Academic literature on the topic 'Finansiella nyckeltal'

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.

Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presente-ras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.

Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckel-tal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspek-tionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förstå-elsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåri-ga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen.

Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.

Nyckelord: IFRS, finansiella nyckeltal, jämförbarhet, användbarhet, omvärldsmodell.

Den första januari 2019 trädde en ny redovisningsstandard IFRS 16 i kraft gällande leasing som ersatte den tidigare standarden IAS 17. Implementeringen innebar att leasingavtal skall endast redovisas som finansiell leasing och inte som operationell med visst undantag som analogt med tidigare forskning resulterar till förändringen i företagets finansiella rapporter. Standarden förväntas därmed bidra till en mer transparent bild av finansiell ställning. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan IFRS 16 har på de finansiella nyckeltalen som baseras på de faktiskt siffror för nordiska börsnoterade bolag under två tidsperioder: 2018 och 2019, samt 2018 och 2020. Urvalet omfattar 340 nordiska börsnoterade företag som är listade på Nasdaq inom fyra branscher: finans, detaljhandel, logistik och telekom. Nyckeltalen som undersöktes var soliditet, skuldsättningsgraden, EBIT, EBITDA, ROE och ROA. Valet av nyckeltal grundades på de tidigare forskning, där Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) är den huvudsakliga källan. För att undersöka sambandet mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i nyckeltal genomfördes ett beroende t-test med jämförelse mellan fyra branscher och fem länder inom Norden. Studien finner statistik samband mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i samtliga nyckeltal för tre av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2019. En vidare påverkan på tre av sex nyckeltal kunde beaktas för två av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2020. Undersökningen resulterade till ett statiskt stöd mellan IFRS 16 och förändringen i fyra av sex nyckeltal för fyra av fem länder under första tidsperioden. Under andra tidsperioden har tre av fem länder bekräftat statistiskt stöd för tre av sex nyckeltal.
On the first of January 2019, a new accounting standards IFRS 16 was introduced to replace the former standard IAS 17 which prescribes the accounting policies that are applied to leasing. The new standard is expected to conduce a more transparent image of the company's financial status. The purpose of this study is to identify what effect the new standard IFRS 16 has on the financial ratio which is based on the actual numbers of the Nordic publicly listed companies over the course of three years. The selection of the study includes 340 Nordic publicly listed companies in Nasdaq in four different industries: finance, retail business, logistics and telecom. The ratios that were examined during this study are solidity, debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA, ROE and ROA. To study the correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio, t-test was carried out with comparisons between four industries and five Nordic countries. The study finds static correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio in three out of four industries over the course of 2018 to 2019. An additional effect on three out of six ratios was found in two out of four industries during the period from 2018 and 2020. As a result of this study a static correlation between the IFRS 16 and the alteration of ratio in four out of six countries in four out of five countries over the first period of time. Over the second period of time three out of five countries has confirmed a static correlation for three out of six ratios.

Då större skogsföretag lägger ut många arbeten på entreprenad så blir den ekonomiska hälsan hos entreprenadföretagen en viktig fråga för att kunna bibehålla ett långvarigt samarbete. Detta arbete är en fortsättning på Bergs (2009) där syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkätundersökning bland de aktuella företagen och jämföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie är att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrån de ekonomiska nyckeltal som företagen lämnar i sin årsredovisning. En annan del av arbetet är att undersöka om en modell med variabler beroende på förändringar över tiden kan tillämpas. Metoder som används är faktoranalys, principalkomponentanalys, bekräftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod här kallad medelskillnad. Sen tillämpas även Altmans (1993) Z"-scores-modell.Det visar sig att variationen är liten för vilka företag som klassas bland de bäst och sämst rankade hos de olika metoderna. Då inget data från konkursdrabbade företag finns tillgängligt i denna studie är det omöjligt att säga om de variationer som förekommer gör någon modell bättre än någon annan. Det är därför osäkert om någon vinst görs då fler dimensionella metoder, så som faktoranalys med ett flertal faktorer, används istället för de ofta mer lättolkade endimensionella metoderna, som t.ex. Z"-scores. Vad gäller modeller med tidsberoende kan en viss skillnad ses mellan dessa och modeller utan tidsberoende, men återigen, då inga validerings möjligheter finns så kan det inte sägas om skillnaden är till de bättre.

Problem: I dagens Sverige har det blivit tämligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till följd av detta har antalet konkurser ökat. Konkursprediktion med hjälp av finansiella nyckeltal är ett beforskat område och sträcker sig tillbaka till början av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller är de mest tillämpade modellerna att förutspå en konkurs. Problematiken är att Z-scoremodellerna inte genererar lika hög träffsäkerhet i Sverige då modellerna är konstruerade i USA som härstammar från en annan redovisningstradition och tillämpar ett annat regelverk. Syfte: Studiens syfte är att testa Altmans Z ́-scoremodell utifrån den kontinentala redovisningstraditionen på 2000-talet. Vidare är syftet att modifiera Z ́-scoremodellen genom att utveckla modellen i enlighet med svensk redovisning. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats och utifrån ett positivistiskt perspektiv. Analysen utgår från Altmans Z ́-scoremodell och en multipel diskriminantanalys. Slutsats: Studien visar att de finansiella nyckeltalen kan förutspå en konkurs på ett tillförlitligt sätt med hjälp av studiens egenutvecklade modell ZPP-scoremodellen. Modellen har en träffsäkerhet på 88 procent ett år före konkurs på svenska tillverkande företag. Emellertid visar studien att Altmans Z ́-scoremodell inte är tillförlitlig utan måste modifieras i enlighet med svensk redovisning för att kunna erhålla en välfungerande och tillförlitlig modell.
Problem: Today in Sweden it has become equally easy to start up a private limited company and as a result of this, the number of bankruptcies increased. Bankruptcy prediction using financial ratios is a well-researched area and extends back to the early 1960s. The most used models are Altman's Z-scoremodels. The problem is that the Z-scoremodels do not generate as high precision in Sweden because the models are designed in the United States, which is originating from a different accounting tradition and applies a different set of regulations.Purpose: The study aims to test the Altman Z'-score model on the continental accounting tradition in the 2000s. Furthermore, it intends to modify the Z'-score model by developing the model in accordance with Swedish accounting.Method: This paper is based on a quantitative method with a deductive research approach and from a positivistic perspective. The analysis is based on the Altman Z' –scoremodel and multiple discriminant analysis.Conclusion: This paper shows that financial ratios can predict a bankruptcy reliably using the papers developed model ZPP -scoremodel. The model has a precision of 88 percent a year before the bankruptcy of Swedish manufacturing companies. However, the paper shows that Altman Z' -scoremodel is not reliable without being modified in accordance with Swedish accounting in order to obtain an efficient and reliable model.

Denna uppsats undersöker de operativa och finansiella konsekvenserna hos skadeförsäkringsbolag efter förvärv genom en fallstudie av Codan A/S:s förvärv av Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) och Sampo Oyj:s förvärv av If Skadeförsäkring Holding AB (publ). Genom att utreda målbolagens operativa och finansiella ställning före och efter transaktionerna och jämföra deras utveckling med ett jämförelsebolag och branschen i övrigt företas sedan en analys avseende de konsekvenser transaktionerna haft.

Syfte: Den nya leasingstandarden IFRS 16 träder i kraft i år, 2019, vilken innebär att företag ska kapitalisera sina operationella leasingavtal. Huvudsyftet med studien är därför att undersöka hur denna kapitalisering påverkar företag med avseende på deras finansiella rapporter och nyckeltal. Studien har även ett delsyfte vilket är att undersöka hur väl kapitaliseringsmodellen har estimerat operationella leasingavtalens påverkan utifrån utvalda nyckeltal hos företag. Metod: Studien använder ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv forskningsansats. Empiriska data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys där de dokument som granskats är årsredovisningar. Det insamlade materialet har sedan granskats med hjälp av deskriptiv statistik och bivariata analyser. Kapitaliseringsmodellen har också tillämpats för att kunna jämföra modellens estimeringar med verkliga utfallet. Resultaten har sedan diskuterats och lett till studiens slutsatser. Resultat & Slutsats: Resultaten av studien visar att tillgångar och skulder ökar för företag efter införandet av IFRS 16. Studien kommer fram till att branscherna hälsovård och detaljhandel kommer påverkas mest, att mindre företag samt mindre finansiellt begränsade företag påverkas mer. Studien finner att kapitaliseringsmodellen i regel har fungerat bra, främst inom branschen fastigheter och för större företag. Uppsatsens bidrag: Teoretiskt bidrar studien till avsaknaden av forskning om de faktiska effekterna hos företag på grund av implementeringen av IFRS 16. Den ger också ett svar på hur väl kapitaliseringsmodellen har fungerat, vilket kan vara användbart för såväl analytiker som forskare. Det praktiska bidraget är att studien bidrar till en ökad förståelse kring hur företag och olika branscher påverkas av den nya leasingstandarden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera ett större urval för att kunna få ett mer generaliserbart resultat. Ett annat förslag är att göra liknande studier i andra länder, för att se om regelförändringen slår hårdare på andra marknader.

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.

I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.

Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.

Tidigare forskning visar på att ett större antal börsintroduktioner sker under högkonjunkturer än vid lågkonjunkturer. Denna uppsats studerar fenomenet på de två största marknadsplatserna för börshandel i Sverige: First North och Stockholmsbörsen. Under högkonjunkturen 2014-2016 har listorna haft ett rekordhögt antal introduktioner trots att konjunkturläget tidigare varit högre. Uppsatsen inriktar sig dels på detta särskilda marknadsläge men jämför även bolag som noterats under låg- respektive högkonjunkturer mellan åren 2007-2016. Genom användandet av prospekt, delårs- samt årsrapporter har de nyintroducerade bolagens finansiella nyckeltal kunnat tas fram för att sedan undersöka om dessa tal kan kopplas till olika konjunkturlägen. Studien riktar sig främst till investerare, som genom uppsatsen får ta del av värderingar av nyintroduktioner. Detta är något som idag är av stort intresse eftersom aktiemarknaden blivit alltmer populär. Genom att värdera introduktionsbolagen och deras kvalité ges även en indirekt bedömning av introduktionsmarknadens riskläge. Detta kan vara användbart för investerare och kan förenkla bedömandet av riskläget samt investeringsmöjligheterna förknippade med marknaden för nyintroducerade bolag. Resultatet i denna studie visar på att nyckeltalen EV/EBITDA och RE har den största kopplingen till rådande konjunkturläge. De övriga nyckeltalen P/S, RT, rörelsemarginal och soliditet bedöms inte ha en lika tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Vad gäller 2016 års nyckeltal går det enbart att se särskilda skillnader för P/S-talet, som visar ett mycket högre värde jämfört med resterande år. Således anses inte några särskilda skillnader hos de nyintroducerade bolagens finansiella nyckeltal enskilt utgöra den avgörande förklaringen till de senaste årens höga antal börsnoteringar. Resultatet indikerar att även andra faktorer som dagens låga räntor samt introduktionsbolagens begränsade belåningsmöjligheter påverkar antalet introduktioner.
Previous studies shows that a larger number of IPO:s take place during periods of economic expansion compared to periods of economic recession. This paper focuses on studying this phenomena on the two largest marketplaces for stock trading in Sweden: First North and Nasdaq Stockholm. During the economic expansion 2014-2016 the two marketplaces had a record number of IPO:s even though the Swedish economy historically has been better. This paper investigates this market abnormality but also compares IPO:s throughout both economic recessions as well as expansions throughout the years 2007-2016. With the help of prospectuses, interim and annual reports the IPO companies financial key figures have been calculated and then investigated for potential connections to the state of the economy. The study is mostly directed at investors, who through the results of this paper can gain information about the valuation of IPO:s. This is something that currently is of large interest because of the stock markets increasingly popularity. By evaluating the IPO companies and their quality, an indirect valuation of the risk associated with the introduction market is also presented. This can also be useful for investors and can ease the valuation of the current risk as well as the current investment possibilities that are associated with the market for IPO companies. The result in this study shows that the key figures EV/EBITDA and RE have the greatest connection to the state of the economy. The other key figures P/S, RT, operating margin and equity ratio did not have a clear connection to the state of the economy. The only key figure with major differences exclusively associated with the IPO companies of 2016 was shown to be P/S, which had a substantially higher value compared to the rest of the years. It is therefore concluded that the last years high quantity of IPO:s cannot exclusively be explained by significant differences in the financial key figures of IPO companies. The result indicates that other factors such as the low market interest rates and the IPO companies limited opportunities of borrowing affects the number of IPO:s.

Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd & Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag. Av dessa har hälften erhållit en ren revisionsberättelse och hälften en oren. Vi har med hjälp av Chi två-test och logistisk regression testat vilka finansiella och icke finansiella faktorer som har ett samband med revisionsberättelsens utformning. De vi har testat är soliditet, skuldsättningsgrad, likviditet, lönsamhet, revisionsbyråns storlek, revisionsarvode, revisorns kön, styrelsens könsmångfald samt anmärkning tidigare år. Resultat: Vårt resultat visar att 14 % av de svenska mikroföretagen erhåller en oren revisionsberättelse och de vanligaste orsakerna är för sent inlämnad årsredovisning, felaktigheter i skatter och avgifter eller att mer än halva aktiekapitalet har förbrukats. Viss tidigare forskning har vi kunnat bekräfta medan annan har vi dementerat då den enligt vår studie inte varit applicerbar på svenska mikroföretag. De finansiella faktorer som har ett signifikant samband och därmed kan förklara revisionsberättelsens utformning är soliditet, likviditet och förlust. De icke finansiella är styrelsens könsmångfald och anmärkning tidigare år.