Dissertations / Theses on the topic 'Filmanalysis'

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden. In December 2003 the movie Kill Bill premiered.

The reactions to its violent and bloody plot were strong, perhaps because Kill Bill is a film where women play different roles than the usual "sexy assistant", thus also making it suitable for an analysis of how women are represented on screen. The purpose of this thesis is to examine whether the patriarchal structures do change when the typical male part is given to by women characters. The analysis is mainly concentrated on the film Kill Bill, but will also discuss the context in which it was made - the Film Industry in Hollywood which has hardly been known for any ambition to achieve gender equality.

Women are subordinate of men in the society, this is visible both in work places and private lives. Equality between the sexes is daily discussed in politics and the private sphere. As this is a hot topic which is debated within many areas, one of those is film production, we chose to write this essay about how the view of women has changed in movies over time. If equality doesn’t exist within the film media, then it will be hard to change the society’s point of view. To get the answer of our question, we chose to analyze three movie pictures from three different time areas, the choice came to be the three King Kong movies that were produced in 1933, 1976 and 2005.

After we finished analyzing the films we came to learn that society’s view of women has changed drastically between the 1930’s and the 21st Century. The changing progress has been both positive and negative because of the fact that women in today’s society are exploited more as sex objects than they used to be. But even in the 30’s men looked at women in a sexual matter, but in those days the difference between the respectable women and those time’s pin-up girls. On the other hand, equality between the sexes has come a long way in the work place and women have gained more independence in their private lives. But there is still a long way to go before we reach a complete equality.

Gestaltningen av Nord Amerikas indianer på film under tre epoker

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för gestaltningen av Nord Amerikas indianer ur ett etniskt perspektiv. Uppsatsen speglar tre olika epoker, nämligen västern eran, 1970-talet och 1990-talet, men med en tonvikt på hur klassiska stereotyper gestaltas och om det finns några befintliga undantag. Med hjälp av en analysmall har jag analyserat sex olika filmer, två från varje epok för att finna likheter och skillnader i gestaltningen av Nord Amerikas indianer i så kallad Hollywood film. På så sätt har jag funnit hur tiden luckrat upp dessa stereotyper till stor del men att de fortfarande finns kvar men med mer genomtänkta och komplexa relationer sedan västern erans storhets tid. Men även att det finns ytterst få undantag från de stereotypa idealen och att faktorer som brist på översättning av indianspråk fortfarande distanserar åskådaren från att känna engagemang och empati får indianer som individer.

Vi har analyserat framställningen av de manliga homosexuella karaktärer som förekommer i filmerna Philadelphia och Brokeback Mountain. Vi ville veta om karaktärsbeskrivningar och narrativ innehåller stereotyper. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Richard Dyers teorier om stereotypifiering och heteronormativitet. Vi har använt oss av den dramaturgiska kurvan för uppdelning av vårt material.

Vår studie av filmerna visar att dessa inte innehåller den form av stereotyper som Dyer beskriver. Enligt oss tar också dessa filmer avstånd från rådande system av heteronormativitet genom att erkänna stereotypernas existens just som stereotyper och därmed frånta dem kraften och rätten att beskriva ”verkligheten”. På detta sätt ifrågasätter man också gamla föreställningar om kön och sexualitet – och ser därmed normgrunden i samhället i ett nytt ljus.

1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är hemmafru. Filmerna har ett fokus på mannen och skildrar till stor del hans tid på arbetet och med olika dilemman. Kvinnan skildras mest i bild då mannen är hemma. Barnen i filmerna är inte ofta i bild och det sker nästa ingen skildring om föräldrarnas relation till barnen. Det som förs fram är att det finns en saknad efter fadern som allt för sällan är hemma. De färmsta problematiken som skildras i filmerna är relationen mellan föräldrarna. De har problem inom äktenskapet, mannen är otrogen eller sätter familjens situation på spel. Han har ett tomrum inom sig som han försöker fylla. Hon däremot har en dröm och en längtan efter det idylliska familjelivet och hon väntar på att allt ska vända sig och bli till det bättre. Överlag slutar alla filmer lyckligt. De inser hur viktigt det är att hålla ihop och att man aldrig ska ge upp.

Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?

Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer. Narrativ och myter, inom det apokalyptiska temat är tätt sammanbundna med hur samhället ser ut vid tidpunkten för dess produktion. Och det är den sociala verklighetens tillstånd som i slutänden bestämmer hur dessa ser ut. De är i vissa fall konstruerade för att leverera kritik mot ett eller flera ämnen. I andra fall syftar de till att förespråka en viss typ av handlande eller till att förespråka ett ideologiskt ställningstagande. Under perioden 1964-1990, talar berättelserna till oss om farorna med ett tredje världskrig, tillsammans med en kritik mot expertsystem och institutioner. Den efterföljande perioden, 1991-2000 placerar kampen mellan vetenskapen och naturen i historiens centrum. Här upphöjs rationaliteten till att bli det enda medlet som kan uppnå målet med att rädda mänskligheten. Perioden 2001-2007 är i mångt och mycket en förlängning av den föregående perioden. Dock fylls naturen med en ny dimension under denna period. Den är nu under angrepp från människan.

This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu.

Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.

One of the characteristics of film viewing since the beginning is the reaction film causes in the audience. This emotional reaction puzzles me. The aim of this study is to discover how film conveys emotions to the viewer and how these emotions are triggered. Film viewing has an emotional response often expressed by the viewer whether the film was good or not. What is it that makes it so appealing to our emotions?

In order to find an answer I have looked through the theories of Greg M. Smith, Annette Kuhn, Allan Casebier and Colin McGinn, among others, to unveil how this emotions emerge. These theories approach the emotions in different ways giving a wider view of how emotions emerge during the film viewing. Personally, I am emotionally attracted to black and white Mexican films from the 40’s and 50’s and based the analysis on some of this films.

After analysing Mexican films from the 40’s and 50’s I have come to the conclusion that the emotional reaction can be analysed by filmic tools such as the mood-cue system or the reading of thresholds and boarders, among others. The sum of visual, aural, narrative, movement among other elements together trigger emotions expressed depending of one’s own beliefs. Films have developed a wide range of ways to cue the viewer to a certain response and enhance determined emotions. The emotional response is however strongly linked to the individual background of the viewer and its beliefs. This makes a general reading not always easy to predict.