Dissertations / Theses: 'Fenomenologi'

1

Mohammad, Besma, and Noar hakaj. "Fenomenologi- En litteraturstudie av fenomenologin som presenterades på kandidatprogrammet Socialpsykiatri på Malmö Universitet." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39229.

Full text

Abstract:

Fenomenologin har sin grund inom filosofin och intresserar sig för att studera upplevelser och upplevelsen av personens mening, hur personen upplevde en viss händelse och vad personen upplevde. Syftet med den här studien är att studera den versionen av fenomenologi som beskrivs i kurslitteraturen som användes på kandidatprogrammet Socialpsykiatri på Malmö Universitet. Studien är en kvalitativ litteraturstudie. Fenomenologerna är intresserade av att gå tillbaka till själva upplevelsen och studera individens livs erfarenheter av respektive fenomen. Fenomenologin vill studera fenomen och upplevelser för att få ett holistiskt perspektiv av individen. Vid arbete med psykisk ohälsa vill fenomenologerna att den professionella ska ta hänsyn till personens egna livserfarenheter.
Phenomenology is based on philosophy and is interested in studying experiences and the experiences of the person´s meaning, how the person experienced a certain event and what the person experienced. The purpose of this study is to study the version of phenomenology described in the course literature used in the bachelor's program Social Psychiatry at Malmö University. The study is a qualitative literature study. The phenomenologists are interested in going back to the experience itself and studying the individual's life experiences of each phenomenon. Phenomenology wants to study phenomena and experiences in order to get a holistic perspective of the individual. When working with mental illness, the phenomenologists want the professional to take the person's own life experiences into account.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ozolins, Lise-Lotte. "Beröringens fenomenologi i vårdsammanhang." Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13747.

Full text

Abstract:

This thesis explores the phenomenon of touch and describes its meaning in the healthcare context. Caring science theory based on a lifeworld approach forms the theoretical perspective of the dissertation and consequently the patient perspective is guiding the research. The ontological, epistemological and methodological framework of the thesis is phenomenology. The overall aim was to describe the phenomenon of touch in the healthcare context. Touch showed to be a phenomenon with several diverse aspects being differentially explicit in different contexts. Four empirical studies were therefore conducted in different contexts. Further, a synthesis of the empirical results was carried out to show the invariant meanings and structure of the phenomenon. Furthermore, a philosophical illumination of the results was carried out to further deepen and expand the understanding of touch related to healthcare. The phenomenon of touch is described as a complex caring movement, as an interplay between lived bodies forming a foundation to understand health, suffering, well-being, and care. The results show how touch has the power to both alleviate the patients’ suffering and to experience joy and deep connectedness, as well as how touch can frighten and cause or worsen suffering. In order to take advantage of the caring potential, the person who touches must be fully present in all senses of the word. Caring touch of different kinds can never be reduced to a “method”. It is much more than a mechanical and static act or a treatment. Moreover, touch that is objectifying may be understood as an obstacle or detrimental for the caring relationship and well-being since it lacks the necessary pliable interpersonal room. Such touch creates distance and alienation rather than closeness, trust and togetherness. If the potential of touch for caring is to be used and the threat of non-caring warded off, then the intentionality of touch must be balanced visavi the existential vulnerability of the individual. Therefore carers need to be open and attentive to the lifeworld of the patients to enhance their health-processes and avoid hurting them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Toll, Felix. "Fenomenologi och smartphones i klassrummet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35570.

Full text

Abstract:

I föreliggande litteraturöversikt behandlas bakomliggande fenomen till oreflekterat samt problematiskt smartphonebruk hos elever. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka bakomliggande fenomen ur ett fenomenologiskt perspektiv och att synliggöra potentialen för ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Forskningsfrågorna är: Vilka fenomen kan vara bakomliggande då eleven uppvisar svårighet till att lägga ifrån sig smartphonen under lektionstid? samt Hur skulle ett fenomenologiskt förhållningssätt kunna användas i bildundervisning?. Resultatet av litteraturöversikten redogör för de tre fenomenen fear of missing out, nomophobia och online identitet och hur dessa kopplas till den komplexa användningen av smartphones med effekter vilka kan påverka individens fysiska och mental hälsa. Vidare presenterar studien förslag till hur dessa fenomen kan hanteras inom en skolkontext samt förslag till inkludering av ett fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning. Förslaget till fenomenologiskt förhållningssätt i bildundervisning är utvecklat från de metoder som använts i de undersökningar som granskats och bygger på en semistrukturerad uppgift där livsvärlden undersöks med hjälp av metaforer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lust, Jennie. "Hedningahällan : Landskap, platsval och fenomenologi." Thesis, Uppsala universitet, Arkeologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446608.

Full text

Abstract:

The Neolithic site Hedningahällan has, with its large amount of mixed ceramics and unique location on top of a steep rock face, been subject to a number of studies. This paper explores factors that may have motivated the location choice based on the landscape features. To investigate Hedningahällan from a landscape perspective could assist to provide a base for more directed and broader research questions alike. The main focuses of location choice factors that are the advantages of an elevated position. This is examined via Individual Distance Viewshed analysis which measures the ability to recognise and identify humans in a given topography, potential overview and availability of game animals and fish found. The study recreating the plausible past environment as well as the phenomenological experience of the landscape in combination with viewshed-analysis. The outcomes of the GIS-results are compared to four other Neolithic coastal settlements with finds of ceramics. Hedningahällan was located on a headland in a small, protected archipelago. The environment was likely an excellent habitat for many marine animals and fish as well as some land animals, however the elevated location of Hedningahällans does not seem primarily got get a good overview of game habitat. It does on the other hand provide a good overview of the surrounding landscape, especially towards the ocean, and that could have facilitated to identify humans that was closing in from the sea. Several Neolithic coastal settlements occur in connection to distinct rock formation such as erratic blocks or eye-catching cliffs, and although Hedningahällan is located upon exposed bedrock, its appearance is like that of a large erratic block. The area included in its viewshed also contains several impressive cobble fields. Phenomenological, contemporary, and ethnological analogies show that distinct rock features can hold emotional, mythological, and practical meanings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Petersson, Lundgren Helén. "Upplevelsen av kreativitet hos individer med konstnärligt kreativa yrken : en fenomenologisk studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29193.

Full text

Abstract:

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen. Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll. Publikens/kundens roll, yrkets ramar och samarbete var tre aspekter på kreativa förutsättningar och begränsningar. Slutligen framkom att den kreativa processen upplevdes bestå av hårt arbete, någon sorts aha-upplevelse, samt att förloppet snarare verkade vara spiral- eller vågformigt än linjärt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Leijonhufvud, Susanna. "Fenomenologi : avtryck i tre musikpedagogiska avhandlingar." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1088.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Svanefjord, Natasha. "Hälsans fenomenologi : Medicinens roll i hälsa." Thesis, Södertörns högskola, Filosofi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34746.

Full text

Abstract:

This master thesis explores health as a primarily active process and what role theoretical and practical medicine should play in health. Health is divided up into four rooms: the room of the theoretician who works in medicine, the meeting between the theoretician and practician, the meeting between practician and patient, and lastly the individual’s cultural room. By phenomenologically unveiling the transmutation of life defined as death within the cartesian framework of mind-body dualism and its influences on modern Western medicine it becomes apparent that health as defined by biomedicine (lack of disease) is a problematic concept in regard to the experience of being ill in the individual’s room, which is the phenomenological starting point. In the West there exists a cultural tendency among both natural scientists and laypersons to use natural science and medical theory to explain and give meaning to individual diseases and healths, which has also lead to a cultural crisis in the ill individuals’ identity as the cartesian mind-body dualism is more complex than two opposing forces – it is more correct to describe this relation of mind and body identity as a ‘trialism’. The thesis mainly rests on the works of Drew Leder and Jenny Slatman; their works on health and illness in relation to cartesian dualism, and on their concepts of authentic materialism and differential materialism respectively, to formulate a phenomenological theory of health (from the room of the individual) understood as primarily an activity. It concludes that health within the individual’s room is an activity in the now that consists in accepting one’s bodily state and the choices one has made in life to land oneself in the body one now experiences. A healthy choice is grounded in a will to be one’s self, to be one’s own body, although one does not coincide with it. The role of practical medicine is to help the individual want to be themselves, their own body, – by working with the two concepts of health presented as the theoretical health (absence of disease) and the phenomenological (will to be oneself).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Poon, Max, and Peter Ljung. "JÄMFÖRELSE MELLAN KBT OCH FENOMENOLOGI : I SYNEN PÅ ÅTERHÄMTNING." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-18609.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att jämföra KBT (kognitiv beteendeterapi) och fenomenologi ur ett återhämtningsinriktat perspektiv. Den mer klassiska synen gällande tillfrisknandet från psykisk ohälsa, kan ses i likställighet till att bli botad eller symptomfri. I opposition till denna syn betonas istället vikten, ur perspektivet återhämtning, av att skapa ett nytt liv genom främst en värdefull social gemenskap. Därav utgör den professionelles förmåga, att stötta sin klient utifrån dennes individuella behov, en hörnsten inom återhämtning. KBT är relevant inom socialpsykiatri, då det är en väl implementerad behandlingsmetod. Den syftar främst till att uppnå en beteendeförändring hos klienten, exempelvis genom att förändra kognitiva tankemönster. Bortsett från KBT, utgör fenomenologi en relevant del. Detta då fenomenologi är en erkänd filosofisk metod inom detta område, som skiljer sig i jämförelse med KBT då den ej utgår från en specifik metodologisk grund. Därav ligger intresset av att jämföra dessa inriktningar ur ett gemensamt fenomen, så som återhämtning. Denna jämförelse har resulterat i väsentliga skillnader mellan båda inriktningar. De skiljer sig främst åt gällande synen på den professionella rollen och dennes förhållningssätt, samt synen på mätbara framsteg. Ur ett fenomenologiskt perspektiv präglas den professionelles roll av dennes förmåga att förhålla sig följsam och neutral, i jämförelse med KBT som nästintill förespråkar en mer aktiv och engagerad professionell roll. Gällande klientens mätbara framsteg, skiljer sig det fenomenologiska perspektivet i jämförelse med KBT, genom synen på framsteg som icke-synliga eller märkbara men trots det meningsfulla.
The aim of this study is to compare CBT (Cognitive behavioral therapy) and phenomenology through a recovery-oriented perspective. Recovery stands for an individual process, which can be seen in contrary to the more traditional view of being cured or symptom free, regarding mental illness. Instead of being cured for example, recovery emphasizes the process of constituting a new life, partially through a social community. A cornerstone in recovery is hence the practitioner’s ability to support its client, through her individual needs. CBT is relevant within the field of social psychiatry, since it is a well-implemented method of treatment. It mainly aims towards achieving a change of behavior, by addressing cognitive patterns. Phenomenology constitutes an acknowledged philosophical method in this field, but differs in the sense of not standing on a methodological base, as CBT. In this aspect lays the interest of comparing these methods through a common phenomenon, such as recovery. This comparison has resulted in a basic disparity between the two methods, predominantly regarding the view of the practitioner’s role and approach, as well as the perception of progress as measurable. The practitioner’s role, through a phenomenological perspective, features the ability to approach its client in a flexible and neutral manner, in opposition to a CBT-oriented practitioner, which advocates a more active and concerned approach. Regarding the clients progress as measurable, the phenomenological standpoint differs in comparison to CBT, through the perception of progress as being partly non-visible or noticeable but despite that meaningful.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Håkansson, Lena. "Mycket gamlas upplevelser av en bra dag : en fenomenologisk intervjustudie." Thesis, University West, Department of Nursing, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1098.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Carlsson, Gunilla. "Det våldsamma mötets fenomenologi : - om hot och våld i psykiatrisk vård." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-393.

Full text

Abstract:

The present study focuses on the phenomenology of the violent encounter, and is to be understood as the study of the violent encounter as a phenomenon, i.e. as experienced. The overall aim is to elucidate, analyse and describe violent encounters within psychiatric care as experienced by carers and patients. Moreover, the study aims at promoting the development of a phenomenological research approach in caring science in general and elucidating tacit caring knowledge in particular. The thesis includes three empirical studies and one methodological study. The research is guided by a phenomenological and lifeworld theoretical approach. Research data consist of narratives and qualitative interviews, as well as reenactment interviews with carers and patients. Data are analysed for meaning. The analysis and synthesis of meaning are aimed at openness and meaning sensitivity through a reflective attitude characterised by the intent to bridle the process of understanding. The goal of the analysis is to describe the general structure of the phenomenon and its meaning constituents. The result shows that violence and threat do not evolve in “naked” caring, characterised by encounters where carers are able to touch their patients at the same time as being touched, speaking both literally and figuratively. It is through “naked” caring and caring touch that the carers are able to reach the patients and to give undisguised invitations to genuine presence. The possibilities of touch rely on the carers’ capacity to be authentic and to genuinely wish well. Violence is on the contrary nourished by touch without caring intention, or non-touch, i.e. caring where the reciprocity of touching and being touched is missing between patients and caregivers. In the discussion, the different meanings of the violent encounter are related to the philosophy of Merleau-Ponty and Lévinas. The philosophical dimensions of touch are investigated and it is discussed how the “naked” encounter can be understood from a phenomenological ethical standpoint. The discussion focuses on the caregivers’ vulnerability and the high demands they are subjected to. It is also argued that a foundation of caring science is needed in caring practice in order to make possible a development of a caring attitude that prevents violence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Wiklander, Osvald. "Ett hål i känseln : Om språkupplevelsens fenomenologi i Ann Jäderlunds författarskap." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168853.

Full text

Abstract:

This thesis aims to analyze and interpret a number of central works – Vimpelstaden (1985), Som en gång varit äng (1988), Blomman och människobenet (2003), I en cylinder i vattnet av vattengråt (2005) and Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar (2009) – by the Swedish poet Ann Jäderlund (1955-) in the context of phenomenology and affect theory. The analysis consists of three chapters and proceeds chronologically with technical scrutinies of separate phases of Jäderlund’s œuvre – from the aphasic-like treatment of established phraseologies in Vimpelstaden and frozen expressions of the botanical discourse in Som en gång varit äng, to the uncanny focus on perceptual patterns as such in her later works. Throughout these analyses the thesis observes a series of techniques with which the author presents us with a kind of sensory paradox, through a) creating language-based complex appearances, non-appropriable by means of the normal perceptual patterns of embodied perception, while still b) simulating, and thus implicitly emphasizing, these appearances as something already concretely looked at and felt. In short, to experience what cannot be experienced, to live the unlivable. Many of these technical observations made are pinned down analytically using concepts from the field of cognitive poetics, namely George Lakoff and Mark Johnsons findings of experiential image schemata underpinning spoken phraseologies and their influential theories on conceptual metaphors. The interpretative conclusion following these observations is that Jäderlund handles her writing aesthetically as a kind of sensory material in a very literal sense, a “being of sensation” in the terminology of French philosophers Gilles Deleuze and Felix Guattari. Not as means of experiential or intellectual representation, not as some sort of critical enterprise through mere language-gaming of free- floating signifiers – but as a material able to preserve and perform sensory processes immanent to its own material compilation, a tendency that earlier research fails to grasp or simply ignores altogether. Thus the affectivity immanent to the literary material – often being the starting point of studies in affect theory and cognitive poetics – is here proven to be a characteristic, thereby playing the role more of a conclusion than a field of inquiry. The aesthetics of interrogating the limits of sensory experience, introducing a sort of crisis to embodied perception through the experience of poetic language – and the experience of it as having a “metaphysical significance”, as French phenomenologist Maurice Merleau- Ponty puts it – is articulated in the thesis against the background of influential readings of modern art carried out by Merleau-Ponty and Deleuze.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Brunér, Veronica, and Miriam Heller-Sahlgren. "Den terapeutiska relationen : en fenomenologisk studie." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-106785.

Full text

Abstract:

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod. Av studien framgår att den terapeutiska relationen är ett komplext och svårfångat fenomen som endast delvis går att uttrycka verbalt. Både en kroppslig och en verbal dimension framträder som del av fenomenets generella struktur vilket i diskussionsdelen kopplas till fenomenologiska teorier om både kroppens och språkets betydelse för medvetandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Burman, Anders. "Fenomenologi, ontologi, givenhet : Reduktion och filosofisk metod hos Edmund Husserl och Martin Heidegger." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-20213.

Full text

Abstract:

In this thesis I examine how the phenomenological philosophy of Edmund Husserl and Martin Heidegger differ with regard to the phenomenological reduction, and in particular why there is no reduction in Sein und Zeit. I examine in what way philosophy is seen as an overcoming of the naïvete of a ‘natural’ attitude and how this natural attitude is understood, starting with Husserl’s descriptions of the phenomenological reduction, of the natural attitude of our daily lives and of his notion of transcendental subjectivity. By presenting these main aspects, I try to elucidate why, in Husserl’s view, laying the foundation of all knowledge must take form of a phenomenological first philosophy. There is also a short discussion on the problems of communicating the phenomenological reduction in the language of the natural attitude, and why the emphasis on the the negative aspects of the reduction is to some extent rooted in the things themselves. After having outlined the relevant characteristics of Husserl’s phenomenology, I turn to Heidegger’s own phenomenological project and describe the phenomenological method laid forth in Sein und Zeit and his critique of Husserl, mainly in the Prolegomena zur Geschichte des Zeitbegriffs. After that I try to show in what way the analyses in Sein und Zeit function as a corrective to the points of criticism in Prolegomena. I then try to show in what way the phenomenon of Angst plays a similar methodological role to that of the phenomenological reduction in Husserl. Finally, I try to elucidate in what way the concept of In-der-Welt-Sein is a criticism of Husserl’s idea of the transcendental consciousness, and how Heidegger’s project can be seen as an inquire into the conditions for phenomena in general – that is, not only how the transcendent objects are constituted in the transcendental consciousness, as in Husserl, but rather how things in general can present themselves, including the ‘immanent’ acts of the consciousness. The self-givenness of consciousness is thus not seen as the point of departure for phenomenology, but rather a problem that needs to be phenomenologically explained.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Enström, Ann. "Känsla för skådespelarkonst : mot en förståelse av tysta kunskaper och görandets fenomenologi." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120380.

Full text

Abstract:

The primary argument in this thesis is that the common assumption that an actor has emotion inside him- or herself which can be evoked and projected outwards is an outdated misconception. A proposition is made to replace this possessive acting model, which underpins the realist tradition and is based on the popularized aspects of Stanislavsky’s system for actor training, by a situational acting model. This new model is founded on the idea that emotion is something that actors “do”. Furthermore, a theory of this situational model is advanced where the actor is seen to perform emotion in an interplay with action in three different ways: in the world symbolically as an expression, of the world phenomenologically as in-sensing or out-sensing, and with the world as a becoming – which opens the actor up to greater forces of nature and society. The material in this thesis has been focused on from both a contextualizing and a theoretic perspective. The contextualizing perspective places the actor’s doing of emotions in a historical context. The theoretic aspect concentrates on how performing emotions is realized in practice, and it proceeds from an analysis of two contemporary Swedish examples: the actresses Lena Endre in the role of Lady Macbeth at the Royal Dramatic Theatre in Stockholm in a production of William Shakespeare’s Macbeth from 2006, and Mia Skäringer in her stage show Horny as Hell and Really Holy from 2010. In exploring this material, a combination of Paul Ricoeur’s “hermeneutics of suspicion” and Paul Stoller’s ”sensuous scholarship” is applied. A synthetic theoretical approach is employed that is set on a phenomenological foundation in combination with theories of emotion and affect as well as gender theory and theatre theory. The discussion is informed by Michael Polanyi to gain an understanding of tacit knowledge and the role of kinesthesia; by Simone de Beauvoir to establish a perspective on the body as a situation; by Sara Ahmed to see the potential for a cultural politics of emotion and a queer view of intentionality; and by Maurice Merleau-Ponty to propose a way of looking at the human being as being of the world as opposed to in the world. Interpretations of a few of Gilles Deleuze’s and Félix Guattari’s concepts such as rhizome, becoming, and body without organs, are added to this list in order to provide a background for what the third way of doing emotion is about.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Lindberg, Joacim. "Vändpunkter : En studie om subjektiva upplevelser av vändpunkter som begrepp och fenomen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52499.

Full text

Abstract:

Med fenomenologisk ansats strävar denna uppsats att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av fenomenet vändpunkt, mer specifikt handlar det om att undersöka upplevelsen av fenomenet i sig men även själva processen och dess påverkan. Materialet har samlats in via öppna intervjuer. Jag menar att intervjupersonernas subjektiva upplevelse av fenomenet vändpunkter kommer fram i denna uppsats. Analysen av materialet visar att det finns både likheter och olikheter i informanternas upplevelse. Bland annat har vändpunkterna beskrivits som händelser som förändrar tankemönster och referensschema. Själva händelseförloppet i sig har först upplevts av känslor som rädsla, osäkerhet och skrämmande. Efter har känslorna bytts ut mot mer positiva sådana, så som befrielse, frihet, glädje och lättnad. Vändpunkterna som undersökts har, för att förtydligas, kategoriserats efter deras påverkan på personen ifråga. Jag har i kategoriseringen tagit hjälp av en egenuppfunnen metafor. Sammanfattningsvis har undersökningen lämnat efter sig ett intresse att spinna vidare när det kommer till vändpunkter, exempelvis kan man göra en bredare undersökning med mer fokus på ålder, erfarenheter och referensscheman.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Evertsson, Thorbjörn, and Per Lycke. "Vilka friskfaktorer finns hos långtidsfriska? : en fenomenologisk studie." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-423.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen. IPA syftar till att data tolkas och översätts för att det sedan skall vara möjligt för forskaren att söka mönster i respondenternas livsberättelse, utifrån dessa mönster bildas teman som i sig ges en språkdräkt. Det har framkommit fem teman i denna undersökning; fysisk aktivitet, sociala relationers betydelse för individen, förhållningssätt till arbete och fritid, arbetsinnehåll och återkoppling och till sist fritidssysselsättning. Alla dessa teman har betydelse för respondenternas välmående i någon grad på deras arbete och fritid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Jansson, Helena, and Ingalill Laurell. "Innebörden av god handledning bland sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5361.

Full text

Abstract:

Supervision has a strong impact on students` professional development. It is during clinical education that students will receive help in linking theory and practice. This study aimed to describe the meaning of good supervision among nursing students in clinical practice. A qualitative design was used. Nine nursing students in western Sweden, who had all experienced good supervision in clinical practice, were interviewed.The interviews were analyzed using a descriptive phenomenological methodology.The meaning of the phenomenon, good supervision in clinical education among nursing students, was shown as the students were gradually piloted to increased responsibility. The students felt secure with their supervisor and the environment in which supervision takes place, and have continuously moments for communication and reflection with their supervisor. A prerequisite is that the supervisor is involved and actively present. Good supervision also means that students have confidence to act independently, and have the opportunity to prepare for new situations. Finally good supervision means that the supervisor shows an understanding attitude to the students` lack of clinical experience.
Handledning har en stark påverkan på studentens professionella utveckling. Det är under den verksamhetsförlagda utbildningen som studenten ska få hjälp att knyta samman teori och praktik. Syftet med studien var att beskriva innebörden av god handledning bland sjuk- sköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. En kvalitativ design användes. Nio sjuksköterskestudenter i västra Sverige intervjuades, som alla hade erfarenhet av god handledning i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med en deskriptiv fenomenologisk metod. Fenomenet god handledning i verksamhetsförlagd utbildning visade sig som att studenten successivt lotsas till ett ökat ansvar. Studenten kände sig trygg med handledaren och i den miljö där handledningen skedde, och hade kontinuerligt möjlighet till kommunikation och reflektion med handledaren som var engagerad och aktivt närvarande. Studenten hade möjlighet att agera självständigt och förbereda sig inför en omvårdnadssituation. Slutligen visade sig god handledning när handledaren visade förståelse för studentens bristande erfarenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Karlsson, Victor. "Upplevelsen av det svenska anstaltslivet : En fenomenologisk studie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24851.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom ämnet visade på att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkställighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, självkänsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna män från samma anstalt där det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav både idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet från intervjuerna visade på att upplevelsen av anstaltslivet kännetecknas av ett närvarande moment av oförutsägbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvårdare samt att utomstående sociala relationer kompliceras. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Engström, Franklin Linn, and Wilhelm Tosser. "”Jag skulle önska att de lyssnade mer på mig, på mina behov än på mallens behov” : Unga kvinnor med självskadebeteende och deras levda erfarenhet av svensk psykiatrivård." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201140.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att lyfta fram unga kvinnor med självskadebeteende och deras levda erfarenheter och upplevelser av svensk psykiatrivård. Vi ämnar undersöka hur kvinnorna upplever bemötandet av vårdpersonalen, vilka handlingsalternativ de upplever har varit möjliga i kontakten med densamma och hur detta påverkat deras syn på sig själva. Vidare vill vi förstå hur kvinnorna upplever att deras vård påverkat deras syn på framtiden. Materialet har vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin på grund av deras självskadebeteende. Både teori och metod tar i stor utsträckning avstamp i det fenomenologiska perspektivet. I analysen framkom det att kvinnorna ofta upplevde att de inte blev tagna på allvar eller lyssnade till. Kvinnorna upplevde att handlingsalternativen till en början var begränsade och att de därför överlämnade vården i läkarnas händer. Diagnoserna de fick gav dem med tiden en viss motmakt i mötet med personalen. Diagnoserna gav dem även ökad förståelse för dem själva och möjliggjorde en distinktion mellan dem och deras sjukdomar. Två, av de tre kvinnorna, ser ljust på framtiden medan den tredje kvinnan har svårt att veta vad hon kan förvänta sig av framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Shatri, Florenta, and Elma Mikullovci. "Berättelser om hemlandet, migrationen och framtiden : En fenomenologisk studie om att leva utanför sitt hemland." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60306.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen har varit att söka förståelse för hur migranter som lämnar sitt land upplever flytten till ett nytt land. I vår uppsats har det varit viktigt att lägga fokus på det som intervjupersonerna tagit fram som betydelsefullt i deras liv. Vad de har för erfarenheter och upplevelser från två länder samt hur deras liv ser ut idag. I uppsatsen finns ett försök att anta ett fenomenologiskt tankesätt, där aspekter av fenomenologin lyfts upp. Uppsatsen utgår från tre kvinnors livsberättelser. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån socialpsykologiska teorier. Tolkningen och analysen av intervjuerna redovisas i fem olika teman som i en kronologisk ordning ger en djupare förståelse för intervjupersonernas livsberättelser. Resultatet visar hur dessa kvinnor har upplevt svårigheterna med att migrera möta ny kultur där nya normer och värderingar dyker upp. Resultaten visar också hur dessa kvinnor känner ett inre utanförskap, där de menar att de alltid kommer vara främlingar i andras ögon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Björk, Stefan. "Män möter mödravård : om betydelsen av "vi" i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124492.

Full text

Abstract:

I dagens Sverige är det en självklarhet att blivande pappor skall vara delaktiga och engagerade i graviditet, förlossning och omvårdnad av det nyfödda barnet. De flesta pappor är med vid besöken på barnmorskemottagningen inklusive ultraljudsundersökningen, deltar i föräldrautbildningen och är med vid barnets födelse. Ändå uttrycker många pappor missnöje med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. När de tillfrågas om saken uppger de ofta att de känner sig utanför, osynliga och ovidkommande. Den här studien är ett försök att bättre förstå de upplevelserna. Studien grundar sig på intervjuer med tio svenska pappor. Pappornas berättelser om mötet med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården analyserades med en narrativ forskningsansats där särskilt fokus lades på hur de i berättelsen förekommande personerna framställdes eller positionerades. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre punkter: (1) Mödrahälsovårdens fokus på de fysiska aspekterna av graviditet och förlossning innebär att den blivande/nyblivna pappan kan ha svårt att finna en meningsfull plats eller position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. (2) De intervjuade pappornas berättelser om dessa möten kan grovt sett indelas i "vi"-berättelser där pappan fann en obesvärad position och "jag"-berättelser där han inte gjorde det. Detta har jag tolkat som att papporna i dessa möten eftersträvade en "vi"-position där graviditet och förlossning kunde bli en för mamman och pappan gemensam angelägenhet. (3) Svårigheten att finna en obesvärad position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård har i första hand att göra med att den blivande/nyblivna pappan inte är gravid, inte att han är man. Det är huruvida kroppen är gravid eller inte gravid som skapar gränsen, inte vilket kön kroppen har. Den sökta "vi"-positionen kan därför betecknas som könsirrelevant. En slutsats är att om mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård vill göra den blivande mammans partner verkligt delaktig i graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är den relevanta frågan: hur kan man bidra till att den blivande/nyblivna mammans partner kan finna en position som bättre inkluderar honom/henne i detta möte? En möjlig sådan position är den i denna studie påvisade "vi"-position där graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är en för båda föräldrarna gemensam angelägenhet. Att ge plats för en "vi"-position innebär också att sträcka ut tidsperspektivet från graviditetens här-och-nu förbi den annalkande förlossningen till det som kommer därefter: föräldraskapet -- oavsett vem som har varit gravid.
In contemporary Sweden it is a matter of course that prospective fathers should be involved in pregnancy, childbirth and care of the newborn. Most fathers are present at the visits to the antenatal clinic, including the ultrasound examination; they participate in parental education classes; and they are present at the birth of their child. Yet many fathers express dissatisfaction with prenatal care, delivery care and postnatal care: they frequently feel excluded, invisible and irrelevant. This study is an attempt to better understand those experiences of exclusion, invisibility and irrelevancy. The study is based on interviews with ten Swedish fathers. Their narratives about their encounter with prenatal, delivery and postnatal care were analysed with a phenomenological--hermeneutic narrative approach. Special attention was paid to the way the major characters were positioned in the father's narratives. The results can be summarised in three points: (1) The strong focus in health care on the physical aspects of pregnancy and childbirth may make it difficult for prospective and new fathers to find a meaningful position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care. (2) The narratives of the interviewed fathers can be roughly divided into "we"-narratives where the father found an untroubled position and "I"-narratives where he didn't. I take this to mean that the fathers sought a "we"-position where pregnancy and childbirth could become a joint concern for the mother and the father. (3) The difficulty of finding an untroubled position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care is first and foremost a consequence of the fact that the prospective/new father is not pregnant, not of the fact that he is a man. It is whether the body is pregnant or not that matters, not the sex category to which the body belongs. The desired "we"-position can therefore be characterised as gender irrelevant. One conclusion is that for prenatal, delivery, and postnatal care to truly involve the expectant mother's partner in pregnancy, childbirth and care of the newborn, they need to seriously consider the question of how they can help the prospective mother's partner to find a position that better includes him/her in this encounter. One possibility is the "we"-position that this study emphasizes. This is a position in which pregnancy, childbirth and care of the newborn is a joint concern for both parents. Making way for a "we"-position also means widening the time perspective from the here-and-now of pregnancy, beyond the approaching childbirth to what comes next: parenthood -- no matter who was pregnant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hyrske, Fanny. "Ljusprojektioner och ränder : om magiska ögonblick och skapandet av en gestaltningsmetod." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4961.

Full text

Abstract:

Hur upplever vi former och färger när de flyttas från ett papper till ljusprojektioner? Det här är en av frågorna jag ville få svar på när jag började med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla för, Ljusprojektioner och ränder. Det är ett experimenterande arbete där former, mönster och den upplevda erfarenheten av dem har undersökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Studien har utförts i form av två designpedagogiska experiment på Konstfack tillsammans med sju deltagare. Genom att laborera med projektioner och ljus har nya former och mönster skapats. Olika ränder projicerades på deltagarnas kroppar och i detta möte skapades oväntade uttryck, som jag valt att kallat för ”magiska ögonblick”. I samspel med projektionerna agerade deltagarna intuitivt genom att röra sig i rummet och en sorts performance skapades i stunden. Den performativa akten skapade nya uttryck och former och utmynnade sig i en metod som jag kallar för Performativ design. Performativ design kan användas som en alternativ designprocess i skapandet av form och mönster och ett arbetssätt som jag vill uppmana bildlärare att utveckla vidare. Utöver den teoretiska delen, består arbetet även av en visuell gestaltning av projektet som presenteras i en separat bilaga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Wiberg, Larsson Bodil. "Sammenhæng i genoptræning : relateret til rygsygdom og den danske strukturreform." Thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3142.

Full text

Abstract:

Baggrund: Sammenhæng i sundhedsvæsenets aktiviteter er et aktuelt fokusområde. Den danske strukturreform af 2007 tilsigtede, udover at videre udvikle et demokratisk styret offentligt sundhedsvæsen, at skabe sammenhæng, effektivitet og kvalitet i sundhedsvæsenet. Denne undersøgelse ser nærmere på begrebet sammenhæng. Formål: Belyse fænomenet sammenhæng i genoptræning i relation til rygsygdom og i relation til strukturreformen. Metode: Undersøgelsen rummer kvalitative gruppeinterviews af patienter og sundhedsprofessionelle og en modificeret fænomenologisk analysemodel. Teorigrundlaget er tre forskellige perspektiveringer; et sundhedsplanlæggende-, et subjekt- og et integrationsperspektiv. Resultater: Sammenhæng i genoptræning er når udgangspunktet for genoptræningen er en klar diagnose, når genoptræningen subjekt orienteres, når ræsonnementer vedrørende ressourcer tænkes ind i genoptræningen og når den faglige kapacitet udnyttes maximalt. Konklusion: En klar diagnose er helt central for sammenhængen både for patienter og terapeuter. Strukturreformen har forandret rammerne og ansvarsfordelingen for genoptræning, men har ikke i sig selv forbedret sammenhængen. Sammenhæng kan relateres til evalueringsmodellen indeholdende struktur, proces og resultat.
Background: Cohesiveness in health care activities is a current topic. The Danish structural reform of 2007 intended to create coherence, efficiency and quality in health care and to further the development of Denmark´s democratically run public health care system. Purpose: This study aimed to look more closely at the phenomenon of cohesive rehabilitation in relation to the structural reform, particularly regarding low back pain. Method: The investigation used group interviews with patients and health professionals, and a modified fenomenological model of analyses. Its theory is based on three different perspectives: a health planning perspective, a particular subject perspective and an integration perspective. Results: Cohesive rehabilitation exists when the basis for rehabilitation includes an evident diagnosis, subject orientated, considerations of resources, and completely exploited professional knowledge. Conclusion: An evident diagnose is a crucial aspect of cohesive rehabilitation for both patients and health professionals. Although reform changed the settings and responsibilities of rehabilitation it did not increase cohesiveness. Cohesiveness can be related to the model of evaluation including structure, process and outcome.

ISBN 978-91-86739-04-1

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hedberg, Emma. ""Att Hjälpa eller stjälpa" : en kvalitativ fenomenologisk studie av klassrumsmiljön för barn med ADHD." Thesis, Gotland University, Institutionen för speldesign, teknik och lärande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-524.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet. I resultatavsnittet har jag gjort en analys av det insamlade intervjumaterialet. I analysen har jag använt mig av litteratur som ett analysverktyg, för att se likheter och olikheter mellan det insamlade materialet och litteraturen. De slutsatser jag kommit fram till är att det sker förändringar i skolan idag både till det bättre och sämre för barn med ADHD. Att pedagogens förhållningssätt vad det gäller förändringar också är det avgörande, är en annan viktig slutsats. Den främsta slutsatsen man kan dra är ändå att de bristande resurser informanterna upplever kan motverka eleverna, trots allt har sin grund i skolans ekonomi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Karim, Sylvia. "Dyslexi i klassrummet." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1892.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts. Tidig upptäckt är central. I skolan är skräddarsydda lösningar det optimala eftersom dyslexi kan se olika ut hos olika individer. Uppsatsens syfte har varit att studera hur dyslektiker upplever undervisningen i klassrummet.

Jag har observerat en klass med dyslektiker. Stress och frustration var påtagliga i klassrummet. Efter observationen genomfördes två intervjuer. I intervjun med eleven framkom att han kopplade ihop dyslexi med låg moral. I intervjun med mamman framkom att hon ansåg att dyslexi var skolans ansvar. Undervisningen kan upplevas som stressfull beroende på de krav, förväntningar och åsikter man själv har med sig till klassrummet.

Nyckelord: Dyslexi, Observation, Fenomenologi, Subjektivitet, Livsvärld

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Martinsson, Ewa, and Gunilla Waern. "Upplevelser av att vara närstående till personer som drabbats av stroke : en intervjustudie." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1084.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Pröckl, Steen Maria. "I dansen förhåller sig min kropp och mitt beslut magiskt till varandra : En fenomenologiskt orienterad studie av danspedagogens praktik." Thesis, Södertörn University College, Centre for Studies in Practical Knowledge, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3614.

Full text

Abstract:

This essay is an attempt to portray and explain my work as a dance pedagogue as well as an epistemological overview of the skills and knowledge I use when I teach. The study is phenomenologically oriented and the examples used are from the years when I was teaching at the University College of Dance in Stockholm. The primary objective of the study was to illustrate the practical knowledge of my teaching by examining what lies in the mind and gaze of the dance pedagogue while teaching.

Having finished my essay I realize that it has come to be primarily about the body. How the knowledge that is imprinted in my body can only be conveyed when I have a student to teach and how I feel that the intermediary of knowledge occurs. Other recurrent themes are the relations of thought and consciousness to the body. The study of how mind, consciousness and body work together in the practices of dance is yet in its infancy and an area of research that I would like to investigate further.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Roth, Maria. "Möte med främling ur ett livsvärldsperpektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14207.

Full text

Abstract:

Dagens arbetsvillkor präglas av att vara föränderliga där idealet är flexibilitet. En följd av detta är att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfälliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojämlikhet. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstå den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal på arbetsplatsen. Metoden som använts är fenomenologisk med hermeneutiskt inslag. Datamaterialet består av öppna intervjuer med fem ordinarie personal med erfarenheter av att arbeta med inhyrd personal. Resultatet visar att mötet med inhyrd personal kännetecknas av känslan att vara otillräcklig. Då även ordningen förändras blir konsekvensen att deltagarna tvingas ta en annan arbetsroll. Lösningen är ofta att de inhyrda underordnas in i arbetslaget. Tolkningen av resultatet är att deltagarna ser de inhyrda som främlingar som representerar ett hot mot ordningen.
The working conditions of today are characterized by being shifting, where the ideal is flexibility. A consequence of this is that labor relations tend to be more temporary and superficial. Previous research show that temporary workers experience alienation and lack of power, which illustrates an inequality. Based on this background, this study aims to describe and understand the regular staff´s experience of meeting with temporary workers in the workplace. The method used is phenomenological with hermeneutic element. The data consists of open interviews with five regular staff members who have experience of working with temporary workers. The results show that the meeting with temporary workers is characterized by a feeling of being inadequate. As the routine is changing the participants are forced to take a different role. Often the solution is to subordinate the temporary worker into the team. The interpretation of the results is that the participants see the temporary workers as strangers, who represent a threat to the system.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sundmark, Katrin. "Religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier : En jämförande studie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75022.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Stephan, Niklas. "Landskapets antropologi : Om människor, platser och relationer dem emellan." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialantropologi, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3069.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Andersson, Josefine, and Ljungcrantz Jessica Gran. "En fenomenologisk studie om pedagogisk dokumentation : Varför gör vi det här egentligen?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9373.

Full text

Abstract:

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder. Studiens resultat visar ytterligare att pedagogerna i huvudsak tolkar det aktuella begreppet som dokumentation av barns utveckling och att verksamhetsutvecklingen därför hamnar i skymundan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Redina, Olga. "Tillgänglighet i kulturmärkta hus." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15133.

Full text

Abstract:

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten. Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen.
This work investigates the visually impaired and blind perceptions of the public environment, and highlights opportunities and practical designs that enable the visually impaired being in public. The work deals with two different opposing interests: the conservation value and the disabled peoples capability in public space. I examined how the visually impaired and blind people orient themselves in public places and how I could apply their knowledge in a stairwell at Birger Jarlsgatan 20 in central Stockholm, which is landmark, specifically “blåmärkt”. Through theory, interviews, observations and self-reports, I could form an idea of how people orient themselves in the public space. I could locate dangerous places in the relevant room and got ideas about how it is to not to take advantage of the visual world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hedström, Karolina. "MAGI SOM KREATIV OORDNING : En undersökning om skapandeprocessen av nya ritualer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341519.

Full text

Abstract:

This study explores the creative aspects of creating new rituals and what it tells us about humans as cultural beings. It focuses on individual stories from participants who through interviews and questionnaires have told their experiences of creating or re-shaping rituals for individual purposes. Emphasis is on the practical shaping of the ritual and the participants thoughts on it.The results points to the creating of new rituals as experimenting and as a creative expression. With theories and prior research in ritual psychology, phenomenology and ritual criticism the study shows how individual stories of creation show worldviews and phenomenon through ritualization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Vestman, Ellinor. "Leroplanen : En studie om drejningens hemvist i skolan." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5142.

Full text

Abstract:

Examensarbetet undersöker kroppens lärande, hur det kan gå till när man lär in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. Frågeställningen lyfter vilka förmågor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan läras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lärandet utifrån aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och två skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfällen med människor både i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt från skolbarn till pensionärer och de har fått lära sig grunderna i drejningsteknik. Egna demonstrationer och instruktioner jämförs med andra lärares, både verksamma lärare, en krukmakare och några lärare på YouTube, s.k. "Tubers". Resultatet visar hur kunskapen sitter i en kroppslig upplevelse som är unik för varje individ och alla lärare i undersökningen instruerar drejning på olika sätt. Målet med drejningen har präglats av rummets kontext. Ibland kan det sociala samspelet vara viktigast, ibland är det färdiga föremålet eller betyget. Undersökningen visar att deltagarna kan, genom att träna på en teknik, utveckla andra förmågor, som att uppmärksamma sin egen kropp och koncentrations- och associationsförmåga. Deltagarna övar den rumsliga/spatiala förmågan att både se och känna tredimensionell form. Förutom att uppmärksamma estetiska kvaliteter i form är det ett producentbetonat sätt att arbeta med form som kan vara stärkande för individen och som utvecklar kreativ kompetens. I utställningen presenteras resultatet av undersökningen som en installation uppbyggd av resterna och föremålen från olika workshops. Tillsammans med egna experiment är de sammanställda till en helhet - som ett nedslag i tiden. Där finns en blandning av bruks- och kultföremål och ett litet "krukmakeri", en öppen verkstad på vernissagen. Gestaltningen handlar om takt, ton, rörelse och naturlagar. Kretslopp och leran som återvinningsbart material. Jag har velat skildra den fenomenologiska upplevelsen av att dreja, hur tiden snurrar och kroppen bebor tiden och rummet här och nu och hur kunskap uppstår genom närvaro och uppmärksamhet i världen. Här och nu får kärlet sin kropp, mynning, buk, fot och hals. Min gestaltning är ett solsystem, drejskivan är ett färdmedel och hänkelpressen ett vapen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Larsson, Kristian. "Augmented Reality (AR) : En undersökning av hur ett verk i AR upplevs." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4884.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ahlin, Camilla, and Olivia Ahlstrand. "Hur har dagen varit? : En fenomenologisk studie kring hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125692.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning. Det som ligger till grund för detta syfte är frågor kring hur förskollärare upplever sitt eget och vårdnadshavarens bemötande och vilka förutsättningar som ger möjlighet till kontakt. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studien grundar sig på material från tio stycken intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavare är viktig men inte helt problemfri. Tid, personaltäthet och ansvarsfördelning är det som förskollärarna upplever ha störst påverkan på fenomenet kontakt. En av våra slutsatser är att förskollärarna upplever att kontakten till vårdnadshavare är betydelsefull i det avseende att det gynnar barnens välmående och känsla av trygghet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Emanuelsson, Jennifer, and Lina Jordeus. "Samverkan utopi eller verklighet? : En kvalitativ studie om klasslärares erfarenheter och upplevelser av samverkan med fritidshem." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10135.

Full text

Abstract:

InledningFritidslärare tillbringar mycket av sin tid i skolan under den obligatoriska delen av skoldagen och då förväntas det ske en samverkan med de klasslärare som arbetar där. Vid en genomgång av tidigare forskning och litteratur kring fenomenet samverkan mellan skola och fritidshem framkommer att fenomenet vanligtvis studerats utifrån fritidslärares perspektiv. Det är därför intressant att undersöka hur klasslärare upplever denna samverkan.SyfteSyftet med studien är att undersöka klasslärares erfarenheter och upplevelser av samverkan mellan skola och fritidshem. Frågor som uppsatsen söker svar på är vad innehållet i samverkan är, vad de lyfter fram som viktigt för att samverkan ska fungera samt vad de har för upplevelse av fritidslärarens roll i samverkan under skoltid.MetodEftersom syftet med studien är att undersöka några individers erfarenheter och upplevelser av ett specifikt fenomen bygger studien på kvalitativ metod med utgångspunkt i en fenomenologisk metodansats. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsverktyg. Intervjuerna var sex till antalet och genomfördes med klasslärare från årskurs ett till fyra.ResultatResultatet från undersökningen visar att den samverkan som enligt de intervjuade klasslärarna sker mellan skola och fritidshem under skoltid är komplex. Det är många faktorer som påverkar innehåll och kvalitet. Samtliga informanter är överens om att varierat arbetssätt och helhetssyn är de mest centrala delarna av samverkan. I fråga om vilka faktorer som påverkar kvaliteten på samverkan lyfter de särskilt fram organisation och rektors ansvar, gemensam planeringstid samt kommunikation. Dessa faktorer har de lite olika syn på, delvis beroende på i vilken kommun de arbetar. Slutligen visar också undersökningen de intervjuade klasslärarnas upplevelse av fritidslärarnas roll i samverkan under skoltid. Där skiljer sig upplevelserna åt och är i högre grad beroende av den samverkande fritidslärarens personlighet än av dennes yrkesroll även om yrkesrollen givetvis påverkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Anrin, Johan. "Det måste vara intressant! : En kvalitativ studie om fritidspedagogers villkor kring att arbeta med IKT." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133024.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka villkoren för fritidspedagoger att arbeta med informations- och kommunikationsteknik (nedan förkortat IKT) på fritidshemmet med hjälp av en kvalitativ metod (intervjuer). Det teoretiska perspektiv som studien utgått ifrån är fenomenologi, och därav blev resultatet av min uppsats tre livsvärldar inom IKT som informanterna i studien konstruerade. Dessa tre livsvärldar blev motivation, förutsättningar och kunskap. De informanter som konstruerat dessa livsvärldar är 4 fritidspedagoger och 3 personer som har IKT-ansvar som en del av sina arbetsdagar. Resultatet visade att de tre kategorierna gick in i varandra, men tyngdpunkten låg ändå i kategorin motivation. Fritidspedagogers arbete med IKT är beroende av hur pass motiverade och drivna de är som pedagoger kring just fenomenet IKT. Att vissa förutsättningar saknas, som till exempel planeringstid eller kunskaper kring området, påverkar också i hur stor utsträckning pedagoger använder IKT. Slutsatsen blir därför att användandet av IKT på fritidshem beror dels på hur motiverade fritidspedagogerna är kring att söka kunskap och arbeta med IKT, dels på hur starkt motiverad ledningen på skolorna är med att arbeta med IKT. Det vill säga hur pass motiverade de olika yrkeskategorierna inom skolan är för att ge bra förutsättningar till fritidspedagoger för att kunna arbeta med IKT.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Jonsson, Louise, and Sandra Kristoffersson. "Att utveckla språkliga strategier i engelskundervisning : En kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31689.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie medfenomenologisk ansats. Problemområdet som ligger till grund förstudien är att tidigare forskning visar att språkliga strategier ärkomplexa att utveckla och observera hos elever. Problematiken kaninnebära svårigheter för lärare att skapa förutsättningar för elever attutveckla språkliga strategier. Syftet med studien var att undersökahur lärare upplever och beskriver sitt arbete med språkligastrategier. Slutsatsen är att lärarna i studien talar om utveckling avspråkliga strategier som socio-affektiva. De språkliga strategier sombeskrivs av lärarna är konkreta och innebär till största del att göra sigförstådd genom att kunna omformulera sig vid problem, samt attförstå genom att lyssna till helheten och de ord som är bekanta.Ytterligare fördjupning skulle kunna ske inom de olika kategoriernaav språkliga strategier och vidare forskning kring metakognitivastrategier och kognitiva strategier upplevs som nödvändigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Thörnberg, Pella. "Förskollärarnas upplevelse av begreppetundervisning : En studie med fenomenologisk ansats." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37436.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka förskollärarnasupplevelse av undervisning i förskolan samt ta reda på vilka kännetecken som står bakomförskollärarnas egna berättelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av forskning kring undervisning iförskolan, förskolans didaktiska perspektiv samt olika definitioner av begreppet undervisning iförskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där kvalitativa intervjuer använts för attsamla in empiri. Bearbetning av intervjusvaren har gjorts med hjälp av en fenomenologiskanalysmetod. Resultatet visar att essensen bakom förskollärarnas berättelser består av trekonstituenter: medvetenhet, interaktion samt spontanitet. Studiens slutsats visar att förskollärarna hartagit till sig begreppet undervisning och applicerar det på olika innehåll under hela dagen i förskolansutbildning.

Godkännande datum: 2019-06-07

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lundborg, Johan. "Motivadå? : En fenomenologisk självstudie i tubaövning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77132.

Full text

Abstract:

Denna självstudie handlar om min motivation kopplat till min övning på instrumentet tuba. Syftet med studien är att, ur ett fenomenologiskt perspektiv, belysa aspekter som är viktiga för mig själv när det kommer till vad som gör mig motiverad att öva tuba. Bakgrunden till studien är att jag själv ville få mer inblick i övningsteknik och möjliga orsaker till min egna motivation, och möjliga anledningar till brist på motivation. Som metod till studien har jag använt mig av loggboksskrivande. Loggboksinlägget har sedanlegat till grund för studien, och det är analyser av loggboksinläggen som ligger till grund för arbetets resultat samt diskussionen kring resultatet.
This self-study is about my motivation and its ties to my tuba practicing. The purpose of this study is to shine light on the aspects that makes me motivated to practice the tuba. This is done through a phenomenological perspective. The background to the study is that I wanted to get better insights in practice techniques and insights in my motivation, and possible reasons to why I am not motivated sometimes. The method of choice has been writing in a journal. The journal entries have then been the foundation for the study, and the analysis of the entries are what lies as a foundation for the result, and the discussion behind the result.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Gran, Sofia. "Ser du ornamentiken? : En fenomenologisk studie om tre unika guldhalskragar från folkvandringstiden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352957.

Full text

Abstract:

The Migration period gold collars from Ålleberg, Färjestaden and Möne are three unique objects with a large amount of ornamentation. Ornamentation is often studied in a close perspective. This study goes from the normally used close perspective and studies the gold collars at a distance in their current museum environment at Statens Historiska Museum, SHM. The aim of the study is to nuance the research on gold collars ornaments by depriving from the perspective of museum. The main issue is how the collars appear at a distance and in motion and what knowledge the observation of the collars can contribute with. In order to answer the questions and fulfil the purpose of the study the theory is phenomenology. This is also included in the method, which is focused observation. The essay also indirectly tests if phenomenology is possible to use in a controlled environment. The Research material is primarily based on the observations of the gold collars in Statens Historiska Museum. It is also based on previous research and literature studies. The conclusion of the essay was that all three gold collars ornamentation appear similar at a distance, although there was a small difference in the ornamentation. Another conclusion is that it is not possible to say anything new about the social function of the collars in their present context, but that it could provide evidence of a theory presented by previous researchers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Stenmark, Josefin. "Övning av etyder : En fenomenologisk självstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38998.

Full text

Abstract:

Självstudien har som syfte att skapa en fördjupad förståelse av vad det innebär att öva etyder. Utgångspunkten är tre etyder för cello som övas vid tio tillfällen var. Dessa övningstillfällen har dokumenterats med videoobservation och loggboksskrivande som metoder. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv som utgångspunkt och i arbetet belyses även relevant litteratur och forskning inom området övning. Resultatet av studien beskrivs i olika teman utifrån de mönster som synliggjorts i loggbok och videoupptagningar. Temana handlar om delar och helhet som en strategi, generella och etydspecifika övningsstrategier, övning och spel, upplevelser av övningspassen samt reflektioner och lärdomar. Dessa visar att övning av etyder påverkas av val av övningsstrategier, relationen mellan del och helhet samt balansgång mellan övning och spel. Den sammantagna upplevelsen av övandet av etyder i relation till ovannämnda faktorer utgör en grund för egna reflektioner och idéer om fortsatta forskningsområden.
The self-study has the purpose of creating a deeper understanding of what it means to practice etudes. The base materials of the study are three etudes for the cello that have been practiced on ten occasions each. The practice occasions has been documented through the method of video observation and the writing of logbook.The study occurs through a phenomenological perspective and uses relevant literature on the topic of practice. The results are depicted as themes deriving from the patterns that have been made visible through video observation and writing of logbook. The themes deal with parts and the whole as a strategy, general and etude specific practicing strategies, practicing and playing, experiences of practicing sessions, and reflections as well as lessons learned. These themes show that practicing of etudes is affected by choices of strategy, the correlation between the whole and the part and the weight put into either playing or practicing. The combined experience of practicing etudes in relation to the factors mentioned above form a foundation for self-made reflections and ideas for future research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Nordström, Anna-Lena. "Trädgård och rumsliga upplevelser." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3259.

Full text

Abstract:

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Engström, Anna. "Att inte bara överleva, utan fortsätta leva : en fenomenologisk studie om trafikskadades liv efter olyckan." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-3982.

Full text

Abstract:

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts. Resultatet visar att skadan leder till en begränsad livssituation vilket upplevs som frustrerande. Men en acceptans uppstår och förändrade insikter om livet görs. De trafikskadade upplever att de i vissa situationer utsätts för människors bristande förståelse. Detta kan gälla då de behöver längre tid på sig att genomföra en aktivitet eller då deras skada gjort att utseendet förändrats och detta uppfattas som jobbigt och besvärande. De trafikskadade upplever att få ingå i sociala sammanhang samt att få stöd och förståelse från omgivningen som oerhört viktigt och betydelsefullt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Wallin, Pavlina. "Jag förlitar mig inte alls på pensionssystemet, när man blir gammal får man försörja sig själv! : En intervjustudie om människors upplevelser av det nya pensionssystemet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68654.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att genom intervjuer ta del av hur individer i åldrarna 20-29, 30-39,40-49 och 50-59 år resonerar om pensionsåldern och pensionssystemet som infördes 1/1-1999. Hos mina informanter är missnöjet stort mot pensionssystemet som de menar inte är rättvist. De menar också att pensionsåldern borde vara mer flexibel utifrån vad för slags arbete individen har haft, men att 65 år är ett bra riktmärke för pensionering. Vidare menar mina informanter att den form av deltidpension som fanns på 1980-talet borde införas igen, då det skulle gynna dem som snart skall gå i pension och de som är arbetslösa. Men det skall inte vara tvång att ta deltidspension utan helt frivilligt och det skall ske i samförstånd med arbetsgivaren. Att som ung också börja pensionsspara är något som informanterna anser är viktigt. Det för att den dagen man blir pensionär så tror inte informanterna att det finns tillräckligt med pengar i pensionssystemet. Därför menar de att det är viktigt att ha ett eget pensionssparande så att man får en värdig livsföring som pensionär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Sunde, Hans Viken. "Opplevinga av eit meiningsfullt tilvære : Ei kvalitativ intervjuundersøking." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for voksnes læring og rådgivningsvitenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-14012.

Full text

Abstract:

Gjennom intervju i fenomenologisk tradisjon har eg undersøkt tre unge menn si oppleving av meining i deira eigne liv. Forskingsdeltakarane vurderar sjølv kva hendingar som er relevante. På bakgrunn av intervjua har eg prøvd å finne ein essens i opplevingane. Inspirert av kodingsprosessane i Grounded Theory har eg komme fram til fem kategoriar som representerar ulike måtar forskingsdeltakarane opplever meining på. Eg prøvar vidare å seie noko om kva samanheng det ser ut til å vere mellom kategoriane. Resultata frå analysen munnar ut i ein kontekstuelt forankra lokal teori. Den lokale teorien blir i drøfta i lys av generelle teoriar og tidligare empirisk forsking. I drøftinga ser eg at forskjellige teoretiske utgangspunkt bidreg til ei rik forståing av meining som omgrep. Til slutt ser eg på kva mine funn og drøftingar betyr for forsking og praksis innanfor rådgivingspedagogikk. Eg konkluderar med at meining som omgrep er relevant for menneske generelt og rådgivarar spesielt.
In this research paper I will present the results of analysis based on the interviews of three young men and their experiences with meaning in their own lives. The interviews are placed within a phenomenological tradition, and the participants themselves decide what experiences are deemed relevant. Inspired by the coding processes of Grounded Theory I have searched for an essence of the experiences the participants share. Through categorical analysis I have reached five categories, which intend to describe the different ways in which the participants experience meaning. By looking at the interaction between the categories I reach a contextual local theory. This local theory is discussed in light of general theory and previous empiric research. In the discussion I will point out how the different theoretical views contribute to a rich understanding of meaning as a concept. Based on my general discussion I look at what impact my findings may have on future counselling research and practice. I will conclude that the concept of meaning should be relevant to human beings in general and counsellors in particular.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Söderblom, Anne-Marie. "Vårdpersonalens upplevelse av personcentrerat förhållningssätt i vården av personer med demenssjukdom : en fenomenologisk studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4822.

Full text

Abstract:

Studiens syfte har varit att beskriva vårdpersonalens upplevelse av hur de utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i vården arbetar med personer med demenssjukdom. Intervjuer har genomförts med fem deltagare som alla har erfarenhet från vård av personer med demens och dessa intervjuer analyserades sedan med en fenomenologisk analysmetod enligt Amedeo Giorgi. Utgångspunkten för studien har varit den personcentrerade formuleringen som definieras i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Resultatet visar att deltagarna sätter fokus på individanpassade behov som har en tidskrävande inlärningsperiod. För att bevara patientens personlighet behövs kunskap om personen, dennes aktiviteter är viktigt att de får fortsätta med och att misslyckanden i situationen att försöka förstå personen med demens skall ses som nyckeln till framgång. För samspelet med den demenssjuke försöker personalen undvika konflikter och tilliten till varandra är av stor betydelse. Medbestämmandet innebär ofta att personalen påverkar personen i positiv riktning och att den öppna dialogen med dennes anhöriga är betydande.Sammanfattningsvis så visar resultatet i denna studie att deltagarna har en god personcentrerad omvårdnadssyn i sitt arbete även om de till viss del har för mycket fokus på fysiska behov hos patienten. Det krävs dock personer med speciella kompetenser för att klara detta samtidigt som verksamheten måste tillgodose en liten skara personer runt personen med demens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Lindström, Sebastian. "Valmöjligheter inom idrott och hälsa : En kvalitativ studie om hur idrottslärare resonerar kring anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2312.

Full text

Abstract:

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslärare tänker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frågeställningar var: Ska man anpassa undervisningen så att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i så fall varför? Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa? Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom ämnet idrott och hälsa på ett bra sätt? Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att på så sett få en djupare förståelse för hur idrottslärarna tänker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslärare som alla hade ett minimum av 10 års praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslärare ansåg att det är viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns många för- och nackdelar som man måste vara medveten om. De var överens om att valmöjligheterna varierade mycket beroende på individerna i de olika klasserna. Alla lärare var överens om att valmöjligheter är speciellt bra lämpat för redskap och hinderbanor.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Gyllander, Tano Emelie. "Forumspel som punktinsats : Dramapedagogers berättelser om lyckade och mindre lyckade projekt." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12327.

Full text

Abstract:

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Två dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berättelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna påvisar dramapedagogernas positiva syn på forumspel som punktinsats. Främst då det utifrånperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nå kvalitéer en ordinarie verksamhet har svårt att åstadkomma. Punktinsatsen möjliggör möten med många grupper, vilket informanterna finner utvecklande och spännande. Svårigheter som ensamhet i verksamheten samt vem som initierar punktinsatsen belyses. Vidare diskuteras forumspelsmetoden som extra gynnsam metod vid kortare insatser, dramapedagogers arbetssituation och förslag ges på vidare forskning inom ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Fenomenologi'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles