Dissertations / Theses on the topic 'Feministiskt initiativ'

An internal conflict within the Swedish party “Feministiskt initiativ” (Fi) has been recognized since the party was established in 2005. The conflict has come to be about exactly what kind of feminist politics they shall engage. Because of this, the party have received criticism. The party is perceived to be ideologically divided. The purpose of this specific essay is to examine how the ideological fragmentation is visualized in their common principle program from 2015. The question formulation for this essay is the following: What kind of ideological feminist approaches can be traced to the 2015 principe program of Fi? The method used in this study is a qualitative text analysis with the ideal types: liberal feminism, socialist feminism, radical feminism, queer feminism and black feminism. The result of the study shows that there are plenty of signs of queer feminism, black feminism and socialist feminism while liberal feminism and radical feminism appears more less. The conclusion is that the ideological fragmentation is clearly visible in their principle program from 2015 as the different feminist approaches occur, even as the rate of different approaches differs.

Feminist initiative – an idea analysis.

On the fourth of April in the year 2005 Feministic initiative (Fi) was created, it was an main response to the slow changes in the Swedish society, which claimed to establish an equal society. Equality has become one of the major indicators of a contemporary democratic society. The Swedish government has long proclaimed to reach this goal, but even though Sweden currently lies in the front among the democratic societies, while you consider equality issues, especially between the sexes, there is still a lot that need to be done in the Swedish society. Feministic initiative began as an organization and established a political party and participated in the election during the year 2006, but failed to reach a place in the parliament. Recently Feministic initiative said that they will participate in the upcoming election in the year 2010.

It made me wonder which feministic ideals that Feministic initiative actually practices. Feminism is a broad ideology, and a reaction against the society that claims to be democratic but systematically oppresses women. This oppression created feminism; but there is different views of feminism, my main objective in this paper is to present a few different feministic directions. These are, radicalfeminism, marxistic feminism, liberalfeminism, socialistic feminism, post-modernfeminism and black (women’s) feminism. From these theories will I create a analyze frame and try to locate different kinds of feministic ideas within Feministic initiatives policy documents called F! for a feministic policy, election manifest and platform for Feministic initiative

Thus, the main focus in this paper to do an idea analyze and focus on Feministic initiative, do they really use the different ideas expressed within the different types of feminism that I consider in this paper in a equal manner? The conclusion is that Feministic initiative is tendentious, Feministic initiative uses ideas, perspectives and expressions that are typical for radicalfeminism more than they use ideas, perspectives and expressions from other types of feminism.

Forskningen om nya partier har främst fokuserat på partier som lyckats ta sig in i riksdagen. Denna uppsats kommer därför att fokusera på Feministiskt Initiativ (FI), ett parti som varit nära att komma in i riksdagen. I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3,12 % av rösterna. I nästkommande riksdagsval fick de endast 0,46 %. Genom fyra intervjuer med väljare som röstade på FI i riksdagsvalet 2014, och som röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 ger uppsatsen inblickar i väljares resonemang kring deras val av parti, samt svarat på frågan om vad som förändrades hos dessa väljare mellan riksdagsvalen. Resultaten har analyserats utifrån en egen analysmodell som utgått från tidigare forskning gällande hur personliga värderingar, den politiska kontexten, partiutvecklingen och partikonkurrensens har påverkat väljare i olika riktningar.     Varför väljarna röstade på FI i riksdagsvalet 2014 berodde på det upplevda hotet från Sverigedemokraterna, de feministiska värderingarna hos väljarna och Feministiskt Initiativ som det enda legitima alternativet för feministisk politik. Varför väljarna röstade annorlunda i riksdagsvalet 2018 berodde på att väljarna upplevde att övriga partier hade tagit in ett bredare feministiskt perspektiv, att FI försvann från den samhällspolitiska debatten samt att väljarna hade bytt ideologi. Förändringen hos väljarna kan således förstås genom den förändrade politiska konkurrensen, personliga värderingar och partiutvecklingen för FI.

The aim of this work is to define the party structure of Feministic Initiative (FI). We want to examine the structure of an organization that doesn’t start out with a hierarchical order. We further intend to examine the party’s leadership; whether or not it is equal, between the three spokespersons.We find it interesting as a topic from a democratic point of view as well as to see if a flat structure could work in practice. We use several theories among them Michel’s “iron law of oligarchy” and Holmberg’s and Söderlind’s theory on flat organizations. There is modest research on leadership in Swedish political science; we therefore consider it important to highlight. Shared leadership is interesting to examine, for it might be an alternative to the traditional order.We use a mixed-methodology based upon qualitative interviews and text analysis. We have interviewed the three spokespersons and examined materials like official weekly letters written by the spokespersons and the party’s constitution.The result shows that a flat structure is hard to carry out in practise and it appears that some form of hierarchical order appears in the party structure. Despite efforts towards equality the shared leadership is not totally equal.

Based upon feminist organized women's experiences of resistance and political acting space, this study investigates what is possible to say and do (and not do), as well as which issues can be politicized (and which cannot) in the Swedish municipal policy. More specifically it analyzes in which spaces women face resistance, who are expressing it, and how it is manifested. Moreover, it discusses which political content that can be formulated, politicized, and implemented in the local political area. It is based on interviews with representatives from the political party Feminist initiative, and builds on previous research on resistance against women's extra-parliamentary political organizing. Previous research has suggested that the organization in itself evokes resistance. Nevertheless, this study shows that it is the political content, rather than the organizing, that arouses resistance. The combination of women who organize themselves as women and runs an anti-racist policy seems to be the most provocative. This thesis also shows that it is possible to politicize gender issues – unless they are not labeled as feminist issues. The concept of “gender equality” can be used, but not “feminism”. There are opportunities to talk about equality if it is formulated in terms of gender neutrality and equal treatment. It is possible to talk about gender when it comes to gender equality, but it is not allowed to permeate other policy areas. And concrete policy proposals can be formulated, unless the political discussion is not conducted at a more visionary and ideological level. While there are policies which can be implemented on condition that they are not formulated in feminist terms, there are also policies which could be expressed, but subsequently will not be implemented due to opposition from the administration.

Denna masteruppsats är en sociologisk diskursanalytiskt inspirerad undersökning av Feministiskt Initiativs partiprogram. Undersökningen syftar till att se på den världsbild som målas upp i partiprogrammet utifrån termer om invävning och omvälvning. Både gällande politiska diskurser och avseende människan som varelse. Undersökningens frågeställningar är: 1) Vilken verklighet konstrueras i Feministiskt Initiativs partiprogram avseende, a) politik, b) världen, c) människans jämställdhet? 2) Hur kan de konstruktionerna förstås utifrån ett perspektiv av omvälvning eller invävning? Utöver det spåras också konturerna av en normgestalt som utgör modellen för hur den jämställda personen bör vara, eller vem man bör sträva efter att vara för att kunna få uttala sig som en sådan. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i partirogrammets inledningstext som getts en särskild vikt, och har utgjort stommen för undersökningen. Resten av programmet, såväl till sin utforming, omfattning och direkta formuleringar, har fungerat som stödjande och fördjupande av de tolkningar som görs utifrån inledningstexten. De världsbilder som framträder har analyserats utifrån sociologiska teorier kring identitet, kön, makt, och politik. Utifrån det görs analyser kring huruvida programmets världsbild kan ses som försöka inväva perspektiv i den etablerade ordningen, eller försöka omvälva den. Resultatet visar på att det inte finns en direkt enhetlig världsbild i partiprogrammet, utan snarare liknande slitningar som återfinns i den feministiska teoridebatten. Dock finns det ett stark fokus på kön som en överordnad politisk utgångspunkt, och kopplingar till en etablerad upplysnings- och frigörelsetradition. Partiprogrammet går också att tolka som sprunget ur modernitetens identitetsprojekt. Det finns också en relativt stark tendens som betonar vikten av formell kunskap och utbildning för att frigöra människans potential. Min analys av den jämställda personen pekar på att det är en bildad och kulturell person som på ett distanserat vis kan se och avslöja diskriminerande strukturer. Det är de perspektiven som bör vävas in i den etablerade politiska diskursen och de personerna som ska placeras in på den etablerade politiska arenan. Avslutningsvis pekar uppsatsen ut fler olika riktningar som kan undersökas vidare, framförallt kring hur förhandlingar kring världsbilder och utsagopositioner kan föras inom inom en politisk rörelse, i bredare bemärkelse.
This master degree paper is a sociological investigation of the political platform from the Swedish party Feministiskt Initiativ (feminist initiative). The paper is made with an discourse theoretical influence, aiming to explore the views of the world that are constructed in the platform, in terms of overturning and integrating, in regards of political discourses and the human as a being. The papers handle the research questions 1) What pictures of reality is constructed in the political platform regarding a) politics, b) the world, c) human equality? 2) How could those constructions be understood in terms of overturning or integration? Besides that does the paper aim to trace the outline of a role model for the equal person in the platform: how should one be, and who should one strive to be, in order to get the authority to speak on equality issues? The main focus for this paper is the opening text in the platform, which serves as the foundation of this investigation. The rest of the program, form as well as content, serves as supporting and a way to deepen the analysis made from the introductory text. The view of the world as it appears in the platform has been analysed with mainly sociological theories regarding identity, gender, power and politics. According to those views is the question raised whether the view of the world in the platform can be seen as a way to integrate new perspective in the current order of things, or rather to overturn the same. The findings indicate that there is not one uniform view of the world in the platform, but several, which also can be found in the feministic academic debate. There are however a main focus on gender as political subject, and a strong connection to an emancipatory and liberating tradition. There is also a tendency in the platform to stress the importance of formal knowledge and education as tools to see trough discriminating structures, to set the human potential free. My analysis point to an outline of the equal person as a literate and cultivated person, and that it is that kind of person that the platform recommends us to integrate in the established political arenas. Lastly, the paper points towards several directions for further investigation, mainly about how negotiations regarding views of the world and spokes position are made in a political movement, in its wider sense.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter. Kampdiskursen fokuserar på kampen för partiet att ta sig in i Riksdagen, Ledardiskursen fokuserar på ledaren som leder partiet framåt och jämställdhetsdiskursen pekar på den drivkraft som partiet avbildas med som sägs understödja kampen och legitimerar partiet i våra ögon. Vi fann att kampdiskursen står som en dominerande diskurs till de andra. Dessa diskurser framträder i de artiklar vi låtit studera och bygger likt en grund för en bild som media återger om partiet för oss medborgare som läser tidningarna. Studiens betydelse är av den nivå att medias framställning har intryck på oss varpå en framställning av ett parti måste studeras för demokratins säkerhet och framväxt.

Denna uppsats handlar om hur några av de redan etablerade partierna har bemött Feministiskt Initiativ och dess inträde i politiken och partiernas syn på jämställdhet och feminism.Vi har använt oss av kvalitativa metoder i form av intervjuer och datainsamling. Vi har intervjuat partier angående deras ideologi och bemötande samt vilka strategier de har antagit för att bemöta nischpartiet Feministiskt Initiativ. Vi har tittat närmare på Position, salience and ownership theory, PSO-teorin, för att se om partier har använt sig utav de strategier som nämns i teorin. Vi har även studerat hur tillkomsten av Feministiskt Initiativ har påverkat de etablerade partiernas prioriteringar och profilering i frågor om jämställdhet och feminism. Vi fokuserar också på tidigare forskning gällande feminismen.Partier ser annorlunda på feminism och på jämställdheten. Efter att ha intervjuat de utvalda partierna så syns det tydliga kopplingar till PSO-teorin. Vi har också studerat om partierna har satt feminism och jämställdhet högre upp på den politiska agendan sedan Feministiskt Initiativs intåg i politiken.
This essay is about how some of the already established parties have responded to the Feminist Initiative and it’s entry into politics and the parties' views on gender equality and feminism.We have used qualitative methods in the form of interviews and data collection. We interviewed the parties regarding their ideology and attitude as well as the strategies they have adopted to address niche party Feminist Initiative. We have looked at Position, salience and ownership, PSO-theory to see if the parties have used out the strategies significantly in theory. We also studied how the advent of the Feminist Initiative has affected the established parties' priorities and profiling the issues of gender equality and feminism. We also focus on earlier research on feminism.Parties look different on feminism and gender equality. After interviewing the desired parties it will show clear links with PSO-theory. We also studied whether the parties have put feminism and gender equality higher up on the political agenda since the Feminist Initiative's entry into politics.The original text is in Swedish.

Uppsatsen har som syfte att undersöka förändringen i användningen av begrepp kopplade till partiet Feministiskt initiativ mellan riksdagsvalet år 2010 och år 2014 hos de sittande riksdagspartierna. Utifrån detta syftar uppsatsen även till att undersöka huruvida det går att utläsa mönster i den eventuella förändringen med utgångspunkt i deras placering i det politiska spektrumet. Studiens primärkällor är valmanifest, valaffischer samt almedalstalen från de nuvarande sittande riksdagspartierna. Dessa källor har bearbetats utifrån en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys (almedalstal samt valmanifest), deskriptiv kvalitativ innehållsanalys (valaffischerna) samt en kvalitativ innehållsanalys (valmanifesten). Resultaten från dessa analyser har studerats utifrån Bonnie Meguids teori kring etablerade partiers möjlighet att påverka framgången hos nischade partier, samt Anthony Down’s teori som syftar till att förklara varför partier väljer att vara flexibla gentemot åsikts-strömningar, även om åsikten tidigare inte varit en fokusfråga hos partiet. Slutsatserna visar att det finns en påverkan på alla nuvarande sittande riksdagspartier utom Moderaterna, och att det inte går att utläsa något mönster på partiernas anpassning till Feministiskt initiativ utifrån politisk färg. Majoriteten av de undersökta partierna har valt ett följsamt förhållningssätt till Feministiskt initiativ, vilket innebär att de valt att anamma de frågor som Feministiskt initiativ lyfter.

This thesis is a study of Parties as an outflow of societal changes where the aim has been to find out how parties are affected by societal changes and how they justify to new party formation. This is done by using a theory called Parties as an outflow of societal changes which is a theory developed by Swedish researchers in Political Science. To confirm the theory it is necessary to do an argumentation analysis of one external developed party’s electoral program. In this case the party selected is Feminist Initiative which brings a different view on how the society of Sweden should look like. Selected parts of the argumentative analysis will be examined with the purpose to give a perspective on how Feminist Initiative values the changes in society and how they describe their role as a new party. The main question of this study is; Are new parties an outflow of societal changes? The basic arguments includes that along with societal changes in Western Europe also changes the view of a representative democracy in which political parties play a central role. It is clear that societies have changed in different ways with the rampage of the globalization. Media’s role in the political realm has also increased and influences more in society. In the case of Sweden political parties have raised with different ideals, goals and visions of how Swedish society should look like. The result should confirm the thesis that changes in society contributes to party formation.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.

Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet. Jag växte upp i en arbetarfamilj och har själv arbetat med monteringsarbeten inom industrin. Det enda som kan sägas ha anknytning till ett medelklassliv för min del är mina universitetsstudier. De utgör dock en begränsad del av mitt liv och har inte påverkat min uppfattning om var jag känner mig hemma. Under arbetet med den här uppsatsen har det blivit tydligt för mig att klass spelar roll i kampen för kvinnofrigörelse, dels genom den litteratur jag har läst, men även p.g.a. att jag mer än en gång har frågat mig själv om jag får lov att kalla mig feminist då jag upptäckt att när klassintressen och feministiska intressen kolliderar väljer jag inte alltid att sätta feminismen i första rummet. Den här uppsatsen ger en inblick i hur kön och klass samspelar i kvinnorörelsens feministiska arbete.

I uppsatsens inledningskapitel tar jag upp syfte och frågeställningar, presenterar mitt material och mina informanter och ger en bild av den tidigare forskningen på området. Inledningskapitlet innehåller också en metoddiskussion samt en beskrivning av begreppet intersektionalitet. Därefter följer ett bakgrundskapitel där 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ presenteras. Det tredje kapitlet utgörs av informanternas utsagor samt en analys av dessa. Uppsatsen avslutas med ett kapitel där jag sammanfattar mina slutsatser och för en avslutande diskussion.

The purpose of this study was to examine the political party “Feministiskt initiativ” (Fi) and their communication during the election campaign 2006. We wanted to find out what the intention was and how the communication was received by the public. We also looked for signs of congruence between those two sides.

Fi is the first political party with a feministic ideology to candidate for the parliament in Sweden. The party is rather new and their political standpoints and internal affairs have often been subject of for debate in the media.

We wanted to investigate people’s individual opinions of the matter, and therefore we chose to personally interview a number of people. First we met with one of Fi:s board members, who would function as a representative of the party and then we interviewed eight other people, who would represent the Swedish population. In the interviews we asked for opinions about some of the material that had been used during the party’s election campaign 2006.

The results show that Fi wants to communicate a reflection of them selves. They claim that Fi is an innovative party with humour, and they want that to be apparent in their communication. They also want to subdue the prevalent image of feminists that exists in today’s society. The party wants to communicate with all public groups, but has despite this, chosen a rather unconventional rhetorical style which can be misinterpreted in some cases.

When we interviewed the representatives of the public, the expected misinterpretation was present. The respondents sometimes found it hard to understand the text in the posters and the rhetorical style was not as obvious for the people as for the party. Despite this, the core messages appeared quite obvious for the respondents. However, the most dominant feature of the interviews was the great variety in the answers. A lot of different feelings and opinions were surfaced. Some people showed no reaction what so ever, while others were very affected and almost offended. But the campaign also produced positive reactions and we could tell that the party communicates issues that engage and move people.

Syftet med vår uppsats var att undersöka Feministiskt initiativs (Fi) kommunikation ur ett sändar- och mottagarperspektiv. Vi har tittat på vad sändaren har för avsikt med kommunikationen och hur de själva uppfattar den. Vi har även undersökt hur allmänheten uppfattar kommunikationen och om sändarens uppfattningar stämmer överens med mottagarnas.

Fi är det första politiska partiet, med feminismen som ideologi, att kandidera till Sveriges riksdag. Partiet är relativt nytt och deras politik och interna problem har varit ett omdebatterat ämne i media. Med detta som grund fann vi partiets kommunikation som ett intressant föremål för granskning.

För att komma i kontakt med människors subjektiva föreställningar kring det aktuella fenomenet genomförde vi personliga intervjuer. Vi intervjuade en styrelseledamot från Fi som skulle representera partiet och åtta andra strategiskt utvalda personer som skulle kunna representera den svenska befolkningen. Det material som låg till grund för undersökningen bestod av partifärgen, logotypen samt ett antal affischer och ett vykort som användes i valkampanjen 2006.

Resultatet visar att Fi vill att deras kommunikation ska spegla partiets karaktär. De säger själva att Fi är ett parti med humor och nytänkande och att det ska synas i hur de kommunicerar. De vill även bli kvitt den klichéartade bilden av feminister, som allt för ofta påträffas i dagens samhälle. Partiet vill kommunicera med alla samhällsgrupper och ser hela Sveriges befolkning som sin målgrupp. Trots det har de ändå valt en något icketraditionell stil som de tror kan misstolkas ibland.

Den av partiet förväntade misstolkningen, syntes mycket riktigt, i våra mottagarintervjuer. Affischerna kunde ibland uppfattas som tvetydiga och retoriken var inte alltid så självklar för mottagarna som den kan antas vara för sändaren. Trots detta verkade de flesta ändå förstå vad Fi:s grundläggande budskap handlar om. Det mest utmärkande i resultatet var den breda variation av uppfattningar som materialet gav upphov till. Känslor och tankar kring Fi:s budskapsförmedling visade sig nämligen vara väldigt varierande. Reaktionerna skiftade från ingen åsikt alls till att man blev starkt berörd eller till och med provocerad. Men materialet gav även upphov till positiva känslor och reaktioner och vi såg tecken på att partiet tar upp frågor som berör och engagerar människor.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan. Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text. Syftet med studien är att undersöka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014. 269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys. Vidare studerades 40 artiklar av dessa med kvalitativ textanalys bestående av delar ur den semiotiska begreppsapparaten. Empirin utgörs av artiklar författade under 2014-01-01 till 2014-09- 14 av de politiska kommentatorerna: Lena Mellin Aftonbladet, K-G Bergström Expressen, Göran Eriksson Svenska Dagbladet, Ewa Stenberg Dagens Nyheter. I de fyra politiska kommentatorernas rapportering förekommer det bland annat myter, symboler och metonymer när de gestaltar den politiska sfären. När Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas görs detta oftast i stark anknytning till ämnena feminism och invandring. Förutom dessa är ekonomi ett ämne som aär starkt representerat i de studerade texterna. Eftersom den höga frånvaron av andra politiska ämnen är påtaglig när partierna gestaltas så kan partierna uppfattas ha en snäv politik, det vill säga enbart engagera sig i mycket få frågor, som ett resultat av den politiska kommentatorns gestaltning. Studien visar att de fyra politiska kommentatorerna verkar ha ett liknande sätt att gestalta politiska partier på. Den bild av partiernas politik som publiken blir presenterad för av de politiska kommentatorerna kan dessutom uppfattas som verklighetstrogen eftersom den journalistiska gruppen framstår som en expertkälla inom ämnet politik. Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas som enfrågepartier och avvikande i det svenska politiska klimatet. Tack vare att de politiska kommentatorernas gestaltningsmakt och dagordningsmakt i framingprocessen visar sig vara stark i denna studie har gestaltningen troligtvis stor påverkan på sin publik.

Sociala medier fortsätter att växa, både i användningsområden och i användarantal. Ett relativt nytt användningsområde är valkampanjer. Sociala medier sägs vara ett kommunikationsverktyg som ökar förutsättningen för demokrati och deltagande. Det svenska politiska partiet Feministiskt initiativ uppnådde ett stort mått av deltagande via sociala medier under valåret 2014, samt fick en medlemstillväxt som långt översteg partiets målsättning. Denna studie syftar till att undersöka hur Feministiskt initiativ använde sociala medier som ett strategiskt kommunikationsverktyg för att öka deltagandet och interaktionen mellan partiet och väljarna. Studien ämnar därför att undersöka hur partiet arbetade med deltagande kommunikation. Participatory communication är en teoribildning och en arbetsmetod som behandlar just deltagande kommunikation som ett verktyg för social förändring. Studiens empiri är dels kvalitativ data insamlad med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur Feministiskt initiativs nationella kommunikationsgrupp. Dels kvantitativ data rörande partiets närvaro och aktivitet på sociala medier.. Den kvantitativa datan samlades in med hjälp av mediebevakningsverktyget Notified.Studiens resultat visar att sociala medier haft en nyckelroll i Feministiskt initiativs valkampanj 2014, men att det främst är deras inbjudande kommunikation som tillsammans med sociala medier möjliggjorde deras tillväxt.
Social media continues to grow, both in the way we use it, and in the number of users. One way of using social media is in political campaigning. Social media is said to be a tool of communication that has to possibility to enhance both democracy and participation. The Swedish political party Feminist initiative reached a grand total of participation through social media during the election year of 2014, and gained a larger membership growth than expected. This study aims to examine how Feminist initiative used social media as a strategic communication tool to gain participation and interaction with the electors. The study therefore aims to examine how the party worked with participatory communication. Participatory communication is a theory that addresses participatory communication as a tool for social change.The study’s empirical data consists of both qualitative data collected with the help of four semi-structured interviews with members of Feminist initiatives national group of communication. And quantitative data concerning the partys activity on the social media. The quantitative data was collected using Notified, a media monitoring tool.The result reveals that social media held a key role in the electoral campaign of 2014. But more specifically it was the partys engaging communication that combined with social media enabled their growth in numbers.

The purpose of this paper is to compare the content and political message in the election posters of the political parties Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ. This is achieved through a qualitative content analysis combined with text and rhetorical analysis as well as semiotics. Out of all the election posters from Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ with national spread, eight were analyzed. The conclusions of this analysis are that both political parties prefer posters with high text content with the main purpose of gathering votes, and that persons were used as motives with the objective to present the party representatives and strengthen their perceived ethos.

Kön är något som alla människor förhåller sig till, förhandlar, skapar, omskapar och gör varje dag. Syftet med denna studie är att utröna hur kön konstrueras i Sverigedemokraternas principprogam och Feministiskt initiativs partiprogram. Materialet består av Sverigedemokraternas principprogram i sin helhet och ett representativt urval ur Feministiskt initiativs partiprogram. Analysmetoden är diskursanalytiskt präglad och de analysverktyg som används är teman, propositioner, presuppositioner och inferenser samt modalitet. Resultatet visar att partierna delvis konstruerar kön på olika sätt, Sverigedemokraterna har ett tydligt essentiellt perspektiv vilket speglas i deras text medan Feministiskt initiativs konstruktivistiska perspektiv speglas i deras. Gemensamt för båda texterna är att de två kön som framträder tydligast i materialet är det kvinnliga och det manliga, samt att kategorierna barn och äldre oftast konstrueras som könslösa kollektiv. Slutsatsen är att kön oftast verkar åsyfta kvinnor, samt att det främst verkar vara något som rör vuxna människor som ännu inte kan sägas tillhöra kategorin äldre.

The main purpose of this essay is to examine the motivation of political parties on their reason of formation. To execute, three perspectives on the formation of parties will be applied on the sequence of events for two specific party-formations. Those perspectives are the structural-, organisationtheoretical-, and actorcentralized perspective. The focus in this essay will be to determine the power of explanation for every perspective. “Kristdemokraterna” and “Feministiskt initiativ” are the parties chosen to be examined in this essay. The result revealed that the power of explanation also was according to the order the perspectives were presented above. The structural perspective had the highest power of explanation while the actorcentralized had the lowest. Interestingly the result did not concur with previous studies on the formation of political parties. Though, earlier studies had targeted different material. The weakness of the actorcentralized perspective might have its explanation in the assumption that parties does not want to make individuals greater than the organization. To much focus on the individual could undermine the actual purpose of the party. Another interesting discovery was the possibility to combine the different perspectives, as they did not rule out each other as explanations.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna. Texternas svårighetsgrad skapar en snarast exkluderande diskurs, som riskerar att stänga ute bland andra andraspråksbrukare.

Går det att i arkitekturen se åsikter och värderingar? Med utgångspunkt i politiska ståndpunkter har jag givit mig på valstugan och dess utformning. Valstugorna är idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som använder dem. Att kunna se olika partiers värderingar och ståndpunkter även i formgivningen av den plats där de möter väljarna, är något som gynnar både väljarna och partierna själva.
Is it possible to see opinions and values in architecture? Starting from political viewpoints, I’ve taken up the ‘election cottage’ and its layout. Election cottages today are often all rather alike, regardless of the party using them. To be able to see the various parties’ values and viewpoints in the layout of the place where they meet the voters is something that benefits both the voters and the parties themselves.

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.

Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ”lönefrågan”, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män. Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den. Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.

I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.

Schyman’s legs in Let’s Dance as a communication strategy - a case study of “Feministiskt initiativ” in the election campaign 2010. (Schymans ben i Let’s Dance som kommunikationsstrategi, en fallstudie om Feministiskt initiativ i valkampanjen 2010). Author: Joanna Morell, Tutor: Ann-Marie Morhed 2009 was the first time where Swedish political parties were entitled to have TV- commercials, another sign of political communication taking one step closer to the strategic marketing communication. A type of communication that also is expensive. The Swedish political party Feministiskt initiativ (Fi) have existed since 2005 and is not yet a part of the Swedish parliament. They have not been entitled to the economic support that is given to Swedish parties with more than 2,5 percent of the votes in the last two elections. As a result Fi is completely dependent on economic contributions. Because of this it is crucial for them to get good value for the money they spend on communicating their brand. But how can then Fi, who have limited resources, make themselves heard? This question is what makes this study important. The purpose of this study was to investigate Fi and in which degree they made their brand visible to the public in the election campaign of 2010. I wanted to examine how efficiently they ran their election campaign, and by efficiently I mean to what degree the sender and receiver perception matched each other regarding the subjects: profile, communication and communication means. To examine if the sender and receivers perception matches each other; I’ve done a qualitative study, which includes a personal interview with the head of communication for Fi and four group interviews with people who voted for Fi, and people who didn’t. The result of these two will be reflected to theories that involve organizational identity and image, communication gaps and communication planning. The result of my study shows that Fi had small resources to communicate their profile through media. As a result Fi had limited access in media during the election campaign. The party used price efficiently strategies such as social media, network projects and the “brand Schyman” (living the brand). Because of the small resources communication gaps have evolved. Since Fi mainly use the strategy with the party as a network project there is a possibility that the wrong perception of their identity spread, which risks making existing communication gaps even bigger. This essay is 50 pages and is written in the autumn semester of 2010, for the course of Media and Communication Studies C. For the Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.

Denna undersökning syftar till att redogöra för om och hur Feministiskt initiativ (Fi), som feministiskt parti, har stött på motstånd under sitt första år som medstyrande parti i Stockholms stads kommunfullmäktige. Utöver detta ämnar studien att visa på hur ett relativt nytt och unikt feministiskt parti upplever sin politiska påverkan och sitt politiska inflytande efter att ha erhållit maktpositioner i samhället. Teorin bygger på de empiriska bevis som tidigare forskning har visat på angående det motstånd som kvinnoorganisationer och kvinnopartier har stött på historiskt sett.   För att kunna besvara frågeställningen har intervjuer genomförts med Fi-politiker som varit aktiva inom partiet det senaste året. Studien avslöjar att även Fi har stött på motstånd under sitt första år i kommunfullmäktige, ett motstånd som främst har visat sig genom diverse förlöjliganden av deras politik samt strategier för att osynliggöra dem som parti. Detta motstånd är dock mer nyanserat än det motstånd som visat sig gentemot organisationer och partier som drivit kvinnofrågor i historien; det är mindre tydligt och kommer inte främst ifrån manliga politiker som tidigare studier visat. För att vinna politisk respekt har Fi arbetat med strategin att sprida kunskap kring sina frågor. Detta upplever de också har gjort det lättare att påverka och skaffa sig inflytande över stockholmspolitiken.

This study is based on the notion of "the postsecular society". I have identified both similar and dissimilar values within current and official publications regarding human rights and gender equality authored by the Swedish Feminist Party and the Church of Sweden. The aim of this study is to identify and review similarities and differences in values, as expressed in definitions and standpoints, and also to try to explain how it is that the actors have similar and dissimilar values. In this context I have chosen the sociologist Jürgen Habermas's theory about "the postsecular society" to increase the understanding how and why similar values within religious and secular actors are presented in, what Habermas calls, "the postsecular society".  I have used a qualitative and comparative content analysis for this study. The result shows that the Swedish Feminist Party has a more humanistic view. They weave together equality and gender when they write about human rights. The Church of Swedens's definition is based on only gender and sex. The results also shows that the Church of Sweden wants to be an actor in "the public debate". According to Habermas's theory the Swedish Feminist Party would had translated their values in their party program to a secular language because ideas like human rights, according to Habermas, emerged from a religious context. I found in this study that Habermas's theory cannot explain their similar and dissimilar values, and that it rather tends to go contrary to what Habermas argues. It is the Church of Sweden that rather tends to translate their values so that they are in agreement with secular society.

The primary goal of development organizations is poverty reduction, but their initiatives have in recent years also been recognized as a potential tool in empowering women and raising their status. Previous knowledge on the topic is largely based in an understanding of empowerment that seems to miss or overlook limitations and impacts of initiatives which authors with a more feminist view on empowerment address. Thus, this thesis aims to increase the understanding of women’s empowerment in relation to development initiatives. A case study focusing on women who had previously participated in the business training and microcredit program of an NGO in Nairobi, Kenya was conducted. The study shows that through development organizations’ various initiatives women can be empowered on a personal and a collective level. For instance, the women’s self-confidence has increased and they see themselves as entitled to do things on their own, such as running a business. Further, through coming together as a group they gain access to new spaces and agency to act on their collective interests. However, little evidence of women’s empowerment on a relational level is seen. The study also shows that there are economic and gender-related barriers constraining the empowerment process.
Utvecklingsorganisationers primära mål är att minska fattigdom, men deras initiativ har på senare tid också kommit att erkännas som ett potentiellt verktyg för att främja kvinnors egenmakt och höja deras status. Tidigare kunskap om kopplingen mellan egenmakt och organisationers initiativ utgår i stor utsträckning från en förståelse av begreppet egenmakt som verkar missa eller förbise vissa begränsningar och effekter av initiativen, som andra med en mer feministisk syn på egenmakt lyckas belysa. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för kvinnors egenmakt i förhållande till utvecklingsinitiativ och den har utförts som en fallstudie fokuserad på kvinnor som tidigare deltagit i ett entreprenörskaps- och mikrokreditprogram hos en ideell organisation i Nairobi, Kenya. Studien visar att genom organisationers olika initiativ kan kvinnors egenmakt stärkas på ett personligt och ett kollektivt plan. Bland annat har kvinnornas självförtroende ökat och de ser sin rätt att göra saker på egen hand, såsom att driva ett företag. Genom att samlas som grupp får kvinnorna dessutom tillgång till nya utrymmen och möjligheter att agera på sina kollektiva intressen. I studien ses emellertid svaga tecken på kvinnors egenmakt inom äktenskapet. Slutligen visar studien att det finns ekonomiska och könsrelaterade barriärer som begränsar utvecklingen av kvinnors egenmakt.