Dissertations / Theses on the topic 'Fenomenografisk'

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande. Ett strategiskt urval har gjorts, där sex lärare har intervjuats. Den kvalitativa forskningsintervjun transkriberades och analyserades, vilket ledde till studiens resultat i form av beskrivnings¬kategorier. Den överordnade beskrivningskategorin var legitimitet, vilket i sin tur beskrevs på tre kvalitativt skilda sätt, som att legitimitet formellt tillskrivs, att legitimitet förvärvas samt att legitimitet tilldelas. Dessa beskrivningskategorier motsvarade studiens kvalitativa variation. Slutsatsen blev att legitimitet påverkade den nyexaminerade lärarens matematikundervisning samt relationen med övriga matematiklärare.

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet. Resultatet visade att polisens olika uppfattningar av bemötande av brottsoffer kunde delas in i tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier. Naturligt-, förvärvat- och rutinmässigt bemötande. Naturligt bemötande var något som fanns med sedan uppväxten, förvärvat bemötande var något som förvärvades genom olika erfarenheter, i rutinmässigt bemötandet gick arbetsuppgiften före bemötandet av brottsoffren. Studien visade också att brottsoffrets lidande hade en avgörande betydelse för polisens bemötande. Fler studier inom ämnet är att rekommendera för att få en större inblick och förståelse för hur polisens erfarenheter kan avspegla sig i mötet med brottsoffer, samt att öka kunskapen om hur negativa följder av erfarenheter kan förebyggas inför nya möten med brottsoffer.

Syfte och frågeställningar

Vårt syfte har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om vad som kännetecknar kompetens hos lärare i ämnet idrott och hälsa. Vidare har syftet varit att jämföra dessa lärares uppfattning med en lärarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgångspunkt från en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. Våra frågeställningar är formulerade enligt nedan: Vad kännetecknar lärares kompetens i ämnet idrott och hälsa och utgår de från läroplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framträder som viktiga för en kompetent lärare? Är Annerstedts kategorier giltiga även för vår studie, genomförd 16 år senare?

Metod

Undersökningen är genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad på den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt använde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslärarkompetens består. Vårt urval har bestått av fyra stycken idrottslärare som har erhållit sin examen från GIH och är verksamma i Stockholmsområdet. Varje lärares uppfattning har sedan återgivits separat och sedan analyserats efter Annerstedts fyra olika kategorier om idrottslärarkompetens.

Resultat

Lärarnas uppfattning om en kompetent idrottslärare innebär att idrottsläraren besitter en bred kunskapsbank, har en positiv och engagerande personlighet samt har en adekvat utbildning och är öppen för vidareutveckling. Samtidigt behöver den kompetenta läraren ha god insyn i styrdokumenten och vara noggrann med sina mål. De fyra respondenters uppfattning i denna studie om idrottslärarkompetens visar yrkets mångsidighet.

Slutsats

Enligt de fyra intervjuade idrottslärarna besitter en bra idrottslärare många olika egenskaper. Annerstedts 16 år gamla kategorier fungerar delvis att applicera på de intervjuade lärarna, men på grund av att respondenternas uppfattning inte till fullo stämmer överens med dessa, har författarna skapat en ny kategori som namngivits den målstyrda och reflekterande läraren.

Uppsatsen syftar till att finna olika matematiska färdigheter vid arbete med ett rikt matematiskt problem. Arbetet följer en fenomenografisk ansats vilken beskrivs utifrån Martons (1981) definition. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på en konstruktivistisk kunskapssyn. Bakgrunden handlar främst om rika matematiska problem, liknande undersökningar diskuteras i jämförelse med uppsatsen. Vidare presenteras olika matematiska begrepp som ligger nära uppsatsens tema. Speciellt diskuteras induktiv och deduktiv metod som sätts i paritet med Masons (1999) sätt att handskas med matematik. Det problem som eleverna fick jobba med presenteras med utgångspunkt i definitionen av ett rikt matematiskt problem. Resultatdelen visar vilka olika matematiska färdigheter som upptäckts i elevgruppen, vilka redovisas som olika beskrivningskategorier. De kategorier som upptäckts är rekursiv, induktiv samt deduktiv färdighet. Dessutom har elevernas lösningar visat på en form av presentationsfärdighet som även det har kategoriserats. Dessa är: aritmetisk, geometrisk, algebraisk och logisk/språklig färdighet.  Uppsatsen avslutas med en diskussion av beskrivningskategoriernas giltighet med utgångspunkt i tre av Niss (2002) åtta olika matematiska kompetenser. Dessutom beskrivs beskrivningskategoriernas ur ett konstruktivistiskt perspektiv.

In this examination paper I’m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers’ opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject. After that I present the category system I’ve created based on the answers I’ve got from the interviews with the pre-school teachers. The category system have four main headlines: Physical and psychological records of being outdoors, the outdoor environment, being outdoors and the outdoor environment in the Child’s perspective and being outdoors in the pedagogues perspective.    In The ending chapter “Discussion/Analysis” I compare the literature with the pre-school teachers’ opinions and make the conclusions that good conditions for a qualitative time outdoors are: attending pedagogues manage to see possibilities in the outdoor environment, be conscious about what you are doing and why, never stress and have patience. Overall it doesn’t matter if you are indoors or outdoors you must always plan, have commitment and be full of happiness.

Genom den kvalitativa metoden fenomengrafisk analys redogör jag i det här examensarbetet för vad 20 utbildade förskollärare, som är verksamma på förskolor inom samma skolområde har för uppfattningar kring begreppet utevistelse. Syftet har varit att beskriva variationen i förskollärarnas uppfattningar, inte att visa på något som rätt eller fel.    Arbetet börjar med en genomgång av vad litteraturen har för olika uppfattningar kring utevistelsen på förskolan. Sedan har jag utifrån svaren jag fått av de intervjuade förskollärarna skapat ett kategorisystem med fyra rubriker som är genomgående genom hela arbetet. Dessa rubriker är: Utevistelsens fysiska och psykiska förtjänster, utemiljön, utevistelsen och utemiljön i barnens perspektiv och pedagogen i utevistelsen.    I det avslutande kapitlet ”Diskussion/analys” knyter jag an litteraturen till förskollärarnas svar i resultatet och drar slutsatser om vilka förutsättningarna för en bra utevistelse är. Främst krävs det närvarande pedagoger, pedagoger som kan se möjligheter i utemiljön, att vara medveten om varför man som pedagog agerar som man gör i olika situationer, att aldrig vara stressad och våga ha tålamod.  Övergripande kan jag se att det inte spelar någon roll om man är ute eller inne. Samma planering, engagemang och glädje ska alltid finnas som ledord hos pedagogerna.

Självvärdering – en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling. Genom intervjuer med nio lärare om deras självvärdering och en textanalys av transkriberingarna, visas att lärarna använder självvärdering på olika sätt. Det vanligaste är att man reflekterar individuellt, och att det överlag är sällsynt med samtal lärare emellan kring peda-gogiska frågor. Det mesta av lärarnas utvecklingsarbete görs utan någon speciell systematik eller dokumentation. Undersökningen visar också att lärarna utvecklar sin professionalism genom att fokusera elevernas engagemang under lektionerna, samt att eleverna utvecklar en förståelse av ämneskunskaper. Lärarna ägnar också mycket tid åt att fundera kring ifall det valda upplägget av undervisningen når de mål som eftersträvas. Jag menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att det blev ett ökat utbyte mellan lärare om allehanda pedagogiska eller ämnesmässiga spörsmål. Det baseras bland annat på att jag själv fann att de intervjuer som jag genomförde gav mig väsentliga och relevanta lärdomar.

Ögoninfektion är vanligt förekommande hos barn särskilt i kombination med övre luftvägsinfektion. 95% av alla barn mellan två och fem år vistas på förskola. Distriktssköterska/Avancerad primärvårdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hälsoarbetet. Personal på förskolan har att ta ställning till sjukdom och ohälsa hos barnen. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen.

Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie. Intervjuerna har analyserats enligt fenomenografisk ansats. Sju beskrivningskategorier med tillhörande uppfattningar beskriver personalens olika uppfattningar: Spridning av ögoninfektion; Hur infektionen yttrar sig; Brist på kunskap; Betydelsen av handhygien; Föräldrarnas roll; Hälso- och sjukvårdens betydelse; Den kollegiala samvaron.

Förbättrad kommunikation mellan BVC/vårdcentral och förskola behövs. Undersökningen är tänkt att användas i distriktssköterskans/APS-sjuksköterskans fortsatta arbete för att befrämja hälsa och förebygga sjukdom.

Conjunctivitis is common among infants and children, especially whilst they are suffering from upper respiratory tract infections. 95% of all infants go to nursery from the age of 2 The nurse practitioner finds that nurseries are ideal places for health promotion. In nurseries the staff has to make decisions concerning health problems in the infants.

The aim of this paper is to describe how the staff experience eye infection in infants. It is a qualitative study based on four interviews. They are analyzed using the phenomenographic method. The result contains seven different categories with all the significant answers from the participants: The spread of eye infection; The infection's appearance; Lack of knowledge; The importance of hand hygiene; The role of the parents; The importance of the health service; The social intercourse between colleagues.

There is a need of improved communication between the GP center and the nurseries. The paper is intended to benefit the nurse practitioner in promoting health.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.

I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa. Vi fann att det finns en stor variation i upplevelser av fenomenet läxa, trots att eleverna i studien har samma läxbörda och läxsituation. Resultaten av undersökningen pekar på att eleverna saknar inflytande över läxorna. De elever som har ett framtidsperspektiv i sin läxläsning tar ett större ansvar än de elever som har ett kortsiktigt perspektiv, och som läser läxan för provens och läxförhörens skull. Vi menar att det är viktigt att elever inser syftet med läxa för motivationens och framtidens skull.

Vår slutsats är att läxan behövs som ett träningsredskap för att stärka och utveckla elevers ansvarskänsla inför vuxenlivet.

Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Uppsatsnivå: D