Academic literature on the topic 'Feministiskt initiativ'

Mange af de kvinder, der tog aktiv del i det kvindeorganisatoriske arbejde fra Nyordningen i 1950 og frem til Hjemmestyrets indførelse i 1979, sidder i dag på indflydelsesrige poster i Grønland, og har på forskellig måde været med til at præge den politiske og erhvervsmæssige udvikling. I dag synes det kvindeorganisatoriske arbejde at køre med noget lavere profil og er i høj grad koncentreret omkring bevarelse og videregivelse af de traditionelle kvinde-kvalifikationer i fangerkulturen. Kønsdiskussionen er delvist forstummet, selvom der er en række presserende problemer: Vold mod kvinder, kvinder tjener i gennemsnit en tredjedel mindre end mændene (Grønlands Statistik 2014), den sociale og økonomiske ulighed imellem kvinder er voksende. Artiklen samler op på de erfaringer og de styrkepositioner, kvinderne historisk har erhvervet sig i det kvinde-organisatoriske arbejde, og kommer ud fra et køns- og postkolonialt perspektiv, med nogle bud på, hvorfor kvindespørgsmålet og kvindeorganisering ikke står så højt på dagsordenen længere. I artiklen forfølges en forforståelse af, at der med den danske kolonialisering af Grønland igangsattes en moderniserings- og patriarkaliseringsproces, som gradvist skabte en radikal ny social organisering af samfundet, både på struktur- og hverdagslivsniveau, som ikke blot forandrede de sociale relationer imellem kønnene og imellem kvinder (og mænd) indbyrdes, men også fik naturaliseret den vestlige (patriarkalske) kønsdiskurs i en sådan grad, at mulige potentialer i en prækolonial kønsforståelse blev usynlige i den grønlandske udviklingsproces. Vi konkluderer, at der i det postkoloniale feministiske tankeunivers findes potentialer til igen at italesætte kønsrelationerne i Grønland og kommer med bud på, hvorledes indsigt i de præ- og postkoloniale grønlandske kønskonstruktioner kan bidrage til skabelse af nye fremtidsbilleder. ENGELSK ABSTRACT: Kirsten Bransholm Pedersen and Najaaraq Paniula: The Role of the Greenlandic Women’s Organization in the Process of Political Development – From a Post-Colonial Perspective Today, many of the Greenlandic women who took an active part in the women’s movement from 1950, when it was new, until the introduction of Home Rule in 1979, occupy influential positions in Greenland. They have, in various ways, influenced political developments within the country. Today the women’s movement is running but has a somewhat lower profile, and is largely concentrated on the preservation of the traditional female skills in the former hunting culture. The gender discussion is partially silenced, although there are a number of urgent problems: violence against women, women earn on average a third less than men (Statistics Greenland 2014), and the social and economic inequality between women is growing. Employing a gender and postcolonial perspective, this article provides an overview of the experience and strengths women historically have gained through their participation in the women’s movement. Furthermore it puts forward some suggestions as to why women’s issues and women’s organization is almost absent on today’s agenda. The article is based on the preconception that the Danish colonization of Greenland initiated a process of modernization and patriarchalization which gradually created a radical new structural and social organization of society. The process not only changed the social relations between the sexes and among women (and men), but also got naturalized Western (patriarchal) gender discourse to such an extent that the potentials that could be found in a pre-colonial understanding of the relation between women and men became invisible in the Greenlandic development process. We conclude that the postcolonial feminist theories have the potential to re-articulate the discussion on gender in Greenland, and make suggestions concerning how insight into the pre- and post-colonial Greenlandic gender constructions can contribute to the creation of new possible gender images. Keywords: Greenland, women’s movement, post-colonial feminist theories, ”genderlessness”.

Fiskekvotesystemet (1990) kan ha ulike kjønnsmessige virkninger i fiske, også i kystfiske. Bidrag som omhandler kvinners situasjon og kjønn er det imidlertid, med noen få hederlige unntak på 1990tallet, skrevet lite om hverken av fiskeri- eller kjønnsforskere. Ved å anvende feministisk forståelser og ulike metoder vil vi få bedre innsikt i forholdet mellom kjønn, kystfiske og fiskekvotesystemet. Vi anvender statistikk fra Fiskermanntallet og data produsert av ansatte I Fiskeridirektoratet. Disse tallene viser at antall registrerte kvinner og men i fiske har sunket betraktelig (ca 59%) siden 1990. Mellom 1990 og 2017 varierer antallet kvinnelige fiskere fra 2.7 til 3.2 %. Kvinner utgjorde i 2017 ca 2, 2 % av kystfiskebåt-eierne og de fleste kvinner eide båter mindre enn 11 meter. I 2017 eide kvinner 0,35 % av fiskebåter større enn 11 meter. Båter større enn 11 meter faller inn under gruppen som kan ha flere fiskekvoter tilknyttet båten sin der kvotene kan omsettes på markedet., kjøpes og selges. De fleste kvinnene disponerer kvoter I åpen gruppe som gir mindre kvoter og som ikke kan kjøpes og selges på kvotemarkedet. Går en nærmere inn i materialet, ser en at endringer I alder og geografisk tilhørighet varierer. Slike forhold virker ikke bare inn på tilstedeværelse I fiske, men også på rekruttering. Ved å kombinere tall-materialet med deltakende observasjon fra Troms og Finnmark, får en nærmere innsikt i ressursmessige, strukturelle, politiske og kulturelle forhold og samspillet mellom slike forhold. Dette er forhold som bidrar til både å fremme og hemme kvinners deltakelse i fiske. Slike data viser også hvordan kvinner i sær, tar initiativ for å styrke likestilling og rettferdighet på det fiskeripolitiske området – med noen få resultater. Gjennom en slik studie håper vi at data og kjønnsanalyser kan bidra til en mer nyansert forståelse av dagens norske kystfiske og ikke minst betydningen av kvinners deltakelse i dette fiske.

An internal conflict within the Swedish party “Feministiskt initiativ” (Fi) has been recognized since the party was established in 2005. The conflict has come to be about exactly what kind of feminist politics they shall engage. Because of this, the party have received criticism. The party is perceived to be ideologically divided. The purpose of this specific essay is to examine how the ideological fragmentation is visualized in their common principle program from 2015. The question formulation for this essay is the following: What kind of ideological feminist approaches can be traced to the 2015 principe program of Fi? The method used in this study is a qualitative text analysis with the ideal types: liberal feminism, socialist feminism, radical feminism, queer feminism and black feminism. The result of the study shows that there are plenty of signs of queer feminism, black feminism and socialist feminism while liberal feminism and radical feminism appears more less. The conclusion is that the ideological fragmentation is clearly visible in their principle program from 2015 as the different feminist approaches occur, even as the rate of different approaches differs.

Feminist initiative – an idea analysis.

On the fourth of April in the year 2005 Feministic initiative (Fi) was created, it was an main response to the slow changes in the Swedish society, which claimed to establish an equal society. Equality has become one of the major indicators of a contemporary democratic society. The Swedish government has long proclaimed to reach this goal, but even though Sweden currently lies in the front among the democratic societies, while you consider equality issues, especially between the sexes, there is still a lot that need to be done in the Swedish society. Feministic initiative began as an organization and established a political party and participated in the election during the year 2006, but failed to reach a place in the parliament. Recently Feministic initiative said that they will participate in the upcoming election in the year 2010.

It made me wonder which feministic ideals that Feministic initiative actually practices. Feminism is a broad ideology, and a reaction against the society that claims to be democratic but systematically oppresses women. This oppression created feminism; but there is different views of feminism, my main objective in this paper is to present a few different feministic directions. These are, radicalfeminism, marxistic feminism, liberalfeminism, socialistic feminism, post-modernfeminism and black (women’s) feminism. From these theories will I create a analyze frame and try to locate different kinds of feministic ideas within Feministic initiatives policy documents called F! for a feministic policy, election manifest and platform for Feministic initiative

Thus, the main focus in this paper to do an idea analyze and focus on Feministic initiative, do they really use the different ideas expressed within the different types of feminism that I consider in this paper in a equal manner? The conclusion is that Feministic initiative is tendentious, Feministic initiative uses ideas, perspectives and expressions that are typical for radicalfeminism more than they use ideas, perspectives and expressions from other types of feminism.

Forskningen om nya partier har främst fokuserat på partier som lyckats ta sig in i riksdagen. Denna uppsats kommer därför att fokusera på Feministiskt Initiativ (FI), ett parti som varit nära att komma in i riksdagen. I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3,12 % av rösterna. I nästkommande riksdagsval fick de endast 0,46 %. Genom fyra intervjuer med väljare som röstade på FI i riksdagsvalet 2014, och som röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 ger uppsatsen inblickar i väljares resonemang kring deras val av parti, samt svarat på frågan om vad som förändrades hos dessa väljare mellan riksdagsvalen. Resultaten har analyserats utifrån en egen analysmodell som utgått från tidigare forskning gällande hur personliga värderingar, den politiska kontexten, partiutvecklingen och partikonkurrensens har påverkat väljare i olika riktningar.     Varför väljarna röstade på FI i riksdagsvalet 2014 berodde på det upplevda hotet från Sverigedemokraterna, de feministiska värderingarna hos väljarna och Feministiskt Initiativ som det enda legitima alternativet för feministisk politik. Varför väljarna röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 berodde på att väljarna upplevde att övriga partier hade tagit in ett bredare feministiskt perspektiv, att FI försvann från den samhällspolitiska debatten samt att väljarna hade bytt ideologi. Förändringen hos väljarna kan således förstås genom den förändrade politiska konkurrensen, personliga värderingar och partiutvecklingen för FI.

The aim of this work is to define the party structure of Feministic Initiative (FI). We want to examine the structure of an organization that doesn’t start out with a hierarchical order. We further intend to examine the party’s leadership; whether or not it is equal, between the three spokespersons.We find it interesting as a topic from a democratic point of view as well as to see if a flat structure could work in practice. We use several theories among them Michel’s “iron law of oligarchy” and Holmberg’s and Söderlind’s theory on flat organizations. There is modest research on leadership in Swedish political science; we therefore consider it important to highlight. Shared leadership is interesting to examine, for it might be an alternative to the traditional order.We use a mixed-methodology based upon qualitative interviews and text analysis. We have interviewed the three spokespersons and examined materials like official weekly letters written by the spokespersons and the party’s constitution.The result shows that a flat structure is hard to carry out in practise and it appears that some form of hierarchical order appears in the party structure. Despite efforts towards equality the shared leadership is not totally equal.

Based upon feminist organized women's experiences of resistance and political acting space, this study investigates what is possible to say and do (and not do), as well as which issues can be politicized (and which cannot) in the Swedish municipal policy. More specifically it analyzes in which spaces women face resistance, who are expressing it, and how it is manifested. Moreover, it discusses which political content that can be formulated, politicized, and implemented in the local political area. It is based on interviews with representatives from the political party Feminist initiative, and builds on previous research on resistance against women's extra-parliamentary political organizing. Previous research has suggested that the organization in itself evokes resistance. Nevertheless, this study shows that it is the political content, rather than the organizing, that arouses resistance. The combination of women who organize themselves as women and runs an anti-racist policy seems to be the most provocative. This thesis also shows that it is possible to politicize gender issues – unless they are not labeled as feminist issues. The concept of “gender equality” can be used, but not “feminism”. There are opportunities to talk about equality if it is formulated in terms of gender neutrality and equal treatment. It is possible to talk about gender when it comes to gender equality, but it is not allowed to permeate other policy areas. And concrete policy proposals can be formulated, unless the political discussion is not conducted at a more visionary and ideological level. While there are policies which can be implemented on condition that they are not formulated in feminist terms, there are also policies which could be expressed, but subsequently will not be implemented due to opposition from the administration.

Denna masteruppsats är en sociologisk diskursanalytiskt inspirerad undersökning av Feministiskt Initiativs partiprogram. Undersökningen syftar till att se på den världsbild som målas upp i partiprogrammet utifrån termer om invävning och omvälvning. Både gällande politiska diskurser och avseende människan som varelse. Undersökningens frågeställningar är: 1) Vilken verklighet konstrueras i Feministiskt Initiativs partiprogram avseende, a) politik, b) världen, c) människans jämställdhet? 2) Hur kan de konstruktionerna förstås utifrån ett perspektiv av omvälvning eller invävning? Utöver det spåras också konturerna av en normgestalt som utgör modellen för hur den jämställda personen bör vara, eller vem man bör sträva efter att vara för att kunna få uttala sig som en sådan. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i partirogrammets inledningstext som getts en särskild vikt, och har utgjort stommen för undersökningen. Resten av programmet, såväl till sin utforming, omfattning och direkta formuleringar, har fungerat som stödjande och fördjupande av de tolkningar som görs utifrån inledningstexten. De världsbilder som framträder har analyserats utifrån sociologiska teorier kring identitet, kön, makt, och politik. Utifrån det görs analyser kring huruvida programmets världsbild kan ses som försöka inväva perspektiv i den etablerade ordningen, eller försöka omvälva den. Resultatet visar på att det inte finns en direkt enhetlig världsbild i partiprogrammet, utan snarare liknande slitningar som återfinns i den feministiska teoridebatten. Dock finns det ett stark fokus på kön som en överordnad politisk utgångspunkt, och kopplingar till en etablerad upplysnings- och frigörelsetradition. Partiprogrammet går också att tolka som sprunget ur modernitetens identitetsprojekt. Det finns också en relativt stark tendens som betonar vikten av formell kunskap och utbildning för att frigöra människans potential. Min analys av den jämställda personen pekar på att det är en bildad och kulturell person som på ett distanserat vis kan se och avslöja diskriminerande strukturer. Det är de perspektiven som bör vävas in i den etablerade politiska diskursen och de personerna som ska placeras in på den etablerade politiska arenan. Avslutningsvis pekar uppsatsen ut fler olika riktningar som kan undersökas vidare, framförallt kring hur förhandlingar kring världsbilder och utsagopositioner kan föras inom inom en politisk rörelse, i bredare bemärkelse.
This master degree paper is a sociological investigation of the political platform from the Swedish party Feministiskt Initiativ (feminist initiative). The paper is made with an discourse theoretical influence, aiming to explore the views of the world that are constructed in the platform, in terms of overturning and integrating, in regards of political discourses and the human as a being. The papers handle the research questions 1) What pictures of reality is constructed in the political platform regarding a) politics, b) the world, c) human equality? 2) How could those constructions be understood in terms of overturning or integration? Besides that does the paper aim to trace the outline of a role model for the equal person in the platform: how should one be, and who should one strive to be, in order to get the authority to speak on equality issues? The main focus for this paper is the opening text in the platform, which serves as the foundation of this investigation. The rest of the program, form as well as content, serves as supporting and a way to deepen the analysis made from the introductory text. The view of the world as it appears in the platform has been analysed with mainly sociological theories regarding identity, gender, power and politics. According to those views is the question raised whether the view of the world in the platform can be seen as a way to integrate new perspective in the current order of things, or rather to overturn the same. The findings indicate that there is not one uniform view of the world in the platform, but several, which also can be found in the feministic academic debate. There are however a main focus on gender as political subject, and a strong connection to an emancipatory and liberating tradition. There is also a tendency in the platform to stress the importance of formal knowledge and education as tools to see trough discriminating structures, to set the human potential free. My analysis point to an outline of the equal person as a literate and cultivated person, and that it is that kind of person that the platform recommends us to integrate in the established political arenas. Lastly, the paper points towards several directions for further investigation, mainly about how negotiations regarding views of the world and spokes position are made in a political movement, in its wider sense.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter. Kampdiskursen fokuserar på kampen för partiet att ta sig in i Riksdagen, Ledardiskursen fokuserar på ledaren som leder partiet framåt och jämställdhetsdiskursen pekar på den drivkraft som partiet avbildas med som sägs understödja kampen och legitimerar partiet i våra ögon. Vi fann att kampdiskursen står som en dominerande diskurs till de andra. Dessa diskurser framträder i de artiklar vi låtit studera och bygger likt en grund för en bild som media återger om partiet för oss medborgare som läser tidningarna. Studiens betydelse är av den nivå att medias framställning har intryck på oss varpå en framställning av ett parti måste studeras för demokratins säkerhet och framväxt.

Denna uppsats handlar om hur några av de redan etablerade partierna har bemött Feministiskt Initiativ och dess inträde i politiken och partiernas syn på jämställdhet och feminism.Vi har använt oss av kvalitativa metoder i form av intervjuer och datainsamling. Vi har intervjuat partier angående deras ideologi och bemötande samt vilka strategier de har antagit för att bemöta nischpartiet Feministiskt Initiativ. Vi har tittat närmare på Position, salience and ownership theory, PSO-teorin, för att se om partier har använt sig utav de strategier som nämns i teorin. Vi har även studerat hur tillkomsten av Feministiskt Initiativ har påverkat de etablerade partiernas prioriteringar och profilering i frågor om jämställdhet och feminism. Vi fokuserar också på tidigare forskning gällande feminismen.Partier ser annorlunda på feminism och på jämställdheten. Efter att ha intervjuat de utvalda partierna så syns det tydliga kopplingar till PSO-teorin. Vi har också studerat om partierna har satt feminism och jämställdhet högre upp på den politiska agendan sedan Feministiskt Initiativs intåg i politiken.
This essay is about how some of the already established parties have responded to the Feminist Initiative and it’s entry into politics and the parties' views on gender equality and feminism.We have used qualitative methods in the form of interviews and data collection. We interviewed the parties regarding their ideology and attitude as well as the strategies they have adopted to address niche party Feminist Initiative. We have looked at Position, salience and ownership, PSO-theory to see if the parties have used out the strategies significantly in theory. We also studied how the advent of the Feminist Initiative has affected the established parties' priorities and profiling the issues of gender equality and feminism. We also focus on earlier research on feminism.Parties look different on feminism and gender equality. After interviewing the desired parties it will show clear links with PSO-theory. We also studied whether the parties have put feminism and gender equality higher up on the political agenda since the Feminist Initiative's entry into politics.The original text is in Swedish.

Uppsatsen har som syfte att undersöka förändringen i användningen av begrepp kopplade till partiet Feministiskt initiativ mellan riksdagsvalet år 2010 och år 2014 hos de sittande riksdagspartierna. Utifrån detta syftar uppsatsen även till att undersöka huruvida det går att utläsa mönster i den eventuella förändringen med utgångspunkt i deras placering i det politiska spektrumet. Studiens primärkällor är valmanifest, valaffischer samt almedalstalen från de nuvarande sittande riksdagspartierna. Dessa källor har bearbetats utifrån en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys (almedalstal samt valmanifest), deskriptiv kvalitativ innehållsanalys (valaffischerna) samt en kvalitativ innehållsanalys (valmanifesten). Resultaten från dessa analyser har studerats utifrån Bonnie Meguids teori kring etablerade partiers möjlighet att påverka framgången hos nischade partier, samt Anthony Down’s teori som syftar till att förklara varför partier väljer att vara flexibla gentemot åsikts-strömningar, även om åsikten tidigare inte varit en fokusfråga hos partiet. Slutsatserna visar att det finns en påverkan på alla nuvarande sittande riksdagspartier utom Moderaterna, och att det inte går att utläsa något mönster på partiernas anpassning till Feministiskt initiativ utifrån politisk färg. Majoriteten av de undersökta partierna har valt ett följsamt förhållningssätt till Feministiskt initiativ, vilket innebär att de valt att anamma de frågor som Feministiskt initiativ lyfter.

This thesis is a study of Parties as an outflow of societal changes where the aim has been to find out how parties are affected by societal changes and how they justify to new party formation. This is done by using a theory called Parties as an outflow of societal changes which is a theory developed by Swedish researchers in Political Science. To confirm the theory it is necessary to do an argumentation analysis of one external developed party’s electoral program. In this case the party selected is Feminist Initiative which brings a different view on how the society of Sweden should look like. Selected parts of the argumentative analysis will be examined with the purpose to give a perspective on how Feminist Initiative values the changes in society and how they describe their role as a new party. The main question of this study is; Are new parties an outflow of societal changes? The basic arguments includes that along with societal changes in Western Europe also changes the view of a representative democracy in which political parties play a central role. It is clear that societies have changed in different ways with the rampage of the globalization. Media’s role in the political realm has also increased and influences more in society. In the case of Sweden political parties have raised with different ideals, goals and visions of how Swedish society should look like. The result should confirm the thesis that changes in society contributes to party formation.