Academic literature on the topic 'Feministisk psykologi'

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temana Den kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält. I temat Den kritiska hållningen, utanför terapirummet, samlades tal om dessa områden som kunskap. I Den kliniska hållningen, innanför terapirummet, samlades ambivalent tal om dessa feministiska kunskapsfält; de tillskrivs inte samma tyngd. De subjektspositioner som blir möjliga för dem att inta tycks avhängigt den legitimitet terapeuterna tillskriver de kritiska- och feministiska perspektiven i de två temana. I diskussionen resonerar vi kring vilka konsekvenser detta kan innebära för terapiarbetet samt varför det tycks problematiskt att integrera kritiska- och feministiska perspektiv i psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi drar slutsatsen att det behövs en organiserad kritisk rörelse för en etisk utveckling inom psykologi och psykoterapi i Sverige.

Föreliggande studie avsåg att undersöka förekomst av genusperspektiv i klientarbete hos yrkesverksamma terapeuter. Sex stycken semi-strukturerade intervjuer om ett fiktivt kvinnligt klientcase genomfördes med väl etablerade terapeuter med minst steg1- utbildning i KBT. På grund av risken för socialt önskvärda svar blindades terapeuterna initialt för den del av syftet som rörde genus. Studien hade en induktiv ansats och materialet analyserades med tematisk analys. Analysen ledde till fyra huvudteman: Att vara kvinna och mamma är att vara stressad, Gilla läget, Jämställdhet som valfri livsstil – upp till varje person  samt Feministisk medvetenhet.  Resultaten visar att strukturella problem ofta hanteras med individualterapeutiska åtgärder. Jämställdhet mellan könen konceptualiseras som ett personligt val och den feministiska medvetenheten hos terapeuterna varierar. Ett genomfört maktkritiskt synsätt i både bedömning och behandlingsförslag finns inte. Terapeuterna uttrycker kunskap om och intresse för genus som något vid sidan av det psykoterapeutiska arbetet. Studiens resultat talar för behov av mer utbildning om genus på psykoterapeututbildningar.

Hysteri tillhör en av de mest omdebatterade diagnoserna i psykologins historia. Under några decennier kring förra sekelskiftet sysselsatte sjukdomen dåtidens främsta läkare. I Freuds välkända fallbeskrivningar framträder den hysteriska kvinnan som traumatiserad, både av sina minnen och av sina symtom. Den här uppsatsen syftar till att ifrågasätta en etablerad tolkning av hysteri som individuell patologi. Luce Irigarays konceptualisering av det imaginära och kvinnans symboliska hemlöshet används som utgångspunkt för en kritisk läsning av  Studier i Hysteri. Ansatsen är kvalitativ och teoridriven, metoden mimetisk, analysen är tematiskt strukturerad. Av resultaten framkommer att Irigarays tänkande kan bidra med en fördjupad förståelse av hysterin som någonting som överskrider individuell patologi, som någonting som blottlägger detta psykiska tillstånds relation till imaginära föreställningar om rationalitet och femininitet. De presenterade perspektiven belyser hur hysteri såväl som samtida kvinnosjuklighet formas av ett kulturellt omedvetet.

<p>Den här uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har jag främst använt mig av Berger och Luckmann (1991) men även tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att få en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet använder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007). Jag undersöker i uppsatsen hur komma ut processen upplevs av kvinnorna både inför sig själva och inför deras omgivning. Hur kan det feministiska engagemanget och komma ut processen kopplas samman samt vilka uttryck tar sig detta samspel är också två relevanta frågeställningar i uppsatsen. Resultatet visar att det finn minst två olika sätt där ett politiskt engagemang kan generera en homosexuell identitetsutveckling medan det i det andra fallet förhåller sig tvärtom - komma ut processen blir vägen in i ett feministiskt engagemang för att stärka den homosexuella identiteten samt att hitta likasinnade som bekräftar det lesbiska Självet.</p>

Få studier har utforskat feministiska förhållningssätt i psykoterapi. Denna studie avsåg att undersöka hur det går att integrera ett feministiskt perspektiv i kognitiv beteendeterapi (KBT). Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade psykologer som arbetar med KBT och som identifierar sig som feminister. Studien hade en abduktiv ansats och materialet analyserades med tematisk analys. Analysen utmynnade i fyra huvudteman: Ifrågasättande och omförhandling av psykologens yrkesroll, Feminism möjliggör att vara kompetent behandlare, Feminism som källa till fritkion samt Besvärade, ambivalenta och obesvärade subjektspositioner. Resultatet visade att informanterna integrerade feminism i KBT genom att ifrågasätta och omförhandla yrkesrollen och arbetsmetoderna, samt genom att tillämpa en strukturell förklaringsmodell. De beskrev att feminism möjliggjorde att vara kompetenta behandlare, men att det också var en källa till friktion. Vidare framkom att de upplevde olika subjektspositioner som bekväma, obekväma eller ambivalenta. Resultatet tolkas som att feminism var till gagn för informanterna och för deras möjlighet att bistå med god vård.<br>Few studies have researched feminist approaches in psychotherapy. The aim of this study was to explore the possibilities of integrating a feminist perspective in cognitive behavioral therapy (CBT). Six semi-structured interviews with licensed psychologists who worked with CBT and identified themselves as feminists were performed. The study was made with an abductive approach and the data was analyzed with thematic analysis. The analysis resulted in four main themes: Questioning and re-negotiation of the work role, Feminism enables being a competent caregiver, Feminism as a source to friction, and Troubled, ambivalent and untroubled subject positions. Results showed that the interviewees integrated feminism into CBT by questioning and re-negotiating their work role and work methods, as well as adopting a structural model of explanation. They stated that feminism helped them become more competent caregivers, but also that it was a source of friction. In the interviewees’ stories troubled, ambivalent and untroubled subject positions emerged. The results are interpreted as the interviewees experiencing feminism as beneficial for providing good health care.

Forskningen om nya partier har främst fokuserat på partier som lyckats ta sig in i riksdagen. Denna uppsats kommer därför att fokusera på Feministiskt Initiativ (FI), ett parti som varit nära att komma in i riksdagen. I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3,12 % av rösterna. I nästkommande riksdagsval fick de endast 0,46 %. Genom fyra intervjuer med väljare som röstade på FI i riksdagsvalet 2014, och som röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 ger uppsatsen inblickar i väljares resonemang kring deras val av parti, samt svarat på frågan om vad som förändrades hos dessa väljare mellan riksdagsvalen. Resultaten har analyserats utifrån en egen analysmodell som utgått från tidigare forskning gällande hur personliga värderingar, den politiska kontexten, partiutvecklingen och partikonkurrensens har påverkat väljare i olika riktningar.     Varför väljarna röstade på FI i riksdagsvalet 2014 berodde på det upplevda hotet från Sverigedemokraterna, de feministiska värderingarna hos väljarna och Feministiskt Initiativ som det enda legitima alternativet för feministisk politik. Varför väljarna röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 berodde på att väljarna upplevde att övriga partier hade tagit in ett bredare feministiskt perspektiv, att FI försvann från den samhällspolitiska debatten samt att väljarna hade bytt ideologi. Förändringen hos väljarna kan således förstås genom den förändrade politiska konkurrensen, personliga värderingar och partiutvecklingen för FI.

Detta avhandlingsarbete undersöker hur psykologer förhåller sig till de olika betydelser av kön som finns i de sammanhang de befinner sig i när de utövar sitt yrke. Genom att utforska de betydelser som barn- och ungdoms­psykologer ger skillnader mellan flickor och pojkar har jag identifierat svårigheter och möjligheter när det gäller att inkludera sociala och kulturella aspekter i beskrivningar av barns och ungas psykologiska utveckling inom psykologiprofessionen i Sverige. Ett inkluderande av sociala och kulturella aspekter skulle bidra till en förståelse för hur barns psykologiska fungerande hänger ihop med de samhälleliga sammanhang de befinner sig i, och kunna användas för att ge barnen ett bättre stöd i behandlingsarbete.   Metod Elva intervjuer med svenska barn- och ungdomspsykologer, samt tre svenska läroböcker i utvecklingspsykologi analyserades. Analyserna utgick från socialkonstruktionistiska och diskurspsykologiska perspektiv.   Resultat Analyserna visade att psykologerna gav kön, genus och jämställdhet flera olika betydelser och att dessa olika betydelser ofta var motstridiga. Ett glapp identifieras mellan övergripande beskrivningar av barn och ungas utveckling där ambitionen att beskriva psykologisk utveckling som en interaktion mellan biologiska och kulturella faktorer tydligt kom till uttryck, och de mer konkreta beskrivningarna av psykologisk ut­veckling där ett biologiskt och/eller individinriktat synsätt gavs företräde. Detta glapp kom framförallt till uttryck i läroböckerna. I barn- och ungdoms­psykologernas tal om sitt arbete blev ett annat glapp synligt. När de talade mer övergripande om vad ett professionellt förhållningssätt till kön innebar baserade sig talet på strävan efter neutralitet och en syn på kön som ovid­kommande för psykologisk behandling. När talet handlade om det konkreta behandlingsarbetet konstruerades kön som skillnader. Barn- och ungdoms­psykologerna tycktes sitta fast i ett dilemma mellan en könsneutral retorik och ett bemötande och en behandling som utgick från könsskillnader som ”naturliga”. Det snäva individfokus som kom till uttryck i psykologernas berättelser lyfts fram som en förklaring till att psykologerna inte själva tycktes uppmärksamma detta glapp under sitt berättande. En fråga där psykologerna ställde kritiska frågor kring jämställdhet och lika fördelning av resurser handlade om att så få flickor i yngre åldrar besöker barn- och ungdomspsykiatrin. Vid dessa tillfällen kom en vilja att omfatta flickors och pojkars olika livsvillkor som förklaring till könsskillnader till uttryck. Då det i deras tal inte fanns några kopplingar mellan den olika fördelningen av resurser och över- och underordning mellan kvinnor och män på en samhällsnivå, verkade psykologerna dock sakna tillgång till analytiska redskap att fullfölja tankarna om olika livsvillkor. Försöken att kontextu­a­lisera flickornas ”osynlighet” tycktes då landa i en anpassning efter köns­stereotyper för ”deras eget bästa”. Jag identifierade några undantag från detta mönster. Några få psykologer uttryckte explicit ett jämställdhets­intresse och en önskan att arbeta på ett jämställt sätt i sitt behandlings­arbete. Analyserna av deras berättelser visar att professionella ideal när det gäller kunskapssyn hade stor betydelse för om, och hur, de kunde motarbeta ett könsstereotypt förhållningssätt i sitt arbete. En strategi att arbeta för jämställdhet utifrån ett neutralt kunskapsideal tycktes leda till ett fokus på ”likabehandling” och osynliggöra skillnader i värdering och handlings­ut­rymme mellan flickor och pojkar. En strategi att arbeta för jämställdhet som baserar sig i idealet ”rättvist resultat” tycktes öppna upp för möjlig­heter att upprätthålla uppmärksamheten på orättvisor och maktprocesser mellan könen.   Slutsats Möjligheterna att inkludera kulturella och sociala betydelser av kön i psykologiskt behandlingsarbete med barn och unga verkar hänga nära samman med psykologers professionella ideal för vad som är legitim kun­skap. I vilken utsträckning psykologerna hade tillgång till analytiska redskap att reflektera över kopplingar mellan problemen hos de flickor och pojkar de träffade och över- och underordning mellan kvinnor och män på en sam­hälls­nivå var också viktigt. Sådana tankemässiga redskap, som utgår från feministiska teorier och genusvetenskap, saknades till stor del i de intervjuer och de läroböcker som granskades.<br>This thesis examines how Swedish child psychologists relate to the meanings of gender in the surrounding culture. By exploring the meanings that psycho­logists working in child- and youth psychiatry, schools, and in the developmental field give differences between girls and boys I have aimed to identify obstacles against, and possibilities for more inclusive ways to under­stand and theorize the psychological development of children and young people. Such inclusive ways would contribute to an understanding of how children’s psychological functioning is related to the societal context in which they live their life, as well as to strategies for psychotherapy.   Methods Eleven interviews with psychologists working with child and adolescent interventions in Sweden, and three Swedish textbooks on developmental psychology were analysed. The analyses were informed by constructionist and discourse-psychological approaches.   Results The analyses showed that both the books and the psychologists gave gender and gender equality many different meanings and that these meanings often were contradictory. A gap was identified between general descriptions of the development of children where an ambition to emphasize interactions between biological and social factors was clearly expressed and more specific parts of the descriptions of child development where priority was given to biological and/or individual-based explanations. This gap was particularly prominent in the textbooks. In the child psychologists’ nar­ratives about their practice another type of gap was more prominent: When talking on a general level about gender and treatment the psycholo­gists construed a child’s gender as irrelevant to treatment. However, when talking about specifics of their practice the psychologists framed gender in terms of differences between boys and girls. The child psychologists seemed to be stuck between a view of gender as neutral and irrelevant, and assumptions of gender differences as ”natural”. The psychologists evidenced no conscious reflections on this gap, possibly because of the strong individual focus that they expressed. On a few occasions an ambition to encompass how living conditions could cause differences between girls and boys was expressed. Some psychologists noted that among younger children less clinical attention was paid to girls than to boys and saw this as unfair; however, none of them reflected on whether there could be connections between this asymmetry and patterns of gendered power and subordination in society. I therefore concluded that the psychologists seemed to lack analytical tools for such a contextualisation. What began as an attempt to bring in the girls’ context then became conserving and lead to a strategy to adjust the girls to expectations in the girls’ surroundings “for their own good”. I identified a few exceptions from this pattern. A few psychologists spontaneously ex­pressed an engagement in gender equality issues and wanted to promote gender equality in their work as therapists. The analyses of their interviews point to how child psychotherapists’ ideals regarding legitimate therapeutic knowledge impact their thinking about whether, and how, to counteract gender stereotypes through therapy. Efforts to promote gender equality that are based in an ideal of neutral knowledge seemed to lead to a focus on “equal treatment” and to work to conceal the asymmetries in valuation and freedom of action of girls and boys. Efforts to promote gender equality that are based in an ideal of justice as the outcome seemed to open possibilities to maintain attention on injustice and power issues related to gender.   Conclusion The possibilities to include cultural and social meaning of gender in psychotherapy with children and young people seem to be closely related to professional ideals regarding legitimate therapeutic knowledge. The extent to which the psychologists had been given analytical tools to reflect on connections between the various problems of the girls and boys they treated, and patterns of gendered power and subordination in society was also important. That kind of tools, based in feminist theory and gender studies, were to a large extent missing in the interviews and the develop­mental psychology textbooks that were analysed.