Relevant bibliographies by topics / Feminint och maskulint

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Feminint och maskulint'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Feminint och maskulint.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Feminint och maskulint"

1

Bärdén, Ulrika. "Maskulint och feminint?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7795.

Full text
Abstract:

Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen. Vidare visar teckningarna hur barnen väljer att teckna samma aktiviteter som de andra i gruppen av samma biologiska kön. Detta görs för att undvika de negativa reaktioner som kan komma när någon avviker från de inlärda könsspecifika normerna. Pojkar och flickors utseende presenterar i barngruppen på olika sätt genom kläder, frisyrer etc. På barnens bilder presenteras exempelvis en stor del av flickorna iklädd kjol/klänning samt med längre hår än pojkarna. Jag har analyserat barnens teckningar och svar ur ett genusteoretiskt perspektiv som utgår från konstruktivistisk och poststrukturalistisk teori. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med fyra av barnen för att få en djupare förståelse för de resultat som teckningarna presenterar. Intervjuerna stöder de resultat som framkommer i analysen av barnens teckningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sjöö, Joakim. "Identifiering av den maskulina och feminina gångcykeln hos människor." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4054.

Full text
Abstract:

Hur vi tolkar en människas gång som antingen feminin eller maskulin är högst personlig, men det finns grundläggande rörelser i en gång som har starka kopplingar till genus. Dessa rörelser har legat till grund för mitt arbete då de använts till att instruera skådespelare att gå feminint, maskulint och androgynt. Arbetet handlar om, och visar att vi är mycket osäkra att avgöra korrekt könstillhörighet till feminin eller maskulint rörelse. Det överliggande syftet med arbetet har varit att utforska en grundläggande bas av nyckelrörelser som utgår från tidigare studier som är definierbara med vår uppfattning om vad vi anser vara maskulint och feminint i mänsklig gång. Jag har använt mig av point-light metoden för att visa rörelserna för respondenter för att minimera risken att de deltagande respondenterna grundar sina svar på faktorer som utseende och kroppsform. Arbetet kan bana nya vägar för hur vi kan lära oss mer om genusrelaterade rörelser hos människor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bogmer, Hanna, and Priscilla Edin. "Modig och rädd : En multimodal analys av bilderböcker utifrån maskulint och feminint." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42368.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Tidigare forskning belyste att maskulina karaktärer kan gestaltas som modiga, aktiva och problemlösare (Filipović, 2018; Sciurba, 2017) medan feminina karaktärer gestaltas som omhändertagande och passiva (Adams et al. ,2014; Koss, 2015). För att analysera maskulina och feminina gestaltningar genomfördes en multimodal analys, där bilderbokens bild och skrift analyserades med hjälp av analysstrategier och analysmatris för maskulint och feminint. Studiens resultat visade att majoriteten av alla karaktärer i de utvalda bilderböckerna gestaltas med maskulina och feminina gestaltningar. Slutsatsen var att det maskulina och feminina inte behöver vara knutet till könade kroppar utan vara knutet till karaktärers handlingar och agerande.

Betyg i Ladok 210606.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hansson, Matilda. "Stereotypa ansikten : Jämförelser mellan manligt/kvinnligt och maskulint/feminint inom karaktärsdesign." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9415.

Full text
Abstract:
Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag. Karaktärerna har också undersökts utifrån tilldelade och uppnådda roller vilket har varit ett sätt för att vidare fördjupa genusaspekten inom karaktärsdesign. Främst talar resultatet av undersökning för ansiktsdragens vikt före könsidentiteten vid karaktärsdesign samt den skiftande uppfattningen om vad som anses maskulint och vad som anses feminint. En framtida fortsättning på arbetet skulle med fördel kunna ytterligare utveckla genusaspekten samt attitydskillnader mellan olika grupper av informanter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Dahlström, Sanne. "Man eller kvinna i VK? : En studie om hur män och kvinnor framställs i tidningen VK samt vad för genusdiskurser som förekommer." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82865.

Full text
Abstract:
Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgår från dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs somsjälvkritiska, ej självständiga och passiva.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jönsson, Malin, and Wictoria Runesson. "Jämställdhet i skolan : En studie om hur jämställdhet upplevs i klassrummet ur ett lärar- och elev perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10137.

Full text
Abstract:
Abstract Forskning visar att dagens skola inte är jämställd. Lärarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter. Pojkar och flickor ska få samma möjligheter och förutsättningar i skolan. I denna studie undersöks därför hur lärare och elever upplever jämställdhet i klassrummet. Fenomenografi bygger på hur människor uppfattar olika situationer eftersom människor erfar världen olika, därav belyses denna studie utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som grund för denna studie har intervjuer med två lärare gjorts, enkätundersökningar och observationer har gjorts i två klasser, i årskurs 5 och årskurs 6. Ur ett lärarperspektiv utifrån intervjuerna med två lärare visar resultatet hur ambitionen är att arbeta för jämställdhet i klassrummet samtidigt som de uttrycker att de inte vet om de gör det. Ur ett elevperspektiv utifrån enkäterna så upplevs klassrummet antingen som jämställt eller ojämställt beroende på hur frågan uttrycks och i vilket sammanhang den förknippas. Utifrån de två observationerna som genomfördes visade det sig att vissa situationer i klassrummet inte var jämställda. Hur man upplever jämställdhet beror på vad man har för kunskaper om vad jämställdhet är och vilka genusmönster som bildats. Jämställdhet för en individ kan ses som ojämställdhet för en annan individ oavsett könstillhörighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Green, Hanna, and Daniela Caputo. "Unga lagöverträdare i socialtjänstens yttranden : en studie om konstruktionen av maskulint och feminint i yttranden enligt 11§ LUL." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-110403.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers’ as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions. In this study we analyze 20 presentence reports using critical discourse analysis; ten reports about girls and ten about boys, in half of the reports the youth is diagnosed with ADHD (5 boys and 5 girls). Our main results show that gender construction occurs in presentence reports, for example it is crucial that girls’ are calmed down by means of adult support, while boys’ need to be activated and controlled. We also ascertain that youths with an ADHD-diagnosis often are perceived as victims and therefore attributed less culpability for their crimes, regardless of gender.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Strand, Julia, and Pia Wiegandt. "Viljestarka flickor och varsamma pojkar : Multimodal analys av barnlitteratur utifrån könsnormer." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41010.

Full text
Abstract:
I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair & Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta.

Betyg i Ladok 201228.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Topalovic, Emina. "Könsmönster i Hungerspelen. : En karaktärsanalys av Katniss Everdeen och Peeta Mellark ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44911.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur karaktärerna Katniss och Peeta framställs i romanen Hungerspelen, skriven av Suzanne Collins, utifrån ett genusperspektiv. Ett delsyfte har varit att undersöka vilka didaktiska möjligheter ungdomsromanen Hungerspelen har i klassrummet. Metoden som har använts i undersökningen har varit en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i en hermeneutisk tolkningstradition. Vid genomförandet av karaktärsanalysen har delar av Nikolajevas motsatsschema över kvinnliga samt manliga stereotyper i litteraturen tillämpats. Den teoretiska utgångspunkten för analysen har varit Hirdmans genusteori om genussystemet, vilket grundar sig i dikotomi (isärhållande) och hierarki (rangordning). Resultat- och analysdelen visar att både Katniss och Peeta bryter samt bekräftar de traditionella könsmönstren som råder i det västerländska samhället. Det visar även på att båda karaktärerna är medvetna om de olika könsroller de väljer att träda ut ur och in i, när det är fördelaktigt för deras syfte. Resultatet kan tyda på en kritik mot rådande normer samt föreställningar kring huruvida individen ska agera utifrån könstillhörigheter och hur det hindrar samt problematiserar det jämställda samhällsidealet. Det kan även tyda på kritik mot de genuspositioner som Nikolajevas motsatsschema lyfter fram, dels som kritik mot isärhållandets logik som Hirdman diskuterar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kassman, Elsa, and Linn Sjölund. "Interaktionen mellan användare och spelkaraktär : Användarens val, identifiering, reproducering och stereotypa normer i Tekken 7." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35521.

Full text
Abstract:
In this essay, we have unpacked four different levels (the role of women as: a) a part of game history, b) design process, c) characters of the game and d) users) to get a better understanding of the users choice of characters in the popular fighting game Tekken 7.   We have examined the role of women as part of the game’s history and design-process to gain a deeper understanding into the background of the game’s designing process. We have interviewed users with qualitative methods and used analysis strategies such as semiotic analysis and thematic analysis.   The results of our analysis show that users choose their characters based on visual attributes and that they imagine the characters as being an extension of themselves. Users apprehend the characters as stereotypical and thereby reproduce gender-related norms. The process of picking a character to play with is difficult for some of the users - There is a difference between female and male users due to stereotypical visual attributes of the characters which means that it is more problematic for female users to identify themselves with many of the characters. This is affecting the female users experience in a negative way.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Feminint och maskulint' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography