Academic literature on the topic 'Filterbubbla'

Abstract Public discourse is increasingly polarised when it comes to contemporary political and controversial issues. The debating climate has been described as an “echo chamber” where we tend to find arguments supporting our own established truths rather than having our horizons broadened. Consequently, the challenge of taking the perspectives of others can be seen in classrooms when political discussions and topics surface within social science education. Teaching offers important arenas for deliberation, but class­rooms can be as homogeneous as online filter bubbles, particularly in highly segregated urban school settings. One way of challenging students’ one-sided views is to engage in, and practise, social perspective taking (SPT), a second-order concept engaging with different cultural and ideological understandings of political issues. This study examines two classroom interventions in an upper secondary school with the aim of contributing with empirical data about the components of SPT and how perspective taking can help students broaden their views on political issues. With a starting point in theory on SPT, students’ interactions and reflections in the classroom, collected in written students’ logs and follow-up interviews, are analysed. The results suggest that SPT segments can influence students’ understanding of standpoints other than their own and increase their engagement in class, but that contextualisation is specifically important in this process. Keywords: social science education, perspective taking, controversial issues Att öppna ekokammaren: Perspektivtagande i samhällskunskapsundervisningen Sammandrag Debattklimatet i samhället har kommit att bli allt mer polariserat och de politiska diskussionerna beskrivs som förda i ”ekokammare” där vi med likasinnade hittar argu­ment för våra egna synsätt, särskilt i kontroversiella frågor. Svårigheterna att ta andra perspektiv än sina egna återfinns också i skolans undervisning, särskilt i ämnen som samhällskunskap där aktuella och politiska diskussioner sker. Undervisningen erbjuder här viktiga nycklar, inte minst att diskutera politiska och kontroversiella frågor i samtal, men klassrum kan vara lika homogena i sin sammansättning som filterbubblor i digitala miljöer. Ett sätt att utmana elevernas förgivettagande är att öva socialt perspektiv­tagande – ett tankeredskap där eleverna i undervisningen tränas på att förstå olika kulturella och ideologiska perspektiv på politiska frågor. Denna studie undersöker två klassrumsinterventioner i en gymnasieklass och syftar till att empiriskt undersöka aspekter av perspektivtagande och hur undervisningen kan formas för att öka elevernas förmåga att skifta perspektiv. Studien utgår från teori kring socialt perspektivtagande och undersöker klassrumsinteraktioner, elevers skrivna reflektioner och uppföljande fokusgruppsintervjuer. Studiens resultat visar att övningar som fokuserar på att skifta perspektiv ökar engagemanget i undervisningen och påverkar elevernas sätt att se på innehållet, men att kontextualisering är ett av de viktigaste inslagen i socialt perspektiv­tagande. Nyckelord: samhällskunskapsundervisning, perspektivtagande, kontroversiella frågor

This essay is about the term filter bubbles and in what way two of the largest Swedish newspapers write about the subject. The purpose of the essay is to study the discourses related to filter bubbles and to examine how journalists write about their significance in the portrayal of the filter bubble in the media. The essay also strives to highlight how the filter bubble discourse has changed over time. The research consists of a briefer quantitative content analysis followed by a more extensive qualitative discourse analysis of 83 selected articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between the years 2011-2017. The conclusion of the essay is that the medial discourses about the filter bubble are mainly negative with an alarming characteristic. The term filter bubble is also related to fake news in the media and has a widely spread political connotation. The concept of the filter bubble spread from an unknown subject in 2011 to a well-known term in 2017. In summary, there is no nuanced representation of the term filter bubbles found in the medial portrayal.

This thesis is about the phenomenon filter bubble and how it affects the participant democracy. The purpose of this thesis is to analyze how participant democracy is presented together with the filter bubbles in articles of filter bubbles. The questions that is answered inthis thesis is: In which way is filter bubble described in the Swedish newspapers “Dagens Nyheter” and “Svenska Dagbladet”? How is participant democracy presented in relation tofilter bubbles? The results show us that the Swedish newspapers DN and SvD is presenting the filter bubbles in their articles and has different arguments that goes within the participant democracy.

Participatory culture inside a filter bubble – A content analysis of the network society Twitch.tv’s external communication. The aim of this essay was to study how user-generated content is being used and how it is presented by Twitch Interactive, Inc. in its external communication, more specifically how the discourse of this content is shaped on Twitter. To gather the information needed a quantity based content analysis was made, ranging from 1-31st of October 2015. From this data patterns where detected and a discourse analysis based on Berglez version of van Dijks model was conducted on six of the Twitter posts that followed said pattern. This was done to answer how the discourse was shaped and what the consequences could be of using such a pattern. Analyzing the results was done using theory from strategic marketing researchers such as Larsåke Larsson, Lars Palm, Ulf Dahlqvist and Magnus Linde. Furthermore theorist like Gripsrud, Pariser, Lindgren, Jenkins, Ford and Green were used to describe and analyze the field of culture, more specifically participatory and popular culture. The conclusion of the study was that Twitch representation of user-generated material and the culture it represents was unjustified and could be seen as a filter bubble. The results showed that the majority of content was young white male gamers where as other research on the field of gaming culture shows a more equal split between genders. The individuals that where represented in the content could be seen as objects of admiration and association. Discussion led to the belief that Twitch may not possess the power to change to discourse due to the strong economic need of the consumers. This need was concluded to arise from the fact that the platform and its culture is much like participatory culture and where this culture has been taken to a commercial level.

I detta kandidatarbete diskuterar vi ansvar hos utvecklare samt användare när det gäller spridningen av media och filtrering på sociala medier. Med sociala mediers ökade popularitet växer utvecklarnas och användarens ansvarstagande. Många användare uppmanas indirekt till att sprida falsk media för en större publicitet. Vi utgår från Donna Haraway’s begrepp situerad kunskap för att utforska hur media samspelar med användare. Vi använder oss även utav Lucy Suchmans begrepp accountability för att diskutera hur vi som webbutvecklare bär ansvar för hur vår plattform används och hur användare är accountable för källkritik och den spridning de utför. Vår gestaltning undersöker hur utvecklare och användare inom sociala medier kan fördjupa sin förståelse för olika typer av källor på sociala medier. Gestaltningen är utformad som ett socialt medium och ska ge användarna en tankeställare om filterbubblan. För att utveckla vidare på gestaltningen har vi gjort användartester. Resultatet och diskussionen av användartesterna visar hur bra användare förstår det budskap om filterbubblan och filtrering som sker på sociala medier.

I denna uppsats studeras Facebooks roll i politisk representation genom att se till huruvida det skapas en så kallad filterbubbla på Facebooks “Gilla-sidor”-sida. “Gilla-sidor”-sidan ger en Facebook-användare rekommendationer till nya sidor att gilla vilket räknas ut efter information om användaren. Informationen kan härstamma från det användaren har delgett Facebook via personlig information eller sidor som användaren tidigare har gillat och interagerat med. Rekommendationerna kan även påverkas av vänner på Facebook samt genom att surfa på andra hemsidor. Dessa två påverkansfaktorer har dock lämnats utanför denna studie och fokus ligger således på de två förstnämnda faktorerna. Studien tar förutom teorin om filterbubblan upp teorier som cyberbalkanisering, echo chamber och selektiv exponering för att förklara hur information kan påverka och påverkas av människors val på internet. Studien diskuterar resultat i ljuset av de stora konsekvenser som information har på medborgare och samhället i stort. Experimentdelen i studien innefattar skapandet av olika personas, eller fiktiva användare, på Facebook. Genom statistik har en så högt representerad medelanvändare som möjligt återskapats. Dessa användare har sedan interagerat med politiska partier. Sedan studeras Facebooks “Gilla sidor”-sidan med en kvantitativ innehållsanalys för att se vad som studsar tillbaka på användaren utifrån den genomförda interaktionen. Centralt i denna undersökning är att förstå den globala debatt om Facebooks roll som politiskt avgörande i det amerikanska presidentvalet som skedde samtidigt som studien genomfördes. Vid studiens startpunkt var filterbubblan något som diskuterats inom forskarvärlden och bland insatta medie-intresserade. När presidentvalet var avgjort kulminerade diskussioner om Facebooks roll som desinformatör genom att falska nyheter spreds för att påverka väljare i olika riktningar. Det fick till följd att Facebooks VD Zuckerberg gick ut med att nya lösningar skulle implementeras för att stävja detta utan att specificera hur. Denna studie har kunnat se förändringar på “Gilla sidor”-sidan som kan få konsekvenser för den politiska debatten på Facebook. Dessa förändringar har däremot inte på något sätt kommunicerats ut av Facebook. Därför tar denna studie även upp problematiken i att studera sociala medier online och efterfrågar en större transparens och förståelse för hur Facebook agerar. Resultaten analyseras utifrån två undersökningstillfällen som visar att Facebook tidigare har lyft upp politiska sidor för användare i hög utsträckning men numera skapar en mer lokalt förankrad “Gilla sidor”-sida. Författarna drar slutsatser om att Facebook i det första undersökningstillfället tydligt politiserade en politiskt aktiv användare medans en icke-politisk person inte tog del av politiska sidor i lika hög utsträckning. Studien visar även att en filterbubbla skapats utifrån blockpolitiska preferenser där mer likgiltig politisk information presenterades för en persona utifrån politiska block. Slutstatser kan dras om att förändringen som studien presenterar kommer få konsekvenser för den roll som Facebook spelat som politiskt samlingsplats. Även om studien enbart fokuserar på en plats på nätverket kan de förändringar som pekas på i uppsatsen göra plattformen till mindre politiskt engagerande hos användare och således få konsekvenser för politisk diskussion i Sverige och potentiellt världen.
This paper is about Facebook’s role in political representation. The goal of the study is to examine the occurrence of filter bubbles on Facebook’s  recommendations-page. This page is called “Like pages” and provides Facebook-users with recommendations of new pages to like and is created by algorithms that take into account personal information of the user, which pages the user has liked earlier, friends on the network and other websites the user has visited. The two latter factors however have been left aside in this study, which focuses instead on personal information and interaction with Facebook-pages.                       Besides the filter bubble-theory, this paper includes theories about “cyberbalkanization”, “echo chambers” and “selective exposure” in order to explain how information can influence and is influenced by people’s choices on the internet. The results of this research are discussed in the light of the large consequences which information has on internet users and society in general.                       The experimental part of the study includes the creating of six fictitious Facebook-profiles with help of several statistics, in order to make the profiles as representative as possible. Those profiles then interact with different political pages from Sweden. That has an impact on the recommendations-page, which subsequently is studied with help of a quantitative content analysis to see what content the user gets back, based on her earlier interactions.                       A central aim of this paper is to understand the global discussion about Facebook’s role as a political influencer in the US-election 2016, which has taken place during the same period of time as this paper has been written. When beginning this research, “filter bubbles” was something that was discussed in science and among media-interested. After the results of the election were final, the discussions about Facebook’s role as a propagator of fake-news culminated and the company was accused to have influenced voters. As a reaction to this, Facebook’s CEO Zuckerberg announced the company will find ways for stopping the distribution of fake-news on Facebook. Those consequences are already visible in this research and possible consequences on a political debate on Facebook are discussed. However, the changes that have been made on Facebook have not been communicated publicly in any way by the company. For this reason this study also discusses problems that can occur studying online-content and makes demands on a higher transparency of how Facebook’s algorithms work.                       The analysis of the results show that Facebook before the changes has recommended its users pages with political content in a much higher extent than after the change, when the recommendations-page is mainly based on local-fixed Facebook-pages. The authors draw the conclusion that Facebook, before the changes, politicized a political active user, while a political inactive user is not presented for political material in the same extent. Even a filter bubble could be observed, based on block-political preferences of the user. The authors agree upon that the changes, Facebook made will have an impact on Facebook’s role as a political forum. Even if this study only focuses on the recommendations-page on Facebook, the changes that Facebook made can make Facebook to a less political platform and potentially affect the democracy in Sweden and all around the world.

Personalisering av webbaserade tjänster är en stor del av dagens digitala vardag. Utan personalisering hade det varit svårt för användare att snabbt hitta det de letar efter då det finns så pass mycket information på webben idag. Det har i tidigare studier framkommit att användare har en bättre inställning till webbsidor som använder personalisering (Lavie et al., 2010). Samtidigt visar andra studier på att användare är oroliga för att det samlas in data om dem (Seungsin et al., 2015). Insamling av personlig data krävs för att personalisering ska gå att genomföra. Därav behandlar denna studie de båda aspekterna oro och inställning för att undersöka sambandet mellan dem. Även kunskap om personalisering undersöks för att se om detta påverkar de andra variablerna.Studien mäter kunskap, inställning och oro för personalisering, insamling av personlig data samt effekter av personalisering. Dessa ställs mot varandra samt att statistiska samband undersöks mellan aspekterna. Studien är genomförd med en kvantitativ metod, med enkät som verktyg. I enkäten deltog 150 stycken respondenter. Resultaten visar att respondenterna generellt är positivt inställda till personalisering av tjänster, de är inte speciellt oroade över insamling av personlig data samt att de har en medelnivå av kunskap. Dessutom visar resultatet på att det finns svaga samband mellan inställning och oro samt mellan inställning och kunskap. Mellan kunskap och oro finns det inga samband att tyda.

Filterbubblor är för många fortfarande en relativt okänd process som ändå pågåroavbrutet när vi använder exempelvis sociala medier. Uppsatsen söker att undersökaunga människors vanor på sociala medier, om de känner att de begränsas, deras kunskapi ämnet filterbubblor och dess kopplingar till begränsningar genom personalisering, ochdemokrati. Uppsatsens urvalsgrupp är män och kvinnor mellan 18 och 28 år. Genom 15enskilda intervjuer i kombination med kvalitativ textanalys har vi kommit fram till attanvändarna känner att de begränsas av sociala medier och att det anses vara ett problem.Många användare ansåg också att filterbubblor skulle kunna vara ett hot mot demokrati.Dessutom har vi kommit fram till att kunskapen om filterbubblor bland respondenternaär bristande, om än inte obefintlig. De är däremot överlag mindre intresserade av attändra sina vanor för att motarbeta digital isolering och polarisering, även om deerkänner att förändrade vanor hade gynnat dem. Konsekvenserna av fortsattbegränsning är att vi kommer att glida ifrån varandra än mer. Det kommer att leda tillett mer hätskt politiskt klimat och mer oförståelse för sådant och sådana som ärannorlunda än oss själva.
The making of filter bubbles occurs every time we use social media, although for a lotof people it's still a relatively unknown process. This paper analyzes young people'shabits on social media, if they feel restricted, their knowledge about filter bubbles andtheir connections to restrictions through personalization, and democracy. In this paperwe have sampled men and women between the ages of 18 and 28. After conducting 15individual interviews, we've come to the conclusion that young users feel restricted onsocial media and that they think it could be a problem. Many users considered filterbubbles to be a possible threat to democracy. We've also found that the knowledgeabout filter bubbles among the interviewees is lacking, though not non-existent. Despitethese findings, users are not very interested in changing their habits to combat digitalisolation and polarization, even though many admitted that it would be beneficial tothem. The consequences of continuing restriction is both isolation and polarization. Thiscould lead to a more rancorous political climate and a diminishing tolerance of thingsand people who are different from us.

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.

Studien undersöker hur ungdomar som växt upp i en digital värld förhåller sig källkritiskt tillinformation de tar del av på digitala plattformar, hur medvetna de är angående personaliseringen påinternet och hur det påverkar deras flöde. Syftet med studien är att ta reda på hur unga förhåller sig tilloch upplever de uppkomna effekterna som följd av deras användande. Vidare diskuterar studien hurungdomar värderar olika typer av källor och vad deras erfarenheter eller upplevelser är av detpåverkade flödet.Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod genom tre stycken fokusgrupper. Empirinutgörs av datainsamling via samtal med fokusgrupper om fyra deltagare vid tre olika tillfällen. Varjesamtal varade mellan 45 - 60 minuter.Resultatet visar att respondenterna märkt av att deras flöde personaliserats men att de inte vet varföreller hur det går till. Vidare visar också resultatet att samtliga respondenter upplever att de är väldigtkällkritiska och att de pratar mycket om värdet av källkritik i skolan, men då endast förankrat tillfaktasökande. I diskussionerna togs det upp hur användaren också kan eller bör ha källkritik gentemotinfluencers, olika nyhetssajter och privatpersoner.
The study examines how young people who grow up in a digital world relate to critical information tothe information they take on digital platforms, how aware they are about personalization on theinternet and how it affects their flow. The purpose of the study is to find out how young people arerelated to and experience the effects that arise from their use. Furthermore, the study discusses howyoung people value different types of sources and what their experiences or experiences are from theinfluenced flow.The survey was conducted with a qualitative method through three focus groups. The empirical dataconsists of a collection via conversation with focus groups of four participants on three differentoccasions. Each call lasted between 45 - 60 minutes.The result shows that respondents noticed that their flow was personalized but that they do not knowwhy or how they are. Furthermore, the result shows that all respondents feel that they are very sourcecriticaland that they talk a lot about the value of source criticism in school, but then only anchored tothe fact-finding requests. In the discussions it was raised how the user may or should have sourcecriticism against influencers, different news sites and individuals.

Studiens syfte är att undersöka internetanvändares medvetenhet och åsikter om filterbubblor på sökmotorn Google. Undersökningens frågeställning är: Vad har internetanvändare för tankar och förhållningssätt till filterbubblor som skapas på Google? Studien är avgränsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det är en population som kan förmodas vara storkonsumenter av information via sökmotorer. En stor majoritet av respondenterna menade också att Google var ett viktigt hjälpmedel i studier och vardag. För genomförandet av undersökningen användes en kvalitativ metod med fokusgrupper. 17 respondenter i fyra grupper fick diskutera medvetenhet, åsikter och uppfattningar om filterbubblor och informationsinhämtning som sker via Google. Som teoretisk vägledning användes sex olika samhällsvetenskapliga teorier mot vilka det empiriska materialet prövades. Resultatet från undersökningen visar att en majoritet av respondenterna inte var medvetna om den filtrering av informationen som sker på Google och därmed skapar filterbubblor. När respondenterna vid intervjuerna blev informerade om filterbubblor och dess effekter framkom olika uppfattningar och åsikter. Många respondenter uttryckte oro för effekterna av avskärmningen från information och utbyte med andra användare som bubblorna medför. Andra respondenter ansåg att så länge det inte medförde några negativa effekter i användandet av söktjänsten var det inget problem. Avskärmningen som filterbubblor skapar kan begränsa internetanvändares exponering för ”ny” information. Detta kan innebära en risk att människors tillgång till fri och icke styrd information manipuleras av kommersiella intressen. Detta lyfts fram i studiens analys med en teoretisk anknytning till Habermas inflytelserika arbeten om den publika sfären. Ett problem i det sammanhanget, som lyfts fram i forskning, är att filterbubblor kan komma att motsäga fundamentala demokratiska informationsprinciper. Resultatet visar därmed att filterbubblor fungerar som en slags grindvakt för internetanvändarens tillgång till information på Google. Med andra ord har en förändring skett där de “nya” nätbaserade grindvakterna saknar den mänskliga faktor som traditionella mediers grindvakter hade och som styrdes av transparanta värderingar. Respondenterna menade slutligen att Google bör vara mer transparant om problematiken med filterbubblor för att stärka sitt förtroende bland användarna.