Dissertations / Theses: 'Finansinspektionen'

1

Lange, Gustaf. "Hög personalomsättning på Finansinspektionen - en rättsekonomisk analys." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384715.

Full text

Abstract:

I denna framställning analyseras den höga personalomsättningen på Finaninspektionen (FI) utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv. Den höga personalomsättningen på FI utgör dels en källa för intressekonflikter när den anställda lämnar sin anställning på myndigheten, och den anges dessutom leda till att kompetensbrist uppstår på FI. I uppsatsen undersöker jag om det finns lagstiftningsåtgärder som kan bidra till att FI vid en fortsatt hög personalomsättning har tillräcklig integritet och tillräckliga resurser, och därmed säkerställa att FI:s tillsynsverksamhet kan fortlöpa med en tillräcklig hög kapacitet för att kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter. Slutsatsen av min undersökning är att det saknas sådana lagstiftningsåtgärder. Ifråga om intressekonflikter vid personaltransaktioner från FI till tillståndståndpliktiga företag är min bedömning att den mängd och art av intressekonflikter som i dagsläget framträder inte motiverar att särskilda lagstiftningsåtgärder vidtas. Ifråga om kompetensbristen argumenterar jag istället för att FI bör nyttja det på arbetsplatsen gällande kollektivavtalet, som stadgar en möjlighet att mellan arbetsgivare och arbetstagare träffa enskilda överenskommelser om förlängd uppsägningstid, i en större utsträckning än vad som sker idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Påhlman, Lisa. "Finansinspektionens sanktioner : Påverkan på allmänhetens förtroende?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-195686.

Full text

Abstract:

I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vägledande organ genom att utfärda policies och riktlinjer samt upprätthåller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmänhetens förtroende för marknaden upprätthålls. När finansiella företag åsidosätter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden riskerar detta att påverka värdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och då också allmänhetens förtroende negativt. FI ingriper då genom att utfärda olika sanktioner beroende på hur allvarlig överträdelsen är. Det ger FI både en vägledande och en dömande roll. Risken är att FI:s uppdrag uppfattas tudelad, i sitt tillsynsarbete arbetar FI för att upprätthålla allmänhetens förtroende men när FI samtidigt utfärdar sanktioner kan detta påverka förtroendet negativt. FI utfärdar anmärkningar, förelägganden, straffavgifter, varningar och återkallar tillstånd. Genom att jämföra sanktionernas teoretiska funktion med hur sanktionerna har fungerat i praktiken går det att konstatera att sanktionerna, anmärkning, varning och straffavgift inte påverkar allmänhetens förtroende på ett negativt sätt. Däremot så medför sanktionen återkallande av tillstånd en negativ påverkan på förtroendet. De negativa konsekvenserna skulle kunna bli lindrigare om det fanns tydligare riktlinjer för när olika sanktion ska användas och vilka överträdelser som anses vara allvarliga och vilka som inte anses vara allvarliga. Dessutom bör sanktionen föreläggande även kunna utdelas till företag som har begått allvarliga överträdelser då detta skulle förhindra den negativa påverkan på allmänhetens förtroende som återkallandet av ett tillstånd medför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hoffmann, Frida, and Jansson Kajsa Ljungqvist. "Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital : En studie av de svenska storbankerna." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19516.

Full text

Abstract:

Sammanfattning – ”Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna” Datum: 2013-05-31 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist Jansson Titel: Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna Handledare: Staffan Boström Nyckelord: Kärnprimärkapital, de svenska storbankerna, Finansinspektionen Frågeställning: Vilka strategier har de svenska storbankerna använt sig av för att uppnå kravet på högre kärnprimärkapital samt fördela kostnaderna som medföljer? Vilka konsekvenser har det hittills fått för bankerna då de redan börjat anpassa sig till kravet? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet på kärnprimärkapital som Finansinspektionen ställer. Undersökningen ämnar även utvärdera vilka konsekvenser förändringarna har fått hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kärnprimärkapitalet. Metod: Metoden som använts var av kvalitativ karaktär där sekundärdata som samlats in varit från böcker, rapporter och artiklar. Primärdata har samlats in från personliga intervjuer och analyserades sedan med hjälp av sekundära datan. Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som använt sig av att se över sin prissättning också var de banker som ligger i topp vad gäller kärnprimärkapitalrelationen. Konsekvensen av det nya kravet har blivit ett större fokus på att ha rätt kunder samt kostnadsfokus för att på så vis täcka upp för de kostnader som kravet medför.
Abstract – “The higher demand on Core tier 1 capital from Finansinspektionen: study of the major Swedish banks” Date: 2013-05-31 Level: Bachelor thesis in business administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering Authors: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist Jansson Title: The higher demand on Core tier 1 capital from Finansinspektionen: study of the major Swedish banks Tuthor: Staffan Boström Keywords: Core tier 1 capital, the four major Swedish banks, Finansinspektionen Research Question: What strategies have the four major Swedish banks used to fulfill the recommendations from Finansinspektionen regarding higher level of Core tier 1 capital and how have they allocated the costs included? What consequences have the banks experienced so far as they have started to adjust to the new requirements? Purpose: The purpose of this study is to describe what strategies have formed the basis of the four major Swedish banks to manage with the increasing demands on the Core tier 1 capital from Finansinspektionen. The study also intends to evaluate what consequences the changes have had so far and who have been charged with the costs that the demand brings. Method: The method used was of a qualitative nature where the secondary data collected was from books and reports. The primary data collected was from personal interviews and was then later analyzed using the secondary data collected. Conclusion: All of the major Swedish banks now meet the requirements that Finansinspektionen imposes on its Core tier 1 capital. The numbers that differ between banks depends on what strategy has been used. It was found during the study that the banks that revised their pricing was also the banks that are at the top in terms of Core tier 1 capital ratio. The consequence of the new requirement appears to have been a greater focus on having the right customers and the right cost to manage the costs that the new requirement brings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Edvardsson, David, and Fredrik Ruthberg. "Genererar insiderhandel överavkastning? : En studie om insiderhandel på Stockholmsbörsen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18388.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Börsen ger en möjlighet för företag att erhålla kapital och för placerare atttillgodogöra sig avkastning. Personer med insyn i det egna företaget, så kalladeinsiders, kan dock i egenskap av sin position inneha kurspåverkande information somövriga aktörer på marknaden inte har möjlighet att ta del av. Tidigare forskning harpåvisat att insiders utnyttjar denna informationsasymmetri för att på så sätt tillgodogörasig överavkastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om insiders kan tillgodogöra sigöveravkastning genom handel med aktier på Nasdaq OMX. Vidare ämnar studienutröna eventuella skillnader i överavkastning beroende på företagsstorlek,transaktionsstorlek samt tidsperiod. Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi i form av en eventstudietillämpats. Studien har en deduktiv ansats och undersöker insidertransaktioner från 90företag på stockholmsbörsen under tidsperioden 2006-01-01 till 2011-12-31. Förberäkning av överavkastning har den justerade marknadsmodellen använts. Kursdata förrespektive företag har hämtats från databasen Thomson Reuters EcoWin Pro.Information om insidertransaktioner har hämtats från finansinspektionensinsynsregister. Resultat: Resultatet visar att insiders tillgodogör sig överavkastning genom handel medaktier i det egna företaget, främst i samband med säljtransaktioner.
People with insight into their own company, also known as insiders, can have access toprice-sensitive information which other investors are not able to access. Previousresearch has shown that insiders exploit this asymmetric information to thereby obtainabnormal returns. The purpose of this study is to investigate whether insiders can obtain abnormal returnsby trading shares on Nasdaq OMX. Furthermore, the study aims to investigate if thereare any differences in the abnormal return depending on company size, transaction size,and time period. This study investigates insider transactions of 90 companies on the Stockholm StockExchange during the time period 2006-01-01 to 2011-12-31. The results show that insiders obtain abnormal returns by trading shares in their owncompany. The abnormal returns occur primarily related to sales transactions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Forsén, Rikard, and Rickard Andersson. "Förvaltningen av en bostadsrättsförening : –en studie med utgångspunkt från medlemmarnas ekonomiska intresse." Thesis, Business Administration, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-20059.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Bostadsrätten utgör en alltmer attraktiv boendeform och dess främsta syfte är att tillgodose dess medlemmar med ett prisvärt boende. Månadsavgifterna från bostadsrättsförenings medlemmar bidrar till att alla kostnader täcks upp och därmed är boendekostnaden beroende av hur bostadsrättsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten i en bostadsrättsförening är förenlig med att verka för medlemmarnas bästa ekonomiska intresse.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en bostadsrättsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus på de faktorer som inverkar på medlemmens boendekostnad.

Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ ansats. Befintliga teorier har använts för att analysera det empiriska material som samlats in. Det empiriska materialet är insamlat utifrån en bostadsrättsförenings interna dokument samt finansiella rapporter.

Resultat: Studien har kommit fram till att medlemmarnas ekonomiska intresse i den studerade bostadsrättsföreningen inte tillmötesgås i den utsträckning som hos andra jämförbara föreningar. Ytterligare ett resultat är att ersättning som en bostadsrättsförening betalar till ett förvaltningsbolag inte har något generellt samband med boendekostnaden

Background: The co-operative building society is getting more attractive on the market; its purpose is to provide its members a living worth its price. The monthly fees from the building society contributes to cover all the expenses for the co-operative building society, which means that a members living expenses depends on how these costs are handled. This thesis examines how the co-operative building is managed to fulfill its member’s economic interest.

Purpose: The purpose of this thesis is to examine how the members’ economic interest is fulfilled in a co-operative building society, with focus on the revenues and costs which influence the fee to the members.

Methodology: The thesis is written with a qualitative approach, existing theories have been used to examine the collected empirical material. The empirical material is collected from a co-operative building society, where internal documents and financial reports have been used.

Results: The result of the thesis is that the members’ economic interest in the examined co-operative building society is not as well fulfilled as in other compared co-operative building societies. Another result is that there is generally no connection between the price for management and the operating costs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Huttu, Peter, and Peter Franzén. "Carnegie : En fallstudie om ett bolag i kris." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19454.

Full text

Abstract:

Redan under hösten 2007 började den finansiella oron sprida sig på finansmarknaden. Detta medförde att den finansiella sektorn fick svårare att finansiera sin verksamhet. Under krisperioden fick staten gå in med likviditetsstöd för att rädda bolaget Carnegie & Co. Carnegie & CO:s situation komplicerades av Finansinspektionens tillbakadragande av tillståndet att bedriva bank. Denna krisperiod i Carnegie & CO gav oss frågan om vi genom årsredovisningen kunde se att dem skulle hamna i kris.Vi har genomfört en fallstudie där vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har använt definierade risker inom det finansiella området som grund för vårt arbete. Vi har även betraktat de redovisningsstandarder och regelverk vi anser vara viktiga i vår studie av Carnegie.Vi har genom empiriska undersökningar valt att använda utvalda nyckeltal för att jämföra med andra banker och för att göra en jämförelse över tiden av Carnegies nyckeltal. Vi har även intervjuat en revisor och en kapitalmarknadschef på en bank för att få svar på frågor som kan ge oss en lösning på vårt ursprungliga syfte. Resultatet av den empiriska undersökningen har vi sammankopplat med vår teori och detta har lett oss till vår slutsats.Efter att ha sammanställt vårt empiriska material och analyserat de olika delarna har vi kommit fram till att vi inte med säkerhet genom årsredovisningen kan få tillräckligt med information om att Carnegie skulle hamna i kris.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Bilge, Sara. "Moderbankers ansvar för dotterbankerspenningtvättsarbete : Särskilt i ljuset av FI Dnr 19–7504." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-192425.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Bergström, Lisa, and Rebecka Nyström. "Mot en ökad förståelse för ansvar och roller : En explorativ studie om hur aktörer i banksektorn kan hantera molntjänstutmaningar." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för beräkningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323959.

Full text

Abstract:

This study aims to analyse how banks in Sweden are handling challenges with cloud computing today and which areas could benefit from improvement. A multiple case study was executed with an explorative approach by shedding new light on cloud computing in the context of banks in Sweden. Information assets can, if managed with cloud services, give banks competitiveness. This is essential for banks to be aware of as well as how to handle challenges most efficiently in order to gain the full potential of cloud computing. Banks could benefit from gaining more awareness of the full potential of information assets managed in cloud services. A digital transformation towards cloud is happening and banks would benefit from taking the leading role in managing the change by developing and updating in-house processes. Actors such as cloud suppliers and regulatory authorities should take responsibility and cooperate with banks. Suppliers could assist in enlighten banks of benefits and participate in discussions with the regulatory authority in order to define certifications corresponding to regulations. The regulatory authority could inform how they plan to execute their surveillance and appropriate controls for suppliers to remain the stability in the financial system. The efforts performed by all actors will most likely simplify the use of cloud in the banking sector.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Hemberg, William. "Gryningsräder, husrannsakningar och beslag vid marknadsmissbruk : En analys av rättighetsskyddet för juridiska personer vid vissa undersökningar och tvångsåtgärder utförda av Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435229.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Zaidane, Halahen. "Dispens från budplikt : AMN:s tillämpning och FI:s tillsyn." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216797.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Stenvall, Sofia, and Sara Langöe. "Belöningssystem : Har den nya ersättningspolicyn efter finanskrisen påverkat motivationen hos de anställda på Skandinaviska Enskilda Bankens distrikt Stockholm Norr?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-20124.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån Finansinspektionens nya regelverk om belöningssystem som infördes 2010 se om det har bidragit till en förändring i motivationen hos medarbetarna på Skandinaviska Enskilda Bankens distrikt Stockholm Norr. Metod: Datainsamlingen görs i form av en kvantitativ enkätundersökning med ett utskick till samtliga medarbetare på de utvalda bankkontoren inom distrikt Stockholm Norr på Skandinaviska Enskilda Banken. Teori: De teorier som används i studien är Abraham Maslows behovspyramid, David L Stums performance pyramid och Vrooms förväntningsteori. Slutsats: Motivationen hos medarbetarna på bankkontoren inom distrikt Stockholm Norr har inte förändrats trots en minskning i förmåner genom den nya ersättningspolicyn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Pettersson, Lina, and Isabelle Gustavsson. "Brus : en studie om finansinspektionens interna kommunikation." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-13952.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller. Empiri och analys sammanfördes, slutsatsen författarna kom fram till var att Finansinspektionens interna kommunikation som helhet fungerar bra. Detta har framkommit både genom de personliga intervjuerna och den enkätundersökning som genomförts, liksom att de huvudsakliga informationsvägarna som idag används inom Finansinspektionen är de som medarbetarna föredrar. De främsta sätten att kommunicera internt inom Finansinspektionen är genom intranätet och de fredagsmöten som hålls varje vecka och av dessa synes medarbetarna prioritera båda kanalerna. Emellertid dök en del förslag på förbättringar upp samt synpunkter på vissa specifika delar, inom den interna kommunikationen, där det fanns behov av förändring. Bland annat ansåg en del av respondenterna att sökfunktionen på intranätet kunde förbättras och att fredagsmötena var av mer social karaktär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hassel, Sandra, and Sofie Hasselberg. "Finansinspektionens bolånetak : påverkan på förstagångsköpare i Göteborg." Thesis, Högskolan Väst, Avd för lantmäteriteknik och matematik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4469.

Full text

Abstract:

Skuldsättningsgraden hos svenska hushåll ökade stadigt från i mitten av 1990-talet fram till 2008. För att hejda denna utveckling införde finansinspektionen i oktober 2010 ett allmänt råd om begränsning av säkerhet i bostad vid upptagande av lån, det så kallade bolånetaket. Innebörden av detta är att 15 procent av bostadens marknadsvärde i kontanta medel krävs vid upptagande av bostadslån. För en förstagångsköpare som skall köpa bostad i Göteborg betyder det att en betydande summa pengar skall ha sparats ihop. Eller så blir alternativet att ta ett dyrare blancolån om inte kapitalet finns. För att undersöka hur förstagångsköpare i Göteborg har löst det ekonomiska genomfördes en enkätundersökning bland studenter på Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Högskolan Väst. Här undersöktes även hur de som har köpt före samt efter oktober 2010 har löst det ekonomiskt. Banktjänstemän och fastighetsmäklare intervjuades för att få en inblick i hur de ser på bolånetaket, samt hur de tror förstagångsköparna påverkats. Enkätundersökningen visade att majoriteten av de som skall köpa sin första bostad planerar att spara ihop till kontantinsatsen. Hälften av de tillfrågade förstagångsköparna beräknar att kunna spara ihop till kontantinsatsen på 1-3 år. De tillfrågade banktjänstemännen och fastighetsmäklarna ser samtliga att lösningen efter bolånetakets införande blev att föräldrar fick hjälpa till ekonomiskt. Detta genom att gå in som borgenär, pantsätta sitt boende som säkerhet eller hjälpa till med kapital. Förstagångsköparna har i större utsträckning behövt hjälp utifrån för att klara av de ekonomiska kraven från bankerna. I Göteborg där bostadsbristen är stor finns inte alltid något annat val än att köpa en bostad. Lösningen blir ekonomisk hjälp från föräldrar. Undersökningen tyder även på att andragångsköpare i Göteborg har det svårt att byta bostad till något större eller köpa bostad som dyrare än den bostad de äger. Möjligheten finns att det är en fördröjning på bolånetakets effekter, och att bosparandet inom de närmsta åren kommer att öka. Förhoppningsvis kommer förstagångsköpare inte behöva ekonomisk hjälp från föräldrar.
Indebtedness in the Swedish market had steadily increased from the mid-1990s until 2008. For this reason, the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen) in October 2010 introduced a general advice on the restriction in the pawn of your property when applying for a mortgage, the so-called mortgage ceiling. This means that the buyer requires 15 percent in capital for the admission of mortgage. For a first-time buyer to buy a property in Gothenburg, this means that a significant amount of capital should be accumulated beforehand. The alternative, if assets are absent, is to take an unsecured loan, which is more expensive. To examine how first-time buyers in Gothenburg have solved the economic situation, a survey among students at University of Chalmers, University of Gothenburg and University West was conducted. It also examined how those who bought their first property respectively before and after October 2010 found a financial solution. Bank employees and real estate agents were interviewed to obtain their opinion on the mortgage ceiling, and how they think the first-time buyers were affected. The survey showed that the majority of those who plan to buy their first property are planning to save up for down payment. Half of those surveyed first-time buyers expects to save up for the down payment in 1-3 years. Respondent bankers and estate agents have seen that the solution for introduction of the mortgage ceiling was that parents had to help financially. This was done by becoming a creditor, pledging their homes as security or helping with financial assets. First-time buyers have in greater extent needed help from outside to meet the financial demands of the banks. In Gothenburg, where the housing shortage is high, there is not always another choice but to buy a home. The solution is to get financial help from parents. The study also suggests that second-time buyers in Gothenburg find it difficult to buy something bigger, or buying a home that is more expensive than the home they live in. There might be a delay in the mortgage ceiling effects, and that savings will increase within the next few years. Hopefully first-time buyers in the future will be able to stand on their own without parental financial assistance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Runer, Carl-Johan, and Martin Linzander. "En undersökning av VaR-modeller med Kupiecs Backtest." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-106339.

Full text

Abstract:

SAMMANDRAG

Historisk Simulation, Delta-Normal och RiskMetrics prestation utvärderas med hjälp av Kupiecs Backtest. Value at Risk (VaR) beräknas med tre olika konfidensnivåer utifrån Affärsvärldens Generalindex och HSBC kopparindex. Utifrån överträdelser från verkligt utfall undersöks vilken VaR-modell som estimerar marknadsrisken bäst. VaR-modellernas prestation jämförs, och i analysen utreds hur konfidensnivå och tillgångars egenskaper påverkar VaR-modellernas prestation. Resultaten visar att Historisk Simulation presterar bättre än Delta-Normal och RiskMetrics på den högsta konfidensnivån vilket troligtvis beror på att RiskMetrics och Delta-Normal antar normalfördelning. RiskMetrics och Delta-Normal presterar dock bättre än Historisk Simulation på den lägsta konfidensnivån vilket sannolikt är en följd av att Historisk Simulation anpassar sig långsammare till volatilitetsförändringar. Undersökningen tyder även på att avtagningsfaktorn som RiskMetrics använder får minskad effekt vid högre konfidensnivåer varför skillnaden mellan Delta-Normals och RiskMetrics prestation är marginell på dessa nivåer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ljungqvist, Emma. "Finansinspektionens varningssystem avseende försäkringsbolag : I teori och praktik." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-13997.

Full text

Abstract:

The financial sector includes insurance business, which is a crucial part of the infrastructure in a modern economy. There are different parts to protect within the financial sector which is the reason for a comprehensive inspection. History shows several examples of disasters a mismanaged financial sector can bring. This also affects the society and stability over all. The inspection is conducted by the Swedish inspection of finance, which ensures that the insurance companies follow the law for its practice. The insurance companies who do not follow the law risk receiving a warning from the inspection of finance. If a warning is not enough, the permission to run an insurance business may be terminated. According to the law, the inspection of finance can simply give a warning if that is all that is needed according to the criteria. Hereinafter, the question is how the institute works in practice compared to what is stated in the legislation and also if the potential consequences applied by the inspection of finance are reflective of the purpose of the legislation? A comparison has been made through a qualitative empirical study of the authority case law concerning warning and terminating permission to practice insurance business. As a result of the study, it appears that the inspection of finance follows the intended purpose of the institute as far as what consequences are made. It has come to fruition that the institute is in a need of an update regarding its warnings and termination of permission to run an insurance business. The warnings also need to become more clear and significant to their recipients (the insurance companies) by suggesting what action can be made to adjust the flaw. The insured party must get more attention from the legislator regarding its protection against the insurance companies’ incapability of fulfilling its obligations towards the insured party.
Försäkringsverksamhet omfattas av den finansiella sektorn som är en viktig del av infrastrukturen i en modern marknadsekonomi. Det finns skyddsintressen inom den finansiella sektorn som motiverar en tillsyn. Historien visar åtskilliga exempel på förödande effekter som en misskött finansiell sektor kan få för ett lands ekonomi och stabilitet. Den tillsyn som utövas för att skydda den finansiella sektorn utövas av Finansinspektionen (FI), som har till uppgift att se till att försäkringsbolagen följer de regelverk som gäller. De försäkringsbolag som inte följer dessa regelverk kan få en anmärkning eller varning utfärdad av FI. Om ej anmärkning eller varning skulle vara tillräckligt kan försäkringsbolagens tillstånd att bedriva verksamhet (koncession) dras in. Enligt lagtexten får FI meddela anmärkning och varning i fråga om ett försäkringsbolags verksamhet om detta anses nödvändigt enligt lagrummets nämnda kriterier. Frågan är dock hur detta varningsinstitut fungerar i praktiken jämfört med vad lagen och övriga teorin förespråkar? Det är också fråga huruvida effekterna av varningsinstitutet överensstämmer med lagstiftningens syfte? Genom en empirisk kvalitativ undersökning av myndighetspraxis avseende meddelad anmärkning och indragen koncession har en jämförelse mellan teori och praktik kunnat genomföras. Det har framkommit att FI i stort följer syftet med varningsinstitutet i deras bedömning gällande vilken sanktion som meddelas. Dock har författaren uppmärksammat att varningsinstitutet kan vara i behov av en uppdatering kring den bakgrund mot vilken en sanktion meddelas. Detta gäller främst avsikten med indragen koncession. Anmärkningarna bör dessutom bli tydligare gentemot försäkringsbolagen samt innehålla förslag på åtgärder och hur dessa kan företas. Vidare bör försäkringsmassan få större uppmärksamhet på skyddsåtgärder inför ett försäkringsbolags eventuella oförmåga att fullfölja avtal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Bååth, Mikael, and Helena Edström. "Finansinspektionens reglering av ersättningssystem : En studie av Handelsbanken." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6437.

Full text

Abstract:

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.

Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre. Handelsbanken är den bank i Sverige som urskiljer sig från övrig bankmarknad genom en decentraliserad organisation och ett vinstandelssystem, Oktogonen.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur Handelsbanken påverkas av Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem. Vidare syftar studien till att redogöra för Handelsbankens framgångsfaktorer samt beskriva och skapa förståelse för ersättningssystemens framtida utveckling på den finansiella marknaden.

Handelsbankens framgångsrecept för att vara lönsamma och stabila på marknaden består av ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna att lyfta fram är; decentraliserad organisation, riktiga resultatutfall som styrmedel, tilltro till individen och organisk tillväxt. Vidare kommer den nya regleringen inte att ha speciellt stor påverkan för Handelsbanken. Den nya regleringen handlar om att försöka få en sund och långsiktig lösning på bankernas ökade risktagande.

Ersättningssystem kommer att fortsätta existera men de kommer dock att mötas av allt hårdare reglering. På kort sikt kommer det att finnas ökade krav på offentliggörande. I framtiden kan det komma att införas tydligare kvotgränser för hur stor andel av den totala ersättningen som får vara rörlig. Eftersom det finns en strävan efter långsiktighet i utformningen av ersättningssystem konstaterar vi att den rörliga delen kan komma att minskas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Belfrage, Jonas, and Edland Kimilia Carlsson. "Rättssäkerhet kontra effektivitet : bör Finansinspektionens beslutsfattande över sanktioner avskiljas?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-101539.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Djerf, Meri. "Rent spel? - En rättsutredning av Finansinspektionens ägar- och ledningsprövning." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-391263.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Titi, Ilias, and Shahryar Amiri. "Penningtvätt : En kvalitativ studie om banksektorns förebyggande arbete mot penningtvätt." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15463.

Full text

Abstract:

De senaste åren har Finansinspektionen rapporterat nya fall kring penningtvätt där etablerade storbanker har stått i rampljuset i negativ bemärkelse. Rapporterade fall av penningtvätt ökar årligen inom Sverige och detta kan betyda att det finns brister inom det förebyggande arbetet mot penningtvätt eller att banker bland annat, har blivit bättre på att upptäcka penningtvätt. Banker och Finansinspektionen befinner sig på frontlinjen för vårt finansiella system och därför är det väsentligt att dessa aktörer innehar verktyg och metoder för att förhindra penningtvätt som utgör ett hot mot det finansiella system och den allmänna demokratin. Årligen rapporterar Finanspolisen att det tvättas ca 130 miljarder kr inom den svenska ekonomin och att de nuvarande trenderna dessvärre inte pekar på en nedgång. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring hur banker arbetar i förebyggande syfte mot penningtvätt och hur de samspelar med Finansinspektionen för att få bukt med denna brottslighet. För att samla in datamaterialet genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer med anställda från tre storbanker inom Sverige och en intervju med en anställd från Finansinspektionen. Det empiriska resultatet tydliggjorde att bankerna förlitar sig mycket på användningen av interna verktyg som kundkännedom - KYC och att kundkännedom är ett omfattande verktyg som innefattar ett flertal sekretessbelagda element som alla har ett identiskt syfte, att kartlägga och identifiera risker. Slutsatserna visar att det sker ett omfattande arbete i förebyggande syfte mot penningtvätt där banker årligen avsätter miljontals kronor för att göra ett gediget arbete. Det riskbaserade förhållningssättet till regelverken innebär att det fortfarande lämnas utrymme för banker att förbättra sina interna processer i det förebyggande arbetet mot penningtvätt, trots det faktum att det finns en medvetenhet om att brottslingarna ligger steget före. Samtidigt kan detta kompenseras av mer vägledning i de föreskrifter som ges av Finansinspektionen. En annan väsentlig slutsats vi har kommit fram till är att samspelet med Finansinspektionen inte alls fungerar på samma sätt som Finansinspektionen förmedlar att det gör. Den viktigaste delen av detta samarbete gick ut på att tillföra varandra med nya rapporter och föreskrifter, inte att samspela med andra aktörer för att få bukt med penningtvätt.
In the last couple of years, The Swedish Financial Supervisory Authority have reported new cases of money laundering where established major banks have been in the limelight in a negative sense. Reported cases of money laundering are increasing annually in Sweden, which indicates that there are shortcomings in the preventive work against money laundering or that banks are better at finding money laundering cases. Banks and The Swedish Financial Supervisory Authority are at the forefront of the preventive work against money laundering and therefore it is essential that these organizations possess tools and methods to prevent the emergence of money laundering and identify risks that pose a threat to our financial system and thus to the general democracy. Annually, The Financial Police reports that about SEK 130 billion is laundered in the Swedish economy and that the current trends unfortunately do not point to a decline. The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how banks work in preventive purpose against money laundering. As well as how banks interact with The Swedish Financial Supervisory Authority to overcome money laundering. In order to collect the data, a total of six semi-structured interviews were conducted with employees from three established banks within Sweden and one from The Swedish Financial Supervisory Authority. The conclusions show that a great deal of work is done in a preventive purpose against money laundering where banks allocate millions of SEK every year to do a solid job. Banks rely heavily on the use of internal tools such as know your customer and internal regulations which is a tool that can be used to get customer awareness. But in practice, the riskbased approach to the regulations means that banks still need to improve their internal processes in the preventive work despite the fact that criminals are considered to be one step ahead. At the same time, this can be offset by more guidance in the regulations that the Swedish Financial Supervisory Authority has as a task, to make sure that the banks are following the rules in the market. Another significant conclusion we have reached in the study is that the interaction with The Swedish Financial Supervisory Authority does not work at all in the same way that The Swedish Financial Supervisory Authority mediates that it does. The most important part of this collaboration was to provide each other with new reports and regulations, and not to interact with other organization such as banks to overcome money laundering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Andersson, Haslum Helena, and Emelie Hortlund. "Hur påverkar Finansinspektionens nya regler om rörlig ersättning institutionella aktieägare att styra ledningen mot deras mål?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144004.

Full text

Abstract:

Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra med en förståelse om hur Finansinspektionens implementering av FFFS 2009:6 och CRD III påverkar de institutionella aktieägarna till att få ledningen att arbeta mot institutionella aktieägarnas mål om en ökad avkastning. Resultatet visar indikationer på att de nya reglerna från Finansinspektionen leder till att styrningen genom kortsiktig rörlig ersättning begränsas men att det istället uppkommer en ökad kontroll från institutionella aktieägarna. Den ökade kontrollen uppkommer eftersom reglerna bidrar till en ökad transparens och insyn i företagen. Företagen måste även se till att finna nya egna sätt att motivera ledningen och anpassa dessa efter dess företagskultur. Det är även viktigt att ifrågasätta ifall Finansinspektionens nya regler gällande rörlig ersättning verkligen leder till en långsiktig nytta som överstiger de kostnader som uppstår i och med implementering av nya regler.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Alinder, Martin. "Finansinspektionens regelverk för ersättningssystem inom finansbranschen : En granskande studie av regleringens effekter på den finansiella industrin." Thesis, KTH, Bank och finans, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-50024.

Full text

Abstract:

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd. För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter. Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten. Politiker, makthavare och allmänheten är dock rörande överens om att förändringar inom företagens rörliga ersättningssystem måste ske för att främja en långsiktigt hållbar utveckling och undvika kostsamma statliga räddningspaket till systemviktiga institutioner i kristider. I denna uppsats redogör vi för teorier bakom de finansiella risker som rörliga ersättningssystem utgör. Vidare beskriver vi bakgrunden till föreskrifterna för rörlig ersättning på både nationell och internationell nivå och redogör för regelverkets utformning. Slutligen presenterar vi tankar från berörda företag som vi intervjuat och analyserar effekterna av regleringen. De totala effekterna av regleringen är än så länge oklara men redan nu kan vi se förändringar i företags ersättningssystem i form av ökad fast ersättning samt förändringar i ersättningspolicys med ett ökat fokus på ickefinansiella kriterier. De praktiska effekterna för branschens arbetssätt är dock ytterst diffusa och vi ställer oss frågande till hur gynnsamma dessa nya regler kommer vara för den svenska marknaden på sikt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Blomdahl, Eric. "Produktingripanden på finansmarknaden : Leder begränsningar och förbud till ett stärkt investerarskydd för ickeprofessionella kunder?" Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147329.

Full text

Abstract:

På finansmarknaden finns det flera olika typer finansiella instrument och utbudet ökar stadigt. Utvecklingen har lett till att det har blivit svårare för icke-professionella kunder att utvärdera riskerna med instrumenten. Vissa finansiella instrument som finns på marknaden är så kallade finansiella derivatinstrument, vars värde beror på en underliggande tillgångs värdeutveckling. En ny reglering om produktgodkännande av finansiella instrument introducerades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU. Processen för produktgodkännande är reglerad i 8 kap. 13 § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Regleringen innebär att, värdepappersinstitut måste ha en välordnad process för godkännande av egenproducerade finansiella instrument innan marknadsföring eller distribution till kund får ske. I och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014, har nationella behöriga myndigheter och Esma erhållit befogenhet att utföra produktingripanden. Syftet med produktingripanden är att skydda ickeprofessionella kunder från produkter på finansmarknaden som är riskfyllda och har svårbedömda egenskaper. Esma har nyligen publicerat ett åtgärdsförslag avseende begränsningar av marknadsföring, distribution och försäljning av contracts for difference samt ett förbud av marknadsföring, distribution och försäljning av binära optioner till ickeprofessionella kunder. I uppsatsen visas att produktingripanden är ett verktyg som kan komma att gynna både nationella behöriga myndigheter och Esma i tillsynsarbetet, i syfte att stärka investerarskyddet för icke-professionella kunder. Samarbetet mellan Esma och nationella behöriga myndigheter bör även utvecklas för att genomdriva framtida åtgärdsförslag. Åtgärdsförslag bör främst vara antagna av Esma för att därefter antas av nationella behöriga myndigheter inom EU. Genom ett sådant tillvägagångssätt kan harmoniseringsarbetet, avseende regleringen av kapitalmarknaden i EU, fortsätta på ett ändamålsenligt sätt. I uppsatsen visas även att Esma:s nuvarande åtgärdsförslag, angående begränsningar och förbud av marknadsföring, distribution och försäljning av contracts for difference och binära optioner, är ett välgrundat förslag med beaktande av de risker som icke-professionella kunder utsätts för vid handel av dessa riskfyllda finansiella derivatinstrument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Pucar, Dejan, and Jacob Russell. "Snabblån : De lege lata och de lege ferenda." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23860.

Full text

Abstract:

Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger. Lag om viss kreditgivning till konsumenter har därmed blivit antagen och ska införas. Lagen innebär att snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Förändringen innebär även att ytterligare krav ställs på snabblångivares bolagsordning, ägare och ledning samt att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Avsikten med denna uppsats är att fastställa gällande rätt beträffande snabblångivares verksamhet. Vidare diskuteras huruvida konsumentskyddet på snabblånemarknaden är bristfälligt och om snabblångivares verksamhet därmed bör bli tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Snabblångivare är finansiella institut och omfattas därmed av AnmL. Detta innebär att snabblångivare ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen innan verksamhet får börja bedrivas. Finansinspektionen har begränsade ingripandemöjligheter och utför endast en kontroll över snabblångivarnas ägare och ledning. Snabblångivare omfattas även av skyldigheter som följer av KkrL såsom kravet på god kreditgivningssed, information om effektiv ränta, avgifternas utformning och kreditprövning. Snabblångivare har brustit i sina skyldigheter i KkrL vilket följer av domar från MD och flertalet viten och förelägganden från Konsumentverket. I analysen fastställs att Kronofogdemyndighetens statistik inte enskilt kan användas som grund till en förändring men i kombination med gällande rätts bristfällighet, snabblånets egenskaper och samhällets utveckling påvisas att konsumentskyddet är bristfälligt och att en förändring behövs. Vidare fastställs att systemstabiliserande regler har en indirekt inverkan på konsumentskyddet och kan införas för att förbättra denna. Efter en avvägning mellan förändringens betungande verkan för snabblångivarna och det skydd som konsumenterna erhåller ska förändringen i fråga ses som proportionerlig. Snabblångivares verksamhet bör således vara tillståndspliktig och omfattas av Finansinspektionens tillsyn.
Evolvement on the credit market has caused the rise of new forms of credits. An example of a credit of such is the payday loan. The payday loan is distinguished by its short-term, low amount and that the customers obtain the loan in a short matter of time. Furthermore, the process of obtaining the loan is simple. Statistics from the Swedish Enforcement Authority shows that the amount of injunctions to pay based on payday loans has increased (see attachment) and that the Government claims on the basis of the statistics that a connection between payday loans and overindebtness exists. A new act regarding some credits to consumers has therefore been adopted and is to be introduced. The new act means that the payday lender´s business becomes licensed and are subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. The change also means additional demands on the payday lender´s articles of associtation, owners and management, and that the business is conducted in a healthy manner. The purpose of this essay is to determine the law as it exists regarding payday lender´s business. Further discussed is whether the consumer protection on the payday market is inadequate and if the payday lender´s business, thus, should be licensed and be subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. Payday lenders are financial institutions and are therefore subject to the Act regarding the notification duty for some financial businesses. This means that the payday lenders shall report their business to the Swedish Financial Service Authority before operations may start. The Swedish Financial Service Authority has limited intervention possibilities and performs only a control of the owners and management. Payday lenders are also subject to obligations arising from the Consumer Credit Act such as the requirement of good creditors, information about the annual percentage rate, fees designing and credit review. Payday lenders has failed to fulfill its obligations in the Consumer Credit Act which follows from judgements from the market court and several penalties and injunctions from the Consumer Agency. In the analysis it is established that the statitistics from the Swedish Enforcement Authority alone can not be used as the basis for a change, but in combination with the existing legal deficiency, the characteristics of the payday loan and the development of the society it demonstrates that the consumer protection is inadequate and that a change is needed. Further, it is established that rules of system stabilising nature has an indirect effect on consumer protection and can be used to improve it. After striking a balance between the burdens the payday lenders suffer from the change with the increased consumer protection that the change will result in, the change in question is to be seen as proportionate. Payday lender´s business should therefore be subject to license and supervision of the Swedish Financial Service Authority.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bacco, Max, and Sá Gustafsson Madeleine de. "How to Improve the Swedish Corporate Bond Market." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299597.

Full text

Abstract:

In late Mars 2020, Covid19was declared to be a pandemic by the World Health Organization.The following crisis negatively affected the overall economy and also the Swedish corporate bond market. Generally, corporate bonds have been described as secure investments during turbulent market conditions, but now they decreased in value rapidly. The sellpressure was of unprecedented measures and it became difficult and costly for companies to issue new corporate bonds in order to refinance operations. Meanwhile, it became difficult for investors to sell their holdings as the liquidity deteriorated. Shortly after, the Swedish National Bank declared the Swedish corporate bond market to be highly dysfunctional. Moreover, the Swedish National Bank and the Financial Supervisory Authority identified some characteristics of the Swedish corporate bond market that contributed to the severe market stress, namely; (1) Limited liquidity and a small market (2) Lacking transparency and unreliable price information (3) Most issuers lacking a credit rating (4) A homogeneous group of investors and (5) Real estate companies constituting a large share of total issuers. These characteristics are defined as the five areas of concern in this thesis. This qualitative study is based on interviews with market participants. The objective is to identify which area of concern should be prioritized in order to improve the Swedish corporate bond market and which improvement measure is deemed most effective. The results show that transparency is the area of concern that should be prioritized. Nevertheless, the new selfregulations that will be implemented July 1st, 2021 with the purpose to improve transparency is not deemed to be enough, but rather a step in the right direction. Therefore, an iterative process is suggested, continuously evaluating and adjusting, ensuring that transparency improves but not to such an extent that liquidity is negatively impacted.
I mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att spridningen av Covid19 hade utvecklats till en pandemi. Krisen påverkade hela världsekonomin negativt och även den svenska företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har generellt beskrivits som säkra investeringar under turbulenta marknadsförhållanden, men nu förlorade de sitt värde mycket snabbt. Försäljningstrycket var enormt och gjorde att det blev dyrt för företag att emittera nya obligationer och refinansiera sin verksamhet. Samtidigt blev det svårt för investerare att sälja sina innehav då likviditeten snabbt försämrades. Strax därefter uppgav Riksbanken att företagsobligationsmarknaden var högst dysfunktionell. Vidare identifierade Riksbanken och Finansinspektionen fem karaktärsdrag på den svenska företagsobligationsmarknaden som kan ha bidragit till den stressade marknadssituationen. Karaktärsdragen var följande; (1) Begränsad likviditet och en liten marknad (2) Bristande transparens och opålitlig prisinformation (3) Faktumet att många emittenter saknar kreditbetyg (4) En homogen grupp av investerare (5) Majoriteten av emittenterna utgörs av fastighetsbolag. De fem identifierade karaktärsdragen har definierats som de fem problemområdena i följande uppsats. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med marknadsaktörer. Målet är att identifiera vilket av de fem problemområdena som bör prioriteras i arbetet mot en förbättrad företagsobligationsmarknad samt att fastslå vilka förbättringsåtgärder som anses vara mest effektiva. Resultaten visar att transparens är de problemområde som bör prioriteras men att den nya självregleringen som skall implementeras den första juli år 2021 med syftet att förbättra transparensen anses vara otillräcklig. För att förbättra transparensen föreslås en iterativ process med kontinuerlig utvärdering och anpassning av regleringar. Genom en iterativ process kan man även säkerställa att transparenskraven inte blir så pass strikta att de påverkar likviditeten negativt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Castor, Robin, and André Rosenqvist. "Anti Money Laundering – Förhindra eller undvika? : En studie om svenska AML-chefers inställning till penningtvättsregelverken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104604.

Full text

Abstract:

Författare: Robin Castor och André Rosenqvist Handledare: Elias Bengtsson Examinator: Andreas Jansson Titel: Anti Money Laundering – Förhindra eller undvika? – En studie om svenska AML-chefers inställning till penningtvättsregelverken. Sökord: AML, Anti-Money Laundering, Penningtvätt, Bankreglering, Compliance, KYC, Kundkännedom, Riskbedömning, Riskbaserat förhållningssätt, Rapportering, Resursallokering Bakgrund: Penningtvätt är ett växande problem som skadar samhället. För att hantera detta problem utfärdar EU kontinuerligt nya direktiv för medlemsländerna att implementera. Den aktör som hamnat mest i fokus är banker, där skandaler visat på brister i arbetet mot penningtvätt bland svenska banker. Regelverken ställer hårda krav samtidigt som ett riskbaserat förhållningssätt låter banker tolka och implementera arbetet olika. Genom att studera AML-chefers inställning till regelverken bidrar denna studie med en synvinkel som inte tidigare beaktats i Sverige. Syfte: Denna studie syftar att öka förståelsen kring attityder mot AML och dess regelverk inom svenska banker, om det skiljer sig mellan olika banker samt vad det kan innebära för alla berörda parter. Metod: En kvalitativ studie med abduktiv forskningsansats har genomförts. Studien har hämtat empiri genom semistrukturerade intervjuer med fem olika AML-chefer på den svenska bankmarknaden. Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar hur AML-chefer i Sverige har en kritisk syn på penningtvätts-regelverken. Regelverken upplevs ställa höga, men rimliga, krav på bankerna. Flera fördelar med det riskbaserade förhållningssättet lyfts upp, där riskbedömning och kundkännedom ger en god överblick av verksamheten i ett bolagsstyrnings-perspektiv. Regelverken låter bankerna stänga ute de kunder som inte vill samarbeta. Tyvärr kan dessa kunder gå vidare till nästa bank och fortsätta sitt misstänksamma beteende. Detta problem grundar sig i banksekretessen som gör det omöjligt för banker att dela information och samarbeta i arbetet mot penningtvätt. Studien visar därmed hur incitamenten bakom efterföljandet av regelverket till stor del bygger på rädslan av att skada bankens eget rykte eller ådra sig stora bötesbelopp. Fokus har skiftat från att faktiskt försöka stoppa penningtvätt, till att endast undvika att själv bli utsatt för penningtvätt.
Authors: Robin Castor and André Rosenqvist Supervisor: Elias Bengtsson Examiner: Andreas Jansson Title: Anti Money Laundering - Prevent or Avoid? A study of attitudes towards money laundering regulations among Swedish AML-managers. Keywords: AML, Anti-money laundering, Money laundering, Banking regulation, Compliance, KYC, Know your customer, Risk assessment, Risk-based approach, Legal reporting, Resource allocation Background: Money laundering is a growing problem that harms society. To address this issue, the EU is continuously issuing new directives for member states to implement. The banking sector has come to be the most affected industry, where scandals have shown deficiency in the work against money laundering among Swedish banks. These regulations set strict requirements at the same time as the risk- based approach allows banks to interpret and implement the regulations in various degrees. By studying how Swedish AML-managers experience these regulations, this study contributes with a point of view that has not been considered in Sweden previously. Purpose: This study aims to increase the understanding of attitudes and experience towards AML and its regulations within Swedish banks, if it differs between banks and what it could signify for involved parties. Method: A qualitative study with an abductive research approach has been conducted. The study has gained empirical data through semi-structured interviews with five different AML managers in the Swedish banking market. Results/Conclusions: The results of the study show how AML managers in Sweden have a critical view of the money laundering regulations. The regulations are perceived to put high, but appropriate, requirements in the banks. Various advantages of the risk-based approach are highlighted, where risk assessment and customer awareness (KYC) provide a good overview of the business from a corporate governance perspective. The regulations allow banks to end their business relationship with customers who do not want to cooperate. Unfortunately, these customers are able continue their suspicious behavior throughout different banks. This problem is based on the bank secrecy, which makes it impossible for banks to share information and cooperate in the work against money laundering. The study shows how the incentives behind compliance with the regulations are largely based on the fear of damaging reputation or receiving heavy fines. The focus has shifted from actually trying to stop money laundering, to only avoiding being subjected to money laundering themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Arnaout, Sacha, and Halim Tina Abdul. "Intern kontroll för motverkan av penningtvätt inom svenska storbanker : nivån på den interna kontrollen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21308.

Full text

Abstract:

I en värld där teknologi möjliggör förflyttning av pengar skyndsamt till varje hörn, blir arbete mot penningtvätt allt viktigare. På en global nivå tvättas stora belopp årligen och i Sverige uppmärksammas penningtvättsskandaler inom banksektorn. Denna studie är utformad för att försöka förstå varför penningtvätt kan förekomma trots intern kontroll i banker. Detta genom att använda Internal Control Maturity Model för att mäta nivån på den befintliga interna kontrollen i storbanker. För att motarbeta penningtvätt har finansinspektionen skapat interna riktlinjer för att svenska banker ska kunna verka lagligt. Dessa riktlinjer har använts som underlag för en kvalitativ undersökning som har gjorts med hjälp av fem respondenter. Studiens resultat visade på att uppfyllelse av finansinspektionens riktlinjer innebär att bankerna håller sig inom lagen men att ändamålet som innebär motverkan av penningtvätt, inte alltid uppnås. Detta på grund av att nivån på bankernas interna kontroll inte alltid är fullt effektiv. Resultatet går dock inte att generalisera på grund av ett för litet urval av banker samt respondenter. Studien kan därför inte användas som underlag för bedömning av hur den interna kontrollen ser ut på andra banker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Barhanko, Josef, and Aram Kerimo. "Förväntningsgapet : Vad revisionsinsatsen i HQ Bank innebär för förväntningsgapet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15356.

Full text

Abstract:

Problem: That the stakeholder’s expectations don´t answer to what auditors can and may do have been a problem for several years. This problem was defined for the first time by Liggio at 1974. Since 1974 there have been several researches about the expectation gap for auditors. Purpose: The purpose of our study is to research what the audit effort in HQ Bank means for the expectation gap. Theory: The theories in our study discuss the audit profession, the definition of the expectation gap, how trust develops between individuals, the regulations that the authorities discuss and a review of earlier researches in this subject. Method: We have done a qualitative study in which we interviewed approved auditors at PwC and Convensia in addition we interviewed the chief lawyer at the Swedish financial supervisory authority to answer our purpose. Conclusions: The conclusion of our study is that the expectation gap exists between the auditors and the stakeholders. Another conclusion is that the incidents in HQ Bank have influenced the expectation gap in a negative direction, to reduce the expectation gap we suggest that adjustments of the regulations must be done and that the auditors themselves must inform their stakeholders what auditors can and may do.
Problem: Att intressenters förväntningar på revisorn inte svarar mot vad revisorn faktiskt kan och får göra har varit ett problem för revisorsyrket i många år. Detta problem definierades först av Liggio 1974. Sen dess har flertalet forskningar gjorts inom ämnet förväntningsgap. Syfte: Vår studie syftar till att undersöka vad debatten om revisionsinsatsen i HQ Bank innebär för förväntningsgapet. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar teorier som beskriver revisorsyrket, definition av förväntningsgapet, hur förtroendet utvecklas mellan individer, de lagändringar som diskuteras samt en översikt av tidigare forskning inom ämnet. Metod: För att besvara syftet gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade godkända revisorer på PwC och Convensia revision. Dessutom intervjuade vi Finansinspektionens chefsjurist. Slutsatser: Denna studies slutsatser blev att det råder ett förväntningsgap mellan revisorerna och dess intressenter. Vi har även kommit fram till att händelserna i HQ Bank har påverkat förväntningsgapet i en negativ riktning, för att få bukt med förväntningsgapet anser vi att det krävs ändring av regelverken tillsammans med att revisorerna själva upplyser deras intressenter om vad en revisor faktiskt kan och får göra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Finansinspektionen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles