Academic literature on the topic 'Finansiella marknaden'

Efter finanskrisen år 2008 identifierade EU-kommissionen allvarliga brister i MiFID I som tidigare reglerade finansmarknaden. Det i kombination med den ständigt växande värdepappersmarknaden gjorde att EU såg behovet av ett mer ingående regelverk som kunde appliceras på den allt mer komplexa finansmarknaden. Därmed tillkom regelverket MiFID II och MiFIR som ersatte MiFID I och som bland annat innebar ett starkare investerarskydd. Uppsatsens syfte är att granska och analysera konsumentskyddet vid investeringsrådgivning och finansiell rådgivning. Uppsatsen är skriven utifrån ett konsumentperspektiv, vilket således innebär att uppsatsens fokus är rådgivarens förpliktelser gentemot konsumenterna vid rådgivning. Vi kommer att granska de förpliktelser och krav som tillkommit investeringsrådgivare genom MiFID II och som resulterade i en omarbetning av Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Vi kommer även granska det konsumentskydd som tillhandahålls vid finansiell rådgivning till konsumenter och som regleras av rådgivningslagen. Uppsatsen kommer utöver det behandla den alternativa finansieringsformen gräsrotsfinansiering. Sammantaget anser vi att MiFID II har inneburit ett utökat konsumentskydd. Rådgivarnas förpliktelser gentemot konsumenterna har ökat, vilket således enligt vår åsikt bör innebära att konsumentskyddet har stärkts. Det kan dock ifrågasättas om den ekonomiska påverkan och arbetsbördan som det innebär för aktörerna att underkasta sig kraven kan ställas gentemot syftet med harmoniseringen på finansmarknaden. Förmedling av gräsrotsfinansiering är ännu ett oreglerat område, vilket enligt vår åsikt innebär att det finns ett bristande investerarskydd. Uppsatsen kommer att redogöra för de fyra olika formerna som gräsrotsfinansiering kan förekomma i, och analysera behovet av lagstiftning.

Bakgrund: Svenska banker och försäkringsbolag spenderar stora summor och resurser på sina IT-system, vilka oftast sköts internt. IT-kostnaderna utgör för banker den näst största kostnadsposten i resultaträkningen och därmed utgör över 20 procent av den totala kostnadsmassan. Marginalerna inom bank och försäkringsbolag minskar i Sverige samtidigt som ITs komplexitet ökar med krav på integrering medgamla bank- och försäkringssystem. IT-outsourcing och joint venture med ett IT-företag är vanliga organiserings former och inget nytt fenomen i Finland inom bank och försäkringsbolag. IT-outsourcing har både för- och nackdelar.

Syfte: Att beskriva och analysera begreppet outsourcing kopplat till hur aktörerna på den finansiella marknaden i Sverige hanterar och bör hantera sin IT-verksamhet.

Metod: Vi har använt oss av en tvärsnittstudie och intervjuat de högsta ansvariga för IT inom bank och försäkring i Sverige och Finland. Vi har även intervjuat divisionschefer och IT-leverantörer på den nordiska marknaden.

Resultat: IT är inte för banker och försäkringsbolag någon kärnkompetens och utgör heller ingen hög specifik tillgång och är därför lämplig för en viss sorts outsourcing. De flesta svenska banker har uppnått skalfördelar inom IT- drift, men försäkringsbolagen är inte lika kostnadseffektiva och har inte uppnått skalfördelar i samma utsträckning som bankerna. IT-driften är en standard tjänst som är lättare att specificera i kontrakt och därmed är en god kandidat för outsourcing. IT-förvaltning och utveckling ligger närmare bankernas och försäkringsbolagens kärnkompetens och bör inte outsourcas. Däremot utgör vissa delar inom IT-utveckling och förvaltning inget unikt värde och är i princip en standard för alla aktörer och kan därmed outsourcas. Detta förutsätter att företaget bygger en professionell inköpsorganisation som kan hantera problemet. Genom att IT-utvecklingen blir mer komplex är ett joint venture förhållande med ett IT-företag en bra lösning. Den finska IT- outsourcing marknaden skiljer sig från den svenska på grund av att svenska banker och försäkringsbolag är större än de finska motsvarigheterna och de svenska aktörerna tappade förtroendet för IT-outsourcing på grund av dåliga avtal under början av 90-talet.

Background: Swedish banks and insurance companies have spent considerable amounts of money and resourceson their IT-systems. IT-costs constitute the second largest cost after personal costs for banks, which mean over 20 percent of the total costs. The margins in banking and insurance industry are diminishing in Sweden, and at the same time they are facing more complex applications that have to be integrated into 30 years old IT-systems. IT- outsourcing and joint ventures are common in Finland, whereas Swedish banks and insurance companies have the IT-function in- house. IT-outsourcing is not a new phenomenon, and it has both advantages and disadvantages.

Purpose: The purpose of this study is to investigate if IT-outsourcing is suitable for banks and insurance companies with a focus on the Swedish and Finnish market. Furthermore, analyses on which part of the IT-function is core and strategically important for banks and insurance companies, and which part of the IT-function is a standard procedure that does not create value.

Method: The paper has been carried out as a survey and interviews with the IT- responsible and divisional heads from the biggest Swedish and Finnish banks and insurance companies.

Results: IT-production is not a core competence nor high asset specificity for banks and insurance companies. Swedish banks have reached economic of scale in their IT-production, but insurance companies do not possess the high cost effectiveness that banks have in their IT-production. IT-production is a standard service and easy to specify in contracts, which have an effect on outsourcing decisions. Application management and development is near the core business and should not be outsourced. However, some parts in development are standard and could be outsourced if the company can build a good and competitive purchase organisation. Application development is such a complex matter and that is why joint venture with an IT-supplier will be preferred in the future. The Finnish IT-outsourcing market differs from the Swedish, because the Swedish companies have bigger IT-organisations, furthermore the Swedish IT- outsourcing market was destroyed in the beginning in the 90s. The bad experience in Sweden has led to loss of faith in IT-suppliers on the market, this has a large influence on outsourcing decisions.

Sammanfattning Magisteruppsats för Civilekonomexamen i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2016.   Författare Alexander Palm & Adam Sjögren   Handledare Christopher Von Koch & Katarina Eriksson   Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin   Titel: ”Aktierekommendationer i en ny tid – podcasts på den finansiella marknaden”   Bakgrund & problem: Aktierekommendationer ges traditionellt ut av diverse banker och analyshus. En bias har observerats vilket är till nackdel för investerare. Podcasts är ett förhållandevis nytt fenomen som kan erbjuda aktierekommendationer. Eftersom denna form av media är ny, finns lite forskning kring dess roll och potential för att erbjuda finansiella råd.   Syfte: Uppsatsens syfte är att utvidga forskning kring podcasts och dess roll för marknadsfunktionen och marknadseffektiviteten   Metod: En deduktiv utgångspunkt och ett kvantitativt förhållningssätt mellan teori och forskning tillämpas. En traditionell eventstudie med två olika tidsspann tillämpas för att studera aktierekommendationers påverkan på aktiekurser.   Slutsats: Resultat pekar på att IH inte har stöd vid aktierekommendationer från podcasts vilket är ett tecken på stöd för EMH. Däremot har PPH stöd vilket i sin tur pekar på brister i EMH. Således är det ett tecken på att den svenska aktiemarknaden inte är fullt effektiv och den besitter inte semi-stark form. Inget informationsläckage kunde observeras i samband med rekommendationerna, något som skiljer sig från traditionella källor. Vi kunde visa på en viss temporär och positiv effekt gällande marknadsfunktionen för Small Cap. Genom en observerad ökad handelsvolym påvisar vi övertro på den svenska aktiemarknaden, något som gäller även för traditionella aktierekommendationer. Vi kan inte statistiskt säkerställa att kunskaps sprids mellan podcastlyssnare vilket skiljer sig mot teorier och tidigare forskning.
Abstract Master Thesis in Business Administration. School of Business and Economics at Linnaeus University, Växjö, 2016.   Authors Alexander Palm & Adam Sjögren   Supervisor: Christopher Von Koch & Katarina Eriksson   Examiner: Sven-Olof Yrjö Collin   Title: “Stock recommendations in a new era – Podcasts in financial markets.”   Background & problem: Banks and other financial institutes deliver traditionally stock recommendations. Bias from these sources has been observed which can be of disadvantage for individual investors. Podcasts is a relatively new kind of media that can supply the market with stock recommendations. Since podcasts is a new media, there is little research regarding its role on financial markets and its potential to offer financial advice.   Purpose: The purpose is to extend previous research regarding podcasts and it’s role on market efficiency and market function.   Method: We apply a deductive benchmark and a quantitative approach. A traditional event study with two different time-spans is conducted to analyse stock recommendation and the effect on stock prices.   Conclusion: Results indicate lack of support for IH with stock recommendations from podcasts, which in turn is support for EMH. However, PPH does have support, which indicate deficiency in EMH. Thus, we provide evidence that the Swedish stock market is not fully efficient and doesn’t posses semi-strong form. No information leakage could be observed, something that differs from previous research on stock recommendations. We could provide evidence of a temporary and positive effect regarding the market function for Small Cap. The observed increase in trading volume proves overconfidence on the Swedish stock market, something that has previously been shown. No knowledge dispersion exists between listeners of podcasts, something that differs from theory and previous research.

Att förutspå händelser i aktiemarknaden anses vara en särskilt utmanande uppgift på grund av dess komplexitet och volatilitet. I detta projekt utvärderar vi befintliga maskininlärningsalgoritmer som metoder för modellering och prognostisering i finansmarknaden. I vårt försök att förutspå stängningsvärdet på Nestlés aktiekurs, implementerades linjära LASSO- och ARIMA-modeller baserat på antagandet att datat har ett linjärt beroende. Metoderna utvärderades sedan genom att beräkna tre stycken feltermer baserat på metodernas prestanda gällande kortsiktiga och långsiktiga förutsägelser. Våra resultat tyder på att LASSO-algoritmen fungerar bättre med avseende på kortsiktiga förutsägelser medan ARIMA ger mer exakta långsiktiga förutsägelser. När det gäller förutsägelse av framtida trender visar båda metoderna god övergripande prestanda. Slutligen föreslår vi intressanta områden att överväga för att kunna göra mer precisa förutsägelser när data av hög volatilitet används.
Stock market forecasting is considered to be a particularly challenging task due to the complexity and volatility of the stock market. In this project we evaluate the performance of existing machine learning techniques as methods for modeling and predicting patterns in the financial market. In our attempt to predict the Nestl\'e stock closing price point, linear LASSO and ARIMA models were implemented based on the assumption that the volatile data has some type of linear dependency. The methods was evaluated by calculating the Mean Absolute Deviation, Mean Squared Error and Mean Absolute Percentage Error values based on their performance in making short and long-term predictions. Our results suggest that the LASSO algorithm performs better in regards to short-term predictions whereas the ARIMA provides more accurate long-term predictions. In terms of prediction of future trends, both methods show good overall performance. Finally, we propose interesting areas to consider in order to make more precise predictions on volatile data.

Denna studie syftar till att undersöka marknaden för strukturerade produkter i allmänhet och prissättningen av aktieindexobligationer och warranter i synnerhet. Priset på aktieindexobligationer beräknas med Black­Scholes­Mertons modell för prissättning av optioner tillsammans med obligationsteori och prissättningen av warranter modelleras även den med Black­Scholes­Merton. Därigenom undersöks huruvida de fyra svenska storbankernas angivna arrangörsavgifter stämmer väl överens med de estimerade reella avgifterna enligt finansiell teori. Resultatet visar att de estimerade reella avgifterna på generell nivå överstiger vad som har angetts i produkternas villkor. Studien kopplar vidare resultatet till bankernas förhållningssätt till den finansiella marknaden för strukturerade produkter, sett utifrån ett CSR­perspektiv, och undersöker hur rättvis marknaden är för privata investerare. Slutsatsen är att bankerna på senare tid har gjort framsteg inom CSR, med nya krav och regler, men att det fortfarande finns förbättringspunkter om marknaden för strukturerade produkter ska bli fullt transparent och rättvis.
This study aims to analyse the market for structured products in general and the pricing of equity­linked bonds and warrants in particular. The price of the equity­linked bonds is calculated combining the Black­Scholes­Merton’s model for pricing options with bond theory and the pricing of warrants is also modeled with Black­Scholes­Merton’s model. Thereafter the study examines whether the four major Swedish banks’ stated arrangement fees are consistent with the true estimated fees according to financial theory. The result indicates on a general level that the true fees exceed the fees that are stated in the term sheets of the products. The study further connects the result to the banks’ way of conducting business on the financial market for structured products, viewed from a CSR perspective, and analyses how fair the market is for private investors. The conclusion is that the banks have made progress with regards to CSR in recent years, with new laws and regulations in place. However there is still aspects that can be improved for the market of structured products to become more transparent and fair.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering.

Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer.

Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen. Hämmande faktorer tycks vara tradition, okunskap, företagens storlek och de nära relationer mellan företag och banker som leder till att banklån ofta är en billigare finansieringsform. Kreditvärderingssystemet underlättar handeln, men förhöjt fokus på kreditbetyg kan även leda till att vissa företag har svårt att sälja obligationer i Sverige.

Syftet med denna undersökning är att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad på fundamentalanalys, genom att sammanlänka variabler från Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara värderelevanta indikationer på företags rapporterade resultat. För att genomföra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen utökas från 9 till 12 stycken. Undersökningen genomförs med data från Stockholmsbörsen under perioden 1998 – 2012. Resultatet visar att både den utvecklade modellen och Piotroskis modell presterar en positiv marknadsjusterad avkastning under hela undersökningsperioden. Samtidigt ökar antalet investeringar i den utvecklade modellen vilket bidrar till en minskad risk och en ökad spridning.

Syftet med arbetet är att beskriva eSport-branschen och skapa en förståelse för hur den fungerar. Vi ska också beskriva hur olika företag ser på branschen genom att analysera deras beslut till att beträda marknaden eller inte. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur en beslutstagares kognitiva struktur påverkar ett företags inträdesmetod till eSports.