Contents
Academic literature on the topic 'Finansiell innovation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Finansiell innovation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Finansiell innovation"
1
Christiansen, Lærke Højgaard, and Lykke Margot Ricard. "Hvad er Danmarks styrke på digital innovation i den finansielle sektor?" Samfundslederskab i Skandinavien 36, no. 4 (September 11, 2021): 171–93. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v36i4.6361.
Full textAbstract:
I denne artikel ser vi nærmere på de strukturelle styrker, der danner grundlaget for Danmarks digitale styrker med udbredelsen af offentlige digitale services og forbrugere, som accelerer i at tage digitale services til sig. Igennem et institutionelt perspektiv fremhæver artiklen nogle af de egenskaber, som karakteriserer digital innovation af bankservices i Danmark. De væsentligste faktorer, som artiklen peger på, er de offentlige investeringer i digital infrastruktur, som skabende troværdige produkter som NEMID-login hos borgere. Vi fremhæver eksempler på dette mellem de etablerede banker på det danske marked og den nye digitale bank Lunar. Artiklens nyskabelse er, at den bidrager med ‘bricolage-perspektivet’ på nye digitale bankservices, hvor eksisterende ressourcer genanvendes på nye måder og i nye konstellationer gennem partnerskaber. Strukturer som danner grundlag for, at digital innovation kan ske i samarbejder, i netværk og partnerskaber som en form for samarbejdsdrevet entreprenørskab. Artiklen bygger videre på et institutionelt innovationsperspektiv, som tilbyder en ny måde at skildre og forstå nøglen til Danmarks digitale innovation på i et konkurrenceprægede miljø.
2
Aristiyowati, Endah Siska, and Telisa Aulia Falianty. "PERANAN PERKEMBANGAN INOVASI FINANSIAL SISTEM PEMBAYARAN DALAM MEMPENGARUHI PERMINTAAN UANG DI INDONESIA." EKUITAS (Jurnal Ekonomi dan Keuangan) 2, no. 3 (August 6, 2019): 404–26. http://dx.doi.org/10.24034/j25485024.y2018.v2.i3.128.
Full textAbstract:
This paper examines the dynamic interaction between financial innovation development in the payment system to money demand function especially for currency and narrow money, from 2007-2017 using Indonesia monthly data. This research based on Baumol (1952) and Tobin (1956) and Lippi and Secchi (2009) theory which stated that improvement of technology in the payment system will lead to a decrease in transaction demand for money. From estimation result using Vector Error Correction Model (VECM) method, study reveals that tremendous development in the payment system on the last eleven years i.e Real Time Gross Settlement, Clearing, Automatic Teller Machine (ATM)atauDebit Card, Credit Card and electronic money using several proxies, such as using transaction value (with and without clearing), total transaction value, transaction volume, ratio of financial innovation in the payment system to Gross Domestic Product (GDP), broad money (M2) to narrow money (M1) ratio, ratio of financial innovation in the payment system to narrow money (M1) will decrease currency and narrow money (M1). Analysis of the financial innovation in the payment system role in affecting money demand (currency and narrow money) is very important so that money demand function is not misspesificied and in determining monetary policy has considered the development of payment system technology.
3
Hvid, Helge. "To be in control — vejen til godt psykisk arbejdsmiljø, læring og innovation?1." Tidsskrift for Arbejdsliv 11, no. 1 (March 1, 2009): 011–30. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i1.108763.
Full textAbstract:
Kontrolbegrebet, som har en lidt anden betydning på engelsk end det har på dansk, har i 30 år haft en central placering i forskningen om psykisk arbejdsmiljø. Artiklen stiller spørgsmålstegn ved, om kontrolbegrebet har samme centrale betydning i det moderne arbejde med værdibaseret teamorganisering, præget af selvledelse. Artiklen konkluderer, at kontrolbegrebet har samme centrale betydning som tidligere, både som kritisk perspektiv og et udviklingsperspektiv på psykisk arbejdsmiljø, men det er nødvendigt, at kontrolbegrebet reformuleres med større vægt på det relationelle. Artiklens pointer illustreres med udviklingen af arbejdet i finansielle institutioner for de medarbejdere, der behandler lånesager.
4
Kristanti, Maria Mia. "Analisis Pengaruh Inovasi Organisasi, Inovasi Strategis, dan Diferensiasi Pasar: Tantangan Keberlanjutan Perbankan Online Indonesia." Jurnal Inspirasi Bisnis dan Manajemen 4, no. 1 (July 5, 2020): 67. http://dx.doi.org/10.33603/jibm.v4i1.3387.
Full textAbstract:
Abstract. Innovation is officially referred as new breakthroughs and emerging developments, with the goal of advanced financial growth. This can be issues as transforming knowledge into economic value. Business can have better achievement with better market position based on the degree on their value assigns, and it’s crucial for businesses in create their best image on the industry, thereby in growing the customer preferences. When the creativity and innovation flow desiccates, the financial performance of the organization also slowing down. A quantitavive study was designed with SEM method, and LISREL. The purposive sampling technique in 10 Online Banking preference was conducted with survey to gain the primary data. Several test was completed with SPSS as starter of the analysis. This study shows that, the innovation strategy can lead to organizational sustainability. Further study shold broader scope to improve performance, process, and activities. Keywords: Organizational Innovation; Organizational Sustainability. Abstrak. Inovasi secara formal disebut sebagai tehnik terkini, dan pengembangan yang muncul, yang bertujuan membawa organisasi pada pertumbuhan kinerja keuangan. Inovasi diartikan sebagai transformasi sains menjadi nilai finansial. Inovasi bermakna strategis dengan dampaknya yang berkorelasi pada efisiensi, serta keberlanjutan organisasi. Inovasi ditujukan untuk mencapai peningkatan efisiensi pasar, dan peningkatan kinerja finansial. Organisasi yang meraih keunggulan kompetitif, dan pangsa pasar lebih besar selalu didasarkan pada prioritas pada tehnik terkini, untuk menciptakan citranya di pasar, dan dapat memperbesar jumlah preferensi pelanggan. Ketika kreativitas dan tehnik terkini diciptakan, maka struktur ekonomi organisasi mulai membaik. Metode kuantitatif dengan SEM dan LISREL serta tehnik purposive sampling pada 10 preferensi Perbankan Online dilakukan untuk mendapatkan data primer, serta penggunaan SPSS sebagai alat uji awal, yang menunjukkan hasil signifikan bahwa,strategi terpenting dalam mencapai keberlanjutan organisasi adalah melalui inovasi organisasi. Studi lebih jauh diharapkan memperluas ruang lingkup untuk menganalisis kinerja, proses, dan aktifitas organisasi. Kata kunci: Inovasi Organisai; Keberlanjutan Organisasi.
5
Santoso, Agung Budi, Sheny Kaihatu, and Edwin Waas. "Analisis Kelayakan Finansial Pola Tanam Berbasis Padi Gogo di Maluku." Jurnal Ilmu Pertanian Indonesia 26, no. 2 (April 29, 2021): 192–200. http://dx.doi.org/10.18343/jipi.26.2.192.
Full textAbstract:
The upland rice-based cropping pattern is a form of double cropping or crop rotation in which upland rice as a basic commodity (base crop) which can be preceded or alternated with other food crops as a secondary crop. This study was conducted on dry land agro-ecosystems in the Tanimbar Islands Regency (West Southeast Maluku), from March to December 2017. This study was an adaptive research with a field experiment approach in farmer's land. The objective of this research was to obtain the most profitable cropping patterns, efficiency in land use and economically also has the highest net profit so it is appropriate to be recommended as a technology innovation for upland rice-based cropping patterns in dry land. The results showed that upland rice which was cultivated in multiple ways through intercropping or overlapped cropping, namely Introduced Cropping Pattern 1 (Upland Rice + Maize-Peanuts) and Introduced Cropping Pattern 2 (Upland Rice + Corn/Cassava-Green Beans-Peanuts) can increase land productivity (index planting of 222% and 288%, respectively) and farmers' income increased by 244-588% compared to upland rice grown in monoculture. Multiple cropping patterns can be recommended as a technology package for upland rice-based cropping patterns on dry land because of its efficiency in the use of production costs and land use. Furthermore, it gave the highest farm income of IDR63,933,100,-/ha/year with a net profit of IDR45,716,380,-/ha/year or IDR15,238,793,-/ha/ cropping season.
Keywords: cropping pattern, farming, land use, upland rice
6
Hardi, Eja Armaz. "DAYA TAHAN BAITUL MAL WAT TAMWIL DALAM ARUS REVOLUSI INDUSTRI 4.0." Ekono Insentif 14, no. 2 (November 29, 2020): 77–90. http://dx.doi.org/10.36787/jei.v14i2.218.
Full textAbstract:
Abstrak - Artikel ini bertujuan untuk menganalisa ketahanan Baitul Mal wat Tamwil (BMT) di dalam arus revolusi industri 4.0 pada bidang financial technology (fintech). BMT merupakan salah satu Lembaga Keuangan Mikro Syariah (LKMS) di Indonesia yang memiliki segmentasi konsumen spesifik yaitu masyarakat low-middle income dan tidak memiliki akses kepada perbankan (unbankable). BMT terbukti memiliki peran signifikan dalam membantu mengurangi tingkat kemiskinan di Indonesia dengan program pemberdayaan yang dimilikinya. Di saat bersamaan, proses manajemen yang berlaku pada BMT masih relatif berbelit dan panjang, seperti pendampingan pra-pembiayaan, proses pembiayaan dan pasca pembiayaan. Akan tetapi, satu dekade terakhir, perkembangan teknologi finansial (fintech) melakukan inovasi yang signifikan dalam bidang industri keuangan. Salah satu signifikansi dari inovasi fintech adalah mendistrupsi atau memotong jalur panjang administrasi yang berlaku selama di lembaga keuangan. Di samping itu ia juga menawarkan kecepatan, mobilitas dan akurasi proses transaksi keuangan masyarakat. Dengan menggunakan analisis deskriptif kualitatif, artikel ini menemukan bahwa, walaupun fintech menawarkan inovasi yang distrubtif dalam transaksi keuangan saat ini, BMT cenderung akan tetap bertahan dengan distingsi dan segmentasi yang dimilikinya. Akan tetapi, resistensi tersebut menjadi berbeda ketika penduduk Indonesia yang berusia di atas 65 tahun saat ini disubstitusi oleh generasi milenial pada tahun 2035. Oleh karena itu, artikel ini merekomendasikan bahwa untuk menghindari penurunan peran dalam membantu masyarakat menengah ke bawah dalam hal finansial, BMT harus menyesuaikan diri dengan melakukan inovasi, integrasi, interkoneksi dengan perusahaan fintech.
Abstract - This article aims to analyze the resilience of the Baitul Mal wat Tamwil (BMT) in the era of industrial revolution 4.0 in the field of financial technology (fin-tech). BMT is one of the Sharia Microfinance Institutions (LKMS) in Indonesia has specific consumer segmentation, namely low-middle income people and no access to banks (un-bankable). BMT has proven to have a significant role in helping to reduce poverty levels in Indonesia with its empowerment program. At the same time, the management processes that apply to BMTs are still relatively complicated and long, such as pre-financing assistance, financing processes and post-financing. However, in the last decade, the development of fin-tech has made significant innovations in the financial industry. One significance of fin-tech innovation is the distribution or cutting of the long administrative path that applies while at a financial institution. In addition, he also offers the speed, mobility and accuracy of the public financial transaction process. Using a qualitative descriptive analysis, this article finds that, although fin-tech offers constructive innovation in current financial transactions, BMTs will tend to survive with their distinction and segmentation. However, this resistance becomes different when the Indonesian population aged over 65 years would substituted by millennial generation in 2035. Therefore, this article recommends that in order to avoid reducing its role in helping the middle to lower financially, the BMT must adjust to innovation, integration, interconnection with fin-tech companies.
7
Fauzi, Ahmad, Budi Suharjo, and Muhammad Syamsun. "Pengaruh Sumber Daya Finansial, Aset Tidak Berwujud dan Keunggulan Bersaing yang Berimplikasi Terhadap Kinerja Usaha Mikro, Kecil dan Menengah di Lombok NTB." MANAJEMEN IKM: Jurnal Manajemen Pengembangan Industri Kecil Menengah 11, no. 2 (February 25, 2017): 151–58. http://dx.doi.org/10.29244/mikm.11.2.151-158.
Full textAbstract:
The research analyzes the financial resources, intangible assets (innovation capital, human capital, and customer capital), competitive advantage and financial performance, also analyzing its effect and analyzing business feasibility from the point view of Net Present Value (NPV), Profitability Index (PI), Payback Period (PP) and Internal Rate of Return (IRR) on cow commodities, corn and seaweed (PIJAR). The method used is qualitative and quantitative, the respondent are choose by purposive sampling with the criteria of SME which conduct their business on cow commodities, corn and seaweed at Lombok NTB Region. This research is using the Partial Least Square (PLS) analysis which is a statistical method on varian basis. The research results obtained by the Financial Resource Capacity has well sufficient capacity of (3.29), Intangible Asset have well sufficient capacity of (3.86), well good for Competitive Strategy Excellence Cost of (3.92) and quite good Financial Performance. The influence among variables on the seaweed commodities : (1) Financial Resource does not affect the financial performance and price competitive competition, so the financial resources capacity is well good, although its not yet able to contribute on the financial performance; (2) Innovation capital affect on financial performances but do not affect on competitive strategy; human capital affect on the financial performance and competitive strategy; customer capital affect on the financial performance and competitive strategy; and (3) The business feasibility for PIJAR commodities are very well based on the view point of NPV, PP, PI and IRR.
8
P.P Karo Karo, Rizky, and Laurenzia Luna. "Pengawasan Teknologi Finansial Melalui Regulatory Sandbox oleh Bank Indonesia Atau Otoritas Jasa Keuangan Berdasarkan Perspektif Keadilan Bermartabat." Transparansi : Jurnal Ilmiah Ilmu Administrasi 2, no. 2 (December 29, 2019): 116–25. http://dx.doi.org/10.31334/transparansi.v2i2.547.
Full textAbstract:
Financial technology (TF) cannot be released by the community both in rural areas or urban areas. TF provides a paradigm shift for the community. TF makes it easy for humans to make financial transactions simply by using a smart phone (HP) that humans can make payment transactions, borrow money. People will certainly choose TF that is safe and reliable and profitable, but sometimes people rarely know that a good and correct TF is a TF that has passed the Regulatory Sandbox (RS) test or a limited trial room. Two Government institutions that are authorized to carry out hospitals are Bank Indonesia (BI) through Bank Indonesia Regulation No: 19/12 / PBI / 2017 concerning Financial Services and Financial Services Authority (OJK) Implementation through “Financial Services Authority Regulation NUMBER 13 /POJK.02/2018 about Digital Financial Innovation in the Financial Services Sector”. The formulation of the problem raised is how is the TF supervision mechanism through the hospital implemented by BI or OJK? The method used in this scientific paper is a normative juridical method, using secondary data in the form of primary legal material consisting of laws and regulations relating to TF, secondary legal material in the form of scientific articles, journals and tertiary legal materials in the form of dictionaries. The research results obtained are that TF must pass the trial in the Regulatory Sandbox applied by BI or OJK. BI and OJK have the authority to determine whether the proposed TF is feasible or not feasible. RS is a significant method, according to the laws and regulations to get a TF that is suitable and safe for consumers and contains dignified justice, justice for business people and consumers.
9
Satria, Muhammad Hatta. "PERLINDUNGAN KERAHASIAAN DATA INVESTOR UNTUK PENCEGAHAN KEBOCORAN DATA INVESTOR PADA PERUSAHAAN INOVASI KEUANGAN DIGITAL GOOLIVE." JURISDICTIE 10, no. 1 (July 11, 2019): 1. http://dx.doi.org/10.18860/j.v10i1.6967.
Full textAbstract:
<p><em>The change in the digitalization era changed the way social interactions and personal relationships interact. Technological advancements facilitate the activities of millennial generations, especially in investing. The investment that is currently trading topic is financial technology. One of the financial technology companies that is the object of this research is Goolive. One of the financial technology companies that is engaged in agriculture uses the equity crowdfunding system. The use of crowdfunding systems, of course, Goolive companies have quite a lot of investors in running their businesses. So the purpose of this study is to find out the security system of the Goolive company in protecting investor data in an effort to avoid data leakage. This research is normative research using two approaches, namely legislation (statue approach) and conceptual approach (conceptual approach). The results of this study indicate that the first Goolive digital financial innovation company in its space is based on the Financial Services Authority Regulation Number / POJK.04 / 2018 concerning Fund Disbursement Services through Equity Crowdfunding and in anticipation of investor data leakage by limiting accessing data, using secret passwords, and changing passwords and verification. Second, the obstacles faced by startup companies are also felt by other startup companies, namely the lack of human resources who are experts in the field of cyber security. Third, financial technology dispute resolution can be carried out with litigation lines (court) or non-litigation channels. Completion of non-litigation can be taken using the APS by means of Negotiation, Binding Opinion, Mediation, Conciliation, Adjudication and Arbitration.</em></p><p><em>Adanya perubahan era digitalisasi mengubah cara berinteraksi sosial dan hubungan personal manusia. Kemajuan teknologi mempermudah aktivitas generasi milenial khususnya dalam berinvestasi. Investasi yang menjadi trading topic saat ini yaitu finansial teknologi. Salah satu perusahaan teknologi finansial yang menjadi objek penelitian ini adalah Goolive. Salah satu perusahaan finansial teknologi yang bergerak dalam bidang pertanian ini menggunakan sistem equity crowdfunding (penggalangan dana). Adanya penggunaan sistem crowdfunding, pastinya perusahaan Goolive memiliki investor cukup banyak dalam menjalankan bisnisnya. Sehingga tujuan penelitian ini untuk mengetahui sistem keamanan perusahaan Goolive dalam melindungi data investor sebagai upaya menghindari kebocoran data. Penelitian ini adalah penelitian normatif dengan menggunakan dua pendekatan, yaitu perundang-undangan (statue approach) dan pendekatan konsep (conceptual approach). Hasil penelitian ini menunjukkan bahwa bahwa pertama perusahaan inovasi keuangan digital Goolive dalam ruang geraknya berdasarkan Peraturan Otoritas Jasa Keuangan Nomor / POJK.04/ 2018 Tentang Layanan Urun Dana Melalui Penawaran Saham Berbasis Teknologi Informasi (Equity Crowdfunding) dan dalam mengantisipasi adanya kebocoran data investor dengan membatasi pengaksesan data, penggunaan sandi rahasia, dan mengganti sandi serta verifikasi. Kedua, hambatan yang dialami perusahaan startup ini juga dirasakan oleh perusahaan-perusahaan startup yang lain yaitu minimnya sumber daya manusia yang ahli dalam bidang cyber security. Ketiga, penyelesaian sengketa teknologi finansial dapat dilakukan dengan jalur litigasi (pengadilan) ataupun jalur non-litigasi. Penyelesaian non-litigasi dapat ditempuh menggunakan APS dengan cara Negosiasi, Pendapat Mengikat, Mediasi, Konsiliasi, Adjudikasi dan Arbitrase.</em></p>
10
Muhammad, Rifqi, and Rima Lanaula. "Challenges of Islamic Supervisory in The Islamic Financial Technology Industry." Economica: Jurnal Ekonomi Islam 10, no. 2 (December 31, 2019): 311. http://dx.doi.org/10.21580/economica.2019.10.2.3400.
Full textAbstract:
<p><strong>Abstract:</strong> Islamic financial industry is increasingly developing with the presence of financial technology both in the form of peer to peer lending and crowdfunding. Islamic financial technology (fintech) enables sharia business players to formulate financing schemes using innovative and diverse sharia contracts. This has become a challenge in the aspect of sharia supervision due to limited regulations, corporate governance, and human resource capabilities. This paper will discuss the development of the financial technology industry in Indonesia and specifically the development of Islamic financial technology in terms of the growth in the number of service providers, the amount of financing, regulation and corporate governance. Secondly, this paper will discuss the challenges faced in the field of sharia compliance and the role of the sharia supervisory board in sharia supervision. Third, this paper will formulate corporate governance and human resource competencies of sharia supervisory board to encourage sharia compliance. Finally, this paper will formulate the conclusions and recommendations for improving regulation of the financial technology industry.</p><p><strong>Abstrak:</strong> Industri keuangan syariah semakin diramaikan dengan munculnya teknologi finansial (financial technology) baik yang berbentuk peer to peer lending maupun crowdfunding. Islamic financial technology (fintech) memungkinkan para pelaku bisnis syariah untuk merumuskan skema pembiayaan menggunakan akad-akad syariah yang semakin inovatif dan beragam. Hal ini menjadi tantangan dalam aspek pengawasan syariah karena keterbatasan regulasi, tata kelola perusahaan (corporate governance), dan kemampuan sumber daya manusia. Paper ini akan membahas perkembangan industri teknologi finansial di Indonesia dan secara khusus perkembangan Islamic financial technology dari sisi pertumbuhan jumlah penyedia jasa, jumlah pembiayaan, regulasi maupun tata kelola perusahaan. Kedua, paper ini membahas tantangan yang dihadapi dalam bidang kepatuhan syariah dan peran DPS (Dewan Pengawas Syariah) dalam pengawasan syariah. Ketiga, paper ini merumuskan tata kelola perusahaan dan kompetensi sumber daya manusia DPS untuk mendorong kepatuhan syariah Islamic financial technology. Akhirnya, paper ini merumuskan kesimpulan dan rekomendasi untuk perbaikan regulasi industri teknologi finansial.</p><div id="gtx-trans" style="position: absolute; left: 153px; top: 148px;"> </div>
Dissertations / Theses on the topic "Finansiell innovation"
1
Roedenbeck, Charlotte, and Jonatan Andom. "Finansiell innovation : En studie om digitalisering inom den finansiella sektorn." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35306.
Full textAbstract:
Utvecklingen av dagens teknik tilltar i en otrolig hastighet ochvärlden definieras mer och mer av globalisering, digitalisering,uppkoppling och omgående tillgång till information, produkter ochtjänster. Digitaliseringen har en stark inverkan på den finansiellasektorn då många produkter på den finansiella marknaden idag ärinformationsbaserade. Fintech skapar ett nytt paradigm därinformationsteknik fungerar som drivmedel och driver innovationinom finansbranschen. Fenomenet beskrivs som en “gamechanger”, disruptivt och antas bidra grundläggande förändringarinom traditionella finansiella marknaden. Blockchainteknologin ären av många Fintechinnovationer som har gjort avtryck påfinansiella aktörer världen över och sägs ha potential attrevolutionera den finansiella sektorn. Dock så är det fortfarande enrelativt outforskad teknologi.The development of today's technology is increasing withincredible speed and the world is more and more defined byglobalization, digitization, connectivity and immediate access toinformation, products and services. Digitalization has a strongimpact on the financial sector, as many products in the financialmarket today are information-based. Fintech creates a newparadigm where information technology acts as a fuel and drivesinnovation in the financial industry. The phenomenon is describedas a "game changer", disruptive and supposed to contribute tofundamental changes in the traditional financial market. Theblockchain technology is one of many Fintech innovations that hasimpressed financial players worldwide and is said to have thepotential to revolutionize the financial sector. However, it is still arelatively unexplored technology.
2
Hermansson, Johanna, and Emma Idsäter. "Finansiell innovation och den traditionella banken : En kvalitativ studie om bankers strategiska allianser med fintech-bolag." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-170331.
Full textAbstract:
Bakgrund: Digitaliseringen har lett till förändrade förutsättningar för finansmarknaden och finansiella tjänster som Swish och Bank-ID är idag väletablerade och används av miljontals svenskar. I takt med utökad innovation har fintech-bolagen vuxit fram, vilka sträcker sig från mindre start-ups till framgångsrika aktörer som Klarna. Fintech-bolag erbjuder finansiella lösningar på ett digitalt innovativt sätt. Till följd av införandet av PSD2 som innebär att banker är skyldiga att möjliggöra transaktion och kontoinformation till tredjepartsaktörer, har intresset vuxit bland nya aktörer att ge sig in i finansbranschen. För bankerna har detta inneburit förändrade marknadsförutsättningar med kunder som väljer att ha sitt finansiella innehav hos olika finansiella aktörer. Bankerna har inte längre den hela bankkunden och ett sätt att bemöta den nya marknadssituationen har varit för bankerna att ingå strategiska allianser med fintech-bolag. Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och identifiera vilka strategiska val de fyra största bankerna i Sverige har gjort för att möta den nya utmaningen från fintech-bolag. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, vars datainsamling inhämtats från fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och intervjuunderlaget framtogs utifrån vald referensram. Utifrån empiri, referensram samt tidigare forskning har analys genomförts för att redogöra bankernas strategiska val samt operativa risker. Slutsats: Studien visar att de fyra största bankerna i Sverige använt strategier av varierande karaktär när de ingått samarbeten med fintech-bolag. Fokus på snabbhet, för att som bank vara aktuell på marknaden samt en ökad flexibilitet som mindre formellt knutna samarbeten bidrar till, identifieras som anledningar till att bankerna väljer att ingå samarbeten med fintech-bolag. Studien identifierar två huvudsakliga orsaker som motverkar bankernas innovationskraft, vilka grundar sig i en historisk passivitet till innovation samt omfattande regleringar. Vidare argumenteras skillnader i kultur och riskattityd som försvårande omständigheter för ett framgångsrikt samarbete mellan parterna. I samband med strategiska allianser har flertalet operativa risker identifierats, vilka riskerar få konsekvenser på bankernas rykte och varumärke. Samarbetena riskerar medföra konsekvenser som berör hela bankernas verksamheter, varför grundläggande riskanalys blir viktigt för bankerna att genomföra innan samarbetena ingås. Däremot konstaterar studien att svårigheter uppstår vid utförandet av riskanalys till följd av att många nya fintech-bolag saknar den bolagsdata som krävs för att fastställa riskprofil.
3
Sigurdsson, Johanna, and Line Weimer. "En blockkedja på den svenska värdepappersmarknaden? : En undersökande studie om blockkedjeteknikens potential och användningsområden." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151035.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den svenska värdepappersmarknaden utgörs av en komplex marknadsstruktur med många intermediärer. En av de senast introducerade teknikerna är blockkedjetekniken, som ska förenkla interaktionen mellan aktörer. Tekniken är en distribuerad databas som byg- ger på en kedja av block där transaktioner och information kan registreras utan inblandning av tredje part. Finansiella aktörer undersöker blockkedjeteknikens användningsområden och potential, men som med alla innovationer uppkommer även utmaningar. Det är således av relevans att undersöka vilka användningsområden, utmaningar och påverkan som identi- fieras för blockkedjetekniken på värdepappersmarknaden. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka användningsområden, utmaningar samt påver- kan på marknaden och dess intermediärer som identifieras för blockkedjetekniken på den svenska värdepappersmarknaden. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats för att erhålla en djupare förståelse för fenomenet. Det genomfördes fem stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma aktörer på den svenska värdepappersmarknaden och en intervju med en sakkunnig inom blockkedjeteknik. Slutsats: Studien visar att blockkedjetekniken har potential att automatisera och effektivi- sera manuella processer. Men teknikens fulla potential begränsas av rådande regelverk och en begränsad volymkapacitet. I studien framgår det att tekniken inte är applicerbar på de affärsområden som omfattar stora volymer, exempelvis clearing och avveckling av aktier. Vid implementering av enbart en blockkedja minskar informationsasymmetrier och transakt- ionskostnader. Men för närvarande finns ingen teknisk lösning för en interaktion mellan olika blockkedjor, vilket kan bidra till en ökad grad av informationsasymmetri. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för blockkedjeteknikens potentiella applicerbarhet och påverkan på den svenska värdepappersmarknaden.Background: The Swedish Securities Market structure is complex with many intermediar- ies. Blockchain is one of the latest introduced technologies, which offers a new way of inter- action. It is a distributed ledger which builds on a chain of blocks where transactions and information is registered without the need for a third party. Financial market players are in- vestigating the potential of the technology and its applications, but as with all new innova- tions there will be challenges. Thus it is of relevance to investigate applications, challenges and potential impact of the Blockchain technology in the Swedish Securities Market. Aim: The study aims to examine potential applications, challenges and impact the Block- chain technology can have on the Swedish Securities Market and its intermediaries. Completion: To fulfill the aim of the study and attain a deeper knowledge about Blockchain a qualitative research method has been applied. Five semi structured interviews were con- ducted with market players operating on the Swedish Securities Market. Furthermore one semi structured interview has been conducted with a Blockchain expert. Conclusion: The study concludes that Blockchain has the potential to automate and streamline manually performed processes. However the full potential is restrained by pre- vailing regulations and technical limitations concerning the volume capacity. The study con- cludes that Blockchain cannot be implemented for business areas which includes large amount of volume transactions, for example clearing and settlement of shares. If only one single Blockchain is implemented the information asymmetry and the transaction costs can be reduced. However there is no solution for enabling interaction between multiple Block- chains, which can increase the degree of information asymmetry. The contribution of the study is an increased knowledge of Blockchain and its potential for the Swedish Securities Market.
4
Björklund, Jessica. "Finansiell innovation på betaltjänstmarknaden : En studie av hur tredjepartsleverantörers innovationsförmåga kan främjas genom inrättandet av det andra betaltjänstdirektivet samt andra regleringsrelaterade åtgärder." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147986.
Full textAbstract:
Sedan den finanskris som uppstod år 2008 har ökade krav ställts beträffande säkerhet ochstabilitet inom den finansiella sektorn. Av den orsaken har etablerade aktörer, vilka omfattas avde alltmer extensiva regelverken, påförts ytterligare krav avseende exempelvis tillsyn ochlikviditet. De ökade säkerhetskraven har, i sin tur, tvingat berörda aktörer att agera merrestriktivt beträffande finansiell innovation och vid utvecklandet av nya finansiella lösningar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för uppkomsten av nya typer av betaltjänster ochprodukter. Det har resulterat i att etablerade finansiella aktörer, under det senaste decenniet, harmött nya utmaningar i form av en ökad konkurrens från fintechbolag vilka, vid sidan avbefintliga regelverk, har utvecklat innovativa tjänster och produkter specialiserade inom ettspecifikt led inom kundkontaktskedjan. Med anledning av ikraftträdandet av det andrabetaltjänstdirektivet omfattas även fintechbolag av de bestämmelser som reglerarbetaltjänstmarknaden. Genom införandet av regelverket utökas omfattningen till att äveninbegripa leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster, så kalladetredjepartsleverantörer. Syftet med det andra betaltjänstdirektivet är bland annat att främjakonkurrens samt att effektivisera den finansiella marknaden. Samtidigt får inte den finansiellastabiliteten äventyras på bekostnad av ifrågavarande ändamål. För att främja finansiell innovation har vissa nationella tillsynsmyndigheter vidtagit olikaregleringsrelaterade åtgärder, såsom exempelvis en regulatorisk sandlåda, en innovationshubbeller ett innovationscenter. Med åtgärderna avses att med olika medel tillvarata den potentialsom fintech har att erbjuda finansmarknaden. Regleringsrelaterade åtgärder, vidtagna pånationell nivå, måste emellertid utvecklas och förhållas till gällande regelverk och får inte sättakonsumentskyddet på spel. I förevarande uppsats behandlas huruvida såväl det andra betaltjänstdirektivet som nationelltvidtagna regleringsrelaterade åtgärder förmår att främja tredjepartsleverantörersinnovationsförmåga på betaltjänstmarknaden, särskilt med beaktande av deras möjligheter attkonkurrera på den finansiella marknaden, utan att det sker på bekostnad av det finansiellasystemets stabilitet och säkerhet.
5
Grahn, Sofia. "Finansiella sandlådor inom den Europeiska unionen : Behöver finansiella sandlådor regleras på EU-nivå och i så fall genom vilket tillvägagångssätt?" Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175024.
Full textAbstract:
Under de senaste åren har finanssektorn förändrats och en bidragande faktor är teknisk innovation. Teknisk innovation kan utveckla tillhandahållandet av finansiella tjänster som finansiella aktörer såsom banker erbjuder till sina kunder. En jurisdiktion kan främja utvecklingen av finansiella tjänster, antingen genom en finansiell sandlåda eller en innovationshubb. En finansiell sandlåda är en säker miljö där banker och bolag vars verksamhet endast består av teknisk innovation (FinTech-bolag), kan testa sina oreglerade affärsmodeller. Testutrymmet kontrolleras av en tillsynsmyndighet. För närvarande har över 50 jurisdiktioner upprättat en finansiell sandlåda och flera europeiska länder har redan en sandlåda i drift eller överväger att införa en. Flera olika EU-institut, som exempelvis Europeiska kommissionen och Europaparlamentet, är positiva för att införa en reglering av finansiella sandlådor på EU-nivå. Finansiella sandlådor är endast utformade som nationella finansiella sandlådor. Syftet med denna masteruppsats är att utreda huruvida EU behöver reglera finansiella sandlådor och i så fall om regelverket bör antas som ett direktiv eller en förordning. Slutsatsen av denna uppsats är att finansiella sandlådor behöver regleras även om vissa medlemsstater inte vill upprätta en egen nationell sandlåda. En anledning till varför finansiella sandlådor är behövliga i EU är för att de främjar konkurrensen mellan olika finansiella aktörer. Dessutom är finansiella sandlådor ett tillfälle för nya marknadsaktörer såsom FinTech-bolag att växa. Väljer EU att inte reglera finansiella sandlådor kommer det att hämma den fria rörligheten för finansiella tjänster. Den mest effektiva lösningen för EU hade varit att anta ett direktiv om harmoniserade nationella finansiella sandlådor. Genom att anta regelverket som ett direktiv får medlemsländerna själva bestämma vilka bestämmelser som ska implementeras i den nationella lagstiftningen.In recent times, the financial market has changed and a contributing factor is technological innovation. Technological innovation can develop the provision of financial services which companies such as banks offers their consumers. There are two ways a jurisdiction can promote the development of financial services; either through a regulatory sandbox or an innovation hub. A regulatory sandbox is a safe environment where banks and companies who only works with technological innovation (FinTech-companies) can test their unregulated business models. The environment is controlled and monitored by a supervisory authority. Regulatory sandboxes are available in more than 50 different jurisdictions, and an increasing number of European countries are either thinking of establishing one or have already done it. Within the European Union, some organisations such as the European Commission and the European Parliament have expressed their willingness to regulate regulatory sandboxes at Union level. For now, sandboxes can only be set up as a national regulatory sandbox. The purpose of this master’s thesis is to investigate whether the Union needs to regulate regulatory sandboxes and if so, should the Union introduce a directive or a regulation on harmonized national regulatory sandboxes. The investigation of this thesis shows that regulatory sandboxes are needed even though some Member States are unwilling to establish one. Regulatory sandboxes are needed in the Union because it furthers the competition between companies offering financial services. Regulatory sandboxes also help new entrants such as FinTech-companies to grow. If the Union does not regulate regulatory sandboxes, it will hinder the free movement of services. The best outcome for regulation, would be if the Union adopted a directive on harmonized national regulatory sandboxes. The regulation should be adopted as a directive because it facilitates Member States in determining which provisions should be implemented in national legislation.
6
Cerneckis, Gvidas. "Blockkedjeteknologin på finansiella marknader : Kan blockkedjeteknologin effektivisera handeln med finansiella instrument?" Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147053.
Full textAbstract:
Handeln med finansiella instrument har effektiviserats avsevärt under de senaste decennierna tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Pappersbaserade värdepapper har ersatts av digitala finansiella instrument och investerare kan numera på ett enkelt sätt skapa värdepappersportföljer innehållande komplexa värdepapper från hela världen. En välfungerande och effektiv handel med finansiella instrument förutsätter att förtroendet existerar mellan aktörer på finansiella marknader. Idag säkerställs förtroendet inom finansiella marknader av ett antal olika finansiella intermediärer, vilka ansvarar för olika funktioner såsom clearing, avveckling och kontoföring. Transaktionskedjan avseende finansiella instrument består därmed av flera nivåer och varje enskild transaktion måste genomgå samtliga nivåer. Den finansiella handeln har ökat betydligt i omfattningen och ett betydande antal transaktioner är numera gränsöverskridande. Detta har resulterat i ett tämligen komplext, sammanlänkat och sårbart system, vilket bland annat har synliggjorts under den senaste finanskrisen år 2008. Blockkedjeteknologi, vilken är en typ av Distributed Ledger Technology, kan något förenklat ses som en databas eller ett transaktionsregister. Till skillnad från traditionella transaktionsregister, vilka i regel är centraliserade och förvaltas av olika intermediärer, bygger den nya teknologin på ett decentraliserat nätverk av aktörer utan att någon tredje part är ansvarig för verifiering av transaktioner. Blockkedjeteknologin introducerar därmed ett nytt sätt att genomföra transaktioner med digitala tillgångar, genom att förtroendet säkerställs med hjälp av kryptografiska lösningar och ett decentraliserat nätverk. Blockkedjeteknologin anses av många ha en betydande potential att effektivisera transaktionskedjan avseende finansiella instrument genom att exempelvis automatisera förandet av transaktionsregister samt integrera de olika nivåerna inom transaktionskedjan. Tekniken är dock fortfarande i en utvecklingsfas och många olika utmaningar återstår innan tekniken kan komma till användning. I Sverige präglas transaktionskedjan avseende finansiella instrument dessutom av strikta regleringar, varför frågan uppstår om huruvida lösningar baserade på blockkedjetekniken är förenliga med dagens rättsliga ramar. I denna uppsats diskuteras huruvida och på vilket sätt blockkedjeteknologin skulle kunna effektivisera vissa funktioner inom transaktionskedjan avseende finansiella instrument samt vilka rättsliga frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av den nya tekniken utifrån dagens rättsläge i Sverige.
7
Jonsson, Holm Erik, and Felix Andersson. "Building Competitive Advantage Through Open Innovation : A case study in the financial technology sector." Thesis, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152646.
Full textAbstract:
The modern financial industry includes fast-changing technology, new regulations, and markets where companies at times find themselves at disadvantage. This study focuses on how organizations can build competitive advantage, particularly by drawing on the open innovation concept. We conceptualize its relationship to competitive advantage as a strategy of using and developing dynamic capabilities in business ecosystems. This view is empirically analysed through qualitative data from four organizational actors in the financial technology (fintech) sector, using semi-structured interviews and a case study approach. The results of the study show that there is a so-called fintech business ecosystem where collaboration and openness generate new opportunities and new innovations. It also shows that the capabilities networking and scanning, investment processes and an open, agile organizational culture are essential to gain advantage of the opportunities in the business ecosystem. In building competitive advantage from open innovation process, these capabilities provide speed and are necessary to find external resources that can effectively be united with internal key resources, creating unique resource combinations. This indicates that companies should focus on activities that enable these capabilities.
8
Betts, Abdul. "Mortgage funds : Examining the emergence of new mortgage finance methods in Sweden." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-244443.
Full textAbstract:
Recent reports from the Swedish Financial supervisory authority and the Swedish competition agency suggest that while bank profitability is high in Sweden, the dominant position of a handful of actors have created a situation where consumers are left displeased. The mortgage market has been highlighted as one of the most concerning markets and yet, gross margins on mortgages are reaching record levels. However, as of recent, two new actors have announced their intention to challenge the incumbent banks by importing a new mortgage financing method from the Netherlands. The financing model is rooted in the creation of a mortgage fund and could have several particularly interesting implications for the Swedish mortgage market. Thus, the purpose of this thesis is to examine mortgage funds and its ability to change current market structures in Sweden. By examining the relationship between return on assets and cost-to-income ratios for Swedish mortgage brokers during 2011-2017, the level of competition on the Swedish mortgage market is estimated and examined in relation to the introduction of mortgage funds. It is found that the introduction of mortgage funds in Sweden have caused a structural shift of the market by altering the value-chain of Swedish mortgages. The conclusion of this study is that mortgage funds, if managed correctly, can be a helpful addition to the Swedish mortgage market by bolstering competition and diversity.Finansinspektionen och konkurrensverket har nyligen konstaterat en rad problematiska områden gällande den svenska bolånemarknaden. I sina rapporter konstateras det bland annat att den dominanta positionen som storbankerna håller hämmar konkursen och begränsar konsumenternas valmöjligheter. Samtidigt har storbankerna genererat rekordvinster med just bolån som kassako under det senaste året. Emellertid så har ett antal nya nisch aktörer börja dyka upp på marknaden, där vissa använder sig av alternativa finansieringsmetoder som konkurrensfördel. En sådan finansieringsform är bolånefonder där utgivandet av bolån finanserna genom en fond som riktar sig till institutionella investerare. Modellen med bolånefonder är intressant utifrån et flertal perspektiv, inte minst för dess framgångar på den holländska marknaden där det den lyckats öppna bryta upp marknaden. Syftet med denna studie är således att undersöka bolån som finansieringsmetod i Sverige samt dess möjligheter att bryta upp konkurrensen på den svenska bolånemarknaden. Genom att undersöka förhållandet mellan avkastning på eget kapital och kostnadsinkomstförhållande bland svenska bolåneaktörer under 2011–2017 uppskattas konkurrensen på den svenska bolånemarknaden i relation till bolånefonder. Resultaten indikerar att bolånefonder är ett tydligt exempel på ett skifte av värdekedjan för bolån. Vidare så visar studien att bolånefonder under rätt förhållanden kan vara ett positivt tillskott till den svenskan bolånemarknaden genom att öka effektiviteten och främja konkurrensen.
9
Tuneld, Carl Otto. "Diffusion av blockkedjeteknologi i den Svenska finansiella sektorn." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254854.
Full textAbstract:
Digitaliseringen påverkar alla delar av samhället och inte minst den finansiella sektorn. Enteknologi som förväntas ha stor påverkan på det finansiella systemet är blockkedjeteknologi.I denna undersökning kartläggs hur och i vilken utsträckning aktörer i den svenska finansiellasektorn arbetar med blockkedjeteknologi. Undersökningen görs utifrån Everett. M. Rogersberömda teorier om diffusion av innovation. Framförallt är det teorierna om beslutprocessenom innovation som analyseras men också andra element som kommunikationskanaler,förändringsbyråer och opinionsledare.I undersökningen har representanter från SEB, Bankgirot, Skatteverket och Riksbankenintervjuats kring hur deras organisation arbetar med blockkedjeteknologi och hur arbetet serut utifrån ett perspektiv om diffusion av innovation.Resultatet visar att alla aktörerna har någon form av blockkedjerelaterat projekt igång,antingen i form av egna experiment eller omvärldsbevakning. Den aktör som kommit längstär SEB och detta beror troligen på att de har störst resurser att tillgå. Aktörerna hämtarinformation och kunskap framförallt från de organisationer eller forskningsinitiativ respektiveaktör anses vara opinionsledare. De som anses vara opinionsledare är för de privata aktörernaglobala forskningsinitiativ bedrivna av aktörer med liknande verksamhet som de själva. Förde icke privata aktörerna anses andra aktörer med liknande verksamhet i andra länder varaopinionsledare. De privata aktörerna har i större utsträckning approcherats avförändringsbyråer, då främst med syfte att samarbeta med aktören.Bankgirot och Riksbankens arbete anses befinna sig i övertalningssteget (steg två) ibeslutsprocessen om innovation medans SEB och Skatteverkets arbete anses befinna sig ibeslutssteget (steg tre). Ingen av aktörerna har nått steg fyra och fem.I avsnittet vidare forskning föreslås en studie med ett större antal aktörer inom de undersöktakategorierna samt aktörer från fler kategorier. Utöver detta föreslås att undersökningen görsom inom förslagsvis fem år för att då jämföra resultaten i den studien med den aktuellaundersökningen.The digitalization impact all parts of society and not least the financial sector. One technologythat is considered to have a large impact on the financial industry is blockchain technology.In this thesis, participants in the financial industry are examined with the purpose to examinetheir progress in implementing blockchain technology in their organization and how there areworking with the technology from a perspective of the Everett. M. Rogers theories ofDiffusion of Innovation. The Decision-Innovation Process and the organizations progresswith blockchain technology is particularly examined as well as concepts as communicationchannels, change agencies and opinion leaders.Representatives from SEB, Bankgirot, Skatteverket and Riksbanken have been interviewedabout their progress in implementing blockchain technology from a diffusion of innovationperspective.The result shows that all participants have some form of blockchain related project active,either in form of internal experiments or market intelligence. SEB has had the most progressin their work, probably because of their large resources. The participants mainly gatherknowledge from organizations or initiatives they consider to be opinion leaders. The opinionsleaders are for the private organizations considered to be research initiatives where theparticipating members businesses are similar to their own. For the public organizations, theopinion leaders seems to be other public organizations similar to their own. The publiccompanies have in larger extent been approached by change agencies, mainly with theintention to find a business partner for a collaboration.The progress of Bankgriot and Riksbanken are considered to be in the “persuasion stage”(stage two) while the progress of SEB and Skatteverket seems to be in the “decision stage”(stage three). None of the examined organizations progress has reached stage four or five.Future studies would include a larger number of participants from different parts of thefinancial sector. This study is proposed to be re-done in approximately five years to comparethe results.
10
Ebbvik-Neuman, Jonas, and Leo Neuman. "Innovation management inom den finansiella sektorn : Hur storbanker och fintechbolag arbetar med innovation management i Sverige." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43880.
Full textAbstract:
Med en utvecklingstakt som ökar exponentiellt, där ny teknologi och globalisering ärframåtdrivande faktorer, är det inte konstigt att det har blivit viktigare för företag att förändraoch utveckla sig om de vill fortsätta vara konkurrenskraftiga. Att kontinuerligt innovera ärnumer vitalt för att långsiktigt lyckas på en marknad. Som nästan alla sektorer och branscherså har den finansiella sektorn erfarit stora förändringar. Ny teknologi har gjort det möjligt förföretag att erbjuda smarta finansiella tjänster, något som hotar de traditionella storbankernasvinster och marknadsinnehav. Innovation management är ett forskningsämne som handlar omhur organisationer strukturerat kan styra, och arbeta med, sitt innovationsarbete och viidentifierade ett forskningsgap avseende hur svenska företag, inom den finansiella sektorn,arbetar med innovation management. Genom en komparativ fallstudie, baserad på primärtsemistrukturerade intervjuer med en efterföljande tematisk analys, undersökte vi hur svenskastorbanker och fintechbolag gör detta. Den teoretiska utgångspunkten skedde i Tidd ochBessants (2018) modell över innovation management och vi identifierade både likheter ochskillnader mellan de undersökta fallen. Resultaten tyder på att samtliga undersökta företagaktivt arbetar med innovation management, i olika mån. Exempelvis återfanns det likhetermellan företagens innovationsfaser, hur de betonade vikten av kontinuerlig innovation och enbalans mellan att utforska och utnyttja. Men fintecbolagen applicerade exempelvis flermetoder för att uppnå ett högt innovationsengagemang medan storbankerna fokuserade merpå inkrementell innovation internt och hämtade mer disruptiva komponenter från den externamiljön. Flera skillnader mellan storbankerna och fintechbolagen sinsemellan identifieradesockså. Resultaten bidrar till att öka förståelsen för innovation management och bidrar såledesbåde till teorin och praktiken.
Books on the topic "Finansiell innovation"
1
Petersson, Tom. Pengamakarna: 350 år av entreprenörskap och innovation inom det svenska finansiella systemet. Stockholm: Atlantis, 2012.
Find full text