband med inre Locus of control. Fyra av de fem personlighetsfaktorersamvarierade med fyra av de fem konfliktstilarna.Abstract Purpose of this study was to examine whether there were differences in personality andchoice of conflict style was due to birth order and if the Locus of Control was different among different age groups. Links between managers’ conflict style and personality were also examined. The 103 respondents who were between 25-75 years, 63% men and 37% women, answered a questionnaire consisting of demographic questions and work related questions about leadership. Three tests were used: a personality test, Rotter’s Locus of Control and Thomas-Kihlman’s conflict style-test. The results showed that younger siblings used the conflict style "collaborating" to a greater extent than older siblings. Age was not related to Locus of control. Four personality factors covariedwith four conflict styles.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Eriksson, Emmy, and Veronika Sawicki. "Olika personlighetstyper inom revisionsbranschen : Vad karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet?" Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79075.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att beskriva vad som karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet. Tidigare forskning har undersökt revisorers arbetssätt, stereotyper och hur individers personligheter skiljer sig åt utifrån olika motivationsfaktorer samt femfaktormodellen. Revisionsyrket genomgår ständigt förändringar vad gäller metodik och regelverk. Förutom detta innefattar revisorns roll ett stort ansvar i att göra uttalanden om att en organisations finansiella ställningar ger en rättvisande bild till allmänheten. Därför kan det tänkas att revisorer har vissa utmärkande personlighetsdrag. Tidigare forskning har visat att personlighetsdrag har en betydande inverkan på hur väl en individ passar i en viss yrkesroll. En individs personlighet är enligt femfaktormodellen sammansatt av fem olika personlighetsdrag där dessa tillsammans bildar en personlighet och skapar skillnader mellan individer. Samtidigt visar forskning att personliga attribut och beteenden kan skilja sig åt beroende på vilka faktorer en individ motiveras av, vilket även är en faktor som anses ha en betydande roll i anställdas prestation i arbetet. Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamling har skett genom tio intervjuer, fördelat på tre juniora revisionsassistenter, två seniora revisionsassistenter och fem auktoriserade revisorer. Studien avgränsas till de fyra största revisionsfirmorna, Deloitte, EY, KPMG och PwC, också kända som “The Big Four”. Studiens resultat visar att revisorer innehar samarbetsvilja och hög grad av social kompetens vilket är användbart eftersom yrket omfattas av mycket kundkontakt och teamarbete. Yrkets utvecklingspotential visar också att revisorer innehar en hög grad av målmedvetenhet. Förmågan att hantera stress anses också väsentlig för att kunna behärska arbetets tighta deadlines och den periodvis höga arbetsbelastningen. Studien visar även att individerna motiveras av liknande faktorer. Sammanfattningsvis dras en slutsats att vissa personlighetsdrag hos revisorer är mer framträdande än andra, där störst likheter har noterats avseende målmedvetenhet och extraversion. Dessutom är lön och arbetskollegor de två främsta motivationsfaktorerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Björnsson, Emma, and Sabina Gustavsson. "Personlighet och stresshantering: Finns det något samband? : En kvantitativ studie om sambandet mellan femfaktormodellen och copingstrategier hos universitetsstudenter i Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100643.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några samband mellan femfaktormodellen och copingstrategier hos universitetsstudenter i Sverige, samt vilka personlighetsegenskaper som relaterade till de olika copingstrategierna. Genom att använda kvantitativ metod konstruerades ett enkätformulär som publicerades i olika grupper på Facebook. Studien gick ut på att undersöka hur de fem personlighetsdimensionerna utåtriktning, vänlighet, målmedvetenhet, känslomässig instabilitet och öppenhet relaterade till fyra utvalda copingstrategier: aktiv coping, undvikande coping, beteendemässig frånkoppling och nyttjande av emotionellt stöd. Vi använde oss av olika teorier kring vad som påverkar individers val av copingstrategier. Teorierna säger emot varandra och därför ville vi betrakta vår studie som ytterligare ett bidrag till forskningen, för att analysera vilken teori vår undersökning stöttar. Totalt deltog 121 personer i studien och datan analyserades genom multipla linjära regressionsanalyser, detta för att belysa vilka personlighetsegenskaper som predicerade vilka copingstrategier. Våra hypoteser var att utåtriktning skulle vara associerat med hög aktiv coping, att känslomässig instabilitet skulle vara associerat med högt nyttjande av emotionellt stöd och låg aktiv coping och att målmedvetenhet skulle vara associerat med hög aktiv coping. Genom multipla linjära regressionsanalyser visade resultaten i studien på att personlighetsegenskaperna utåtriktning, målmedvetenhet och känslomässig instabilitet predicerade aktiv coping positivt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och målmedvetenhet predicerade undvikande coping negativt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och målmedvetenhet predicerade beteendemässig frånkoppling negativt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och vänlighet predicerade emotionell coping positivt.Vi drog slutsatsen att det fanns en stark koppling mellan de fem personlighetsegenskaperna och de fyra copingstrategierna. The purpose of this study was to examine whether there were any associations between the big five and coping strategies among university students in Sweden, as well as to examine which personality traits that would predict the different coping strategies. By using quantitative method, a survey was constructed and published in various groups on Facebook. The aim of the study was to examine if the five personality dimensions: extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness would relate to four selected coping strategies: active coping, denial coping, behavioral disengagement and use of emotional support. We used theories on what influences individuals' choices of coping strategies. The theories contradict each other and therefore we wanted to consider our study as another contribution to the research area, to analyze which theory our study supports. A total of 121 people participated in the study and we analyzed the data through multiple linear regression analyzes, in order to shed a light on which personality traits predicted which coping strategies. Our hypotheses were that extraversion would be associated with high active coping, that neuroticism would be associated with high use of emotional support and low active coping, and that conscientiousness would be associated with high active coping. Through multiple linear regression analyzes, the results of the study showed that the personality traits extraversion, conscientiousness and neuroticism predicted active coping positively. The personality traits extraversion and conscientiousness predicted the denial coping strategy negatively. The personality traits extraversion and conscientiousness predicted behavioral disengagement negatively. The personality traits extraversion and agreeableness predicted use of emotional support positively. We concluded that there was a strong association between the big five personality traits and the four coping strategies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Dyrén, Viva, and Olivia Wahlberg. "Personlighet och straffattityd : En korrelations- och prediktionsstudie om svenskars inställningtill straff." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194789.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ettsamband mellan de fem personlighetsdimensionerna ifemfaktormodellen och straffattityd, samt om skattningar pådessa dimensioner kan predicera skattningar i straffattityd, utöverde sätt på vilka kön och ålder kan. 324 undersökningsdeltagarebesvarade en digital enkät som mätte dels personlighet enligt BigFive Inventory (BFI), dels variabeln straffattityd. Signifikantasamband erhölls mellan straffattityd och personlighetsvariablernaconscientiousness (r = .17) och openness (r = –.12). Resultatettyder på att höga poäng på conscientiousness liksom låga poängpå openness är associerat med tendensen att vilja ha strängarestraff. I en hierarkisk multipel regressionsanalys var bådekönstillhörighet (β = –.16) och ålder (β = .12) i första stegetsignifikanta prediktorer för straffattityd. Kvinnor och äldre varmer benägna att skatta högre på straffattityd. I andra steget avregressionsanalysen återfanns conscientiousness som den endasignifikanta prediktorn för straffattityd (β = .14). Resultatenöverensstämmer delvis med tidigare forskningsfynd. Vidareforskning på området behövs ur många avseenden, bland annatföreslås studier där eventuella bakomliggande variablerundersöks och konstanthålls för att säkerställa sambandet mellanpersonlighet och straffattityd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Bolin, Irina, and Sandra Magnusson. "Den kreativa personligheten : En socialpsykologisk studie om femfaktormodellens personlighetsdrag och dess samverkan med konstnärlig kreativitet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13833.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka personlighet och dess eventuella kausala samband med konstnärlig kreativitet. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen öppenhet, extroversion och neuroticism. Begreppet kreativitet beskrivs genom tidigare forskning och konstnärlig kreativitet utgör grunden för studien. En kortare pilotstudie genomfördes för att testa förståelsen av mätinstrumentet för kreativitet, som tidigare översatts från engelska till svenska. I undersökningen ingick 89 respondenter som besvarade en online-enkät utlagd i facebookgruppen “studenter vid högskolan i Skövde”. Resultatet visade att personlighetsdraget öppenhet predicerar konstnärlig kreativitet. Resultaten för personlighetsdragen extroversion och neuroticism visade inte på någon predicering av konstnärlig kreativitet. Dock visade resultatet att facetten sällskaplighet för personlighetsdraget extroversion predicerar den konstnärligt kreativa domänen dans, medan personlighetsdraget neuroticism och facetten depression predicerar den konstnärligt kreativa domänen kreativt skrivande. Därigenom kunde följande slutsats dras: ett flertal av studiens respondenter uttrycker sig på ett konstnärligt kreativt sätt och vilken typ av konstnärligt kreativt uttryckssätt som individen föredrar beror på individens personlighet. The purpose of this study was to investigate personality and it’s potential causality with artistic creativity. The five-factor model was used to investigate the personality traits openness, extraversion and neuroticism. Creativity is described by earlier research and artistic creativity creates the basic of this study. A short pilot-study was performed to evaluate the understanding of the instrument for creativity, that had been translated earlier from english to swedish. The sample used consisted of 89 respondents, who participated in an online-survey posted at a facebook-group named “studenter vid högskolan i Skövde”. The results showed that the personality trait openness predicts artistic creativity. The results of the personality traits extraversion and neuroticism did not show any predictability of artistic creativity. However, the results showed that the facet gregariousness from the personality trait extraversion predicts the artistic creative domain of dance, while the personality trait neuroticism and the facet depression predicts the artistic creative domain creative writing. Thereby the following conclusion could be made: several respondents of this study are expressing themselves in an artistic creative way and what kind of artistic creative expressions they use is defined by the personality of the person.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Markebjer, Susanne K. A., and Carina Holst. "PERSONLIGHETSFAKTORER OCH RISKY BUSINESS : Vilka personlighetsfaktorer är kopplade till individers riskbenägenhet?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58717.

Full text

Abstract:

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenägenhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domänspecifikt risktagande som hälsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenägenhet i vardagen vilket kan vara att välja ett okänt resmål eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika åldrar och från olika yrkesgrupper besvarade en enkät bestående av två olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översättning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar på ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenägenhet, nämligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, Utåtriktning och Vänlighet. Däremot fanns ingen signifikant korrelation mellan personlighetsfaktorn Neuroticism och riskbenägenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Karlsson, Emma. "Extraversion & självkänsla : en studie på fasettnivå." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69698.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to increase our knowledge about the correlation between personality andself-esteem. A survey containing two instruments was spread through Facebook. The first instrument was a translation of Rosenberg's self-esteem scale (RSES; Rosenberg, 1965) that measured the degree of self-rated self-esteem. The second instrument was a self-formulated personality test that measured the degree of extraversion and every facet of this personality trait.The questions answered in this study are (1) if there is a correlation between self-esteem and extraversion, (2) how strong the correlations are between self-esteem and the individual facets of extraversion, (3) which facets that have a significant impact on self-esteem and lastly (4) how high the internal consistency of the instruments used in this study is. All data was processed in SPSS and to answer the questions correlation- and regression analyzes as well as Cronbach's alpha were used.The study reports two results - one that includes all questions in the survey and one that only includes questions that were considered to have high internal consistency according to Cronbach's alpha. Both results show a correlation between extraversion and self-esteem. The first result showsa correlation between self-esteem and the facets activity level, warmth, assertiveness and positivefeelings, but to different degrees. The second result shows a correlation between self-esteem and every facet. Both results show that the facets positive feelings and assertiveness significantly correlateswith self-esteem, but the second result shows that the activity level also significantly correlates withself-esteem. Both instruments showed high internal consistency measured with Cronbach's alpha. Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring sambandet mellan personlighet och självkänsla.En enkät innehållande två instrument spreds via plattformen Facebook. Det första instrumentet var en översättning av Rosenbergs self-esteem scale (RSES; Rosenberg, 1965) som mätte graden av självskattad självkänsla. Andra instrumentet var ett egenformulerat personlighetstest som mätte graden av extraversion samt varje fasett inom denna personlighetsegenskap. De frågeställningar som besvaras i denna undersökning är (1) ifall det finns ett samband mellan självkänsla och extraversion,(2) hur starka sambanden är mellan självkänsla och de enskilda fasetterna inom extraversion, (3) vilka fasetter som har en betydelse för självkänsla samt (4) hur hög den interna konsistensen är hos de instrument som använts. All data behandlades i SPSS och för att besvara frågeställningarna användeskorrelations- och regressionsanalyser samt Cronbachs alfa. Studien redovisar två resultat - ett som inkluderar alla frågor i enkäten och ett som endast inkluderar de frågor som ansetts ha hög internkonsistens enligt Cronbachs alfa. Båda resultaten visar ett samband mellan extraversion och självkänsla. Första resultatet visar samband mellan självkänsla och fasetterna aktivitetsnivå, värme,bestämdhet och positiva känslor, men i olika hög grad. Andra resultatet visar samband mellan självkänsla och samtliga fasetter. Båda resultaten visar att fasetterna positiva känslor och bestämdhet har ett signifikant samband med självkänsla men andra resultatet visar även att aktivitetsnivån har ettsignifikant samband. Båda instrumenten visade hög intern konsistens mätt med Cronbachs alfa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Thunell, Angelica, and Christopher Lindell. "Sambandet mellan personlighetsdrag och kostval bland universitetsstudenter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86053.

Full text

Abstract:

Femfaktormodellen är en personlighetsteori som används för att beskriva och utvärdera människors personligheter. Denna studie utgick från Femfaktormodellen och undersökte sambandet mellan personlighetsdrag och kostval, vilka könsskillnader som fanns avseende personlighetsdrag och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att avstå eller minska köttkonsumtion var. Deltagarna (N=274) var universitetsstudenter över 18 år gamla vid ett svenskt universitet. Deltagarna rekryterades via Internet och besvarade en digital enkät. Resultaten av bivariat korrelationsanalys samt variansanalyser visade att personlighetsdraget ”Öppenhet” korrelerar med kostval och att det finns könsskillnader i en människas kostval beroende på grad av personlighetsdragen ”Känslomässig instabilitet” och ”Vänlighet”. Resultaten visade även att de främsta självrapporterade anledningarna att avstå eller minska köttkonsumtion beror på kön, kostval samt grad av ”Känslomässig instabilitet”. Sammanfattningsvis har denna studie bidragit med ny kunskap beträffande sambandet mellan personlighetsdrag och kostval. Big-Five personality is a personality theory that is used to describe and evaluate people's personalities. This study was based on the Big-Five personality theory and examined the relationship between personality traits and food choices, what gender differences that existed regarding personality traits and food choices and which the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption were. The participants (N=274) were university students over 18 years old at a Swedish university. The participants were recruited through Internet and answered a digital survey. The results from bivariate correlational analysis and analysis of variance showed that the personality trait ”Openness” correlates with food choices and that there are gender differences in a person's food choice depending on the level of the personality traits ”Neuroticism” and ”Agreeableness”. The results also showed that the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption depends on gender, food choices and level of ”Neuroticism”. In summary this study has contributed new knowledge regarding the relationship between personality traits and food choices.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Sjödin, Madeleine, and Christoffer Svensson. "Har du valt rätt utbildning? : En studie om sambandet mellan personlighet och utbildningsval." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9675.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning kring personlighet och utbildningsval har bedrivits i flertalet länder, men inte i Sverige så vitt vi vet. Vårt syfte med den föreliggande studien var att åtgärda denna kunskapslucka inom svensk akademi. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan studenternas personlighet och hur svår de upplever sin utbildning. Följande frågeställningar formulerades: 1) Skiljer sig personlighet mellan olika akademiska utbildningsgrupper? 2) Finns det samband mellan personlighet och hur svår studenten upplever utbildningen? Deltagarna var studenter och före detta studenter vid svenska högskolor och universitet. Det totala antalet svarande i studien var 114 personer (56% kvinnor). Enkäten som användes bestod av två personlighetstest: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α mellan .87 till .90) som mäter personlighet enligt femfaktormodellen samt PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α mellan .76 till .89). Insamlade data analyserade i SPSS med hjälp av de statistiska verktygen envägs-anova, oberoende t-test, Pearsons korrelation (r) samt regressionsanalys. Resultaten visade att 1) det personlighetsdrag som urskilde sig mest var openness. Den största skillnaden noterades mellan studenter inom personal och beteendevetenskap samt data och IT där beteendevetare hade högre medelvärde av openness fasetter intellect och emotionality. 2) Resultatet visade att personlighetsdraget neuroticism bäst predicerade studentens upplevda svårighet och att sambandet var positivt. Det resultat föreliggande studie visat menar vi skulle kunna vara till nytta vid förbättring och utveckling av framtida akademiska utbildningar. Research on the relationship between personality and academic majors has been conducted in some countries, but not in Sweden to the extent of our knowledge. Our aim with this study is therefore to cover this knowledge gap in Swedish academy. Another purpose was to explore if there was a relationship between a students' personality traits and how difficult they found their education. The following questions were formulated: 1) Does personality differ between groups in various academic majors? 2) Is there a connection between a student's personality and the perceived difficulty? The participants were students and former students at Swedish universities. The total number of participants was 114 (56% women). The survey used consisted of two personality-tests: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α ranged from .87 to .90) that measures personality according the Big-five theory, and PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α ranged from .76 to .89). The collected data was analyzed with SPSS and the statistical tools: One-way ANOVA, independent t-test, Pearsons correlation (r) and regression analysis. Our results showed that, 1) the personality dimension that differentiated the most were openness, this between behavioral science students and computer science students, where the behavioral science students had the highest openness scores. 2) The result also demonstrated that the trait neuroticism was the best predictor of how difficult the students experienced their education. The results of this study could be very useful in the development and improvement of future universities and educations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Arvidsson, Mia, and Viktor Larsson. "Rädsla för att misslyckas : En kvantitativ studie om personlighetens påverkan på "Fear of Failure" i arbetslivet." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12584.

Full text

Abstract:

Fear of failure (FF) har negativ påverkan på individers motivation, val av arbete, prestationsförmåga och allmänt välbefinnande och kan uppstå när människor skall ta olika beslut. Vår studie avsåg att undersöka om fear of failure kan förklaras av personlighet och om det fanns andra påverkansfaktorer, så som socioekonomisk status, ålder och kön. En kvantitativ metod användes och datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät innehållande 62 frågor. Deltagarna i studien (N = 153), bestod av 115 kvinnor (75%) och 38 män (25%). IPIP-30 användes för att mäta personlighet och Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) användes för att mäta fear of failure. Resultatet visade i regressionsanalys ett mycket starkt statistiskt signifikant samband (r = .69) mellan fear of failure och personlighetsfaktorn neuroticism, samt att det kunde förklara ≈ 53% av variansen inom fear of failure. Resultatet var förvånansvärt starkt och tydligt och visade på ett övertygande sätt att personlighet förklarade en stor del av innehållet i det begrepp som kallas "fear of failure". Vår slutsats är därför att fear of failure som begrepp, tillsammans med tillhörande mätinstrument (PFAI-skalan), blir överflödigt och kan istället ersättas av personlighetsfaktorerna i femfaktormodellen. Fear of failure (FF) has a negative impact on individuals' motivation, choice of occupation, ability to work and general well-being and can occur when people make different decisions. Our study was designed to investigate whether fear of failure can be explained by personality and whether there were other factors of influence such as socioeconomic status, age and sex. A quantitative method was used, and data collection was conducted via a web-based survey containing 62 questions. The participants in the study (N = 153) consisted of 115 women (75%) and 38 men (25%). IPIP-30 was used to measure personality and the Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) was used to measure fear of failure. The result showed in regression analysis a very strong statistically significant relationship (r = .69) between fear of failure and the personality factor neuroticism, and that it could explain ≈ 53% of the variance in fear of failure. The result was surprisingly strong and clear and showed convincingly that personality explained a large part of the content of the term called "fear of failure". Our conclusion is therefore that fear of failure as a concept, together with the associated measuring instrument (PFAI scale) becomes superfluous and can instead be replaced by the personality in the five-factor model.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Eklund, Jimmie, and Niclas Hultman. "Short Dark Triad : En begreppsvalidering av svensk översättning med femfaktormodellens IPIP-120 och Swedish universities Scales of Personality." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9101.

Full text

Abstract:

Dark triad är en kombination av mörka personlighetsdrag som består av subklinisk psykopati, subklinisk narcissism och machiavellism (Paulhus & Williams, 2002). Jones och Paulhus (2013), utvecklade Short Dark Triad (SD3), ett test som mäter dark triads personlighetsdrag. Den föreliggande studiens syfte var att validera en svensk version av SD3. Respondenterna svarade på nio enkäter som ingick i ett forskningsprojekt varav tre användes till denna studie. Respondenterna (N = 103) var mellan 19 och 64 år, och alla var aktiva i arbetslivet. Konvergent validering gjordes genom korrelationsanalyser som kontrollerade sambanden mellan de delar, i beprövade instrument, som mäter personlighetsdrag relaterade till begreppen subklinisk psykopati, subklinisk narcissism och machiavellism. Sambandsanalyserna gjordes mellan SD3 och IPIP-120 som mäter femfaktormodellens dimensioner, samt Swedish universities Scales of Personality (SSP) som grundar sig på biologiska markörer för olika psykiatriska tillstånd. Resultaten gick i huvudsak i linje med tidigare forskning (Furnham, Richards, Rangel, & Jones, 2014) med avseende på sambanden mellan femfaktormodellens dimensioner och SD3. En gemensam kärna i de tre personlighetsdragen i dark triad var ovänlighet, och ett viktigt resultat var de signifikanta negativa sambanden med femfaktordimensionen vänlighet. Den Svenska versionen av SD3 anses validerad. Dark triad is a group of three dark personality scales consisting of subclinical psychopathy, subclinical narcissism and Machiavellianism (Paulhus & Williams. 2002). The Short Dark Triad (SD3), is the measuring tool and was developed by Jones and Paulhus (2013). The purpose of this thesis was to validate a Swedish translation of the SD3. This was done within an existing research project and included 103 respondents, aged 19-64 years, all being employed. They were assigned to respond to nine different surveys, three of them measuring psychopathy, narcissism and Machiavellianism-related scales. Convergent validation was done by correlation analysis with IPIP-120, measuring the personality of five factor model and Swedish universities Scales of Personality (SSP), measuring personality traits based on biological markers, and how well they measure the SD3. Our results generally confirm earlier research on studies between five factor models personality scales and SD3 (Furnham, Richards, Rangel, & Jones, 2014). One result of particular importance was the negative correlation with the Agreeableness Scale since it is a core for the dark triad personalities. Furthermore, our results followed the expected patterns in the correlations between dark triad personalities and the five factor model. The result of our thesis concludes that the Swedish translation of thPSKe SD3 test is to be considered valid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Andreasson, Julia, and Paulina Samuelsson. "Personlighet som prediktor för organisationslojalitet : En kvantitativ studie om sambanden mellan femfaktormodellenoch organisationslojalitet." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14041.

Full text

Abstract:

Studier på personlighetsområdet har genomförts i många år där resultat vittnar om att personlighet spelar roll för olika livsutfall. Däremot har få studier på området undersökt sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. Tidigare forskning visar att organisationer kan undkomma onödiga kostnader genom att anställa individer som tenderar att bidra med hög organisationslojalitet. Vår studie avsåg därmed att fortsätta undersöka sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom ett webbaserat frågeformulär bestående av 48 påståenden. Frågeformuläret bestod av två etablerade instrument, IPIP-30 och Organizational Commitment Questionnaire (OCQ), som avsåg mäta personlighetsdimensionerna och organisationslojalitet. Totalt deltog 155 personer i studien (M = 34 år, SD = 12, range18-64 år, 75% kvinnor) med genomsnittlig anställningstid i sin organisation på 6.5år (SD = 8.5, range 0.7-44 år). Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning där personlighetsdimensionerna neuroticism, samvetsgrannhet och vänlighet har visat sig predicera organisationslojalitet. Ett oväntat resultat i föreliggande studie var att extroversion inte påvisade samband med organisationslojalitet. En regressionsanalys vittnade om att personlighet kunde förklara ≈ 20% av variansen inom organisationslojalitet. Resultaten bidrar till ökad kunskap kring att personlighet kan användas som prediktor för organisationslojalitet. Vår slutsats är att personlighet kan användas som prediktor för att finna lojala individer, som är en investering för organisationer då man kan undkomma hög personalomsättning och onödiga kostnader, samt erhålla individer som tenderar att bidra med det lilla extra. Previous studies in the field of personality have been carried out for many years where the results show that personality are important for different life outcomes. However, few studies have investigated relationships between personality and organizational commitment. Previous research shows that organizations can avoid unnecessary costs by hiring people who tend to contribute with high levels of 3 organizational commitment. Thus, our study sought to preserve investigating relationships between personality and organizational commitment. A quantitative method was used, and data collection was done through a web-based questionnaire consisting of 48 statements. The questionnaire consisted of two established instruments, the IPIP-30 and the Organizational Commitment Questionnaire (OCQ), which intend to measure personality dimensions and organizational commitment. A total of 155 people participated in the study (M =34 years, SD = 12, Range 18-64years, 75% women) with average period of employment in their organization of 6.5years (SD = 8.5, range 0.7-44 years). The results were partly in line with previous research where the personality dimensions of neuroticism, conscientiousness and agreeableness have been shown to predict organizational commitment. An unexpected result in the present study was that extraversion did not show any relationship with organizational commitment. A regression analysis testified that personality could explain ≈ 20% of the variance in organizational commitment. The results contribute to increased knowledge that personality can be used as a predictor of organizational commitment. Our conclusion is that personality can be used as a predictor for finding individuals who tend to be loyal, which is an investment for organizations in order to avoid high turnover and unnecessary costs, as well as obtain individuals who tend to contribute the little extra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Arnesson, Ebba, and Natalie Rylander. "Personlighetens betydelse för arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19." Thesis, Högskolan i Gävle, Psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36671.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka personlighetens betydelse för arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19. Studien undersökte även om det fanns någon skillnad på arbetsupplevelsen av distansarbetet beroende på om det skedde frivilligt eller påtvingat. Studien var en kvantitativ enkätstudie och urvalet var tjänstemän som under Covid-19 arbetat på distans. För att mäta personlighet genom femfaktormodellen tillämpades Ten- Item Personality Inventory (TIPI). Work Experience Measurement Scale (WEMS) användes för att mäta arbetsupplevelsen. Resultatet visade ett signifikant samband mellan personlighet och arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19, där vänlighet hade störst effekt men även neuroticism och samvetsgrannhet visade sig predicera arbetsupplevelsen av distansarbete. Extraversion, öppenhet, kön, ålder, samt om distansarbetet skedde frivilligt eller påtvingat hade ingen signifikant påverkan på arbetsupplevelsen. The purpose of this study was to investigate the importance of personality for the work experience of teleworking during Covid-19. The study also examined whether there were any differences in the work experience of teleworking depending on whether the telework was voluntary or forced. The study was a quantitative questionnaire study and the sample were white-collar workers who teleworked during Covid-19. To measure personality through the five-factor model, the Ten-Item Personality Inventory (TIPI) was applied. The Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used to measure work experience. The results showed a significant relationship between the predictors and the work experience of teleworking during Covid-19. The results showed that agreeableness had the highest effect on work experience of telework during Covid-19, whereas neuroticism and conscientiousness also proved to be predictors of work experience. However, extraversion, openness, gender, age and whether the telework was voluntary or forced showed a non-significant result.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Persson, Julia, and Sara Sandström. "Konflikter och personlighet : En kvantitativ studie om sambanden mellan interpersonella arbetsrelaterade konflikter och individuella skillnader." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15333.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att interpersonella arbetsrelaterade konflikter kan få negativa följer på arbetsplatsen, för såväl anställda som organisationen i sig. Konflikter tar stor plats och uppmärksamhet från arbetet, vilket kan leda till både minskad effektivitet och produktivitet. Konflikter kan ha en inverkan på de anställdas psykiska välmående och är en bidragande faktor till stress. Hur vi tolkar, uppfattar och agerar i konflikter beror delvis på individuella skillnader. Denna studie undersöker därav sambandet mellan personlighet och involvering i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Kvantitativ metod användes för studien och datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning online. Frågeformuläret bestod av två instrument, BFI-44 som mätte de fem personlighetsdragen utifrån femfaktormodellen samt Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) för att mäta interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Totalt deltog 41 personer (M = 47, SD = 10) i studien som alla, vid tidpunkt för enkätundersökningen, var anställda tjänstemän på en svensk industri som producerar livsmedel. Det personlighetsdrag som visade sig ha starkast samband med hur ofta en individ är involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter var neuroticism. Korrelationen visade sig vara medelstark och positiv (r = .26), och är det resultat som är mest betydande för studien. Resultatet visar att en individ med höga värden av neuroticism oftare tenderar att uppleva sig vara involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Previous research shows that interpersonal work-related conflicts can have negative consequences in the workplace, for both employees and the organization itself. Conflicts take great place and attention from work, which can lead to both reduced efficiency and productivity. Conflicts can have an impact on employees' psychological well-being and are a contributing factor to stress. How we interpret, perceive and act in conflicts partly depends on individual differences. This study investigates the relationship between personality and involvement in interpersonal work-related conflicts. Quantitative method was used for the study and the data collection was done through an online survey. The questionnaire consisted of two instruments, the BFI-44 as the five personality traits based on the Five-Factor Model and the Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) for interpersonal work-related conflicts. A total of 41 people (M = 47, SD = 10) participated in the study, all of whom at the time of the survey, were employed as officials in a Swedish industry that produces food. The personality traits that has been found to be the most related to how often an individual is involved in interpersonal work-related conflicts is neuroticism. The relationship turned out to be a moderately positive relationship (r = .26). This was the strongest correlation of the personality traits along with the outcome variable and the most important result of this study. The results show that the higher the values of neuroticism an individual has, the more often this person tend to feel involved in interpersonal work-related conflicts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bolinder, Skånfors Gabriel, and Samuel Ågren. "Relationen Mellan Personlighetsdrag och Ensamhet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-81601.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan personlighetsdrag och ensamhet enligt definitionen av femfaktormodellen, och bringa klarhet i om denna association beror på könstillhörighet eller invandrarstatus. För att beskriva sambandet mellan personlighetsdrag och ensamhet har Kindling-hypotesen anammats. Kortfattat beskriver Kindling-hypotesen att oönskade personlighetsdrag kan lämna “psykologiska ärr” på en individs personlighet, som i sin tur intensifierar upplevd ensamhet. Totalt inkluderades 171 respondenter i studien (i åldrarna 18-36; 71,3 % var kvinnor, och 28,7 % män). Resultaten påvisade att det fanns en positiv association mellan neuroticism och ensamhet, och en negativ association mellan samvetsgrannhet och ensamhet. Slutsatsen som kunde dras från studien är att neuroticism samt samvetsgrannhet har en roll i relation till ensamhet. The purpose of this study was to examine the relationship between personality traits according to the Big Five model of personality and loneliness, and bring to light whether this association is moderated by gender or immigrant status. In order to describe the relation between personality traits and loneliness, the Kindling Effect has been used. Briefly, the Kindling Effect describes how unwanted personality traits can leave “psychological scars” in an individual’s personality, which in turn intensifies perceived loneliness. 171 respondents were included in a survey (aged 18-46; 71.3 % were women and 28,7 % men). The results showed that there was a positive association between neuroticism and loneliness, and a negative association between extraversion and loneliness. These results suggest that extraversion and neuroticism plays an important role in relation to loneliness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Petersson, Kristina, and Mikaela Suvanto. "Conscientiousness, Locus of Control och Arbetsmotivation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10068.

Full text

Abstract:

Studien syftade till att undersöka om det finns samband mellan conscientiousness, Locus of Control och arbetsmotivation samt om ålder och anställningslängd predicerar en del av ar-betsmotivation. Studien omfattade 63 anställda (28 kvinnor och 35 män) på ett telekommuni-kationsföretag i Sverige. För att studera conscientiousness användes ett egenformulerat test med god intern homogenitet, Cronbachs alfa = 0,85. För att mäta Locus of Control och ar-betsmotivation användes redan konstruerade test med god validitet och reliabilitet, skapade av Rotter (1966) och Cammann, Fichman, Jenkins och Klesh (i Bowling & Hammond 2008). I den statistiska prövningen användes både bivariat korrelation i form av Spearmans rho och MRA-standard och hierarkisk. Spearmans rho visade ett signifikant samband mellan consci-entiousness och arbetspsykologisk motivation. Standard MRA visar att endast conscientious-ness förklarar en del av arbetspsykologisk motivation. Varken ålder eller anställningslängd predicerade delar av arbetspsykologisk motivation, vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. I diskussionen förs resonemang om resultatet i relation till tidigare forskning. The study aimed to investigate whether there are correlations between conscientiousness, Lo-cus of Control and job motivation, and if age and length of service predict job motivation. The study comprised 63 staff (28 women and 35 men) at a telecommunications company in Swe-den. To study conscientiousness, we used a self-constructed test with good internal homo-geneity, Cronbach's alpha = .85. To study Locus of Control and job motivation we used al-ready developed tests, with high validity and reliability, created by Rotter (1966) and Cam-mann, Fichman, Jenkins and Klesh ( in Bowling & Hammond 2008). Statistical tests, using both bivariate correlations such as Spearman's rho and standard and hierarchical MRA showed significant relationship between conscientiousness and job motivation. Using stan-dard MRA shows that only conscientiousness predicts aspects of motivation. Neither age nor length of service predicted aspects of motivation, which is not consistent with previous re-search. The discussion is carried on effect on the outcome in relation to previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Adamsson, Jenny, and Hanna Solberg. "Personlighetsdrag och digitala möten : En kvantitativ studie om hur individens personlighet speglas i digitala möten." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16756.

Full text

Abstract:

Som en konsekvens av covid-19 har fysiska möten blivit ersatta med digitala möten. Företag har insett stora fördelar med digitala möten och distansarbete kan därmed fortsätta till viss del efter pandemin. Digitala möten innebär att människor interagerar bakom en skärm, där andra beteenden kan uppstå i jämförelse med fysiska möten. Vidare har tidigare forskning visat att personlighetsdrag är en god prediktor för beteenden. Det fanns begränsad forskning inom området, därför hade studien ett explorativt syfte att undersöka förhållandet mellan personlighetsdrag och individens beteende vid digitala möten. En kvantitativ metod användes, där studien bestod av totalt 167 deltagare (M = 41 år, SD = 13 år; 131 kvinnor). För att samla in data gjordes en internetbaserad enkät med självskattade påståenden. Enkäten byggde på påståenden utifrån personlighetstestet IPIP-30 och egna utformade påståenden. De avsåg att mäta personlighetsdragen i femfaktormodellen och en individs beteende vid digitala möten. Materialet analyserades genom en korrelationsanalys och multipla regressionsanalyser. Vår studie visade att det fanns ett förhållande mellan personlighetsdrag och beteenden vid digitala möten. Resultatet bidrog därav till en ökad förståelse om individuella skillnader vid digitala möten. Vidare för en mer ingående beskrivning av förhållandet rekommenderas att fler studier utförs och mätinstrument vidareutvecklas. Personlighetsdraget samvetsgrannhet hade störst betydelse för specifika beteenden vid digitala möten och uppvisade positiva samband till ett flertal beteenden. Det innebär att ju högre grad av personlighetsdraget samvetsgrannhet individer har, desto mer tenderar individer att hålla med om specifika beteenden vid digitala möten. Because of covid-19 physical meetings have been replaced with digital meetings. Companies have perceived great advantage with digital meetings and teleworking may therefore continue partially after the pandemic. At digital meetings peoplecommunicate behind a screen and other behaviors may arise in comparison with physical meetings. Previous research has shown that personality traits are a good predictor for behaviors. There was limited research in the field, therefore the study had an exploratory purpose where the relationship between personality traits and individual behaviors at digital meetings were investigated. A quantitative method was used, and a total of 167 people participated in the study (M = 41 years, SD = 13; 131 women). To collect data an internet-based survey was made with self-rated questionnaires. The survey was based on the personality test IPIP-30 and self-designed statements, intended to measure the personality traits in The Big Five and individual behaviors at digital meetings. The data collection was analyzed through a correlation analysis and multiple regression analysis. Our study showed that there was a relationship between personality traits and behaviors at digital meetings and contributed to an increased knowledge of individual differences. For a deeper understanding of the relationship, more studies need to be accomplished and the instrument needs further development. The personality trait conscientiousness had the most meaningful impact of specific behaviors at digital meetings and showed positive correlation with several behaviors. This means that the higher value the individuals have of the personality trait conscientiousness, the more they tend to agree with specific behaviors at digital meetings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Holmberg, Anna. "Personlighet och arbetsrelaterad utmattning : En kvantitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100307.

Full text

Abstract:

Mental illness as a part of work-related fatigue may in some cases lead to longperiods of sick leave. This in turn often has major consequences for the individual, the workorganisation and the society. Present study examines the relationship between personality andwork-related fatigue. The participants (N=142) answered a web survey containing generalbackground questions and 16 statements about personality and work-related fatigue. Theresults indicated a negative correlation between neuroticism and emotional exhaustion.Furthermore the results implicated positive correlation between extraversion,conscientiousness and openness and personal accomplishment. The results implicated lack ofcorrelations between personality and depersonalization. The conclusion in the present studyindicated correlation between personality and work-related fatigue. The results are partly inline with previous research. En del av den psykiska ohälsan handlar om utmattning relaterat till arbetet som ivissa fall leder till långa perioder av sjukskrivningar. Detta i sin tur innebär ofta storakonsekvenser för individen, arbetsorganisationen och samhället i sig. Föreliggande studieundersökte sambandet mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning utifrån tidigareforskningsresultat. Deltagarna (N=142) besvarade en webbenkät med påstående ompersonlighet och arbetsrelaterad utmattning. Resultatet visade att det fanns ett negativtsamband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Vidare visade resultatet att detfanns positiva samband mellan extraversion, samvetsgrann och öppenhet och personligprestation. Det fanns inget samband mellan personlighet och cynism. Slutsatsen i föreliggandestudie visade att det finns ett samband mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning,dock är resultatet endast delvis i linje med tidigare forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Le, Stina, and Tina Nilsson. "Är en introvert revisor mer oberoende än en extrovert? : en kvantitativ studie beträffande sambandet mellan revisorers personlighetsdrag och oberoende." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18812.

Full text

Abstract:

Revisorns oberoende är sedan länge ett omdiskuterat ämne. Brist på oberoende har tidigare orsakat flera större företagsskandaler och lett till att allmänheten förlorat förtroende för revisionsprofessionen. Därefter har ett flertal förändringar skett genom att olika regleringar har införts, vilka bland annat har syftat till att stärka oberoendet. Syftet med denna studie är att förklara huruvida det finns ett samband mellan revisorers personlighetsdrag och deras förmåga att bibehålla oberoendet. Denna studie undersöker hypoteser som har skapats utifrån befintlig teori och har därmed en kvantitativ ansats. För att undersöka revisorers personlighetsdrag har femfaktormodellen använts, som består av fem olika dimensioner vilka undersöker en individs grundläggande personlighetsdrag. För att undersöka oberoendet har tre vinjettfrågor tillämpats. Vinjettfrågorna lyckades inte mäta graden av oberoende tillsammans och således bör studiens resultat tolkas med försiktighet. Resultaten av denna studie indikerar att personlighetsdragen neuroticism, öppenhet för erfarenhet och vänlighet skulle kunna ha en påverkan på revisorers förmåga att bibehålla oberoendet. Sambanden som återfinns är emellertid svaga. Vidare återfinns inga samband mellan extraversion samt samvetsgrannhet och oberoendet, vilket talar för att personlighetsdragen påverkar oberoendet i mycket låg utsträckning. Slutligen är revisorers personlighetsdrag ett forskningsområde som kan vidareutvecklas. The independence of the auditor is since a long time a debated topic. Lack of independence has earlier caused several major corporate scandals and led to the public losing trust in the audit profession. Afterwards, several changes have been made through implementation of various regulations which among other things aim to strengthen the independence. The purpose of this paper is to explain whether there is a relationship between auditors’ personality traits and their ability to remain independent. This study tests hypotheses which have been created through existing theory and thus, has a quantitative approach. To examine auditors’ personality traits, the five-factor model of personality traits has been used which consists of five dimensions that explain an individual's fundamental personality traits. To examine the independence, three vignette questions have been used. The vignette questions did not manage to measure the level of independence together and consequently, the study’s results need to be interpreted with caution. The findings of the study indicate that the personality traits neuroticism, openness to new experience and agreeableness might have an impact on the auditors’ ability to maintain the independence. However, the found relationships are weak. Furthermore, no relationships can be found between extraversion, conscientiousness and the independence which suggests that personality traits affect the independence to a very low extent. Lastly, the auditors’ personality traits are a research area that can be further developed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Dragin, Apilou, and Lundin Camilla Harlos. "Är resiliens en framgångsfaktor på arbetsmarknaden? : - Personlighet som prediktor för resiliens." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12556.

Full text

Abstract:

På dagens arbetsmarknad bedöms arbetssökanden i stor utsträckning utifrån sitt CV, trots att arbetsgivare i allt större utsträckning efterfrågar personliga egenskaper likt stresstålighet och förmåga att hantera komplexa situationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om personlighetsfaktorer eller rekryteringsfaktorer har högst prediktiv validitet för självskattad grad av resiliens i arbetslivet. I syfte att besvara studiens frågeställning tillämpades en kvantitativ ansats. Ett digitalt frågeformulär sammanställdes för att snabbt och smidigt nå ut till deltagare online. Mätinstrumenten IPIP30, COPSOQ II och The Resilience Scale användes för att mäta personlighet, upplevd stress, kvantitativa krav i arbetet, risk för utbrändhet och resiliens. Även data gällande ålder, kön, utbildningsnivå, betyg, tid i nuvarande tjänst och yrkesområde samt total arbetslivserfarenhet efterfrågades med avseende att motsvara vanligt förekommande rekryteringsfaktorer. Data har analyserats från 252 yrkesverksamma deltagare i åldrarna mellan 17-62 (M = 34, SD = 10) år, 62% kvinnor och 38% män. Deltagarnas utbildningsnivå utgjordes främst av gymnasieutbildning eller kandidatexamen, där majoriteten vid undersökningstillfället arbetade heltid och närmare hälften hade en total arbetslivserfarenhet på över tio år. Till att beräkna predicerbarhet för respektive faktorer tillämpades en hierarkisk regressionsanalys i två steg. Studiens resultat visade att personlighetsfaktorer kan predicera en individs förmåga att hantera arbetsrelaterad stress mer tillförlitligt än de vanligt förekommande rekryteringsfaktorerna. Vår analys indikerade även att vanligt förekommande rekryteringsmetoder som CV-granskning inte kan bidra med någon tillförlitlig personlighetsbedömning. Förhoppningsvis kommer vårt resultat bidra till att framtida rekrytering lägger större vikt vid personlighetsfaktorer. In the Swedish labor market jobseekers are largely judged based on their CV, despite the fact that employers increasingly require personal qualities like resistance to stress and ability to handle complex situations. The aim of the present study was to investigate whether personality factors or common recruitment factors have the highest predictive validity for resilience in work life. A digital questionnaire was compiled to quickly and easily reach respondents online. Measuring instruments IPIP30, COPSOQ II and The Resilience Scale were used to measure personality, perceived stress, quantitative requirements at work, risk of burnout and resilience. Data regarding age, sex, education level, grades, time in current employment and occupational area as well as total work experience were collected in order to collect classical recruitment factors. Data was analyzed from 252 professionals in the ages 17-62 (M = 34, SD = 10), 62% women and 38% men. At the time of the study the majority of the respondents worked full-time and their education level was primarily a secondary education or a bachelor's degree. To calculate the predictability for the current factors, a two-step hierarchical linear regression analysis was implemented. Results showed that personality factors can predict an individual's ability to handle work-related stress more reliably than common recruitment factors. Our analysis also indicated that classical recruitment methods such as CV review could not contribute with a reliable resilience assessment. Hopefully, our results could help enhancing

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Berglund, Henrik. "Finns det ett samband mellan personlighet och idrott? : En kvantitativ studie om kopplingen mellan personlighet och idrott." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84496.

Full text

Abstract:

Alla har en personlighet men forskare är fortfarande oense om vad personlighet egentligen är. Det de är ense om är att det är personligt och att alla är olika. Intresset för personlighet och personlighetsdrag har ökat de senaste åren men inom idrotten finns det knappt någon forskning om hur personlighet och idrotthör ihop. Syftet med denna studie är att ta upp ifall det finns ett samband mellan personlighet och idrott, hur personligheten skiljer sig mellan lagidrottare och individuella idrottare, om personligheten harpåverkat valet av idrott samt ifall idrotten påverkar personligheten. Detta är en kvantitativ studie som med hjälp utav ett personlighetstest och en enkät ska ta reda på syftet och frågeställningarna. Personlighetstestet ligger till grund för att få fram fem olika personlighetsaspekter och enkäten ska behandla deras egen syn på hur personligheten påverkat idrottenoch hur idrotten påverkat personligheten. Resultatet analyserades och kodades i programmet SPSS samt med teorin femfaktormodellen. Resultatet visade att det inte skilde sig så mycket mellan lagidrottarna och de individuella idrottarna. Det som stack ut var att lagidrottarna hade ett högre resultat på energi, som är en personlighetsaspekt om hur vi ser världen och tar in information. 84 % av lagidrottarna var realistiska, som är ett personlighetsdrag som tillhör personlighetsaspekten energi och betyder att de fokuserar på vad som har hänt och vad som händer nu. Det var även viktigare för lagidrottarna att kompisar höll på med samma idrott än det var för de individuella idrottarna. Slutsatsen för denna studie är att huruvida det finns ett samband mellan personlighet och idrott eller om personligheten spelar roll i valet utav idrott är från person till person. Det går inte att fastslå att personligheten påverkar eller ej. Det går heller inte slå fast en större skillnad mellan lagidrottare och individuella idrottare utan det är helt personligt. The aim of this study was to check if there is a connection between personality and sports, if the personality is different between team- and individual sports and how the sport influence their personality. This is a quantitative study that with the help of a personality test and a questionnaire will answer the purpose and questions of this study. The personality test is the base to get five personality aspects and the questionnaire will show their own views on how their personality has affected their sport and how the sport has affected their personality. It will be analyzed in the program SPSS and with the five-factormodel. The result didn’t show a big difference between individual and team sport when it came to personality traits and their answers about how personality affected their choice. Those in a team sport prefered a sport that their friends also played. Those in an individual sport didn’t care that much about that. The conclusion of this study is that it’s individual if the personality affect the choice of sport. There is no big difference between team and individual sport, it’s from person to person.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lundgren, Beatrice, and Lovisa Nordqvist. "Personlighetens inverkan på självupplevd stress : En studie ur ett holistiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22172.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats avser belysa relationen mellan stress och personlighet, detta undersöktes ur ett individorienterat perspektiv som baserades på personlighetsprofiler. Data baserades på en enkätundersökning som mätte personlighet utifrån femfaktormodellen och självupplevd stress. 89 medarbetare på ett svenskt företag deltog i studien, 43 män och 46 kvinnor mellan åldrarna 22 och 66 år. För att klassificera olika personlighetsprofiler genomfördes en klusteranalys. För att sedan undersöka relationen mellan personlighetsprofilerna och upplevd stress jämfördes graden av upplevd stress mellan profilerna. Resultatet visade på att det finns skillnader mellan personlighetsprofilerna avseende graden av upplevd stress. Individer med lägst värden inom extraversion och något lägre värden inom öppenhet i förhållande till de andra dragen och personlighetsprofilerna upplevde högre grad stress. Individer som tillhör personlighetsprofilen med högst värden inom samtliga dimensioner i femfaktormodellen upplevde låg stress. This paper is intended to describe the relationship between stress and personality, this is examined from an individual-oriented perspective based on personality profiles. The data was based on a questionnaire that measured personality based on the five factor model and self-perceived stress. 89 employees of a Swedish company participated in the study, 43 men and 46 women between the ages of 22 and 66 years. A cluster analysis was used to classify different personality profiles. To later examine the relationship between personality profiles and perceived stress the degree of perceived stress was compared between the profiles. The result showed that there are differences between the personality profiles regarding the level of perceived stress. Individuals with the lowest values in extraversion and slightly lower values of openness in relation to other features and personality profiles, experienced higher levels of stress. Individuals belonging to the personality profile with the highest values in all dimensions of the five factor model experienced low levels of stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Bergh, Robin. "Prejudiced Personalities Revisited : On the Nature of (Generalized) Prejudice." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-210292.

Full text

Abstract:

In the media, one type of prejudice is often discussed as isolated from other types of prejudice. For example, after Breivik’s massacre, intolerance toward Muslims was intensely debated (for good reasons). However, his manifesto also disclosed extreme attitudes towards women and gays, a fact which passed without much notice. Still, in understanding why some individuals are so extremely intolerant compared to others, the psychological unity underlying different kinds of prejudice (e.g., racism, sexism) needs to be considered. This psychological unity, referred to as generalized prejudice, provided the starting point for personality theories on prejudice because it suggests that some people are simply more biased than other people in principle. Today it is well known that two basic personality characteristics, agreeableness and openness to new experiences, are powerful predictors of prejudice. However, more precisely what these variables can, versus cannot, explain has received little attention. Consequently, the aim of this thesis was to provide a more fine-grained analysis of generalized prejudice and its personality roots. Paper I demonstrated that personality mainly accounts for variance shared by several prejudice targets (generalized prejudice) whereas group membership mainly predicts unique variance in prejudice towards a particular target group. Thus, personality and group membership factors explain prejudice for different reason, and do not contradict each other. Paper II demonstrated, across three studies, that agreeableness and openness to experience are related to self-reported (explicit) prejudice, but not automatically expressed (implicit) biases. Personality seems informative about who chooses to express devaluing sentiments, but not who harbors spontaneous biases. Finally, Paper III examined the assumption that personality explains (explicit) generalized prejudice because some people simply favor their own group over all other groups (ethnocentrism). Providing the first direct test of this assumption, the results from three studies suggest that while agreeableness and openness to experience explain generalized prejudice, they do not account for purely ethnocentric attitudes. This indicates a fundamental difference between ethnocentrism and generalized prejudice. All in all, self-reported personality seems to have little to do with spontaneous group negativity or simple ingroup favoritism. However, personality strongly predicts deliberate and verbalized devaluation of disadvantaged groups. I media diskuteras ofta fördomar mot en viss grupp som helt skilda från fördomar mot andra grupper. Efter Breivik’s massaker debatterades till exempel intolerans mot muslimer i stor utsträckning, men det diskuterades inte mycket kring att han även uttryckt extrema åsikter om kvinnor och homosexuella. Likväl är den gemensamma nämnaren i sådana attityder av yttersta vikt för att förstå varför vissa individer är mer intoleranta än andra. Tidigare forskning visar att personer som är mer rasistiska än andra också tenderar att vara mer sexistiska, samt nedvärdera till exempel, handikappade människor. Den gemensamma nämnare i sådana attityder kallas generaliserad fördomsfullhet och utgör grundbulten i personlighetsteorier om fördomar då det pekar på att somliga alltid tycks ogilla/nedvärdera utsatta grupper. Idag är det även välkänt att två personlighetsvariabler, vänlighet och öppenhet för nya erfarenheter, beskriver vem som uttrycker mer fördomar än andra. Däremot har det inte ägnats mycket kraft åt frågan vad exakt det är som dessa variabler förklarar, respektive inte förklarar. Syftet med avhandlingen var därmed att erbjuda en mer detaljerad analys av kopplingen mellan personlighet och generaliserad fördomsfullhet. Artikel I visade att personlighet förklarar den gemensamma nämnaren i olika typer av fördomar, medan grupptillhörighet (exempelvis kön) förklarar skillnader som är unika för fördomar mot en viss grupp (kvinnor). Personlighet och grupptillhörighet kompletterar alltså varandra som förklaringar snarare än att vara motsägelsefulla, såsom vissa forskare menat. Tre studier från Artikel II visade att vänlighet och öppenhet till nya erfarenheter hänger samman med viljekontrollerade fördomar, men inte spontana negativa associationer. Målet med Artikel III var att undersöka om personlighet förklarar fördomar av anledningen att vissa alltid favoriserar sin egen grupp över andra grupper (så kallad etnocentrism). Denna tanke har tagits för givet inom forskning om fördomsfullhet, men antagandet har inte testats empiriskt. Resultaten från tre studier pekar på att, till skillnad från generaliserad fördomsfullhet, så visar etnocentrism i sig inte på några starka samband med personlighet. Sammanfattningsvis så hänger varken vänlighet eller öppenhet ihop med spontan gruppnegativitet eller att ogilla ”de andra”. Däremot så pekar personlighetsfaktorer i stor utsträckning på vem som väljer att uttryckligen nedvärdera utsatta grupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Badin, Iulia. "Personlighet, val av utbildning och prestation : en studie av svenska studenter inom humaniora och ekonomi." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15606.

Full text

Abstract:

Inom ramarna för Femfaktormodellen var det övergripande syftet med föreliggande studie att undersöka relationen mellan personlighet och val av utbildning respektive akademisk prestation på den valda utbildningen i ett svenskt stickprov. Vidare undersöktes om Hollands (1997) teori, som utvecklades för snart 20 år sedan i USA, kan vara av betydelse i dagens Sverige. Totalt deltog 177 studenter som vid tidspunkten för datainsamlingen läste program inom humaniora (N = 121) eller ekonomi (N = 56) vid olika svenska universitet. Dessa fyllde i en webbenkät innehållande IPIP-NEO-PI testet (Goldberg, 1999) samt frågor om utbildning, prestation och yrkesintressen enligt RIASEC – modellen (Holland, 1997). Multivariata kovariansanalyser visade att det finns skillnader i personlighet mellan humaniorastudenter och ekonomistudenter som dessutom verkar inte bero på socialisationsprocessen. Separata korrelationsanalyser för de två grupperna visade på skillnader i samband mellan personlighet och prestation beroende på utbildning. Multipla linjära regressionsanalyser visade att det inte är samma personlighetsfaktorer som predicerar prestation då endast humaniorastudenterna undersöktes och då hela urvalet undersöktes vilket kan vara ett tecken på att olika personlighetsfaktorer predicerar prestation i olika utbildningar. Slutligen visade resultatet på skillnader i utbildningsmiljöer mellan humaniora och ekonomi utifrån RIASEC modellen. För gruppen humaniora, men inte för ekonomi, visade resultatet också på att ”fit” mellan individens profil och typ av utbildningsmiljö ledde till högre prestation. Dessa resultat diskuteras i relation till tidigare forskning inom området. I ett bredare perspektiv diskuteras också innebörden av dessa resultat både för praktiken samt vilka aspekter framtida studier bör ta hänsyn till. Within the framework of the Big Five factor model, the aim of the present study was to investigate the relationship between personality and choice of college major as well as academic performance in a Swedish sample. A secondary aim was to test whether Hollands (1997) vocational choice theory, which was developed for almost 20 years ago in the United States, could be meaningful for Sweden in present-days. A total of 177 students enrolled in college majors within Humanities (N = 121) and Economics (N = 56) from several Swedish universities used a web-based survey to complete the IPIP-NEO-PI inventory (Goldberg, 1999) and to answer questions about their studies, their academic performance and vocational interests according to the RIASEC model (Holland, 1997). Multivariate covariance analyses showed that there were personality differences between humanities students and economics students that seem to pre-exist rather than to be a consequence of a socialization process. Correlation analyses, separate for the two groups, showed different associations of personality factors with performance across groups. Multiple linear regression analyses showed that the personality factors that predict performance were different when only data from humanities students was analysed and when data from the whole sample was analysed which can be interpreted as if the personality factors that predict performance are different across majors. Finally, results showed that there are differences between educational environments of humanities and economics according to the RIASC model. For humanities students, but nor for economics students, the results also showed that “fit” between the individuals profiles and the profile of the environment leads to higher performance. These results are discussed in relation to previous research in the field. From a wider perspective the implications for practice of these results are discussed as well as insights about aspects needed to be considered in future research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Clang, Marylin. "Personlighetstyp och vuxen anknytning som prediktion av copingstrategier." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22123.

Full text

Abstract:

Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant. Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Axbrink, Peter, and Jon Lindén. "Personlighet och åldrande : Stabilitet och förändring under en 12-årsperiod." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64393.

Full text

Abstract:

Personlighet är per definition relativt stabila mönster av tankar, känslor och beteenden men det finns även klara belägg för att personlighet kan ändras under hela livsloppet. Exakt hur stabil personligheten är och vilka förändringar som sker hos äldre individer är däremot inte klarlagt. Mognadsprincipen säger att förändring i personlighetsdrag med ökad ålder speglar en funktionell mognad. Nyligen har det föreslagits att sådan mognad i personlighet hos de äldsta individerna skiljer sig från den förändring som sker hos unga vuxna och i medelåldern. Den föreliggande uppsatsen hade två syften. Det första var att undersöka rangordningsstabiliteten i personlighet hos äldre och det andra var att undersöka medelvärdesförändring i personlighetsdrag hos äldre utifrån mognadsprincipen. En longitudinell design användes i ett material av 341 individer mellan åldrarna 60–78 år vid baslinjemätning, över en tidsperiod av 12 år. Personlighet mättes med hjälp av femfaktormodellen (The Big Five). Resultaten visade att: (1) rangordningsstabiliteten var moderat till hög i alla fem personlighetsdrag, (2) Conscientiousness och Extraversion minskade för hela gruppen medan Agreeableness och Openness endast minskade för de yngre deltagarna, (3) Neuroticism visade en icke-signifikant trend av att öka hos de äldsta individerna. Uppsatsens resultat ger stöd för att personlighet är relativt stabil även bland äldre. De förändringar i personlighet som sker verkar skilja sig från trenderna som tidigare påvisats hos unga vuxna och i medelåldern och därmed spegla en annorlunda mognad. Personality is by definition relatively stable patterns of thoughts, feelings and behaviour but there is also clear evidence that personality can change during the entire life span. Exactly how stable personality is and what kind of changes occur in the elderly, however, is not clear. The maturity principle states that change in personality traits with increased age reflects a functional maturity. Recently it has been proposed that such maturation of personality among the oldest individuals is different from the changes that happen in young adults and in middle age. The current study had two purposes. The first was to examine the rank-order stability of personality in the elderly and the second was to examine mean level change in personality based on the maturity principle. A longitudinal design was used in a sample of 341 individuals between the ages of 60-78 at baseline, over a time period of 12 years. Personality was measured using the five-factor model (The Big Five). The results showed that: (1) the rank-order stability was moderate to high in all five personality traits, (2) Conscientiousness and Extraversion decreased in the entire sample while Agreeableness and Openness decreased only in the younger participants, (3) Neuroticism showed a non-significant trend of increasing in the oldest participants. The results of the thesis support the notion that personality is relatively stable even among the elderly. The changes in personality that do occur seem to deviate from the trends that have been established in young adulthood and middle age and thereby reflect a different maturation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Olsson, Angelica, and Linda Zaar. "Att motivera på ett personligt plan : Om hur olika personlighetstyper motiverassom evenemangsvolontärer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14323.

Full text

Abstract:

Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat. It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bergman, Oscar, and Oscar Forsslund. "Avkastningen på den svenska företagsobligationsmarknaden utifrån Fama och French femfaktormodell och ett likviditetsproxy." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-60999.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Enander, Maria. "Mindfulness-Based Cognitive Therapy for Depression - MBCT : Litteraturstudie om effekter utifrån Christine Padeskys femfaktormodell." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42285.

Full text

Abstract:

Depressioner återkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende på en allt större känslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga återinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression. I en studie publicerad 2000 visade sig MBCT signifikant halvera återinsjuknandet jämfört med sedvanlig behandling. Resultatet har upprepats och ett flertal studier har undersökt effekter av MBCT. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka effekter som de olika studierna tagit fasta på och vilka effekter som setts inom de olika aspekterna i Christine Padeskys femfaktorsmodell, tanke-känsla-fysiologi-beteende och i relation till sammanhang mot bakgrund av den ständiga interaktion som råder mellan dessa1. Resultatet visar positiva resultat inom alla aspekter men att de kognitiva och känslomässiga aspekterna är de mest välstuderade medan fysiologiska effekter som trots den stora betydelse kroppen har i MBCT-träningen är mindre studerat. Det framgår att fortsatt och mer forskning behövs om verksamma mekanismer, kausalsamband och processer. 1 Femfaktormodell refererar till ”five aspects of life ” modellen enligt Christine Padesky. Se sid.15.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Lindqvist, Niklas, and Sebastian Löthner. "Femte faktorn gillt? : En kvantitativ studie av Fama och Frenchs femfaktormodell på den svenska aktiemarknaden." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45746.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet är att testa Fama och Frenchs femfaktormodell på den svenska aktiemarknaden. Detta genom att undersöka huruvida modellen kan statistiskt förklara portföljers genomsnittliga avkastning samt ifall specifika faktorer har statistisk signifikans. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Undersökningen utför tester på den svenska aktiemarknaden mellan 2015-01-01 och 2019-12-31 genom en regressionsanalys. Upptäckter: Fama och Frenchs femfaktormodell förkastas som helhet men det påvisas däremot att HML är statistisk signifikant inom sex av sex storlekssorterade portföljer, följt av SMB med fyra av sex. Fama och Frenchs femfaktormodellen har svårigheter att förklara avkastningen för mindre företag sorterade utifrån lönsamhet och book-to-market tal. Forskningsimplikationer: Undersöker ett forskningsämne som eftersträvar studier och tester på ett flertal varierande marknader för att förklara aktiers avkastningsmönster. Orginalitet och värde: Studien särskiljer sig på grund av avsaknaden av forskning på den svenska aktiemarknaden. Därtill bidrar studien till ett undersökningsområde för små öppna ekonomier som den svenska marknaden grundas i. Purpose: The purpose is to test Fama and French's five-factor model in the Swedish stock market. This is done by examining whether the model can explain portfolios' average return and whether specific factors have statistical significance. Method: A quantitative study with a deductive approach. The survey performs tests on the Swedish stock market between 2015-01-01 and 2019-12-31 through a regression analysis. Findings: Fama and French's five-factor model is rejected as a whole, but it is shown that HML is statistically significant in every size-sorted portfolio, followed by SMB with statistical significance in four out of six portfolios. Fama and French's five-factor model have difficulty explaining the returns for smaller companies sorted on profitability and book-to-market ratio. Research implications: Investigates a research topic that strives for an increased number of studies and tests in different markets to explain stock return patterns. Originality and value: The study differs due to the lack of research on the Swedish stock market. In addition, the study contributes to a study area for small open economies in which the Swedish market is based.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Hanna, Jokimaa. "Finns samband mellan personlighetstyp,stress och välmående?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21317.

Full text

Abstract:

Det arbetas mer och mer gränslöst, där gränserna mellan privatliv och arbetsliv suddas ut parallellt medsjukskrivningarna för reaktioner på stress ökar. Hur kan personlighetsdrag predicera upplevd stress ochvälmående? Detta kan tillämpas vid arbete med friskfaktorer som bidrar till välmående på arbetsplatsen.Perceived Stress Scale är den mest använda självskattningen inom stress, välmåendeformuläret visarutmärkt reliabilitet och god validitet. Inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellen(neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) personlighetsdragen. Enligttidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades där syftetmed studien var att predicera hur personligheten påverkar välmåendet samt benägenheten att upplevastress. Deltagarna som svarade på enkäten var 1545 till antalet i åldrarna 18-71 år utspridda i Sverige.Korrelationsanalyser och multipla regressionsanalysen genomfördes. Hypotesen får stöd i studien,personlighetsdrag kan predicera upplevd stress och välmående. En tydlig korrelation fanns mellanvariablerna stress och samtliga personlighetsdimensioner. The working life gets more and more boundaryless, the line between private and working life is blurred out and at the same time the sick leave for stress increases. Can personality traits predict perceived stress and well-being? It could be applied to the workplace and contribute to a more healthy life style. Perceived stress scale is the most used questionnaire for stress, the well-being form shows excellent reliability and good validity. Within personality theories, the big five Inventory model (neuroticism, extraversion, openness, kindness and conscientiousness) represents the traits of personality. According to previous research, neuroticism been predicted as a stress factor. Four hypotheses were tested and the purpose of the study was to predict how different personality traits can affect well-being and the tendency to experience stress. The study involved 1545 participants between 18-71 years old in Sweden. Correlation analyzes and multiple regression analyzes were performed. The question is supported in the study, personality traits can predict perceived stress and well-being. There was a clear correlation between the variables stress and all personality dimensions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Grinde, Lise, and Olivia Santamaria. "En jämförande analys mellan risk och avkastningsstruktur på hållbara aktier i Sverige." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177382.

Full text

Abstract:

Hållbarhet är ett begrepp som har blivit allt mer populärt under senare år och med detta blir efterfrågan på hållbara aktier större. Inom den finansiella världen benämns ofta begreppet hållbarhet i form av ESG vilket står för environmental, social och governance. Områdena representerar kriterier som används för att bedöma olika tillgångars grad av hållbarhet. Eftersom kategorierna inom ESG skiljer sig mellan varandra är det av intresse att analysera dessa enskilt. Syftet med studien är att analysera E-, S- och G-aktier och dess avkastning i Sverige med hjälp av Fama och Frenchs femfaktormodell för tidsperioden 2010–2019. Portföljer har skapats för respektive område inom ESG för att bedöma deras individuella prestation samtidigt som de jämförs med ett markandsindex. För att analysera avkastning i förhållande till risk har ekonometriska analyser genomförts i form av regressionsmodeller för tidsseriedata samt för pooled tvärsnitts- och tidsseriedata. För att se hur portföljerna har presterat i förhållande till marknaden jämförs de även med indexet OMXS30 med hjälp av framtagna finansiella nyckeltal. Samtliga av våra regressioner uppvisade positiva men icke-signifikanta intercept. Detta gör att vi inte kan säkerställa ett signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning. Portföljerna erhöll sedan en högre Sharpekvot i förhållande till marknadsportföljen. Detta kan ses som en indikation på att investerare med höga hållbarhetspreferenser kan dra nytta av att investera hållbart. Resultatet från Jensens alfa tyder även på att portföljerna överavkastar gentemot marknaden, däremot kan vi inte konstatera huruvida resultaten från Sharpekvoten och Jensens alfa är signifikanta eller ej. Sustainablitiy is a relativley new term that, under recent years, has grown to become popular. With the acknowladgement of sustainablitity it has also becom sought-after to invest in sustainable assets. In the financial world sustainability often refers to the term ESG which means environmental, social and governance. The categories represent criteria that is used to determine different assets degree of sustainability. Since the categories of ESG differ from each other it is therefore of interest to analyze them individually. The aim with this study is to analyze E-, S-, and G-stocks and their return in Sweden while using the Fama and French five factor model during the period of 2010-20219. Portfolios are constructed for each category within ESG to evaluate their individual performance, they are also compared to a market index. Econometric tests are produced to analyze the risk and return of the portfolios through time series and pooled cross section and time series regressions. In order to study how the portfolios perform they are compared with the Swedish market index OMXS30 through produced financial measurements. The results from the regression tests show positive, but insignificant intercepts for all of the models. Therefore, we cannot ensure a significant relation between sustainability and return. Furthermore, the portfolios received a higher Sharpe ratio than the market portfolio OMXS30. This indicates that investors with strong preferences for sustainability may benefit from buying ESG-stocks. The result from Jensen’s alpha also indicate that the portfolios outperform the market. Although, we cannot establish if the results from the Sharpe ratio and Jensen’s alpha are significant or not.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Femfaktormodellen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles