Academic literature on the topic 'Finansiell ställning'

Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet.

Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation.

Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen.

Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

Denna uppsats behandlar redovisningen av konvertibler och hur denna förändrats i och med övergången till International Accounting Standards Boards redovisningsstandard IFRS 2; Aktierelaterade ersättningar. För att utreda relevansen av denna studie har vi även undersökt förekomsten av konvertibla lån bland svenska företag. Redovisningens kvalitativa egenskaper har utgjort teoretisk grund för undersökning och analys. För att uppfylla uppsatsens syfte har undersökningen delats upp i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har syftat till att undersöka förekomsten av konvertibla lån, medan den kvalitativa undersökningen riktats mot redovisningen av konvertibler. Vår slutsats är att konvertibla lån förekommer i ett begränsat antal företag, men kan i dessa företag utgöra en betydande del av det egna kapitalet. Vidare har vi, avseende redovisningen av konvertibla lån, dragit slutsatsen att främst värderingen av konvertibla lån, och redovisningen av kostnader hänförliga till dessa, har förändrats som ett resultat av införandet av IFRS 2. Denna förändring torde medföra att redovisningens relevans och jämförbarhet förbättrats.

Bakgrund: Under år 2016 var det lång kö för bolag att noteras på svenska börsen, vilket skapat aktivitet på handelsplatserna som tagit Stockholmsbörsen till europatopp för börsnoteringar. Det finns flera skäl till varför ett aktiebolag vill notera sig på börsen, en vanlig förklaring är att bolaget är i tillväxtfas och söker kapital för att växa. Det finns även nackdelar med en börsintroduktion som exempelvis att introduktionen i sig är en kostsam process vilket kan riskera att urholka lönsamheten i bolaget. Det har genomförts många tidigare studier på bolags finansiella utveckling efter en börsintroduktion. Studierna har främst varit inriktade på europeiska och amerikanska bolag under olika tider, men även större svenska bolag. Utrymme att studera svenska publika aktiebolag i olika storlekar som under de senaste åren genomfört en börsintroduktion återstår således. Syfte: Syftet med studien är att studera börsnoteringens påverkan på svenska aktiebolags finansiella ställning för att kunna dra slutsatser kring eventuella prestationsförändringar sett ur perspektiven tillväxt, kapitalstruktur och lönsamhet. Metod: Studien görs med hjälp av sekundärdata, vilket medför att en kvantitativ forskningsmetod används för att statistiskt analysera avvikelser hos publika aktiebolag före och efter en börsintroduktion med hjälp av t-test. Som kontrollgrupp används privata aktiebolag. Slutsats: Denna studie har enbart identifierats signifikanta skillnader mellan de båda urvalsgrupperna på parametrar som: omsättningstillväxt, balansomslutningstillväxt och utdelning före börsintroduktionen, samt vinstmarginal och utdelning efter börsintroduktionen. Detta medför att börsintroduktionens inverkan på urvalsgruppen publika aktiebolag inte kan säkerställas statistisk, även om tendenser återfinns i flertalet statistiska analyser. I inga av de statistiska analyserna har skillnader mellan urvalsgrupperna påträffas, varken innan eller efter börsintroduktionen, med undantag för utdelning till följd av att den varit obefintlig för de publika aktiebolagen i valda tidsenheter.

Denna uppsats undersöker redovisningen av företags förmånsbaserade pensionsplaner med utgångspunkt i standarden IAS 19. Syftet är att utreda om det finns tecken på resultatmanipulering när företag beräknar sina framtida pensionsåtaganden. Därför studerades om det finns ett samband mellan den finansiella ställningen och den årliga förändringen i diskonteringsräntan som används för att beräkna företags framtida pensionsskulder. Studien är kvantitativ och inkluderar samtliga svenska börsnoterade företag under räkenskapsåren 2004–2010. Genom hypoteserna som ställdes upp förväntades en negativ korrelation mellan förändringen i diskonteringsräntan och kapitalstrukturen samt förändringen i diskonteringsräntan och lönsamheten. Resultaten som framkom genom den statistiska analysen påvisade ett negativt samband i enlighet med båda hypoteserna, men kunde inte statistiskt säkerställas.

Sveriges kommuner har kommit att få stora pensionsskulder som de kommer att bli tvungna att förvalta kapital till för att inte den övriga verksamheten i kommunen ska drabbas för hårt i framtiden. De största utbetalningarna kommer att inträffa om cirka tio till femton år då den stora generationskullen 40-talisterna blivit pensionärer. Pensionsskulden för Sveriges 290 kommuner uppgick år 2008 till totalt 200 miljarder kronor och det är endast 75 miljarder kronor av dessa som hittills är öronmärkta och avsatta för framtida pensionsutbetalningar.

 

Vi har valt att göra en fallstudie av intervjuer med tre stycken kommuner som gjort ett aktivt val, tre kommuner som inte gjort något val samt intervjuer med organisationerna KPA Pension och SKL. KPA Pension och SKL är två organisationer med stor kunskap inom den kommunala verksamheten. Att hantering av pensionsskulden fortfarande är ett komplext ämne för kommunerna märks då både KPA Pension och SKL för tillfället sammanställer information framtaget för Sveriges kommuner, då organisationerna fortfarande anser att kommuners kunskap på många håll är bristfällig inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de valda kommunerna gått tillväga för att hantera kommunens pensionsskuldsproblematik. Vi kommer att analysera hur de olika kommunernas finansiella ställning och attityd påverkar hanteringen av deras pensionsåtagande utifrån empirisk data samt den teori som är relaterade till ämnet.

 

Efter genomförandet av uppsatsen har vi kommit fram till att kommunens finansiella ställning har en stor betydelse för om kommunerna gjort ett aktivt val.  Det har även visat sig att kommuners attityd har stor inverkan i hur kommunerna valt att hantera framtida pensionsutbetalningar. Exempelvis har de två kommunerna Lindesberg och Kristinehamn relativt liknande finansiell ställning men kommit olika långt i processen om pensionsskuldproblematiken, vilket har att göra med de olika kommunernas attityd i frågan. Det finns tre huvudsakliga finansieringsalternativen för hur kommuner kan finansiera framtida pensionsutbetalningar och de är: att sätta av medel till pensionsstiftelse, att teckna försäkring hos ett externt försäkringsbolag eller att skapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning. Vilket alternativ de kommuner som gjort ett aktivt val använder beror på vilka faktorer kommunen anser vara viktigast. För kommunerna Kristinehamn och Sunne som valt ”att teckna försäkring hos ett externt försäkringsbolag” var inlåsningseffekten av avsatta medel en avgörande orsak vid val av alternativ. För Arvika kommun som har en stark ekonomi och som valt alternativet ”att skapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning” var istället fördelar som eget val av kapitalplacering viktigare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska noterade företags val av aktuariella antaganden och om det föreligger samband mellan dessa antaganden och tjänstepensionsplanens finansiella ställning. Funna samband antas indikera resultatmanipulation. För att beräkna nuvärdet av pensionsskulden krävs att företag uppskattar ett antal finansiella respektive demografiska variabler, vilka får en effekt på både balans- och resultaträkning. Genom att använda paneldata för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2013–2016 analyseras de finansiella aktuariella antagandena genom multipel regressionsanalys. Sambanden som undersöks är mellan de beroende variablerna lönetillväxt, prisinflation samt diskonteringsränta och de företagsspecifika oberoende variablerna fonderingsnivå samt pensionsskuldsnivå. Vi finner varierande stöd för dessa tre antaganden. Avseende antagandet för lönetillväxt finns inga signifikanta samband med de oberoende variablerna. Vårt resultat stödjer de förväntade sambanden mellan prisinflation och fonderingsnivå (+) samt mellan prisinflation och pensionsskuldsnivå (-). Vi finner vidare samband mellan företags val av diskonteringsränta och fonderingsnivå (+), samt mellan diskonteringsränta och pensionsskuldsnivå (+). Utifrån detta konstateras att det föreligger ett samband mellan pensionsplanens finansiella ställning och aktuariella antaganden hos svenska noterade företag. Dessa samband indikerar att viss resultatmanipulation förekommer.

The implementation of a new framework can have a large impact on the companies due to the effects on the financial ratios. This despite the fact that the change in the accounting framework doesn't always result in any significant changes in the company's financial position. Since financial ratios are one of the primary ways to evaluate a company this becomes slightly problematic. Since 2014-01-01 the regulatory framework "K3" has been mandatory for larger companies in Sweden. The implementation of K3 has resulted in some essential differences in the depreciation of fixed assets, which could affect real estate companies extensively. The purpose of this study is to find out how the implementation of K3 has affected the result and the financial position in real estate companies. Some of the conclusions this study was able to draw is that K3 has had both positive, zero and negative effect on the real estate companies included in the selection. Many of the effects are directly related to the different way of dealing with the depreciation of fixed assets.

Bakgrund och problemformulering: Den 1 januari 2018 infördesredovisningsstandarden IFRS 9 för finansiella instrument, vilken ersätter den tidigare kontroversiella standarden IAS 39. Den nya standarden innehåller bland annat en kreditförlustmodell som innebär att inte bara inträffade utan även förväntadek reditförluster ska redovisas, vilket skiljer sig från den tidigare kreditförlustmodellen där endast konstaterade förluster redovisades. Banker ansågs vara den typ av företagsom skulle komma att bli särskilt påverkade av den nya kreditförlustmodellen som IFRS 9 innebär. Bortsett från redovisningsstandarder har banker även Baselregelverket att förhålla sig till. Enligt Basel III, det nuvarande regelverket, finns det ett krav på att banker ska ha en kärnprimärkapitalrelation på minst 4,5 %. Kärnprimärkapitalrelationen kan komma att påverkas negativt om avsättningarna ökar, vilket kan bli en följd av IFRS 9. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur noterade banker inom Europeiska unionen påverkats av den nya IFRS 9 standarden. Med hjälp av två underfrågor till forskningsfrågan kommer bankers kärnprimärkapitalrelation och kreditförlustreserver att studeras. Forskningsmetod: Två hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien har utgått från en kvantitativ metod och en deduktiv ansats har tillämpats. Studiens population utgörs av noterade banker inom EU som därefter selekterats genom ett systematiskt urval. Data består av information hämtad från bankernas årsredovisningar från åren 2017 och 2018. Resultat och slutsats: Resultatet visade att båda hypoteserna kunde förkastas. Kreditförlusterna hade inte ökat signifikant och kärnprimärkapitalrelationen hade inte minskat signifikant