Academic literature on the topic 'Finansieringsformer'

<p>Denne rapporten baserer seg på en undersøkelse gjort blant over 200 norske kommuner i 1999. Problemstillingene er knyttet til hvilken finansieringsform og hvilket forvaltningsnivå som er mest hensiktsmessig for kommunale næringsfond.</p><p>Vi finner at norske kommuner ønsker at kommunale næringsfondsmidler bør øremerkes. Vi argumenterer for øremerking eller lovstyring for å sikre bedriftene i distriktene stabile rammevilkår. Vi argumenterer også for mindre regelstyring for å sikre blant annet evnen til lokal tilpasning.</p><p>Et stort flertall ønsker at næringsfondsmidlene skal gå til kommunen som i dag og ikke utelukkende til et regionalt (interkommunalt) nivå. Samtidig ser mange kommuner behovet for interkommunalt samarbeid for næringsutvikling. Det ser vi når 1/3 av kommunene kan tenke en blandet løsning, der noen midler går til kommunen og andre til et regionalt organ. Vi finner sterke argumenter mot regionnivået; fordi det har en svak tradisjon og at eksisterende regelverk kan sikre at ekstemaliteter blir ivaretatt. Vi argumenterer derimot for å skille veilednings-og innvilgningsfunksjonen. Prosjektorganisering presenteres som en mulig løsning.</p><p align="left"><strong>English summary</strong></p><p align="left">This report is based upon about 200 interviews addressed to Norwegian municipalities. The research questions are linked to find the best financial structure and level of administration for the Municipal Economic Development Funds.</p><p align="left">The majority of the municipalities desires earmarked fonds. We argue that earmarked fonds or legislation is necessary to ensure stable conditions for enterprises. We also argue that fewer rules will make the necessary local adaptation.</p><p align="left">A vast number of the municipalities desire the fonds to be transferred to the single municipality as done today. At the same time, many municipalities regard inter-municipal co-operation to be important. One third of the municipalities regard a split solution, were fonds are transferred to the single municipality and to an inter-municipal - regional actor as a favourable option. We argue against the introduction of a regional (inter-municipal) level due to lack of tradition. We recognise that today' s rules may have been designed also considering external effects. On the other hand we argue for dividing to fonctions; advisory services and to grant enterprise projects. Project organisation is seen as on possible solution.</p>

Funding is essential for companies to function. All companies must relate to the funding issue, whether they are working with it in an active manner or not. Funding can be done in two ways, either through equity or debt and the ratio between these are called capital structure. Already in 1958 Modigliani and Miller concluded that a company’s capital structure does not change the value of the company, thus the company’s debt in relation to equity is irrelevant. Since then, there have been several theories that look onto capital structure in a different manner and what is the optimal ratio between equity and debt.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering.

Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer.

Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen. Hämmande faktorer tycks vara tradition, okunskap, företagens storlek och de nära relationer mellan företag och banker som leder till att banklån ofta är en billigare finansieringsform. Kreditvärderingssystemet underlättar handeln, men förhöjt fokus på kreditbetyg kan även leda till att vissa företag har svårt att sälja obligationer i Sverige.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"

Sammanfattning

Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.

En svårighet för småföretag är hur de anskaffar kapital för att investera. Många småföretag använder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte är den billigaste finansieringsformen.

Syftet med studien är att undersöka och analysera varför småföretag använder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har påverkat småföretag när det gäller ekonomisk utveckling. Studien begränsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.

I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts för att kunna få fram en djupare kunskap om det undersökta ämnet. Urvalet av småföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer. Frågor skickades i förväg till respondenterna så att de kunde förbereda sig inför intervjun och sedan besöktes respondenterna på företagen för att utföra intervjuerna där.

I den teoretiska referensramen behandlas en närmare beskrivning av olika typer av leasing samt fördelar respektive nackdelar med leasing.

Entrepreneurship is a key factor for economic growth and has been a famous and controversial subject for long. However, the creation of innovations for small and medium sized businesses is limited when there is a finance gap in the market, based on the difference between the observed and desired debt. In recent years, it has emerged an alternative financing; crowdfunding, which can help and reduce the problems of the current finance gap. This qualitative study aims to describe the term, crowdfunding, and explore opportunities for crowdfunding in the future development as an alternative financing. To fulfill the purpose of the study, 15 interviews were conducted. This has provided the study with the necessary depth of knowledge to answer the research questions; How can the future of crowdfunding become on the Swedish market? When can crowdfunding be preferable over other forms of financing? How can crowdfunding help to reduce the financing gap? The theoretical framework was created before the empirical data collection and became the basis for the study's development. The chapter includes a description of the crowdfunding other financing options, the financial gap and previous empirical studies. Further analyzed the empirical data collected by connecting to the theoretical framework, which led the researchers to the following conclusions; the future prospects of crowdfunding is good when the financing form provides benefits that can not be achieved at other financing options. The factor that should decide a company's choice of financing is not the specific options. The company should instead consider which stage they find themselves in and take decisions based on that. Crowdfunding contributes to an increased supply of financing, which reduces the financing gap. The study shows, however, that action similar to increasing public awareness of crowdfunding and tax benefits may increase the contribution further.
Entreprenörskap är en viktig faktor för den ekonomiska tillväxten och har länge varit ett känt och omdiskuterat ämne. Dock är små och medelstora företags skapande av innovationer begränsad då det råder ett finansieringsgap på marknaden, vilket grundar sig på skillnaden mellan observerad och önskad skuldsättning. Under de senaste åren har det dock växt fram en alternativ finansieringsform; crowdfunding, som kan bidra till att minska problematiken över det rådande finansieringsgapet. Den här kvalitativa studie syftar till att beskriva begreppet crowdfunding samt se till möjligheterna för crowdfundingens framtida utveckling som en alternativ finansieringsform. För att uppfylla studiens syfte genomfördes 15 intervjuer. Det här gav den kunskapsbredd som krävdes för att besvara de frågeställningar som låg till grund för studien; Hur kan framtiden för crowdfunding se ut på den svenska marknaden? När kan crowdfunding vara att föredra framför andra finansieringsformer? På vilket sätt kan crowdfunding bidra till att minska finansieringsgapet? Den teoretiska referensramen skapades inför den empiriska insamlingen av data och utgjorde därav grunden till studiens uppbyggnad. Kapitlet omfattar en beskrivning av crowdfunding, andra finansieringsalternativ, det finansiella gapet samt tidigare empiriska undersökningar. Vidare analyserades den empiriska data som samlats in genom att återkoppla till den teoretiska referensramen, vilket ledde författarna fram till följande slutsatser; framtidsutsikterna för crowdfunding är god då finansieringsformen innebär fördelar som inte kan uppnås vid andra finansieringsalternativ. Den faktor som skall styra ett företags val av finansieringsform är inte de specifika alternativen utan i vilket stadie företaget befinner sig i. Crowdfunding bidrar till ett ökat utbud av finansiering, vilket minskar finansieringsgapet. Studien visar dock på att åtgärder liknande allmän höjd medvetenhet gällande crowdfunding samt skattefördelar kan öka crowdfundingens bidrag ytterligare.

Svensk Scenkonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen. Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den konstnärliga processen. Upplever konstproducenterna ett hot av den konstnärliga integriteten i sponsorsamarbetet? Vilken konst är mer eller mindre lämpad att producera tillsammans med sponsorpengar. Teorin diskuterar PR-teori och teorier kring hur en god relation mellan två organisationer bör se ut enligt den aktuella PR-diskursen. Teoridelen behandlar även begreppen populärkultur och finkultur. Metoden utgår från kvalitativa metoder och gör tolkande analys av dem. Tre personer från en konstproducerande verksamhet är intervjuade samt en representant för företaget som sponsrar med pengar. Uppsatsen kommer fram till att integriteten i den konstnärliga processen inte hotas i det undersökta fallet. Relationen mellan konstverksamheten och det sponsrande företaget kan inte uppnå de kriterier för en god relation som PR-teorin efterlyser. Detta beror på respekten för den konstnärliga integriteten hämmar öppen dialog, mellan organisationerna

För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd.

Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital. Ett finansieringsperspektiv på periodiseringsfonderna kan dock inte beskriva instrumentet fullt ut. Det krävs ett kompletterande resultatutjämningsperspektiv för att beskriva periodiseringsfondernas utveckling. Frågan hur förändringen av användandet går till, förklaras genom teorin om småföretagarnas beroende av redovisningsbyråer.

Studien använder dels en kvantitativ och dels en kvalitativ metod för att på ett allsidigt sätt belysa frågeställningen. Den kvantitativa delen undersöker främst den faktiska förändringen i periodiseringsfondernas användning genom undersökning av bokslut hos småföretag. Den kvalitativa delen utreder främst om och hur redovisningskonsulterna har påverkat småföretagens process i arbetet med periodiseringsfonder. De olika metoderna går givetvis in i och kompletterar varandra för att ge svar på frågeställningen.

Slutsatserna av studierna är att undersökningen styrker teorin om att periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har förflyttat i POT-hierarkin. Denna slutsats begränsar sig dock till de företag som ser på periodiseringsfonder som en finansieringsform. Studien visar också på att man måste ta med den resultatutjämnande effekten i beräkningar.

Småföretagarnas beroende av redovisningskonsulter visas också i studien. Samtidigt dras slutsatsen att småföretagens förtroende för redovisningskonsulterna inte är befogat. Redovisningskonsulterna har inte i tid agerat för att undvika onödiga kostnader för småföretagen.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare. Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga. Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning. Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare. Medlemmarna på Lending Club som lånar till små och nya företag kännetecknas av högre kreditvärdighet i jämförelse med övriga låntagare samtidigt som de presterar sämre i termer av återbetalningsförmåga.
Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze P2P lending, its formation and development and evaluate how it has worked for small businesses and start-ups. Problem statement: The study examines how person-to-person lending through the Internet has emerged. Furthermore, the study examines the development of the P2P platform Lending Club since its inception in 2007 until 2011. Finally, the study examines the characteristics of the borrowers at Lending Club who are applying for loans to small businesses and start-ups, as well as how they perform in terms of their ability to repay their loans.        Theoretical framework: The theoretical framework consists mainly of scientific articles regarding the financial gap, information asymmetries and credit rating. Furthermore, studies on social lending and P2P-lending are presented in a background chapter. Conclusions: The study concludes that P2P lending through the Internet has its origins in social lending and made ​​possible by foremost technological development of rating tools. The development of Lending Club has shifted from more of a social network to more of a financial intermediary with creditworthy borrowers and institutional investors. Members on Lending Club that borrow to small businesses and start-ups are characterized by having a higher credit rating compared to other borrowers, while they perform less well in terms of ability to repay.

To be competitive in the corporate climate of today it is important to have effective logistic activities. A common resource within the internal logistics is forklift trucks, which are used to lift and transport material. It becomes more and more important to decide whether to buy, lease or rent the forklifts to obtain an optimal economic situation.   Many companies have issues with internal pricing. It is difficult to price products and services correctly. It is common to price the overall instead of what it really costs. The purpose of the thesis is to present a model for the acquisition of forklifts for internal logistic operations, regarding financing and internal pricing, to obtain economic effectiveness and an optimal forklift fleet size.   The study focused on a specific research question, and for this purpose interviews with experts were held, observations were made and a literature study was done. Primary and secondary data was then compiled in an analysis. Then a general model for decision-making, and an internal pricing model, was created. It was tested on a truck model at Sandvik Technology Material, and an evaluation was made.   The final model contains eight aspects that are considered important when a company is making decisions regarding investments in forklifts. These aspects are; utilization rate, maintenance costs, operational costs, flexibility, customization, outsourcing, user environment and cost of capital and interest rates.  These aspects have been developed with discussions, observations and literature reviews and are considered to be the most important. After application at Sandvik Material Technology we considered it to be a useful tool for forklift investment decisions. Key words: Model for decision-making, forklift, transfer cost, financing

Studien ska ge indikationer på hur risker och riskfördelning ser ut i transportinfrastruktur projekt där OPS används som finansieringsmekanism. Tidigare forskning har nästan uteslutande fokuserat på den statliga aspekten av frågeställningen och denna studie ämnar ge en bredare bild där även en privat aktör får delge sin uppfattning. Studien har ett kvalitativt angreppssätt och den insamlade teorin har granskats mot en empirisk undersökning i form av intervjuer.För att kunna föra diskussionen om risker kring OPS som finansieringsmekanism måste det finnas en definition om vad OPS är, en sådan definition finns inte i dagsläget. Det har uppkommit en rad olika förklaringar på hur denna typ av alternativ finansiering ska se ut utan att något tydligt mönster har kunnat fastställas. Riskerna är mycket projektspecifika men med den genomgående trenden att riskfördelningen är beroende av hur stor vinstavkastningen förväntas bli i projektet. Ju större vinstavkastning, desto större risk är den privata aktören beredd att ta. Samhällsnyttan har också en central roll i riskfördelningen. Den offentliga aktören tenderar att vara mer benägen att ta stora risker då det specifika projektet anses ha stor samhällsnytta.
The study should provide indications of risks and distribution of risks in transport infrastructure projects where OPS is used as a financing mechanism. Previous research has almost exclusively focused on the state aspect of the issue and this study aims to provide a broader picture where a private actor also can share its opinion. The study has a qualitative approach and the acquired theory has been examined against an empirical study in the form of interviews.In order to discuss the risks of OPS as a financing mechanism, there must be a clear definition of what OPS is, such a definition is not currently available. There has been a number of different explanations as to how this type of alternative funding should look, but not a clear pattern has yet been established. The risks are very project-specific, but with the overall trend that the risk allocation depends on how big the profit is expected to be in the project. The greater the profit, the greater the risk the private operator is prepared to take. Social benefit also plays a central role in the risk allocation. The public sector tends to take greater risks when the specific project is considered to be of great public benefit.