To see the other types of publications on this topic, follow the link: Filterbubbla.
Dissertations / Theses on the topic 'Filterbubbla'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 30 dissertations / theses for your research on the topic 'Filterbubbla.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Henriksson, Sofia. "Med nålen mot filterbubblan : En diskursanalys av DN:s och SvD:s användning av begreppet filterbubbla." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144024.
Full textAbstract:
This essay is about the term filter bubbles and in what way two of the largest Swedish newspapers write about the subject. The purpose of the essay is to study the discourses related to filter bubbles and to examine how journalists write about their significance in the portrayal of the filter bubble in the media. The essay also strives to highlight how the filter bubble discourse has changed over time. The research consists of a briefer quantitative content analysis followed by a more extensive qualitative discourse analysis of 83 selected articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between the years 2011-2017. The conclusion of the essay is that the medial discourses about the filter bubble are mainly negative with an alarming characteristic. The term filter bubble is also related to fake news in the media and has a widely spread political connotation. The concept of the filter bubble spread from an unknown subject in 2011 to a well-known term in 2017. In summary, there is no nuanced representation of the term filter bubbles found in the medial portrayal.
2
Borovic, Valeria. "Demokratin i skymundan av filterbubblan : En kvalitativ innehållsanalys kring filterbubblor och deltagardemokrati." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37309.
Full textAbstract:
This thesis is about the phenomenon filter bubble and how it affects the participant democracy. The purpose of this thesis is to analyze how participant democracy is presented together with the filter bubbles in articles of filter bubbles. The questions that is answered inthis thesis is: In which way is filter bubble described in the Swedish newspapers “Dagens Nyheter” and “Svenska Dagbladet”? How is participant democracy presented in relation tofilter bubbles? The results show us that the Swedish newspapers DN and SvD is presenting the filter bubbles in their articles and has different arguments that goes within the participant democracy.
3
Johansson, Michael. "Deltagarkultur i en filterbubbla : En innehållsanalys av nätsamhället Twitch.tv's externa kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119216.
Full textAbstract:
Participatory culture inside a filter bubble – A content analysis of the network society Twitch.tv’s external communication. The aim of this essay was to study how user-generated content is being used and how it is presented by Twitch Interactive, Inc. in its external communication, more specifically how the discourse of this content is shaped on Twitter. To gather the information needed a quantity based content analysis was made, ranging from 1-31st of October 2015. From this data patterns where detected and a discourse analysis based on Berglez version of van Dijks model was conducted on six of the Twitter posts that followed said pattern. This was done to answer how the discourse was shaped and what the consequences could be of using such a pattern. Analyzing the results was done using theory from strategic marketing researchers such as Larsåke Larsson, Lars Palm, Ulf Dahlqvist and Magnus Linde. Furthermore theorist like Gripsrud, Pariser, Lindgren, Jenkins, Ford and Green were used to describe and analyze the field of culture, more specifically participatory and popular culture. The conclusion of the study was that Twitch representation of user-generated material and the culture it represents was unjustified and could be seen as a filter bubble. The results showed that the majority of content was young white male gamers where as other research on the field of gaming culture shows a more equal split between genders. The individuals that where represented in the content could be seen as objects of admiration and association. Discussion led to the belief that Twitch may not possess the power to change to discourse due to the strong economic need of the consumers. This need was concluded to arise from the fact that the platform and its culture is much like participatory culture and where this culture has been taken to a commercial level.
4
Bergman, Anneli, and Björn Stjernqvist. "Användbara filterbubblor : En undersökning om filterbubblor och ansvarstagande på sociala medier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14779.
Full textAbstract:
I detta kandidatarbete diskuterar vi ansvar hos utvecklare samt användare när det gäller spridningen av media och filtrering på sociala medier. Med sociala mediers ökade popularitet växer utvecklarnas och användarens ansvarstagande. Många användare uppmanas indirekt till att sprida falsk media för en större publicitet. Vi utgår från Donna Haraway’s begrepp situerad kunskap för att utforska hur media samspelar med användare. Vi använder oss även utav Lucy Suchmans begrepp accountability för att diskutera hur vi som webbutvecklare bär ansvar för hur vår plattform används och hur användare är accountable för källkritik och den spridning de utför. Vår gestaltning undersöker hur utvecklare och användare inom sociala medier kan fördjupa sin förståelse för olika typer av källor på sociala medier. Gestaltningen är utformad som ett socialt medium och ska ge användarna en tankeställare om filterbubblan. För att utveckla vidare på gestaltningen har vi gjort användartester. Resultatet och diskussionen av användartesterna visar hur bra användare förstår det budskap om filterbubblan och filtrering som sker på sociala medier.
5
Syrén, Fredric, and Schwarz Fabian. "Politisk fragmentering på grund av Facebooks filtrering : En studie om hur Facebook rekommenderar innehåll beroende på politiska preferenser." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48006.
Full textAbstract:
I denna uppsats studeras Facebooks roll i politisk representation genom att se till huruvida det skapas en så kallad filterbubbla på Facebooks “Gilla-sidor”-sida. “Gilla-sidor”-sidan ger en Facebook-användare rekommendationer till nya sidor att gilla vilket räknas ut efter information om användaren. Informationen kan härstamma från det användaren har delgett Facebook via personlig information eller sidor som användaren tidigare har gillat och interagerat med. Rekommendationerna kan även påverkas av vänner på Facebook samt genom att surfa på andra hemsidor. Dessa två påverkansfaktorer har dock lämnats utanför denna studie och fokus ligger således på de två förstnämnda faktorerna. Studien tar förutom teorin om filterbubblan upp teorier som cyberbalkanisering, echo chamber och selektiv exponering för att förklara hur information kan påverka och påverkas av människors val på internet. Studien diskuterar resultat i ljuset av de stora konsekvenser som information har på medborgare och samhället i stort. Experimentdelen i studien innefattar skapandet av olika personas, eller fiktiva användare, på Facebook. Genom statistik har en så högt representerad medelanvändare som möjligt återskapats. Dessa användare har sedan interagerat med politiska partier. Sedan studeras Facebooks “Gilla sidor”-sidan med en kvantitativ innehållsanalys för att se vad som studsar tillbaka på användaren utifrån den genomförda interaktionen. Centralt i denna undersökning är att förstå den globala debatt om Facebooks roll som politiskt avgörande i det amerikanska presidentvalet som skedde samtidigt som studien genomfördes. Vid studiens startpunkt var filterbubblan något som diskuterats inom forskarvärlden och bland insatta medie-intresserade. När presidentvalet var avgjort kulminerade diskussioner om Facebooks roll som desinformatör genom att falska nyheter spreds för att påverka väljare i olika riktningar. Det fick till följd att Facebooks VD Zuckerberg gick ut med att nya lösningar skulle implementeras för att stävja detta utan att specificera hur. Denna studie har kunnat se förändringar på “Gilla sidor”-sidan som kan få konsekvenser för den politiska debatten på Facebook. Dessa förändringar har däremot inte på något sätt kommunicerats ut av Facebook. Därför tar denna studie även upp problematiken i att studera sociala medier online och efterfrågar en större transparens och förståelse för hur Facebook agerar. Resultaten analyseras utifrån två undersökningstillfällen som visar att Facebook tidigare har lyft upp politiska sidor för användare i hög utsträckning men numera skapar en mer lokalt förankrad “Gilla sidor”-sida. Författarna drar slutsatser om att Facebook i det första undersökningstillfället tydligt politiserade en politiskt aktiv användare medans en icke-politisk person inte tog del av politiska sidor i lika hög utsträckning. Studien visar även att en filterbubbla skapats utifrån blockpolitiska preferenser där mer likgiltig politisk information presenterades för en persona utifrån politiska block. Slutstatser kan dras om att förändringen som studien presenterar kommer få konsekvenser för den roll som Facebook spelat som politiskt samlingsplats. Även om studien enbart fokuserar på en plats på nätverket kan de förändringar som pekas på i uppsatsen göra plattformen till mindre politiskt engagerande hos användare och således få konsekvenser för politisk diskussion i Sverige och potentiellt världen.This paper is about Facebook’s role in political representation. The goal of the study is to examine the occurrence of filter bubbles on Facebook’s recommendations-page. This page is called “Like pages” and provides Facebook-users with recommendations of new pages to like and is created by algorithms that take into account personal information of the user, which pages the user has liked earlier, friends on the network and other websites the user has visited. The two latter factors however have been left aside in this study, which focuses instead on personal information and interaction with Facebook-pages. Besides the filter bubble-theory, this paper includes theories about “cyberbalkanization”, “echo chambers” and “selective exposure” in order to explain how information can influence and is influenced by people’s choices on the internet. The results of this research are discussed in the light of the large consequences which information has on internet users and society in general. The experimental part of the study includes the creating of six fictitious Facebook-profiles with help of several statistics, in order to make the profiles as representative as possible. Those profiles then interact with different political pages from Sweden. That has an impact on the recommendations-page, which subsequently is studied with help of a quantitative content analysis to see what content the user gets back, based on her earlier interactions. A central aim of this paper is to understand the global discussion about Facebook’s role as a political influencer in the US-election 2016, which has taken place during the same period of time as this paper has been written. When beginning this research, “filter bubbles” was something that was discussed in science and among media-interested. After the results of the election were final, the discussions about Facebook’s role as a propagator of fake-news culminated and the company was accused to have influenced voters. As a reaction to this, Facebook’s CEO Zuckerberg announced the company will find ways for stopping the distribution of fake-news on Facebook. Those consequences are already visible in this research and possible consequences on a political debate on Facebook are discussed. However, the changes that have been made on Facebook have not been communicated publicly in any way by the company. For this reason this study also discusses problems that can occur studying online-content and makes demands on a higher transparency of how Facebook’s algorithms work. The analysis of the results show that Facebook before the changes has recommended its users pages with political content in a much higher extent than after the change, when the recommendations-page is mainly based on local-fixed Facebook-pages. The authors draw the conclusion that Facebook, before the changes, politicized a political active user, while a political inactive user is not presented for political material in the same extent. Even a filter bubble could be observed, based on block-political preferences of the user. The authors agree upon that the changes, Facebook made will have an impact on Facebook’s role as a political forum. Even if this study only focuses on the recommendations-page on Facebook, the changes that Facebook made can make Facebook to a less political platform and potentially affect the democracy in Sweden and all around the world.
6
Henriksson, Linnea. "Filtrerade flöden – en studie om internetanvändares kunskap, inställning och oro för personalisering." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20285.
Full textAbstract:
Personalisering av webbaserade tjänster är en stor del av dagens digitala vardag. Utan personalisering hade det varit svårt för användare att snabbt hitta det de letar efter då det finns så pass mycket information på webben idag. Det har i tidigare studier framkommit att användare har en bättre inställning till webbsidor som använder personalisering (Lavie et al., 2010). Samtidigt visar andra studier på att användare är oroliga för att det samlas in data om dem (Seungsin et al., 2015). Insamling av personlig data krävs för att personalisering ska gå att genomföra. Därav behandlar denna studie de båda aspekterna oro och inställning för att undersöka sambandet mellan dem. Även kunskap om personalisering undersöks för att se om detta påverkar de andra variablerna.Studien mäter kunskap, inställning och oro för personalisering, insamling av personlig data samt effekter av personalisering. Dessa ställs mot varandra samt att statistiska samband undersöks mellan aspekterna. Studien är genomförd med en kvantitativ metod, med enkät som verktyg. I enkäten deltog 150 stycken respondenter. Resultaten visar att respondenterna generellt är positivt inställda till personalisering av tjänster, de är inte speciellt oroade över insamling av personlig data samt att de har en medelnivå av kunskap. Dessutom visar resultatet på att det finns svaga samband mellan inställning och oro samt mellan inställning och kunskap. Mellan kunskap och oro finns det inga samband att tyda.
7
Högberg, Jonathan, Peter Kilic, and Philip Larsson. "Filterbubblor eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig att älska mitt flöde : En kvalitativ studie om unga människors förhållningssätt till filterbubblor." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27046.
Full textAbstract:
Filterbubblor är för många fortfarande en relativt okänd process som ändå pågåroavbrutet när vi använder exempelvis sociala medier. Uppsatsen söker att undersökaunga människors vanor på sociala medier, om de känner att de begränsas, deras kunskapi ämnet filterbubblor och dess kopplingar till begränsningar genom personalisering, ochdemokrati. Uppsatsens urvalsgrupp är män och kvinnor mellan 18 och 28 år. Genom 15enskilda intervjuer i kombination med kvalitativ textanalys har vi kommit fram till attanvändarna känner att de begränsas av sociala medier och att det anses vara ett problem.Många användare ansåg också att filterbubblor skulle kunna vara ett hot mot demokrati.Dessutom har vi kommit fram till att kunskapen om filterbubblor bland respondenternaär bristande, om än inte obefintlig. De är däremot överlag mindre intresserade av attändra sina vanor för att motarbeta digital isolering och polarisering, även om deerkänner att förändrade vanor hade gynnat dem. Konsekvenserna av fortsattbegränsning är att vi kommer att glida ifrån varandra än mer. Det kommer att leda tillett mer hätskt politiskt klimat och mer oförståelse för sådant och sådana som ärannorlunda än oss själva.The making of filter bubbles occurs every time we use social media, although for a lotof people it's still a relatively unknown process. This paper analyzes young people'shabits on social media, if they feel restricted, their knowledge about filter bubbles andtheir connections to restrictions through personalization, and democracy. In this paperwe have sampled men and women between the ages of 18 and 28. After conducting 15individual interviews, we've come to the conclusion that young users feel restricted onsocial media and that they think it could be a problem. Many users considered filterbubbles to be a possible threat to democracy. We've also found that the knowledgeabout filter bubbles among the interviewees is lacking, though not non-existent. Despitethese findings, users are not very interested in changing their habits to combat digitalisolation and polarization, even though many admitted that it would be beneficial tothem. The consequences of continuing restriction is both isolation and polarization. Thiscould lead to a more rancorous political climate and a diminishing tolerance of thingsand people who are different from us.
8
Karlsson, Elin. "Sant eller falskt? : En studie om högstadieungdomars informationssökning och källkritiska förmåga." Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70778.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.
9
Ahrland, Felicia, and Sarah Lindahl. "Vad är det som övervakar mig? En studie om ungdomars medvetenhet kring personaliserade flöden och digital källkritik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20763.
Full textAbstract:
Studien undersöker hur ungdomar som växt upp i en digital värld förhåller sig källkritiskt tillinformation de tar del av på digitala plattformar, hur medvetna de är angående personaliseringen påinternet och hur det påverkar deras flöde. Syftet med studien är att ta reda på hur unga förhåller sig tilloch upplever de uppkomna effekterna som följd av deras användande. Vidare diskuterar studien hurungdomar värderar olika typer av källor och vad deras erfarenheter eller upplevelser är av detpåverkade flödet.Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod genom tre stycken fokusgrupper. Empirinutgörs av datainsamling via samtal med fokusgrupper om fyra deltagare vid tre olika tillfällen. Varjesamtal varade mellan 45 - 60 minuter.Resultatet visar att respondenterna märkt av att deras flöde personaliserats men att de inte vet varföreller hur det går till. Vidare visar också resultatet att samtliga respondenter upplever att de är väldigtkällkritiska och att de pratar mycket om värdet av källkritik i skolan, men då endast förankrat tillfaktasökande. I diskussionerna togs det upp hur användaren också kan eller bör ha källkritik gentemotinfluencers, olika nyhetssajter och privatpersoner.The study examines how young people who grow up in a digital world relate to critical information tothe information they take on digital platforms, how aware they are about personalization on theinternet and how it affects their flow. The purpose of the study is to find out how young people arerelated to and experience the effects that arise from their use. Furthermore, the study discusses howyoung people value different types of sources and what their experiences or experiences are from theinfluenced flow.The survey was conducted with a qualitative method through three focus groups. The empirical dataconsists of a collection via conversation with focus groups of four participants on three differentoccasions. Each call lasted between 45 - 60 minutes.The result shows that respondents noticed that their flow was personalized but that they do not knowwhy or how they are. Furthermore, the result shows that all respondents feel that they are very sourcecriticaland that they talk a lot about the value of source criticism in school, but then only anchored tothe fact-finding requests. In the discussions it was raised how the user may or should have sourcecriticism against influencers, different news sites and individuals.
10
Hallvarsson, Carl, and Jessica Norén. "Google ser dig : En kvalitativ studie av internetanvändares medvetenhet och åsikter om filterbubblor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217065.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka internetanvändares medvetenhet och åsikter om filterbubblor på sökmotorn Google. Undersökningens frågeställning är: Vad har internetanvändare för tankar och förhållningssätt till filterbubblor som skapas på Google? Studien är avgränsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det är en population som kan förmodas vara storkonsumenter av information via sökmotorer. En stor majoritet av respondenterna menade också att Google var ett viktigt hjälpmedel i studier och vardag. För genomförandet av undersökningen användes en kvalitativ metod med fokusgrupper. 17 respondenter i fyra grupper fick diskutera medvetenhet, åsikter och uppfattningar om filterbubblor och informationsinhämtning som sker via Google. Som teoretisk vägledning användes sex olika samhällsvetenskapliga teorier mot vilka det empiriska materialet prövades. Resultatet från undersökningen visar att en majoritet av respondenterna inte var medvetna om den filtrering av informationen som sker på Google och därmed skapar filterbubblor. När respondenterna vid intervjuerna blev informerade om filterbubblor och dess effekter framkom olika uppfattningar och åsikter. Många respondenter uttryckte oro för effekterna av avskärmningen från information och utbyte med andra användare som bubblorna medför. Andra respondenter ansåg att så länge det inte medförde några negativa effekter i användandet av söktjänsten var det inget problem. Avskärmningen som filterbubblor skapar kan begränsa internetanvändares exponering för ”ny” information. Detta kan innebära en risk att människors tillgång till fri och icke styrd information manipuleras av kommersiella intressen. Detta lyfts fram i studiens analys med en teoretisk anknytning till Habermas inflytelserika arbeten om den publika sfären. Ett problem i det sammanhanget, som lyfts fram i forskning, är att filterbubblor kan komma att motsäga fundamentala demokratiska informationsprinciper. Resultatet visar därmed att filterbubblor fungerar som en slags grindvakt för internetanvändarens tillgång till information på Google. Med andra ord har en förändring skett där de “nya” nätbaserade grindvakterna saknar den mänskliga faktor som traditionella mediers grindvakter hade och som styrdes av transparanta värderingar. Respondenterna menade slutligen att Google bör vara mer transparant om problematiken med filterbubblor för att stärka sitt förtroende bland användarna.
11
Kristoffersson, Robert. "Falsk information på webben : Med fokus på ideologisk polarisering som underliggande orsak." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16948.
Full textAbstract:
Detta kandidatarbete fokuserar på ideologisk polarisering som orsak till den stora mängden falsk information som har spridits den senaste tiden. Jag undersöker hur selektiv exponering och filterbubblor har bidragit till att den ideologiska polariseringen har följt med in på webben, och hur nyhetsfeed har agerat som en grogrund för detta. I ett försök till att minska den ideologiska polariseringen i nyhetsfeed skapade jag en webbapplikation i form av ett nyhetsfeed med nyhetsartiklar som med hjälp av algoritmer låter användaren se utanför sin filterbubbla för att balansera nyhetsfeedet mellan flera olika nyhetskällor.This bachelor thesis focuses on ideological polarization as cause for the vast amount of false information that have been spread lately. I examine how selective exposure and filter bubbles have contributed to the ideological polarization that followed into the web, and how newsfeed have been acting as a breeding ground for this. In an attempt to reduce the ideological polarization in newsfeed I created a web application in the form of a newsfeed with news articles, that with the help of algorithms let the user see beyond its filter bubble to balance the newsfeed between different news sources.
12
Thollander, Åsa. "Att begränsas och avgränsa sig : En studie om studenters attityder till internets dagliga informationsflöden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325889.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to study how students perceive and handle internet’s continuous flow of information in everyday life, through news report, social media and targeted advertising. By examining the students attitudes and thoughts about the extent to which they find the information they meet relevant this study seeks to understand how they find what is relevant to them and how they limit the intake of information by different combinations of selection processes. For this purpose interviews were carried out with seven university students from different fields and levels. Three categories of theories about selection processes serves as a theoretical framework for the analysis and results. The categories are referred to as external, personalized and personal factors. The external factors include gatekeeping theory, news valuation and agenda theory and the personalized factors include theories about filter bubbles and echo chambers. The personal factors include strategies to avoid information overload such as filtering and withdrawing, it also includes satisficing as a stop rule for information seeking. The study shows that the three categories of selection processes are affected by emotional factors referred to as simplicity, interest and sensation. These drives the student to get more deeply informed. The students attitudes towards personalized information shows to be divided between if it should be more firmly adapted to each individual, or if that would increase the feeling of being monitored. In the students reflections regarding saved information emerges three feelings of negativity described as reluctance, lack of control and unease. Despite these feelings of negativity the phenomenon is accepted. Seeing that the alternative is disconnecting from modern society and life, acceptance shows to be the most reasonable alternative.
13
Blomqvist, Marcus, and Pontus Rolling. "Designförslag för hur design för serendipity kan användas för att främja exponeringsvariation i sociala mediers informationsflöden." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43383.
Full textAbstract:
Serendipity innebär ett överraskande, lyckligt utfall som introducerar en ny upptäckt av värde för användaren. Till skillnad från dagens algoritmer, som ofta enbart ger rekommendationer baserat på relevans, innefattar design för serendipity fler komponenter för att göra innehåll på sociala medier intressant för användaren. Serendipity beskrivs därför i flera studier som ett lovande sätt för att öka chansen att användare tar del av innehållet. I dagens sociala medier introduceras allt kraftfullare algoritmer för att personalisera innehåll. Detta kan medföra att användaren inte ser tillräckligt varierad information, och riskerar att få en dålig förståelse om varierande åsikter. För att förebygga detta ämnar studien undersöka hur design för serendipity kan användas för att öka användares bredd av exponering av innehåll, även kallat exponeringsvariation. Baserat på den identifierade litteraturen gällande serendipity formulerades tre designförslag, vilka sedan designades in i en prototyp. Designförslagen berör behovet av ett varierat innehåll genom användningen av existerande sociala kontaktnät som kan användas för att uppnå detta, behovet av ett upplevt värde för användaren och användarens behov av kontroll. Då tidigare studier gällande serendipity har identifierat en brist på utvärderingar med användare skapades en prototyp över ett alternativt informationsflöde på Facebook. Informationsflödet har konstruerats i syfte att exponera användarna för nytt och oväntat innehåll och skapa förutsättningarna för att serendipity ska uppstå. Informationsflödet har sedan utvärderats med användare och visar att de upplevt variationen som positiv samt en känsla av kontroll kopplat till större valfrihet. Användningen av designförslagen har således visat hur de kan främja användares exponeringsvariation och även möjliggör för serendipity att inträffa.Serendipity means a surprising, happy outcome that introduces a new discovery of value for the user. Unlike today's algorithms, which often only provide recommendations based on relevance, serendipity design includes more components to make social media content interesting to the user. Serendipity is therefore described in several studies as a promising way to increase the chance that users take part in the content. Today's social media introduces increasingly powerful algorithms for personalizing content. This can result in users not seeing sufficiently diverse information, and a risk of gaining a poor understanding of varying opinions. To prevent this, we intend to investigate how design for serendipity can be used to increase users' breadth of content exposure, also called diversity exposure. Based on the identified literature regarding serendipity, three design proposals were formulated, which were then designed into a prototype. The design proposals concern the need for a diverse content through the use of the users existing social networking contacts that can be used to achieve this, the need for a perceived value for the user and the user's need for control. As previous studies regarding serendipity have identified a lack of evaluations with users, a prototype was created of an alternative information feed on Facebook. The feed has been designed with the aim of exposing users to novel and unexpected content and creating the conditions for serendipity to arise. The information feed has since been evaluated with users and shows that they have experienced the variation as positive and a sense of control linked to greater freedom of choice. The use of the design proposals has thus shown how they can promote users' diversity exposure and also enable serendipity to occur.
14
Hedin, Alice. "”Jag trivs ändå i min lilla bubbla” – En studie om studenters attityder till personalisering." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20583.
Full textAbstract:
Denna studie ämnar att undersöka studenters attityder till utvecklingen av personalisering inom webbaserade tjänster och utforska skillnader och likheter mellan studenternas attityder. Studiens empiriska material är insamlat genom fem kvalitativa intervjuer och en webbenkät med 72 respondenter. Studien behandlar fördelar och nackdelar med personalisering, möjligheter att förhindra personalisering och möjliga konsekvenser av personalisering. Majoriteten av studenterna har en positiv attityd till personalisering av webbaserade tjänster. Resultatet visar att studenterna var mest positivt inställda till personalisering av streamingtjänster och minst positiva till personalisering av nyhetstjänster. Jag fann att användare i stor utsträckning inte anser att nyhetstjänster bör vara personaliserade. Det visade sig finnas en tydlig skillnad mellan studenternas kännedom om olika verktyg som kan användas för att förhindra personalisering. Ju mer teknisk utbildning som studenterna läser, desto bättre kännedom hade studenterna om verktygen. Resultatet visade även att en stor del av studenterna önskade att de kunde stänga av personaliseringsfunktionen på tjänster. Personalisering har blivit en naturlig del av användarnas vardag och att majoriteten av användarna inte har tillräcklig kunskap om fenomenet och därför intar de en passiv attityd och undviker att reflektera närmare över personaliseringen och dess möjliga konsekvenser.This essay aims to study student’s attitudes towards web personalization and explore where the student’s attitudes differ and converge. The empirical materials of the study where assembled by the usage of five qualitative interviews and a quantitative survey with 72 respondents. The study discusses the pros and cons, the ability to constrain web personalization and possible effects and outcomes of web personalization. The majority of the students have a positive attitude towards web personalization. The students were most positive towards personalization of streaming services and least positive towards personalization of media channels that output news. There was an explicit difference between the students’ knowledge of the possibilities to constrain web personalization through the usage of different extensions and tools. Those students who studied a more technical program showed more knowledge of extensions and tools that can be used to prevent or constrain web personalization. The results also showed that the over all students desire more control over web personalization and demand a function where the personalization of web services could be turned off. The study resulted in the findings that web personalization has become a part of the users every-day life and that the students do not have enough knowledge of web personalization which have led to a passive attitude towards it.
15
Johansson, Ida, and Emilia Josefsson. "Fast i filterbubblan? : En studie om användares medvetenhet kring Googles anpassade sökresultat." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90844.
Full textAbstract:
I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter användarnas förväntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval Google-användares inställning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sådant tillvägagångssätt. Både för den enskilde användaren och för samhället. De frågor som ligger till grund för undersökningen kretsar därför främst kring användarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartläggning av användarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhället i stort. I studien används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-användarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut. Den kvalitativa studien består av semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter för att få en djupare förståelse för dessa attityder. Den teoretiska ramen inleds med teorier om filterbubblan (Pariser 2011) och följs därefter av politisk ekonomi (bla McChesney 2013, Fuchs 2012), teori om kunskapsklyftor (Segev 2010) och avslutas med Schröders (2001, 2003) tolkning av receptionsanalysen. Resultatet av studien visar att respondenterna har en relativt hög medvetenhet kring den personifiering som sker och känner ett högt förtroende för att Google presenterar relevanta sökresultat. Det finns en tudelad uppfattning hos respondenterna kring personifieringen av sökresultaten och kartläggningen av användarna, men engagemanget i frågan är lågt och likaså motivationen till att förändra sökbeteendet. Det låga engagemanget i kombination med Googles dominerande ställning kan leda till smalare informationsutbud och kunskapsklyftor mellan individer och länder. Okritiska användare i kombination med ett företag med monopol på information, skulle på sikt kunna innebära ett hot mot demokratin.
16
Westin, Lisa, and Michaela Rask. "Vikten av att spräcka filterbubblan & tysta ekot : En kvalitativ studie kring studenters politiska uppfattningar." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434004.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine if, and in that case how, students at Uppsala University are affected by their Instagram feeds and how that will influence the decisions students make in relation to a political election. In addition to this, we also intend to examine how students' perceptions of politics in a more global aspect may be affected by this. To answer the purpose, the following questions are used: - How can filter bubbles and echo chambers on Instagram affect students' opportunities to make well-informed decisions, especially in relation to political elections? - How can students' Instagram feeds affect their perception of world politics? To receive the empirical material ten qualitative interviews are conducted. Based on the empirical material a text analysis is done. We used Jürgen Habermas theory of the Public Sphere and the theory of Selective Exposure. The result of the study is mainly that the echo chambers that exist in students' Instagram feeds have such a large impact that it cannot be claimed that they can make a completely well-informed decision. And that students' perception of the outside world gives them a more global enlightenment of the political events that take place in the outside world, while due to its filtered Instagram feeds they do not get a holistic view from all perspectives of the events. This result provides information about the effects that echo chambers and filter bubbles can have and it may be an explanation of the ongoing polarization in the global political climate.
17
Pontvik, Paula. "Desinformation och filterbubblor – Hur bör lögner på nätet hanteras i en demokrati?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443396.
Full textAbstract:
Ett grundläggande argument för yttrandefrihet är att ett fritt flöde av information leder till att felaktiga yttranden sållas bort. Till följd av internetutvecklingen har den idén satts på prov. Algoritmer gör det lätt att endast ta del av information som stödjer de åsikter människor redan har. Intag av information avgörs i allt större omfattning av värderingar och politiska åsikter. I det nya landskapet kan den faktabaserade informationen sållas bort till förmån för desinformation. Samtidigt som media har fått svårare att finansiera sin verksamhet pågår en infodemi enligt WHO. EU har uppställt krav på att plattformar ska motarbeta desinformation trots att det inte nödvändigtvis är olagligt innehåll. Myndigheten för press, radio och tv vill dra in mediestöd till medier som publicerar desinformation. Dessa åtgärder kan anses stå i strid med de värden som yttrande- och informationsfriheterna finns till för att skydda, så som medias frihet och oberoende. I uppsatsen utreds åtgärder som vidtagits mot desinformation i relation till yttrande- och informationsfriheterna.
18
Häggberg, Filip, and Johannes Lundberg. "Den svenska filterbubblan : Så ser verkligheten på Facebook ut för unga, politiskt aktiva människor i Sverige." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30142.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Internetaktivisten Eli Pariser berättar i sin bok The Filter Bubble: What the Internet Is Hiding from You hur algoritmer på sociala medier filtrerar bort innehåll som går emot det användaren tycker om. I stället får användaren ett skräddarsytt flöde som bara presenterar innehåll som går ihop med dennes personliga preferenser. Pariser argumenterar vidare att filtreringen skapar en filterbubbla, där användaren får uppfattningen att alla har samma åsikter som den själv. Det kan, enligt Pariser, leda till åsiktspolarisering där människor kommer allt längre ifrån varandra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur unga, politiskt aktiva människor i Sverige använder Facebook och hur de upplever sina flöden på Facebook i förhållande till sina politiska åsikter, för att se hur utbrett internetfenomen som filterbubblan är bland svenska användare som tydligt ger uttryck för sina politiska åsikter. Metod och material: Metoden som ligger till grund för studiens empiriska resultat är en enkätundersökning. Analysenheterna består av politiskt aktiva Facebook-användare som är medlemmar i politiska ungdomsförbund. Anledningen till att medlemmar i ungdomsförbund valdes framför politiska partier är att yngre människor är mer aktiva på sociala medier. Enkäten utformades med tjänsten Survey monkey och spreds på Facebook till analysenheterna. Huvudresultat: Studiens empiriska resultat visar att majoriteten av respondenterna befinner sig något som Eli Pariser skulle definiera som en filterbubbla, men att de flesta samtidigt är medvetna om att åsiktsbilden i Facebook-flödet inte är representativt för det svenska samhället i stort.
19
Hansson, Johanna, and Linda Lundberg. "Ursprung räknas : En kvantitativ studie om nyheter som får spridning på Facebook." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30309.
Full textAbstract:
Den här studien undersöker vad de nyheter som får spridning på Facebook har för ursprung. De frågeställningar som studien svarar på är: Varifrån kommer nyheterna vi läser via Facebook? Vilka är källorna? Vi tittar även på vilka författarna av de spridda artiklarna är, samt kopplar det till journalistrollens betydelse. I studien undersöks också vilken typ av nyheter som får mest spridning och diskuterar huruvida det kan påverka vår världsuppfattning. Den här undersökningen har utgått ifrån Mats Larsson och Larsåkes kvantitativa metod, två undersökningar har gjorts under 14 dagar, mellan den 30 mars och 12 april 2016. Studien är baserad på materialet som finns att tillgå på sajten socialanyheter.se. Sociala Nyheter samlar de sammanlagt mest delade, gillade och kommenterade nyheterna på Facebook och inkluderar 26 svenska nyhetsbolag. En av undersökningarna gjordes på de tre nyheter som toppade på Facebook varje dag under dessa 14 dagar, vilket blir sammanlagt 42 artiklar. Den andra är mer generell och inkluderar alla de artiklar som finns med på nyhetsflödet på socialanyheter.se varje dag. Sammanlagt blir det 635 artiklar och det är ursprunget samt ämnet som har undersökts på dem. Utöver det görs en beskrivning av de tre nyheter som fick allra mest spridning under de två veckor som undersökning. Vi går in på vad de handlar om och diskuterar hur det kan komma sig att just dessa artiklar fått mest spridning. Som grund för vår studie har vi använt gatekeepingteorin, teorin om filterbubblan samt dagordningsteorin. Resultatet visar att det främst är nyheter från Aftonbladet och Expressen som sprids på Facebook. Det visar också att det mest är originalnyheter, skrivna av journalister på nyhetsbolag, som får störst spridning. Endast 3 av 42 artiklar är rippat material, alltså taget material från icke-journalisiska källor, som Youtube och kommersiella webbplatser. Av de nyheter som är rewrites, alltså omskrivningar, kommer majoriteten från andra nyhetsbolag.
20
Denise, Eriksson, and Thunstedt Erika. "Big Data – data med stor påverkan i det vardagliga livet : En fallstudie kring hur individen påverkas av Big Data i sin vardagliga kommunikation och interaktion på sociala medier." Thesis, Södertörns högskola, Medieteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34368.
Full textAbstract:
Today, it has become a natural part of life for many people to share personal information and turn to search engines and social media as they search and seek information on the internet. This study aims to investigate how individuals are affected by Big Data in their interactions with social media and to understand how individuals relate to personalization of Big Data, digital identity, agency and how they share their own personal data. This has been researched through a case study involving qualitative interviews and experiments. The result of the research shows that personalization of Big Data on social media has an impact on individuals in their ever yday lives. The research from this case study shows a certain negative attitude towards personalization on social media and that there is so me awareness of the companies agency on the internet, this does not affect individuals in taking any actions. This leads to the conclusion that personalization is to some extent a desired function.Idag har det blivit en självklarhet för många att dela med sig av personlig information på internet och vända sig till sökmotorer och sociala medier när de letar och söker information. Studien syftar till att undersöka hur individer påverkas av Big Data i sin interaktion med sociala medier och att förstå hur individer förhåller sig till personalisering av Big data, digital identitet, aktörers makt och hur de tänker kring delning av personlig data. Detta studeras genom en fallstudie där kvalitativa intervjuer och experiment. Resultatet från studien visar att personalisering av Big Data på sociala medier påverkar individer och deras digitala användning i vardagen. Studien visar en viss negativ inställning till personalisering på sociala medier och på viss medvetenhet kring aktörernas makt på internet, detta påverkar inte individerna att göra aktiva handlingar. Detta leder till slutsatsen att personalisering av Big Data i viss mån är en accepterad funktion, även om det innebär en förlorad makt över sin digitala användning.
21
Tholsby, Ellen, and Sayyah Tania Amel. "Hur Spotifys algoritm för rekommenderade låtar upplevs av användare." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299274.
Full textAbstract:
Musikstreamingtjänster som Spotify erbjuder en omfattande mängd musik online jämfört med innan digitaliseringen. Trots detta förändrade musiklandskap, kvarstår fortfarande önskan att samla, byta ut och dela musik. Däremot har musikstreamingtjänster medfört ett ökat behov av att navigera användarna genom de omfattande låtarkiven. Spotifys spellista Discover Weekly syftar till att tillhandahålla användarna med 30 nya låtar varje måndag. Låtarna är personanpassade utifrån användarnas smakprofiler, som är kalibrerade av rekommendationsalgoritmer. Musikstreamingtjänsten konstaterar att de vill erbjuda en explorativ användarupplevelse med hjälp av rekommendationsalgoritmerna. I denna studie valde vi att utvärdera hur användarna själva upplever de personanpassade låtarna på Discover Weekly. Tidigare studier om Spotify, musikupptäckter i en digital era, rekommendationsalgoritmer, och effekterna av algoritmer ansågs vara relevanta för att utforska hur låtarna på Discover Weekly upplevs vara. Frågeställningen undersöktes genom inledande intervjuer, en veckas lyssningsperiod av Discover Weekly samt uppföljande intervjuer med en testgrupp bestående av studenter från KTH. Resultatet från intervjuerna visade att låtarna på spellistan upplevdes vara ensidiga där användarna gillade låtarna som stack ut från mängden i stil av tempo eller genre. Majoriteten av testpersonerna uppskattar ändå rekommendationsalgoritmen. Flera testpersoner förklarade att de önskade mer explorativa alternativ på spellistan för att stödja det givna löftet om utforskande av nya musikupptäckter vilket namnet, Discover Weekly, indikerar på. Deltagarna ansåg dock fortfarande att icke-datordrivna rekommendationer var att föredra och mer pålitliga. Vårt resultat kan därmed jämföras med tidigare studiers teorier där algoritmerMusic streaming services like Spotify provide a staggering amount of music online compared to before digitalization. Even though the music landscape is changing, the desire to collect, exchange, and share music remains. However, music streaming services have contributed to an increased desire to navigate users through the extensive song archives. Spotify's Discover Weekly playlist aims to provide users with 30 new songs every Monday. The songs are personalized based on the users' taste profiles, which are calibrated by recommendation algorithms. The music streaming service states that they want to offer an exploratory user experience using the recommendation algorithms. In this study, we evaluate how users themselves experience the personalized songs on Discover Weekly. Previous related research regarding Spotify, music discovery in a digital era, recommendation algorithms, and algorithmic effects were considered relevant when exploring how the songs on Discover Weekly are experienced to be. The thesis was investigated through introductory interviews, one week listening of Discover Weekly, and follow-up interviews with a test group consisting of students from KTH Royal Institute of Technology. The results from the interviews showed that the songs on the playlist were perceived as indistinguishable, where the users liked the songs that stood out from the rest in tempo or genre. The majority of the participants still appreciate the recommendation algorithm. Several participants explained that they wished for more exploratory options on the playlist to support the promise of exploring new music discoveries as the name Discover Weekly indicates. However, the participants still considered user recommendations as more reliable than algorithmically driven recommendations. Our findings support previous researchers’ insights where these algorithms can affect the diversification of consumption on Spotify.
22
Mårtensson, Måns. "User perspectives on filter bubbles." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21656.
Full textAbstract:
This study derives from a located a gap in the methodological coverage and ways inwhich filter bubbles previously have been problematised. It is structured to through auser perspective to find ways in which users navigation and experience is influencedby personalised consumption. Through interview studies of digital natives, two mainfocuses of navigation and experience have been chosen with the aim to bring nuancedperspectives to the current state of filter bubbles. The first, using the theoreticalframework of uses and gratifications sets out to answer: In what ways do digitalnatives navigation contest the personalisation of their news consumption?I found that most interview participants have developed both thorough and individualways of navigating in their news consumption process. Personalising filters are bysome seen as assets to optimize content and by others as thresholds that enforcerestrictive behaviour. However, most participants seem to be mildly concerned orunaware of personalising features in their news navigation.The second focus of user experience seeks to clarify the motives behind usernavigation by answering: In what ways do digital natives experience of theirnavigation contest the personalisation of theirs and others news consumption?I find that some participants consider the impact of their own interactions withtheir personalised consumption, but do not understand the extents of it. I also find thatshared social norms and traditional media permeate the critical view that allparticipants carry with them through their navigation. I use these findings to introducea suggestion to problematise personalisation through user experience as a way ofbenchmarking filter bubbles that to my knowledge have not been used before.Lastly, by looking at the navigations and experiences of the participantsthrough a theoretical framework of power, I conceptualise their interactions asmotives of counter power towards a personalisation to answer:How can the motives of digital natives navigation be contextualised as acts of counterpower towards their personalised news consumption?I identify both interactions as motives of counter power with some participants’ newsconsumption, and experiences of subjectivity to power in others. But can’t determineto which extents it relates to the personalisation or other factors in the participantsnews consumption.
23
Juhlin, Emil, and Elias Krantz. "DELADE VERKLIGHETER : Hur demonstrationerna kring de afghanska flyktingarna skildrades, spreds och kommenterades i etablerade, alternativa och sociala medier under augusti 2017." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34305.
Full textAbstract:
I och med internet har ett nytt medielandskap vuxit fram där mängden information är enorm. Etablerade medier har fått konkurrens från nya, alternativa medier och gränsen mellan åsikter, fakta och rena osanningar är svår att upptäcka. Med utgångspunkt från detta har vi i denna uppsats valt att undersöka Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tiders rapportering om två händelser i samband med demonstrationen kring ensamkommande afghaners rätt att stanna i Sverige; tumultet på Mynttorget 8 augusti respektive motdemonstrationen “Stå upp för Sverige” på Medborgarplatsen 19 augusti. Vi har sedan analyserat vilka rapporteringar som fått spridning på Facebook och hur dessa artiklar där har kommenterats. Ambitionen med en sådan analys har varit att undersöka vilka mediebilder som får störst spridning i sociala medier och hur diskussionerna kring olika nyhetsrapporteringar och medier ser ut. Vår studie visar att det är skillnad på de verklighetsbilder som etablerad och alternativ media visar upp. De två etablerade medierna påvisar likartade verklighetsbilder, medan det alternativa mediets skildring är annorlunda. Det alternativa mediet väljer ett annat huvudtema, där vilka som är goda och vilka som är onda helt enkelt byter plats. Uppsatsens analys av spridningsmönster visar att den åsiktsdrivna journalistiken får störst spridning, inte minst på invandringskritiska Facebook-grupper och sidor. I dessa sammanhang är den politiska selektiviteten ofta omvänd; man länkar till etablerad media i en form av confirmation bias för hur “fel” etablerade medier rapporterar om dessa frågor. Uppsatsen visar även på att frågan om huruvida filterbubblan existerar i större utsträckning borde ta hänsyn till hur individen tolkar den information som den exponeras för, och inte vilken information den exponeras för. Vidare visar även vår studie på ett upptrissat och aggressivt debattklimat där nätforum i vilka personer med olika åsikter kan mötas i en djupare diskussion lyser med sin frånvaro.
24
Lumio, Lina. "Havet av sociala medier och dess inverkan på den unga väljaren : En kvalitativ studie om relationen mellan sociala medier, politik och den unga väljaren." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100011.
Full textAbstract:
For the last two decades, social media has grown and became a big part of the young voters’ daily life. The access to social media also brings new opportunities for participation in politics. With the increasing relationship between social media, young voters and politics, the purpose of this thesis is to research how social media influences young voters in a political context. With a qualitative proven method this study presents an analysis of eight interviews on a group of young voters in the age of 21-25. With the chosen research method, it requires the theories to be in the centre of the study. The existing theory being, framing theory and mediatization theory. This study concludes that the influences of social media is a complex issue with the relation between young voters, politics and media. In addition, the study shows that the young voters’ selection of content on their social platforms has the most impact on their political opinions.
25
Fridolf, Sara. ""Jag scrollar vidare" : En netnografisk enkätundersökning om informationspraktiker i Facebookgrupper." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95828.
Full textAbstract:
The information behaviour in closed Facebook groups differ from the one in people’s feed. Using Cox’s theory of information in social practices, Haythorntwaite’s theory of ties in computer mediated communication, McKenzie’s theories of cognitive authorities in information and Metzger and Flanagin’s theory of credibility heuristics the aim of this bachelor thesis is to gain a deeper understanding of how the members of three closed Facebook groups handle the information shared and if the groups act as a filter bubble for the information obtained. The researcher applied a netnographic approach and used an online questionnaire to collect the data. In the empirical data the researcher found that the members used the group rules as norms for what and when they post and that they were very critical when it comes to the information shared in the groups. The researcher also found that the groups acted as filter bubbles and that the members saw that as the groups purpose.
26
Bustos, Christian. "Beteendebubblan : En studie om navigationsbeteende på internet med fokus på korta navigationstillfällen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26211.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to explore web use and web navigation behavior. This paper presents findings from qualitative research based on interviews and diarie studies. The basis of this study is Eli Parisers work about “the filter bubble”. As personalization systems shape our experience of the web, based on who we are, our bubble of knowledge and information becomes smaller. But it’s not only how technology works to show us a narrow part of reality. Our own choices about websites, content and the activities on the web, lead us into another type of bubble. A behavior bubble. A bubble where all the content we consume is interesting. The conclusion of this paper is that narrow web navigation behavior can be observed among all subjects studied irrespective of age and devices used, whereas monotonous web navigation behavior only can be identified among individuals using a smartphone for web browsing.
27
Prine, Laura. "Hästfrukter : En studie av konvergensen mellan traditionella och sociala medier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158479.
Full textAbstract:
This study looks to understand the convergence between social and traditional media by exemplifying with equestrian sport generally and especially by looking at Jerringpriset. Jerringpriset was won by a Swedish show jumper, which caused discussions in social and traditional media. Because people live inside filter bubbles they have a perceived truth about their own world and because they don’t see any opposition inside their own social or traditional media the standards about equestrian sport lives on. When equestrian sport got the Jerringpris this bubble burst and questioned the standards and this is the result of the convergence between social and traditional media.
28
Engvall, Aida, and Viviann Le. "Misstag eller konspiration? : En kvalitativ gestaltningsanalys av Fria Tiders skildringar av mordet på före detta statsminister Olof Palme." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75796.
Full textAbstract:
The Swedish prime minister, Olof Palme was murdered in the middle of the street in the heart of Stockholm, by an unknown perpetrator on the 28th of February 1986. Even though it has been 32 years since the death of the former prime minister, a keen interest of the murder within the media still exists and has not decreased over the years. By conducting a qualitative text analysis, this paper examined how the murder of Olof Palme is described in an alternative medium; Fria Tider. The aim of this study is to problematize citizen journalism in Sweden. With the basis of the framing theory and agenda setting, eight texts were chosen from the alternative medium Fria Tider, an online newspaper. The authors conducted a framing analysis to identify which frameworks were most prominent in the way of describing the murder. The result of this study showed that three frames dominated; a conspiracy of several actors, the police's responsibility, and the solution is near. The authors found that Fria Tider produced several individuals and institutions as suspected of the murder of Olof Palme in these frameworks. While these frameworks can be seen as problematic, this study cannot conclude that it is problematic to read opinions other than what traditional media give. Therefore, this study cannot problematize citizen journalism.
29
Brudvik, Vigdis, and Agnes Törnerud. "Digital Musik och Algoritmer : En användarstudie om hur Spotify's algoritmer påverkar unga vuxnas musikkonsumtion." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446286.
Full textAbstract:
This study aims to examine how the generation of young adults who grew up in a digital society relate to algorithms that control them on Spotify, how they experience the personification on the platform and how the algorithms affect their flows. The purpose is also to investigate how young people experience and relate to the effects of Spotify's algorithms. The survey is based on six in-depth qualitative interviews conducted with young adults aged 20-30, that have been transcribed, discussed and analyzed using a thematic narrative analysis. The purpose of the study has been formulated according to the interview guide and the thematic narrative analysis. Results and analysis have been merged and there the respondents' intersubjective opinions and values are connected with the theoretical framework. The results show that users believe that algorithms mainly have had a positive impact on their music consumption. The majority of the respondents described that they prefer the custom-made playlists on Spotify (created by algorithms), and that they like to be presented with personalized content. However, few respondents stated that they notice or are aware that the algorithms control them, which means they are being guided towards certain music preferences without being aware of it. This will further be analyzed with the help of previous research and the theoretical framework.Denna studie ämnar undersöka hur den generation unga vuxna som vuxit upp i ett digitaliserat samhälle förhåller sig till de algoritmer som styr dem på Spotify, hur de upplever personifieringen på plattformen och hur algoritmerna påverkar deras flöden. Syftet är att undersöka och belysa hur unga vuxna upplever och förhåller sig till effekterna av Spotifys algoritmer i kontext till deras musikkonsumtion. Undersökningen baseras på sex stycken utförda kvalitativa djupintervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-30 år som studerar vid Uppsala Universitet. Djupintervjuerna har transkriberats, kodats och därefter analyserats med hjälp av tematisk narrativ analys. Kapitlet för resultat och analys är hopslagna och där sammankopplas respondenternas narrativ beståendes av deras upplevelser och värderingar ihop med det teoretiska ramverket. Uppsatsen avslutas med ett avsnitt innehållandes slutdiskussion där även tidigare forskning vävs in. Resultatet visar att användare anser att algoritmer i huvudsak haft en positiv påverkan på deras musikkonsumtion. Majoriteten av respondenterna i denna studie beskriver att de föredrar Spotifys färdiggjorda spellistor (som skapats av algoritmer), och att de gärna tar del av ett personifierat innehåll. Problematiken är dock att få av respondenter utger sig för att vara fullt medvetna om algoritmerna och hur de styr dem, vilket innebär en risk att de lotsas mot vissa musikpreferenser utan att vara medvetna om det. Detta analyseras därför vidare med hjälp av tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk och nyckelbegrepp.
30
Hoeing, Alex, and Viktor Fredriksson. "Censur på Internet." Thesis, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14615.
Full textAbstract:
Genom detta kandidatarbete undersöker och prövar vi hur censur påverkar informationsspridning på internet, genom vår prövning undersöker vi om Googles indexering kan ha en censurerande effekt på användaren, detta i form av en filterbubbla. Med hjälp av kvalitativa tolkningar vill pröva om och hur stor påverkan Googles indexering har på användaren, som stöd för vår kvalitativa undersökning har vi Handbok i Kvalitativ Analys skriven av Andreas Fejes & Robert Thornberg samt 101 Design Methods skriven av Vijay Kumar. Vi ser en möjlighet att föra en diskussion om hur i vida detta fenomen är sant, genom prövandet av Googles indexering på olika orter, vi har sedan valt att visualisera insamlade data på en webbapplikation för att skapa en redovisning av resultaten från vår prövning.