Dissertations / Theses on the topic 'Feminint och maskulint'

Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen. Vidare visar teckningarna hur barnen väljer att teckna samma aktiviteter som de andra i gruppen av samma biologiska kön. Detta görs för att undvika de negativa reaktioner som kan komma när någon avviker från de inlärda könsspecifika normerna. Pojkar och flickors utseende presenterar i barngruppen på olika sätt genom kläder, frisyrer etc. På barnens bilder presenteras exempelvis en stor del av flickorna iklädd kjol/klänning samt med längre hår än pojkarna. Jag har analyserat barnens teckningar och svar ur ett genusteoretiskt perspektiv som utgår från konstruktivistisk och poststrukturalistisk teori. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med fyra av barnen för att få en djupare förståelse för de resultat som teckningarna presenterar. Intervjuerna stöder de resultat som framkommer i analysen av barnens teckningar.

Hur vi tolkar en människas gång som antingen feminin eller maskulin är högst personlig, men det finns grundläggande rörelser i en gång som har starka kopplingar till genus. Dessa rörelser har legat till grund för mitt arbete då de använts till att instruera skådespelare att gå feminint, maskulint och androgynt. Arbetet handlar om, och visar att vi är mycket osäkra att avgöra korrekt könstillhörighet till feminin eller maskulint rörelse. Det överliggande syftet med arbetet har varit att utforska en grundläggande bas av nyckelrörelser som utgår från tidigare studier som är definierbara med vår uppfattning om vad vi anser vara maskulint och feminint i mänsklig gång. Jag har använt mig av point-light metoden för att visa rörelserna för respondenter för att minimera risken att de deltagande respondenterna grundar sina svar på faktorer som utseende och kroppsform. Arbetet kan bana nya vägar för hur vi kan lära oss mer om genusrelaterade rörelser hos människor.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Tidigare forskning belyste att maskulina karaktärer kan gestaltas som modiga, aktiva och problemlösare (Filipović, 2018; Sciurba, 2017) medan feminina karaktärer gestaltas som omhändertagande och passiva (Adams et al. ,2014; Koss, 2015). För att analysera maskulina och feminina gestaltningar genomfördes en multimodal analys, där bilderbokens bild och skrift analyserades med hjälp av analysstrategier och analysmatris för maskulint och feminint. Studiens resultat visade att majoriteten av alla karaktärer i de utvalda bilderböckerna gestaltas med maskulina och feminina gestaltningar. Slutsatsen var att det maskulina och feminina inte behöver vara knutet till könade kroppar utan vara knutet till karaktärers handlingar och agerande.

Betyg i Ladok 210606.

Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag. Karaktärerna har också undersökts utifrån tilldelade och uppnådda roller vilket har varit ett sätt för att vidare fördjupa genusaspekten inom karaktärsdesign. Främst talar resultatet av undersökning för ansiktsdragens vikt före könsidentiteten vid karaktärsdesign samt den skiftande uppfattningen om vad som anses maskulint och vad som anses feminint. En framtida fortsättning på arbetet skulle med fördel kunna ytterligare utveckla genusaspekten samt attitydskillnader mellan olika grupper av informanter.

Medier speglar inte verkligheten utan förmedlar endast gestaltningar av verkligheten som människor kommer i kontakt med mer eller mindre dagligen. Journalister väljer och väljer bort vad som ska få utrymme och vad som inte ska få det. Bläddrar man igenom dagstidningar får man lätt intrycket att kvinnor får mindre utrymme än män trots att Sverige anses som mer jämställt än de flesta länder.Syftet med den här uppsatsen är att se hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut i tidningen VK när det gäller artiklar och bilder inom områdena sport och kultur & nöje. Uppsatsen ämnar även att se till vilka genusdiskurser som förekommer.För att besvara frågeställningen tillämpas två olika metoder, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys.Studien utgår från dagordningsteorin och gestaltningsteorin som menar att media innehar en makt genom att de bestämmer vad och hur något framställs.Resultaten visar att när det gäller antal artiklar och bilder i de berörda områdena, är kvinnor underrepresenterade, vilket bekräftar det somtidigare forskningvisar. Diskursen präglas av att män framställs som självständiga subjekt som innehar makt medan kvinnor framställs somsjälvkritiska, ej självständiga och passiva.

Abstract Forskning visar att dagens skola inte är jämställd. Lärarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter. Pojkar och flickor ska få samma möjligheter och förutsättningar i skolan. I denna studie undersöks därför hur lärare och elever upplever jämställdhet i klassrummet. Fenomenografi bygger på hur människor uppfattar olika situationer eftersom människor erfar världen olika, därav belyses denna studie utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som grund för denna studie har intervjuer med två lärare gjorts, enkätundersökningar och observationer har gjorts i två klasser, i årskurs 5 och årskurs 6. Ur ett lärarperspektiv utifrån intervjuerna med två lärare visar resultatet hur ambitionen är att arbeta för jämställdhet i klassrummet samtidigt som de uttrycker att de inte vet om de gör det. Ur ett elevperspektiv utifrån enkäterna så upplevs klassrummet antingen som jämställt eller ojämställt beroende på hur frågan uttrycks och i vilket sammanhang den förknippas. Utifrån de två observationerna som genomfördes visade det sig att vissa situationer i klassrummet inte var jämställda. Hur man upplever jämställdhet beror på vad man har för kunskaper om vad jämställdhet är och vilka genusmönster som bildats. Jämställdhet för en individ kan ses som ojämställdhet för en annan individ oavsett könstillhörighet.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers’ as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions. In this study we analyze 20 presentence reports using critical discourse analysis; ten reports about girls and ten about boys, in half of the reports the youth is diagnosed with ADHD (5 boys and 5 girls). Our main results show that gender construction occurs in presentence reports, for example it is crucial that girls’ are calmed down by means of adult support, while boys’ need to be activated and controlled. We also ascertain that youths with an ADHD-diagnosis often are perceived as victims and therefore attributed less culpability for their crimes, regardless of gender.

I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair & Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta.

Betyg i Ladok 201228.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur karaktärerna Katniss och Peeta framställs i romanen Hungerspelen, skriven av Suzanne Collins, utifrån ett genusperspektiv. Ett delsyfte har varit att undersöka vilka didaktiska möjligheter ungdomsromanen Hungerspelen har i klassrummet. Metoden som har använts i undersökningen har varit en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i en hermeneutisk tolkningstradition. Vid genomförandet av karaktärsanalysen har delar av Nikolajevas motsatsschema över kvinnliga samt manliga stereotyper i litteraturen tillämpats. Den teoretiska utgångspunkten för analysen har varit Hirdmans genusteori om genussystemet, vilket grundar sig i dikotomi (isärhållande) och hierarki (rangordning). Resultat- och analysdelen visar att både Katniss och Peeta bryter samt bekräftar de traditionella könsmönstren som råder i det västerländska samhället. Det visar även på att båda karaktärerna är medvetna om de olika könsroller de väljer att träda ut ur och in i, när det är fördelaktigt för deras syfte. Resultatet kan tyda på en kritik mot rådande normer samt föreställningar kring huruvida individen ska agera utifrån könstillhörigheter och hur det hindrar samt problematiserar det jämställda samhällsidealet. Det kan även tyda på kritik mot de genuspositioner som Nikolajevas motsatsschema lyfter fram, dels som kritik mot isärhållandets logik som Hirdman diskuterar.

In this essay, we have unpacked four different levels (the role of women as: a) a part of game history, b) design process, c) characters of the game and d) users) to get a better understanding of the users choice of characters in the popular fighting game Tekken 7.   We have examined the role of women as part of the game’s history and design-process to gain a deeper understanding into the background of the game’s designing process. We have interviewed users with qualitative methods and used analysis strategies such as semiotic analysis and thematic analysis.   The results of our analysis show that users choose their characters based on visual attributes and that they imagine the characters as being an extension of themselves. Users apprehend the characters as stereotypical and thereby reproduce gender-related norms. The process of picking a character to play with is difficult for some of the users - There is a difference between female and male users due to stereotypical visual attributes of the characters which means that it is more problematic for female users to identify themselves with many of the characters. This is affecting the female users experience in a negative way.

Studiens syfte är att undersöka vilka visuella representationer av genus som elever möter i bilder och leksaker på fyra fritidshem, samt analysera dess möjligheter och begränsningar för elevernas utforskande av könsidentitet och könsnormer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka representationer av genus möter eleverna på fritidshemmet? Vilken variation inom genus blir möjlig för eleverna att utforska genom de visuella representationerna? För studien används en kvalitativ metod, där empirin har samlats in genom systematiska observationer med hjälp av ett observationsschema. Tolkningen av de visuella representationerna har skett med inspiration av semiotik och resultatet analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet beskriver ett feminint, maskulint och neutralt genus, där variationer inom varje kategori förekommer, men inte är särskilt vanliga. Däremot understryker det visuella i många fall stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. Detta diskuteras kritiskt utifrån vilka konsekvenser och hinder det kan medföra för elevernas utforskande av genus och fritidshemmets värdegrundsarbete. Författarna diskuterar vikten av att se det visuella materialet som ett pedagogiskt verktyg, men tar även upp aspekter kring studiens begränsningar, samt föreslår vidare forskning inom området.

Inledning I skolan spenderar elever en stor mängd lektionstid med att arbeta med olika läroböcker. Det är just därför läroböcker behöver analyseras, för att ta reda på vad för värderingar och könsnormer som de förmedlar till svenska elever. Syfte Syftet är att utifrån ett genusperspektiv bidra med kunskaper om hur kvinnor och män framställs och förekommer i läroböcker i svenska som andraspråk för årskurserna 7–9. Metod Den metod som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bild- och textanalys. Metoden möjliggör både kvantitativa och kvalitativa resultat för att besvara studiens frågeställningar. Tre olika analysredskap användes för att analysera läroboken. Med hjälp av två analysredskap besvarades studiens kvantitativa frågeställning. Ett analysredskap användes för att besvara studiens kvalitativa frågeställning. Resultat Studiens kvantitativa resultat visar att kvinnor förekommer betydligt oftare än män på bilder, i dialoger och i övrig text. Studiens kvalitativa resultat är mer spridda. Resultaten visar bland annat att kvinnor och män båda framställs som idrottsutövare i text och bild, men även att kvinnor har stor möjlighet att arbeta med prestigefyllda yrken och typiskt maskulina yrken. Resultaten visar dock också på traditionella stereotypa framställningar för män och kvinnor. Exempelvis drivs män av rikedom och kvinnor kan ofta ses utföra hushållssysslor i läroboken.

This study has been conducted as a literary analysis of four chapter books for children in the early years of compulsory school: Magister Tutnäsa, Vilken fullträff, Astrakan, Sune och tjejhatarligan, and Alva och Dum-Julia. The aim has been to analyse four teacher characters from a gender perspective. The study has focused on the teachers’ personal characteristics and whether these are typically female or male. Another aim has been to study how the character reinforces or runs against stereotyped gender patterns. Stephens’s and Andræ’s matrices of femininity and masculinity in literature have been used. The result shows that all the teachers in the analysed books are portrayed in a nuanced way. The characters display examples of both gender stereotypes and gender-transgressing characteristics. Stereotyped gender patterns are something that school is supposed to counteract. This can be done by working with literature. For this reason, another aim has been to show how teachers can purposefully use literature in the school’s work for gender equality.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur genus ger sig uttryck i ledarskap hos enhetschefer inom socialt arbete. Den frågeställning som vi har valt att undersöka är hur kvinnliga och manliga enhetschefer inom socialt arbete ser på sitt ledarskap. Vi har undersökt hur manliga och kvinnliga enhetschefer beskriver sitt ledarskap, sina ledaregenskaper samt hur de beskriver andras egenskaper. Vi har valt att definiera genus, kön, ledarskap, maskulint, och feminint då dessa begrepp innehåller många tolkningar. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga enhetschefer inom socialt arbete. Vi anser att det är viktigt att beskriva hur genus ger sig uttryck i ledarskapet eftersom mannen oftast ses som norm vid ledarskap, dock så är socialt arbete sedan år tillbaka förknippat som ett kvinnoyrke. Något som vi har funnit i samband med denna c-uppsats är att informanterna ofta beskrev andra som typiskt manliga eller kvinnliga, men att de inte själva beskrev sig efter samma normer.Nyckelord: Ledarskap,Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur genus ger sig uttryck i ledarskap hos enhetschefer inom socialt arbete. Den frågeställning som vi har valt att undersöka är hur kvinnliga och manliga enhetschefer inom socialt arbete ser på sitt ledarskap. Vi har undersökt hur manliga och kvinnliga enhetschefer beskriver sitt ledarskap, sina ledaregenskaper samt hur de beskriver andras egenskaper. Vi har valt att definiera genus, kön, ledarskap, maskulint, och feminint då dessa begrepp innehåller många tolkningar. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga enhetschefer inom socialt arbete. Vi anser att det är viktigt att beskriva hur genus ger sig uttryck i ledarskapet eftersom mannen oftast ses som norm vid ledarskap, dock så är socialt arbete sedan år tillbaka förknippat som ett kvinnoyrke. Något som vi har funnit i samband med denna c-uppsats är att informanterna ofta beskrev andra som typiskt manliga eller kvinnliga, men att de inte själva beskrev sig efter samma normer.

This is a qualitative study aimed to examine how gender is expressed in leadership. The question which we have chosen to examine is how the male and female managers in social work looks at their leadership. We have investigated how male and female manager describes their leadership, their leadership skills and how they describe other people's qualityfications. We have chosen to define the words gender, sex, leadership, masculine and feminine. These words contain many interpretations. Results of the study are based on qualitative interviews with male and female managers in social work. We believe it is important to describe how gender expresses in leadership, as the male most often is seen as the norm for leadership, however, social work has since several decades been associated to females. Something we have found in this study is that the informant often describes that other leaders often posses typical male and female traits, but that they themselves don’t apply this description onto themselves.Keywords: Leadership, Gender, male, fThis is a qualitative study aimed to examine how gender is expressed in leadership. The question which we have chosen to examine is how the male and female managers in social work looks at their leadership. We have investigated how male and female manager describes their leadership, their leadership skills and how they describe other people's qualityfications. We have chosen to define the words gender, sex, leadership, masculine and feminine. These words contain many interpretations. Results of the study are based on qualitative interviews with male and female managers in social work. We believe it is important to describe how gender expresses in leadership, as the male most often is seen as the norm for leadership, however, social work has since several decades been associated to females. Something we have found in this study is that the informant often describes that other leaders often posses typical male and female traits, but that they themselves don’t apply this description onto themselves.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.       Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.

Den här studien syftar till att genom en kvalitativ metod pröva tillförlitligheten i Geert Hofstedes maskulinitetsdimension (MAS). MAS förklaras ingående i uppsatsens inledande kapitel, men är en del i Hofstedes mer övergripande kulturdimensionsteori, som ämnar att förklara kulturella skillnader mellan olika länder (De Moij & Hofstede, 2010). Kulturdimensionsteorin och MAS har prövats i flertalet tidigare interkulturella jämförelsestudier, där man jämfört medieinnehåll i två eller fler länder. Många av dessa studier har varit av kvantitativt slag, och har genom statistiskt säkerställda resultat kunnat legitimera teorin i flera avseenden (Wiles, Wiles & Tjernlund, 1995; An & Kim, 2007; Stoica, Miller & Ardelea, 2011). I vår studie har vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys jämfört reklambilder publicerade i livsstilsmagasin i Sverige och USA. Vi har genom att titta på hur genus konstrueras i reklambilder i de båda länderna funnit att reklambilder i svenska livsstilsmagasin innehåller mer icke-stereotypa framställningar av män och kvinnor jämfört med reklambilder funna i amerikanska livsstilsmagasin. Studiens teoretiska grund bygger på ett socialkonstruktionistiskt ramverk, där genusteori och stereotyper utgör en fundamental utgångspunkt för studien. Analysen av materialunderlaget har gjorts med hjälp av bland annat Goffmans (1979) klassifikationer för könsframställning, där även feministisk blickanalys har inkluderats i analysverktyget. Studiens resultat är inte entydiga då det finns många likheter mellan reklambilder publicerade i svenska och amerikanska livsstilsmagasin, men det finns en märkbar skillnad i hur genus konstrueras i reklambilder i de båda länderna, något som går att härleda till den teoretiska grunden i Hofstedes MAS-dimension.
This study aims to – through a qualitative method – examine the reliability of Geert Hofstede’s theory of cultural dimensions. More specifically, we are interested in Hofstede’s dimension masculinity/femininity (MAS), which for one tries to explain differences regarding the view on sex and gender between different cultures – a more thorough explanation of MAS follows in the initial chapter of this thesis. There have been several prior studies testing the reliability of MAS; using a quantitative method they have compared media content and advertising in two or more countries, and the results have in most cases legitimized MAS and the theory of cultural dimensions (Wiles, Wiles & Tjernlund, 1995; An & Kim, 2007; Stoica, Miller & Ardelea, 2011). In this study we have compared advertising images published in lifestyle magazines in Sweden and the US using a qualitative text/content analysis. Through examining how gender is constructed in advertising images found in magazines from the two countries, we have found that images published in Swedish magazines contain more non-stereotypical portrayals of men and women than those published in American magazines. When we say more, we don’t mean as in a higher frequency, that would take a quantitative method to determine, but there are more unique themes regarding the construction of gender in Swedish advertising images compared to American. Gender theory and stereotypes have been theoretical foundations of this study, and the actual analysis of images has been conducted using feminist gaze analysis together with Goffman’s (1979) classifications of gender portrayal. The results are not unequivocal since we found similarities regarding gender construction in advertising images in the two countries; however, despite the similarities, there is also a noticeable difference in the construction of gender that can be linked to the theoretical foundation in Hofstedes MAS-dimension.

 

Titel: Maskulin hegemoni och feminin omvårdnad

     En studie om distriktsköterskors syn på mäns hälsa och strategier vid hälsosamtal med män

 

Arbetets art: Självständigt arbete i genusstudier

 

Program/Kurs/kursbeteckning: Magisterutbildning med inriktning mot genusstudier

 

Arbetets omfattning:15 högskolepoäng

 

Sidantal: 37

 

Författare: Lena Söderblom

 

Handledare: Henrik Eriksson

 

Examinator: Pia Lindberg

 

 

 

 

 

 

SAMMANFATTNING

 

Hälsoparadoxen visar mäns kortare medellivslängd samt död i många åtgärdbara sjukdomar. Lågutbildade och män dör oftare i åtgärdbar sjuklighet än både högutbildade och kvinnor.  Högutbildade har lättare hitta vägar till vård och får också ett bättre bemötande. Inom primärvården bedrivs olika hälsopreventiva aktiviteter, bl.a erbjuds 40 åringar ett hälsosamtal, vilket utförs av distriktsköterskor. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från manlig hegemoni enligt R. Conell, samt Y. Hirdmans teoribildning kring särskiljande och maktposition, beskriva distriktsköterskors syn på mäns hälsa och de strategier som används vid hälsosamtal med män. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie, och analyserades med ett narrativt och deskriptivt angreppssätt. Resultaten visar att distriktsköterskor har kännedom om faktorer som påverkar mäns hälsa, men upplever inte själva att de använder sig av speciella strategier för män. Studien visar också att den form av hälsoprevention som erbjuds, till stor del utnyttjas av de män som redan är privilegierade i samhället, den hegemoniska maskuliniteten. Hälsopreventivt arbete behöver granskas självkritiskt för att nya strategier ska kunna utvecklas och för att nå dem som behöver insatser. Distriktsköterskors engagemang för hälsoprevention, som framkom i denna studie, tyder på förutsättningar för nya angreppssätt och strategier för hälsoprevention.

 

 

Nyckelord:

genusperspektiv, hegemoni, hälsa, hälsoparadoxen, hälsoprevention, maskulinitet

 

Titel: Masculine hegemony and Feminine caring

A study about district nurses view of men’s health, and strategies connected to health talks with men.

 

Arbetets art: Independent Project in Gender Studies

Program/Kurs/kursbeteckning: Master in Gender Studies

 

Arbetets omfattning:15 högskolepoäng

 

Sidantal: 37

 

Författare: Lena Söderblom

 

Handledare: Henrik Eriksson

 

Examinator: Pia Lindberg

 

ABSTRACT

The health paradox shows men’s shorter average length of life and also their death in many curable illnesses. Lowly educated and men more often die in curable illness than highly educated and women. For highly educated it’s also easier to find ways to hospital treatment and they also often get a better treatment. Within public health there are different health preventional activities, among other things 40 years old people are offered a structured health talk, which is carried out by district nurses. The aim of this study was from a gender perspective with a staring point of masculine hegemony according to R. Conell, and Y. Hirdman’s theory about separation and power positions, to describe the district nurses’ view of men’s health and the strategies that are used during health talks with men. The study was accomplished as a qualitative study of interviews, and was analyzed in a narrative and descriptive way. The result shows that district nurses have knowledge about factors that influence men’s health, but they do not themselves experience that they use special strategies for men. The study also shows that the form of health prevention that is offered, to a large extent, is used by men who already are privileges in the society. Labour of health prevention needs to be critically scrutinized so that new strategies will develop and reach those who really need help. The devotion of district nurses for health prevention, which was shown in this study, indicates conditions of new ideas and strategies for health prevention.

 

Keywords: gender perspective, health, health prevention, hegemony, health paradox, masculinity

                   

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande.  Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata.  Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats.
The notion of this study initially started taking shape through our interest in studying the constitution of identity in young adolescent people. The study was carried out in the Save the Children project Ellen & allan which organizes discussion groups with a norm-critical agenda for young people in the age of 14. The purpose of this study was to analyze how young people participating in Ellen & allan constitutes a masculine and feminine identity, and the importance of young people's social relationships for this constituent.  The study consists of three interviews with project managers and discussion leaders of the project, and of six hours of observation on four separate occasions in an Ellen-group and in an allan-group. The interviews contributed to an understanding of the project which prepared us and created a clear focus for our meeting with the field. The interviews were also designed in such a way that they came to produce data that could be correlated with our observation data.  From our analysis of the interviews and observations, we conclude that young people’s need to create and maintain social relationships lead to conformity within the discussion groups, contributing to adolescents constituting a masculine and feminine identity that originates from a masculine heterosexual hegemony. In such hegemony the masculine identity consists of attributes of agency and power, whereas the feminine identity is passive and subordinate and is considered being the opposite of a masculine identity.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter. Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment? Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment? Metod Utifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes. Resultat Resultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta. Det visar också att såväl pojkar som flickor har en högre uppmätt HF under det maskulina momentet än under det feminina momentet. Slutsats Det finns ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickors uppmätta HF under maskulint och feminint klassade moment. Det finns således ingen större utmaning i att tillgodose såväl pojkars som flickors behov och förutsättningar när en lektion i idrott och hälsa konstrueras. Om syftet med lektionen är att uppnå en högre nivå i HF för att få större hälsoeffekter, är maskulina aktiviteter att föredra då både pojkar och flickor hade en högre uppmätt HF under detta moment. Detta är ett område med utvecklingspotential där arbetet att finna ”de rätta” övningarna blir en process för att skapa en bra lektion i idrott och hälsa som stimulerar elever till fysisk aktivitet.

Problemet jag valde att utgå ifrån var att en stor del av de produkter vi använder marknadsförs på ett väldigt stereotypt sätt till män eller kvinnor, vilket resulterar i att de som inte passar in i tvåkönsnormen utesluts. Mitt syfte under projektets gång blev därför att undersöka och i slutändan belysa och kritisera problemet på ett passande sätt. Produktkategorin jag senare gick in på närmare var mensskydd, specifikt deras förpackningar. Dessa är genom marknadsföringen endast riktade till kvinnor och agerar därför uteslutande mot dem som inte är ciskvinnor. Dessutom är mens ett laddat och aktuellt ämne inom vissa kretsar som de flesta har någon känsla eller åsikt kring vilket jag hoppades skulle hjälpa projektet att väcka uppmärksamhet. Arbetet startade i att samla ihop en bred grund av teori att bygga resterande delar av projektet på. All fakta och information kring normer, stereotyper, genus, förpackningar, transpersoner, mens och mensskydd blev något jag alltid kunde gå tillbaka till för att backa upp mina val under projektets gång. Även kontakten med användarna genom enkäter har skapat en stor förståelse för andras upplevelse av dessa förpackningar samt vad som väcker uppmärksamhet och känslor, vilket har varit värdefullt i arbetet mot att belysa ett problem genom kritisk design. Förpackningen är framtagen som en kontrast till dagens mensskyddsförpackningar. Här får mensen ta plats med illustrationer av mensskydd i en blodröd färg och med genomskinliga sidor som visar innehållet. Typsnittet är en blandning av det hårda maskulina och det tunna runda feminina för att skapa en könsneutralt uttryck. Företagsnamnet ”har du mens eller” är valt efter frasen som ofta sägs av män i syfte att trycka ner och nedvärdera kvinnors åsikter och känslor, men i detta fall skrivet i ett typiskt feminint typsnitt som är så vanligt inom den valda produktkategorin. Förhoppningen är att de olika delarna och förpackningen i stort ska väcka uppmärksamhet och eftertanke kring hur produkter omkring oss är marknadsförda och hur det påverkar oss.
The problem I chose to base my project on is the fact that a big portion of the products we use daily are marketed against either men or women. The result of that is an exclusion of the people who do not fit inside the norm, which states that there are only two genders. My purpose during the project was to investigate this problem and in the end also criticize it in a suitable way. Later on, my focus was shifted towards a specific category of products - menstrual hygiene products. More specifically their packaging. They are marketed only towards women and exclude all who are not cis-women. The subject of menstruation is also a loaded one and at the moment frequently discussed within certain circles. Most people seem to have a lot of feelings and opinions regarding the subject, which will hopefully get my project into the public eye. My process started in collecting a broad range of facts and theories surrounding the subject, which the remaining parts of my project is based on. The information about norms, stereotypes, gender, packaging, transpersons, menstruation and menstrual hygiene products was something I could always go back to whenever I needed help in decision making during the project. The contact I had with the consumers through the surveys were an important part in building my understanding of what creates attention and feelings, which has been valuable in working towards critical design. The packaging is created as a contrast against the packaging for menstrual hygiene products existing today. The period is allowed to take up space in the form of illustrations of the menstrual product as well as the color red, which symbolizes menstrual blood. This is also combined with clear plastic on two sides which show the containing products. The font used on the majority of the packaging is a combination of hard shapes, often considered masculine, and thin round shapes, often considered feminine. Together they create a gender neutral appearance. The name of the company ”har du mens eller?” is chosen after a phrase commonly used by men to disparage women’s feelings and opinions. In this case, it is written in a typically feminine font which is very common in this category of products. With the different parts of the packaging, my hope is to rise attention and bring awareness to how the products surrounding us are marketed and how this affect us.

Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär. När detta breda urval gjorts fokuserades analysen de som innehöll mer framträdande män. Nästa steg i analysschemat analyserade de fysiska egenskaperna hos dessa manliga karaktärer. Miljön som männen i reklamfilmerna fanns i utgjorde den tredje nivån, och följdes upp med en analys av rekvisita som återfanns i reklamerna. Det femte och sjätte steget utgjordes av verbal- respektive ickeverbal kommunikation.

Studien visar att det finns en mängd olika förslag till hur en man bör vara och bete sig. Dock kan man inte se att det finns någon ny omdanande bild av mannen som vuxit fram som en motpol till den traditionella mansbilden. De mansbilder som syns är alla varianter av den traditionella framställningen av mannen. Dessa framställningar premierar fortfarande de traditionella egenskaper som tillskrivits mannen. I ett exempel där männen inte har många av de manligt traditionella egenskaperna stiger istället kvinnan in i rollen som man och genom henne syns den traditionella mannen. Även den till synes totala motpolen till den traditionella mannen, tönten, ger en tydlig bild av att han inte tillhör det ledande mansidealet. Trots att han är en motpol har han ändå blivit formad ur den referensram som är den traditionella mannen och det går att se på mannen som tönt som en symbolisk inversion.

Anledningen till dessa olika nyare varianter av maskulina framställningar diskuterar vi utifrån den homosexuella maskulinitetens påverkan på den traditionella maskuliniteten. Även feminismen har dragit sitt strå till stacken för att kunna få igenom de bilder av mannen som mer omsorgsfull.

Sammantaget går det att säga att denna studie visar att den traditionella mannen är långt ifrån död. Den lever i högsta grad fortfarande kvar som maskulinitetens ledande galjonsfigur.

Issues concerning gender equality are today an integral part of Swedish society. Because of this, even traditionally male-dominated actors are forced to incorporate a focus on gender equality. What kind of tensions may this provoke, and how are these tensions visible in the gender equality policy making of traditionally male-dominated organizations? Against this background, the aim of this dissertation is to analyse how issues of gender equality are “problematized” by three organizations that originate from masculine environments; Män för jämställdhet, IF Metall  and Rikpolisstyrelsen. I wish to analyse the meaning that these actors incorporate into the issue of gender equality and from which discourses these meanings are derived. This focus entails a specific theoretical standpoint. Thus, another aim of the study is to discuss the advantages of a post-structuralist approach to the study of public policy. More specifically, I want to develop the use of a range of discourse analytical modes of analysis and to evaluate their utility in capturing the dynamic of problematization processes. The empirical focus of the dissertation is on the years between 2000 and 2008. The research material consists of both formal and informal documents. The analysis shows that questions of gender equality can be problematized in a number of ways. Issues concerning gender equality can be tied to issues of men’s hegemony, men’s gender-specific problems, class-based problems and organizational problems. This wide array of problematizations also illustrates ways in which there still seems to be an underlying conflict over the meanings tied to the concept, even though nobody openly challenges the importance of gender equality reform efforts. I call this situation a “conflictual consensus” and point to the importance of deconstructing this supposed unity and illuminating the kind of power relations that lay hidden beneath it.

My study focuses on how two Swedish newspaper magazines choose to portray men and women in their biggest reportage. Since we live in a society that is built around old standards, it is interesting to see if the magazines try to look beyond the norms about what is male and what is female or if the papers choose to follow the standards to attract readers. The papers that are analyzed in the study are the women's magazine Amelia and the men's magazine Café. Although the newspapers themselves target two different sexes, I want to analyze how the newspapers choose to portray the people they portray in their newspaper. Just because a magazine is aimed at women does not mean that it has to be aimed at the typical women's area and vice versa for the magazine that is aimed at men As a future upper secondary school teacher in social studies, I have also chosen to analyze two study material books to see if the books we give our students penetrate the thoughts and values we want the Swedish school to show. Since the school is constantly working in a democratic direction, it is important that both the teaching and the content of the teaching material books express themselves democratically and have democratic and equal values. The result showed that we are still living in a world that is still determined by old standards. That men and masculinity belong to qualities like strong and proud. While being a woman and feminine are associated with qualities like being beautiful and always smiling. The textbooks also showed that more information is generally required about gender, gender equality and different types of sexuality. Today we live in a world where people do not feel like either a man or a woman, therefore it is also important that "the third sex" begins to take place in the school world

Though still well used in Swedish schools, textbooks are no longer under any governmental control or inspection. It is now responsibilities of the teacher, thus, knowledge is considered crucial. Therefore, the aim of this study was firstly to investigate if and how four biology/natural science textbooks, produced 1957-2008 for primary school years (3) 4-6, expressed any sex, gender and/or sexuality norms. Moreover, due to thoughts of queer theoretic Judith Butler, the study also investigated if and how these three norms interacted. By examining what the textbooks mediated, the purpose was finally to find out if and how the norms differed or not. Furthermore, the theoretical perspective was queer theoretic; the adopted method for analyzing the textbooks; critical discourse analysis – both linked by understanding norms as discursive constructions of language. The results showed that sex, gender and sexuality norms were present; sex and gender norms were expressed by the separation of male and female as genuinely different. Sex norms did not change; gender norms altered only somewhat. By then often portraying male sex with both dynamic qualities and an active sexuality, the conclusion was that sex, gender and sexuality norms were linked in the textbooks. Sexuality norms were mostly expressed by a heteronormative exclusion of everything but the twosome, reproductive heterosexuality. In summary, this normative heterosexuality also was interpreted to be entwined with sex and gender; the division of male and female, hence to its basic foundation – the attraction of opposites.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och feminint kan uppfattas i den nonfigurativa bilden. Med exempel ur den abstrakta expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien.

This thesis purpose is to examine whether notions as masculine and feminine can be understood in a nonfigurative picture. Thru gender theories and semiotics some examples from the Abstract Expressionist movement are studied. The art world’s participation in construction of gender is also examined. A picture analysis supported by a small survey is also included in the study.

Den här studien undersöker om det kan utrönas skillnader, och om så är fallet, i vad dessa skillnader består i, mellan manligt och kvinnligt skriftspråk i katastrofjournalistik med avseende på diskoteksbranden i Göteborg 1998 och tsunamikatastrofen 2004.    Dessa händelser valdes med utgångspunkt av att de liknar varandra, inte bara i att de faller under katastrofjournalistik, utan för att de båda krävde ett stort antal svenska dödsoffer och genom detta haft djupgående påverkan på det svenska samhället. Studiens empiri består av 78 nyhetsartiklar från Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet, vilka genererats med hjälp av databasen Retriever. Dessa har sedan undersökt noga genom text- och innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag.    Resultatet av studien visade att det i materialet fanns språkmässiga skillnader mellan könen. De kvinnliga journalisterna tenderade att använda fler pronomen i sina texter och att beskriva händelserna mer detaljrikt än männen. Dessutom tenderade nyhetstexterna som författats av kvinnor att vara mer emotionella och innehålla fler ord än de som författats av män, samtidigt som meningslängden i deras artiklar var kortare än männens.
This study is aiming to investigate if there is a detectable difference, and if so, what characterizes that difference, between female and male written language in news reports from two catastrophic events that have had great impact on the Swedish society, namely the disco fire in Gothenburg in 1998 and the tsunami that hit the Bay of Bengal in 2004.   For the purpose of the investigation, 78 articles were pulled from the Swedish newspapers Dagens Nyheterand Svenska Dagbladet, with help by the newspaper search engine Retriever. Those articles were then closely examined through the use of both qualitative and quantitative content analysis.    The study showed that there were some differences to be found in the language use of female and male journalists concerning the two news events. Some of these differences being that the female reporters both tended to use more pronouns in their texts, and too describe events in more detail than their male colleagues. Other features that set female and male articles apart, were that female texts tended to contain more words than male texts at the same time as being more emotionally orientated. Articles by female writers also tended to be divided into shorter sentences than articles by male writers.

A picture says more than thousand words - an analysis of GQ Magazine´s cover images and ninth grade student´s views of them is an essay in media and communication studies covering 15 hp. This essay examines how men and women are depicted on the cover of GQ Magazine and how ninth grade students perceive these images. Our research questions are: How is gender presented in cover images? How do the students interpret these images? What possible differencies or similarities are there? Our theoretical framework is based on gender theory. Methods used are a survey conducted at Tegs Central school and a semiotic analysis of the cover images. We have to keep in mind that the cover images already have a stereotypical representation of the women and men, and that will automaticly affect the students answers. The essay shows that the semiotic studie describes profound thaughts on connotation terms. The survey studie shows that the students have the ability to analyse GQ Magazine´s cover images in a denotation level. Since the social problem is about what images says and what possible affect they have on the viewer. It is therefore important to have a critical mind when it comes to analyse images and be aware of these general representations of gender.

Simple content analysis methods, such as the Bechdel test and measuring percentage of female talk time or characters, have seen a surge of attention from mainstream media and in social media the last couple of years. Underlying assumptions are generally shared with the gender role socialization model and consequently, an importance is stated, due to a high degree to which impressions from media shape in particular young children’s identification processes. For young girls, the Disney Princesses franchise (with Frozen included) stands out as the number one player commercially as well as in customer awareness. The vertical lineup of Disney princesses spans from the passive and domestic working Snow White in 1937 to independent and super-power wielding princess Elsa in 2013, which makes the line of films an optimal test subject in evaluating above-mentioned simple content analysis methods. As a control, a meta-study has been conducted on previous academic studies on the same range of films. The sampled research, within fields spanning from qualitative content analysis and semiotics to coded content analysis, all come to the same conclusions regarding the general changes over time in representations of female characters. The objective of this thesis is to answer whether or not there is a correlation between these changes and those indicated by the simple content analysis methods, i.e. whether or not the simple popular methods are in general coherence with the more intricate academic methods.

Betyg VG (skala IG-VG)

In 2018, when famous dissident professor Jordan Peterson visited Scandinavia he stirred up controversy when penetrating the otherwise relatively intact Swedish thought-bubble. Using J.S Mills principles of free thought to guide us through this Orwellian landscape, I will demonstrate the narrowness of the so-called opinion corridor surrounding Swedish public intellectual life.