Dissertations / Theses: 'Filmmusik Filmmusik'

1

Göransson, Jonas. "Filmmusik i surround - Redovisning av problem vid mixning av filmmusik." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-95389.

Full text

Abstract:

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som är enkelt kontra det som är besvärligt då jag under en period får möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. Därutöver vill jag även fokusera på att skildra hur jag löser de problem som uppstår vid mixningen för att slutligen redovisa det som är enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förståelse för surround och de olika delmomenten vid mixning. För att lösa de moment som jag upplever som besvärliga kommer jag först att försöka på eget sätt att arbeta fram en bekväm ljudbild. Huruvida jag når ett bra resultat beror dels att jag själv ska bli nöjd, men även på om min handledare hos Ljudligan uppskattar min färdiga produktion. Jag kommer vid behov att fråga de övriga anställda hos Ljudligan för rekommendationer gällande mina problem. Slutligen kommer jag att vända mig till litteraturen för problemlösningar. Under perioden hos Ljudligan fick jag arbeta med cirka 15 minuters musik till filmen Låt den rätta komma in. Flerkanaligtljud har funnits sedan 1930-talet, där Walt Disney tillsammans med sina kollegor 1938 tog fram teknologin Fantasound. Därefter har tekniken utvecklas och idag förutom att vara vanligt vid fil m och TV även introducerats inom bilindustrin Min slutsats är att en bedömning huruvida vad som är enkelt kontra det som var besvärligt vid mixning av filmmusik i Surround är högst subjektivt. Mixar man filmmusik bör man vara noggrann med volym och dynamik, så att man inte stör filmens handling och dialog. Ett bra tips är att låta någon annan bedöma och ge sin feedback innan man lämnar ifrån sig arbetet. Vill man arbeta så effektiv som möjligt och spara tid bör man enligt min mening dela in kanalerna i olika grupper, då man arbetar mycket med automatiseringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Kreuzer, Anselm C. "Filmmusik in Theorie und Praxis /." Konstanz : UVK-Verl.-Ges, 2009. http://opac.nebis.ch/cgi-bin/showAbstract.pl?u20=9783867640947.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Stadell, David. "Filmmusik för döva öron." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1005.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lindström, Henrik. "Virtuell orkester i filmmusik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3015.

Full text

Abstract:

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om det går att uppnå en liknande upplevelse i en filmscen med samma filmmusik skapad virtuellt med en dator gentemot live- inspelade musiker. Nyckelfrågorna i den här undersökningen är - kan en scen ur en film upplevas bättre/sämre beroende på samma musik skapad med dator kontra live? Kan handlingen i scenen uppfattas olika? Förändras känslan i scenen mellan versionerna? I undersökningen använder jag mig av en filmscen ur långfilmen Finding Alice (Fernandez, 2019) som jag komponerat musiken till. Med hjälp av scenen ”I’m Gonna Kill Him” undersöker jag i form av ett blindtest hur stor skillnad åskådaren upplever mellan två versioner av scenen – den ena med virtuellt stråk och den andra med live-stråk. Blindtestet genomfördes på en handfull personer, både med tränade och otränade musiköron. Det blev mycket intressanta diskussioner utifrån frågorna jag hade sammanställt till blindtestet. Man kunde märka likheter och skillnader på hur filmscenen upplevdes. Personerna med tränade musiköron tenderade att föredra versionen med live-inspelat stråk. De starkaste argumenten för den versionen var att den kändes mindre ”Hollywood” och allvarligare i tonen än versionen med virtuellt stråk. De tyckte även att timing/frasering och dynamik med live-stråket kändes mer organiskt och gifte sig bättre med dialogen. Personerna med otränade musiköron tenderade att inte uppleva stor skillnad alls. Eftersom jag utifrån förutsättningarna bara fick ihop en handfull personer till blindtestet var det svårt att komma fram till en slutsats. Men det gick att se tendenser. Personerna med tränade och insatta musiköron kunde uppleva skillnad mellan virtuell musik skapad med dator och live-inspelad musik, och gav därmed olika upplevelser för filmscenen. Men för det otränade musikörat blev upplevelsen i princip samma mellan versionerna. Nyckelord: filmmusik, virtuell, orkester, stråkar, musik, film, MIDI

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kreuzer, Anselm C. "Filmmusik in Theorie und Praxis." Konstanz UVK-Verl.-GmbH, 2008. http://d-nb.info/992160065/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hyzik, Michael. "Zur urheberrechtlichen Situation der Filmmusik /." Bern : Stämpfli, 2000. http://www.gbv.de/dms/spk/sbb/recht/toc/312059930.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Pietsch, Andreas. "Tönende Verführung NS-Propaganda durch Filmmusik." Berlin mbv, Mensch-und-Buch-Verl, 2009. http://d-nb.info/998718750/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Jansson, Josef. "Bildliga Toner : En studie av filmmusik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53467.

Full text

Abstract:

Detta arbete berör filmmusik, och hur den i olika former kan uppfattas samspela med en filmscen. Mitt syfte var att undersöka på vilka sätt olika typer av filmmusik fungerar i samspel med en filmscen, och hur de kompletterar bilden. Detta genomfördes genom att jag komponerade tre olika musikstycken till en och samma filmscen och lät sedan en fokusgrupp om 6 personer diskutera kring dem. Jag fick en djupare insikt i klassisk orkestrering, arrangering och hur man på olika sätt kan förmedla känslor genom musik för att förhöja en filmupplevelse. En insikt jag fått av detta arbetet är att endast en typ av filmmusik kan te sig enformig och otillräcklig i vissa fall och att instrumentering spelar en större roll i känsloförmedlingen, än jag tidigare anat. Jag har fördjupat mina kunskaper inom filmmusik och arrangering avsevärt och har fått en större förståelse för hur man med musik kan berätta, utan att använda ord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hässlemark, Claes. "Filmmusik : En grund djupdykning i filmmusikens värld." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26084.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Engman-Bredvik, Isabelle. "Filmmusik - skapande och kommunikation : kompositionsprocess för examensfilm." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1658.

Full text

Abstract:

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts.

Bilaga: 3 CD/DVD

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Olofsson, Pär. "Less is More? : Klassisk kontrapunklt i filmmusik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2761.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Wingstedt, Johnny. "Making music mean : on functions of and knowledge about narrative music in multimedia /." Piteå : Department of music and media, Luleå University of Technology, 2008. http://epubl.ltu.se/1402-1544/2008/43/index.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Alexandersson, Sara. "Sångens roll i filmmusik : En undersökning om filmmusik utan film kan gestalta en tydlig berättelse med känsla och budskap." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-4074.

Full text

Abstract:

One thing that has inspired me about film music is that it has always managed to easily pull me into a different reality. In this essay I have gone deeper into different methods of convey- ing storytelling through music. I have composed nine songs to four different filmmakers materials. This was performed at KMH the 6th of April. I did some thorough research before composing, which affected my way of approaching the music. The methods I used was proven helpful for me, not only in a compositional stage, but useful also in my vocal interpretation, when conveying the material to a band and when thinking about how the concert was going to be executed. I will use these methods further in my work as a singer and composer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Reuter, Jasmin. "Wahrnehmung und Wirkung von Musik im Film Anforderungen im genrespezifischen Kontext." Stuttgart, 2007. http://www.hdm-stuttgart.de/~curdt/Reuter.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Liu, Guoyi. "Die Macht der Filmmusik zum Verhältnis von musikalischem Ausdruck und Emotionsvermittlung im Film." Marburg Tectum-Verl, 2008. http://d-nb.info/1001078683/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Schnelzer, Adina. "Valkyrieritten som filmmusik : Wagners musik i fyra filmer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174134.

Full text

Abstract:

Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p). Uppsatsens syfte är att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begränsning har skett till fyra filmer, där Wagners musik har använts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsättning eller orkesterversion. Endast Valkyrieritten ur operan Nibelungens ring har tagits upp. Filmerna som behandlas är Nationens födelse (1915), Apocalypse Now (1979), Det stora blå (1988) och Jönssonligan och den svarta diamanten (1992). I Nationens födelse används musiken i huvudsak av estetiska skäl, dock kan man som tittare/lyssnare se paralleller mellan medlemmarna i Ku Klux Klans syn på sig själva och bilden av valkyrierna i Wagners opera. I Apocalypse Now spelas musiken under en helikopterattack mot ett mistänkt FNL-fäste. Musiken strömmar ut från högtalare monterade på en av helikoptrarnas utsida. Avsikten är att skrämma vietnameserna. Somliga anser att musikvalet är gjort för att soldaterna ska känna sig delaktiga i det historiska skeendet, medan andra anser att musiken är en direkt anspelning på Griffiths film från 1915. Även i Det stora blå är musiken diegetisk, här står den också i bjärt kontrast till den övriga filmmusiken. Wagners musik hör här samman med huvudpersonen Jacques farbror som numera bara dyker i badkar, där han lyssnar på Valkyrieritten från undervattenshögtalare. Musikvalet har inte någon omedelbar politisk anknytning. Det understryker snarare ett dödsmedvetande hos farbrodern, eftersom han var med när Jacques far omkom i en dykolycka. I Jönssonligan och den svarta diamanten används musiken i samband med kommissarie Lohman, polisen som jagar ligan. Det är möjligt att tolka musikvalet både som en ”trappscen” och som en intertextuell länk till Apocalyse Now. Detta då överste Kilgore i den sistnämnda filmen och kommissarie Lohman har vissa gemensamma drag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Retter, Monika. "Systematische Analyse von Filmmusik - an Hand von Romanverfilmungen." Göttingen Sierke, 2009. http://d-nb.info/1000027147/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Endmyhr, Larsson William, and Tomas Nyman. "Empatisk och icke-empatisk filmmusik, tonalitetens adderade värde." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17096.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete undersöker hur olika sorters tonalitet påverkar upplevelsen av filmmusik i en animerad filmscen utifrån begreppen adderat värde, empatisk och icke-empatisk musik. Som teoretisk bakgrund för sambandet mellan det visuella och auditiva ligger de begrepp och definitioner som Chion, Cohen och Davies tagit fram. För att förtydliga skillnaderna mellan olika sorters tonalitet tar undersökningen och skapandet av dess artefakt stöd i definitioner från Persichetti, Simms, Perle, Hauer och Schönberg. Artefakten består av två versioner av en scen ur en animerad film där en version har tonal musik och den andra atonal musik. Tio respondenter gav svar på intervjufrågor vilka sedan analyserades för att producera resultat som besvarar frågeställningen. Undersökningen visar på att tonalitet har en inverkan på hur filmmusik uppfattas och olika sorters tonalitet kan ge upphov till både liknande men också helt skilda känslor. I slutsatsen förs en diskussion om att det vore till undersökningens fördel om fler och längre filmklipp användes med mer genomarbetat musik vilka visades för fler respondenter då svaren från de tio respondenterna i denna undersökning endast ger en liten bild av tonalitetens inflytande och betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Leopold, Silke. "Vivaldi im globalen Theater. Filmmusik und kulturelle Identität." Bärenreiter Verlag, 2012. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A71918.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Karlsson, Erik. "Att förmedla olika känslor med hjälp av filmmusik." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79875.

Full text

Abstract:

I detta arbete vill jag fördjupa mig inom filmmusikens värld. Arbetet syftar till att ta reda på och få kunskap om hur man kan förmedla olika känslor eller sinnesstämningar med hjälp av filmmusik. Jag valde att arbeta med tre olika filmsekvenser, till vilka jag komponerade fem olika musikstycken vardera. Det blev således 15 musikstycken totalt. För att begränsa mitt arbete valde jag att skriva musik som skulle passa inom och/eller förmedla känslor förknippade med följande kategorier: Action, Heroiskt, Romantiskt, Sorgset och Skrämmande. Samtidigt som jag skrev min musik lyssnade och jämförde jag den med andra kompositörers och försökte hitta olika tillvägagångssätt för att få min musik att förmedla någonting som min lyssningsgrupp senare skulle kunna förknippa med någon/flera av ovanstående kategorier. Resultatet av min studie blev att då jag skrev musik där tanken var att musiken skulle hamna inom kategorierna Action, Sorgset och Skrämmande stämde min vision till en hög grad överens med lyssningsgruppens. Att min vision stämde överens till en hög grad med resultatet från lyssningsgruppens gällde även kategorin Heroiskt. Dock förväxlades Heroiskt i vissa fall med kategorin Romantiskt. När det däremot gäller Romantiskt stämde resultatet från lyssningsgruppens oftast inte överens med min vision.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Røland, Eirik. "Musikk til dokumentarfilm : komposisjon av musikk til dokumentarfilm med fokus på metode og tverrfaglig samarbeid." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1397.

Full text

Abstract:

Mitt eksamensarbeid handler om komposisjon og produksjon av filmmusikk. Dette var allerede fra da jeg søkte til kandidatprogrammet i Musik och Mediaproduktion på KMH (Kungliga Musikhögskolan) noe jeg hadde planer om og lyst til å gjøre. Gjennom denne utdanningen har jeg fått mulighet til å utforske forskjellige retninger innenfor området og klart å konkretisere og finne ut hva som er mine styrker og hvilken arbeidesoppgaver og arbeidsmetoder som fungerer for meg. Da jeg søkte til Musikalisk Design var min plan å skrive en oppsats om metode innen tverrfaglig samarbeid. Og i mitt tilfelle samarbeidet mellom komponist og regissør. Jeg ville jobbe med flere ulike regissører og sammenligne prosesser, ta med erfaringer, og finne arbeidsmåter i samarbeid som fungerer for meg. For å kunne realisere dette var det viktig å finne regissører som ville samarbeide og som hadde prosjekter som passet i tid og budsjett. Med min studiekollega Olle Markensten kontaktet jeg filmskolen STDH (Stockholms Dramatiska Högskola) for å se om de hadde behov for musikk til filmer. Da de ikke hadde noen masterprogram i filmmusikk dette året visste vi at det fantes avgangsfilmer som ikke hadde komponister. Vi fikk raskt svar og det viste seg at dokumentarfilmslinjen hadde et stort behov av musikk til sine eksamensfilmer. Få dager senere satt Olle og jeg i møte med seks regissører som fortalte om sine kommende filmer. Dette var filmer på 15-60 minutter som skulle eksamineres i mai 2013. Vi bestemte oss like gjerne for å skrive musikk til alle.

Bilagor 1 CD och 1 DVD

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Moormann, Peter [Verfasser]. "Spielberg-Variationen : Die Filmmusik von John Williams / Peter Moormann." Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2010. http://d-nb.info/1110059876/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Lander, Sebastian. "Filmmusik av James Horner : Instrumenteringens betydelse för filmmusikens berättarfunktioner." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27292.

Full text

Abstract:

Instrumenteringens klangfärg inom rörliga bilder erhåller en viktig funktionalitet då musikaliskt berättande oftast vilja återskapa känslor som speglar berättelsen främst. Det är därför som kandidatuppsatsen avser gå in närmare på området och detta för att bidra med mer kunskap. Gällande urvalet har denna gjorts på filmmusik komponerad av James Horner där en selektion varit på sammanlagt sex filmer med totalt tre regissörer. För att kunna utföra undersökningen därav besvara frågeställningarna har metoden varit innehållsanalys där resultat visar på likheter inom den instrumentation som används. Förutom detta finnas undantag, men att instrumenteringen då möjligtvis vara där för ett hastigt beslut. Bortsett från vad som benämnts behandlar uppsatsens teori samt tidigare forskning musikvetenskap, men även kompositionslära samt musikpsykologi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Neplokh, Vassili. "Sexscener med filmmusik av kvinnliga kompositörer : En undersökning av filmmusik i sexscener i fyra moderna västerländska filmer, där USA är ett av produktionsländerna." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21013.

Full text

Abstract:

I detta arbete analyseras filmmusiken, skriven av kvinnliga kompositörer, som spelas i sexscener i fyra moderna spelfilmer där USA är ett av produktionsländerna. Vassili Neplokhs analysmetod består av fem musikaliska parametrar. Författaren sammanställer även forskning som berör ämnet inom bland annat musikpsykologi och utökar en redan fungerande metod med fler parametrar som grundar sig i musikpsykologi. Avslutningsvis jämförs studiens resultat med resultat av en tidigare utförd undersökning av manliga kompositörers filmmusik i sexscener.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Åkerlind, Emma. "Berättande melodier : Hur en films theme song representerar narrationen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28579.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Markensten, Olle. "Dokumentärfilmsmusik – från skiss till helhet : en processbeskrivning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1398.

Full text

Abstract:

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumentärfilmer gjorda av avgångseleverna på StDH (Stockholms Dramatiska Högskola). Filmerna var alltså även deras examensprojekt. Två av filmerna komponerade jag musik till själv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland. Den här texten är en reflektion av arbetet med fokus på processen. Jag kommer att gå igenom varje film jag jobbat med och där berätta om hur arbetet med musiken till filmen har gått till. Arbetsprocessen beskriver jag med text och genom att återknyta till många musikexempel. Musikexemplen finns på en tillhörande DVD. Min förhoppning är att, genom att beskriva processen såpass noggrant med både musikexempel och text, kunna bidra med en tydlig inblick i hur det går till i en filmkompositörs arbete. Jag har valt att inte lägga för mycket fokus på att analysera det färdiga resultatet av filmerna och musiken, utan att istället försöka sammanväva analysen av musiken med hjälp av processbeskrivningen. För att verkligen ta del av det slutgiltiga resultatet rekommenderas också läsaren av denna text att se dessa filmer i sin helhet och inte bara lyssna på musiken. Förhoppningen är då att filmerna tillsammans med min processbeskrivning skapar en konkret helhet av mitt arbete och musikens roll i filmerna. Utöver att beskriva arbetet med varje film kommer jag även i slutet av texten sammanfatta de erfarenheter och reflektioner som jag samlat på mig efter arbetet med dessa filmer.

Bilaga: 2 DVD

Medverkande: Olle Markensten (kompositör), Eirik Røland (kompositör), Sven Blume (dokumentärfilmare), Anna Padilla (dokumentärfilmare), Irene Lopez (dokumentärfilmare), Martina Carlstedt (dokumentärfilmare), Saman Hosseini (dokumentärfilmare)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nuttall, Katharina. "Kompositionsprocess för examensfilmen Girls and Boys : skriftlig reflektion inom självständigt konstnärligt arbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1972.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Qu, Chao. "Das Verhältnis von asiatischer und abendländischer Kompositionsweise in der aktuellen chinesischen Filmmusik." [Potsdam] [Hochsch.-Bibliothek], 2009. http://d-nb.info/993187056/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Heiligenthal, Britta [Verfasser]. "Zeichentrickmusik : Funktionen der Filmmusik in Zeichentrickfilmen Walt Disneys / Britta Heiligenthal." Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2016. http://d-nb.info/1106336755/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Grönwall, Jakobsson Jonathan. "It’s All About Perspective : Att skriva filmmusik utifrån olika perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84413.

Full text

Abstract:

I detta arbete vill jag ta reda på hur jag som filmkompositör påverkas av att skriva filmmusik utifrån olika perspektiv och hur detta i sin tur påverkar filmpublikens tolkning av filmen. Jag valde ut fyra perspektiv som är hämtade ur boken On the Tracks av Fred Karlin. Jag valde ut tre filmklipp från kända produktioner, två långfilmer och en TV-serie. Till varje filmklipp skapades fyra olika musikversioner, ett utifrån varje perspektiv. Det blev således tolv musikstycken totalt. Genom att föra loggbok under arbetets gång och låta en lyssningsgrupp svara på frågan ”Hur tycker du att musiken påverkar filmens berättelse?” kunde jag analysera både mitt eget skapande och hur detta i sin tur påverkade publikens tolkning av de filmscener som jag valt. Mitt egna konstnärliga skapande påverkades mycket av de olika perspektiven. Jag tvingades att anpassa musiken till det som skedde i bild och var även tvungen att använda kompositionstekniker som jag inte använt tidigare. Vissa perspektiv var enkla att förmedla till publiken och andra var betydligt svårare. Ibland stämde min och publikens tolkning överens och ibland tyckte vi olika. Det jag kom fram till var att musik som beskriver känslor eller filmens budskap var relativt enkelt att förmedla. Musik som på ett neutralt sett ska beskriva platsen eller situationen i filmen var däremot svårare att förmedla och gav utrymme för en mängd olika tolkningar. Det visade sig att musik nästan aldrig är neutral utan så gott som alltid bidrar med något mer till berättelsen. I några fall visade det sig dock att musik som är diegetisk kan upplevas som neutral eftersom musiken i sådana fall fungerar som en ljudeffekt. Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte göra filmerna tillgängliga på Diva, däremot finns min musik upplagd för den som är intresserad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Schwantes, Julian. "Filmmusik in Deutschland und Frankreich unter der Lupe ein historischer, stilistischer, ökonomischer und juristischer Blick auf Gemeinsamkeiten und Unterschiede der Filmmusik in den beiden Ländern." Saarbrücken VDM Verlag Dr. Müller, 2002. http://d-nb.info/989471489/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hermansson, Camilla. "När musik möter film : Hur påverkar musik upplevelsen av en film?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6018.

Full text

Abstract:

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ivåker, Johan. "Narrativ musik i film och spel : En jämförande undersökning av filmmusik och dataspelsmusik." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8143.

Full text

Abstract:

Musik används ofta för att presentera och förstärka narrativet i både film och spel. Det innebär till exempel att den får publiken eller spelaren att känna vissa känslor, att den presenterar underliggande narrativa element eller markerar specifika rörelser i bilden. Syftet med den här rapporten är att jämföra spelmusik och filmmusik ur ett narrativt perspektiv. I denna jämförande studie intervjuas åtta testpersoner som får spela en spelsekvens och titta på en kort film tagna från spelet The Elder Scroll V: Skyrim (2011), båda med musik speciellt skriven för undersökningen. Det som sedan utvärderas är om testpersonerna upplever några skillnader i det musikaliska narrativet och i så fall på vilket sätt de gjorde det. Utvärderingen visar att en majoritet upplever narrativa skillnader mellan film- och spelmusik, dock väldigt subtilt. De skillnader som uppmärksammas handlar i huvudsak om dynamik i musiken inför och i specifika händelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Heimerdinger, Julia. "Neue Musik im Spielfilm." Saarbrücken Pfau, 2003.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Petsche, Matthias. "Der Tag, an dem ich meinen toten Mann traf die Filmmusik und ihr Umgang mit einem unerträglichen Verlust." [Potsdam] [Hochsch.-Bibliothek], 2009. http://d-nb.info/995614083/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Ditlevsen, Christoffer Moe, and Martin Björkman Čehovin. "Den dramatiska kraften i filmmusik, Filmmusikens dramatiska vikt i modern media." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1917.

Full text

Abstract:

När och varför tillsätter man musik till en scen i ett filmscenario? Med informationsresurser och teorier från etablerade medieteoretiker såsom Michel Chion, Oliver Sacks samt Johnny Wingstedt söker vi svaret. Genom beprövade analysmetoder bryter vi ner kritikerrosade filmer för att finna hur musiken präglat dem. Analyserna har sedan sammanfattats och jämförts för att kärnan av dem skall kunna identifieras. I diskussionen slår vi fast att det finns många verktyg att tillämpa när man vill styrka expressiviteten eller känslointensiteten, och varför man tillsätter musik till film; Att antingen stärka ett budskap som gestaltas i bild, eller inducera känslan av något som inte går att tolka genom endast visuella medel. Dessa resultat använde vi sedan för att skapa ett ramverk inför produktion av musik och ljud till Emil. (2014) , en modern samt mörkare tolkning av Emil I Lönneberga (1971) med en underton av ett dysfunktionellt familjeförhållande. Nyckelord: Musik, dramaturgi, film, känslor, analys, narrativ When and why is music implemented to a specific scene in a film? With informational resources and theories from established media-abstractionists like Michel Chion, Oliver Sacks and Johnny Wingstedt, we’re on a hunt for the ultimate answer. With well proven analytic methods we break down critically acclaimed movies in search of how music has characterized them. The outcome of the analyses has been put together to identify their common dramatic core. In the discussion we state that there are many tools available when one wishes to accentuate the expressionistic and emotional effects of a piece, and why one would use these pieces for film. The reason being that of wishing to emphasize a message or feeling show in picture, or induce a feeling of something not visible on screen. The results were then used for the framework which we work within when producing sound and music material for Emil. (2014), a modern, darker interpretation of Emil I Lönneberga (1971). Keywords: Music, dramaturgy, film, emotions, analysis, narrative
Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Raber, Christine. "Der Filmkomponist Wolfgang Zeller : propagandistische Funktionen seiner Filmmusik im Dritten Reich /." Laaber : Laaber-Verlag, 2005. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb410591990.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Christensen, Jonas. "Musikalisk återvinning : En studie i att komponera om filmmusik till spelmusik." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74625.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt arbete är undersöka huruvida återanvändning av material från tidigare kompositioner kan resultera i en tonsättning med egen originalitet och verkshöjd. Jag valde att koncentrera mig på att skriva soundtrack-musik till rörlig bild, för att inte riktlinjerna jag förhöll mig till endast skulle vara relaterade till musik. Med detta i åtanke har jag tonsatt två musikstycken för film, för att sedan komponera om dessa och anpassa dem för dator/tv-spel. Då detta arbete i första hand behandlar den musikaliska omskrivningsprocessen, och inte är en studie i hur man komponerar film – respektive spelmusik valde jag att tonsätta scener ur redan existerande filmer och spel. På så vis har jag inte behövt arbeta utefter regissörers eller speltillverkares önskemål, utan i första hand kunnat koncentrera mig på komparationerna av musikstyckena, där scenerna har fungerat som hjälpmedel. Det skriftliga arbetet består av en, för varje stycke, detaljerad redogörelse av mitt kompositoriska tillvägagångssätt, samt en reflektion över styckenas likheter och olikheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Jøssing, Matthew. "Klassisk musik och filmmusik : en dialog utan ord – känslor med musik?" Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2503.

Full text

Abstract:

Denna skriftliga reflektion inom självständigt konstnärligt arbete behandlar klassisk musik och filmmusik som musikformer. I studien analyseras och diskuteras emotionella upplevelser hos musikern vad gäller likheter och skillnader med inriktning mot den typiska romantiska stilen. Syftet är tvåfaldigt: i) att som musiker och violinist i ett konsertsammanhang framföra fyra verk: två från den klassiska romantiska repertoaren, två från filmmusikrepertoaren; ii) att som musiker analysera hur jag interpreterar och upplever klassisk musik och filmmusik. De två spåren täcker in det väsentligaste för att komma fram till ett svar på vad likheterna och skillnaderna innebär för upplevelser av musiken. Studiens resultat påvisar att jag som musiker upplever en skillnad i hur jag instuderar och interpreterar de fyra musikstyckena utifrån om det är klassisk musik eller filmmusik. Klassisk musik upplever jag som mer konventionsstyrd medan filmmusik möjliggör en friare interpretation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Göthberg, Emil. "Hur känns filmmusik? : En undersökning av musikens emotionella påverkan på en filmsekvens." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70035.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen gör en djupdykning i musikens emotionella roll i film och undersöker på vilket sätt en tidigare tyst scen påverkar tittarna jämfört med precis samma scen, fast med musik. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes genom att respondenterna individuellt fick se en scen från en film som inte hade någon musik i sig, och sedan fick se samma scen, denna gång innehållandes musik komponerad av författaren till uppsatsen. Därefter fick personerna svara på frågor kring deras upplevelser av de olika filmerna. Resultatet visar på att musiken till viss del förstärkte känslor som fanns vid tittandet av den första filmen, men också skapade nya. Musiken fick en guidande roll i den emotionella responsen, bland annat genom att visa vart tittarens uppmärksamhet skulle läggas. För alla respondenter förändrades stämningen på något sätt i och med musikens närvaro.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Nguyen, Binh. "Mit Musik geht alles besser Strategien psychischer Einflussnahme über die Musik in den propagandistischen Unterhaltungsfilmen des Dritten Reichs und Hollywoods." Marburg Tectum-Verl, 2009. http://d-nb.info/1001626354/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Lajsic, John. "Samspelet mellan ljud och bild : En studie som har gjorts under produktionen av en pitchfilm." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3260.

Full text

Abstract:

I den här reflekterande texten studeras det hur ljudet och bilden samspelar med varandra.

Med stöd från litteraturstudien som har gjorts om ämnet, en analys av en klassisk Disneyfilm som har utförts genom att studera hur filmmusiken har använts i filmen, och erfarenheter som har erhållits från arbetet med verket har samspelet mellan ljud och bild studerats. Problemställningen för den här reflekterande texten har varit: Hur kan samspelet mellan ljud och bild användas för att förmedla en önskad stämning i de scener vi har valt att skapa? På vilket sätt kan ljudet användas för att binda ihop tagningarna till en enhet? Målet med verket har varit att jag ihop med en annan student vid namn Annette Nielsen ska skapa en pitchfilm till den tilltänkta långfilmen

Gabriel Glömmer som baseras på barnboken Gabriel Glömmer (Löfgren, 1965). Därefter ska det nystartade företaget Ögongodis Animation med hjälp av denna pitchfilm försöka sälja in idén till svenska medieföretag som SVT och TV4. Slutsatsen av studien som har gjorts i denna reflekterande text visade att med hjälp av musik är det möjligt att förmedla en önskad stämning i en filmsekvens. Studien visade också att tillsammans med dialogerna och beskrivande animationer på karaktärernas ansiktsuttryck, kroppsspråk och ögonuttryck kan karaktärernas sinnestillstånd förmedlas vilket också beskriver stämningen i scenen. Resultatet av studien visade även att med hjälp av att musik eller icke-musikaliska ljud, som exempelvis röster, som överlappar mellan tagningarna gör det möjligt att binda samman tagningarna till en helhet.

Pitchfilmen Gabriel Glömmer

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Bickenbach, Anke. "Der funktionelle Gebrauch von Source-Music als autonome Musik in einer Auswahl von Wim-Wenders-Filmen." [Köln] : [Univ.- und Stadtbibliothek], 2008. http://d-nb.info/99073661X/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Stehn, Mirkko. "Zum Sterben schön. : Ein Versuch über den Umgang von Filmmusik mit dem Tod." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-153658.

Full text

Abstract:

Abstract Mirkko Stehn: Zum Sterben schön. Ein Versuch über den Umgang von Filmmusik mit dem Tod, magisteruppsats 30hp, Uppsala universitet (Institutionen för musikvetenskap), 2008 The ambition of this treatise aims on finding answers to the question why scenes connected to the death of a hero in Hollywood movies are commonly accompanied by pieces of music of the softest and aesthetically most appealing kind. One could say that the visual staging of such scenes, which appear to be very explicit in many cases, sharply contradicts the musical information. Wondering about the roots and reasons for this habit led to the trial to search for historical contexts in which death appears to be linked to pleasing and emotive music. One explanation for this phenomenon might be found in the tradition of Requiem masses, especially considering the compositions of the 19th century. Through theories of transcendence and a philosophically influences discussion about death itself, the romantic picture of a life after death also affected the compositions of that time. Some of those ideas and principles survived. They are to be found in today's cinema. By means of a historical inquiry combined with the analysis of relevant movies published during the past five years, interesting similarities, as well as problems of the theory, are at this juncture discussed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Waldenby, Jennie. "Att tala i toner : En analys av Michael Nymans filmmusik i The Piano." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-261630.

Full text

Abstract:

This essay concerns the traditional view of the function of music in film. It’s a study of the existing theories within the research area of modern film music and their applicability on film music in general. Is the function of film music always the same or is it depending on the film itself? The objects of my studies are The Piano, a film written and directed by Jane Campion, and the soundtrack composed by Michael Nyman. The central issue is to determine whether the main characters muteness has an impact on the music’s significance and if so, in which way? The purpose of this essay is foremost to broaden the traditional view of film music as being added to, instead of being a part of, a film as a whole. The intention is also to give film music and all its composers the acknowledgement of being a part of a unique art form.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Nilsson, Anders. "Regionaliseringens effekter på svensk filmmusik : En kvalitativ studie av nutida filmskapares produktionsmässiga förutsättningar." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92302.

Full text

Abstract:

This thesis examines Swedish filmmakers' modes of work and production within the Swedish film landscape. An introductory historical overview treats the Swedish regionalization since the mid 1990's. Political and economical aspects of producing films in various regions serve as a background for understanding the new generation of decentralised Swedish filmmaking, and the use of sound and music in contemporary film. The analysis consists of empirical studies; interviews with directors and producers, working with music for film and TV. Although the filmmaking perspective is in focus, composers and film scholars are heard as well. Some comparisons with American cultures of production are made, with theorizations set in a Swedish production studies context.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Cederqvist, Marcus. "Musik i dokumentärfilm : Musikens betydelse för uppfattningen om en person i en dokumentärfilm." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6366.

Full text

Abstract:

I detta arbete undersöks vad som händer med innehållet, berättelsen, i en dokumentärfilm om man använder sig av musik som inte är kongruent i förhållande till innehållet. Kan en glad scen ändras till sorgsen genom att använda sig av en mer dyster och sorgsen musik?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Löfstrand, Gustav. "Ögonblick från Lärkskogsvägen : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1393.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt berättande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett lägenhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska idén, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver känslan i trapphuset. Materialet utgör en del av min portfolio och förhoppningsvis kommer detta projekt öka mina möjligheter att få skriva musik till rörlig bild i framtiden. Min kollega Markus Eriksson och jag har under detta projekt utvecklat vårt samarbete och utformat rutiner så att vi vet hur lång tid saker tar att göra, hur arbetet ska fördelas och hur musiken ska skapas tillsammans.

Bilaga: 1 CD

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Zadencki, Michal. ""Tystnad, Tagning" : en undersökning om ljud och musikläggning av kortfilm." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4099.

Full text

Abstract:

Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Eriksson, Markus. "Lärkskogsvägen : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1395.

Full text

Abstract:

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Löfstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkaraktär. Vi har båda som mål att i framtiden skriva musik till film och tänker använda resultatet av detta arbete som en del av vår gemensamma portfolio. Då vi inte haft något bildmaterial att utgå ifrån, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika lägenheter i ett hyreshus och skildrar människorna som bor i huset och deras vardag. Anledningen till att vi gjorde det var för att ge oss själva något dramaturgiskt att utgå ifrån och gestalta med hjälp av musiken. Detta resulterade i ett scenario för varje lägenhet. Vi komponerade då ett musikstycke till var och ett av dessa scenarion, samt ett stycke som gestaltar miljön utanför huset, ett stycke som är en sorts introduktion till projektet och ett som symboliserar trapphuset. För att underlätta arbetet enades vi tidigt om ett arbetssätt vi trodde skulle fungera bra för oss. Arbetet planerade vi att utföra dagtid mellan kl. nio och fem där den första perioden helt och hållet bestod av komposition. Vi bollade idéer, skissade och dokumenterade det vi gjorde med enkla demoinspelningar. Det sistnämnda var främst av anledningen att undvika att fastna i detaljer, t ex att ställa in rätt ljud och istället fokusera fullt ut på kompositionerna samt låta idéerna få tid att landa. Därefter följde inspelning och slutproduktion. Under inspelningen valde vi att inte ge de musiker vi tog hjälp av noter. Istället spelade vi upp melodier och stämmor och berättade vad musiken var tänkt att gestalta och bollade våra grundläggande musikaliska idéer med dem. Detta var av anledningen att vi ville öppna upp för att låta musikerna komma med egna idéer och värna om det intuitiva. Vi arbetade även mycket med improvisation. Det var mycket intressant att se hur vårt samarbete fungerade och utvecklades under arbetets gång och även hur de arbetssätt vi enats om påverkade oss. Slutligen resulterade projektet i 7 musikstycken som vi tillsammans komponerat, spelat in, producerat och mixat.

Bilaga: 1 CD

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Filmmusik Filmmusik'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles