Academic literature on the topic 'Finnish Arts'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Finnish Arts.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Finnish Arts"
1
Cardullo, Bert. "FINNISH CHARACTER." Film Quarterly 59, no. 4 (2006): 4–10. http://dx.doi.org/10.1525/fq.2006.59.4.4.
Full textAbstract:
ABSTRACT This is an interview with the Finnish filmmaker Aki Kaurismääki, the leading talent in his country's miniscule motionpicture industry. Kaurismääki's films——among them The Match Factory Girl and The Man Without a Past——are straightforward, seriocomic studies infused with a unique sense of the ridiculous and even the absurd. As an interviewee, their maker himself is just such a seriocomic ““study.””
2
Keinonen, Heidi. "Arts and Advertising: Aesthetics of Early Commercial Television in Finland." Acta Universitatis Sapientiae, Film and Media Studies 6, no. 1 (August 1, 2013): 165–77. http://dx.doi.org/10.2478/ausfm-2014-0010.
Full textAbstract:
Abstract Finnish television was launched by a commercial company in 1956. TES-TV, the first television station, was later followed by a programming company called Tesvisio and joined by the television channel of YLE, the Finnish Broadcasting Company. The TES-TV/Tesvisio years are a unique period in television history, since they witnessed the creation of a connection between commercial television and the arts. In this article I aim to study early Finnish television aesthetics by analyzing television as art and also the relations between television and other art forms. My focus is on the representations of high and low culture and the search for a television style. TES-TV aired both popular programmes and high culture, like ballet, while on Tesvisio, these cultural extremities were gradually replaced by a middle-brow culture. The early programming included both filmed and live material, which had a contribution to the evolution of Finnish television aesthetics. The television style was further developed by Tesvisio’s first professional set designer and his experimental work. Therefore I claim that in these commercial companies television was seen as an art form in its own right, not only as a mediator of art
3
Austin, Paul M. "Soviet Karelian: The Language That Failed." Slavic Review 51, no. 1 (1992): 16–35. http://dx.doi.org/10.2307/2500259.
Full textAbstract:
On January 1, 1938 virtually every trace of anything Finnish, including the language, disappeared in the Karelian ASSR, where until the day before Finnish had been one of the two official languages (with Russian) and the language of instruction in schools and of a wide variety of published materials—newspapers, literary journals and almanacs, J educational texts, translated belles lettres (both Russian and foreign) and official documents.The history of Finnish in the Karelian ASSR dates from the Peace of Tartu (1920) which established the Finnish-Soviet border. It also stipulated that the "language of administration, legislation and public education" in the newly formed Karelian Workers Commune should be the "local popular language and designated Finnish that language. This might seem strange, since in 1923 there were in Soviet Karelia only 1,051 Finns, half of whom lived in the capital, Petrozavodsk.
4
Komulainen, Kauko Pekka, Sara Sintonen, Seija Kairavuori, and Aleksi Ojala. "Approaching the renewed Finnish basic education curriculum as a potential and an option for aesthetics." Educare - vetenskapliga skrifter, no. 1 (March 20, 2020): 34–52. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2020.1.3.
Full textAbstract:
This article provides an overview of how aesthetics is treated in the current Finnish basic education core curriculum document. Relatively little research has been conducted on aesthetics in Finnish curricula, particularly from an interdisciplinary approach. In the broader picture, the position of aesthetics and the appreciation of arts subjects in curricula has paradoxically weakened globally over recent decades, particularly in English-speaking cultures. At the same time, the significance of aesthetics has increased in postmodern culture with, for instance, increasingly more commercial brands. Finland has a broad national core curriculum, and although aesthetics (as a school subject) is not officially part of it the traditional arts subjects (arts, music, crafts), aspects of aesthetics are nevertheless involved in the curriculum. In this study, we investigate how aspects of aesthetics feature in the renewed Finnish curriculum text for basic education. Our analysis shows that only a few specific references to aesthetics can be found in the Finnish renewed curriculum. Conceptually, the lack of postmodern aesthetics is noticeable, particularly in the subject of art, where one can see features of it without the concept being explicitly mentioned. In order to successfully incorporate aesthetics into basic education curricula, we conclude that the subject needs to better reflect notions of participation, self-expression, and divergent thinking.
5
Baryshnikov, Vladimir. "Finnish White Movement in Petrograd at the Beginning of 1918: Aims, Objectives and Results." ISTORIYA 12, no. 7 (105) (2021): 0. http://dx.doi.org/10.18254/s207987840016472-8.
Full textAbstract:
The emergence of the Finnish White movement in Petrograd has hardly been studied by historians. Nevertheless, during the Civil War in Finland (January — May 1918), the “Finnish Whites” organized quite effective support for the “White Finland” from Petrograd. For the army of C. G. E. Mannerheim the “White Finns” organized the transfer of volunteers across the border. About ten group crossings of the state border were carried out. They also delivered weapons to the White Army. Terrorist activities were also organized on Soviet territory. For this purpose, a Special Petrograd company was organized from the Finns. The Finnish White movement in Petrograd completed its most active phase of the struggle only with the suppression of the revolution in Finland and the beginning of the Red Terror in Russia.
6
Capkova, Viola. "Gendering seekers and upstarts in early twentieth-century Finnish literature." Approaching Religion 11, no. 1 (March 20, 2021): 28–44. http://dx.doi.org/10.30664/ar.98282.
Full textAbstract:
The search for truth and spirituality, intertwined with the search for one’s self, has been a perennial theme in arts and literature. In some works of Finnish literature at the turn of the twentieth century, the figure of a person seeking for spiritual fulfilment tended to intertwine with that of the upstart (nousukas in Finnish). At first sight, it might seem odd that these two figures should overlap in literary works, but as I show, especially in early twentieth-century Finnish literature, such cases are not rare, given the wide range of meanings that the word nousukas would denote.
7
Koski, Pirkko. "National Trauma on a Foreign Stage." Nordic Theatre Studies 32, no. 2 (January 22, 2021): 26–39. http://dx.doi.org/10.7146/nts.v32i2.124346.
Full textAbstract:
This article surveys the performance of the play Departure (Lähtö in Finnish, Minek in Estonian) by Estonian Rein Saluri at the Finnish National Theatre in 1988 during the last few years of the Cold War. The play depicts the deportation of an Estonian family to Siberia in the fall of 1946. The Finnish National Theatre invited Estonian Mati Unt to act as the director. The actors were Finnish, as were the audience, apart from a few individual spectators and during a short visit when Departure was performed in Estonia. The aim is to analyze how a theatre performance connected with an aspect of Estonian traumatic history and national memory was understood and felt by a country with a different historical and contemporary background. The performances of Departure show the ways in which repetition, memory, and re-appearance work and function in the theatre. Departure as theatre had power over history in its ability to reshape the image of the past through physical presence and affection. It increased in Finland the knowledge of and empathy toward Estonia and the presence of Estonian culture before the great political upheavals. However, the Finnish audience constructed the meanings of the play without the interaction between the collective memory, that is, the Finnish “memory” was historical and theatrical. Concerning national collective memory, it was not possible to cross the border.
8
Ashby, C. "Finnish Design: A Concise History *." Journal of Design History 24, no. 2 (May 1, 2011): 195–97. http://dx.doi.org/10.1093/jdh/epr009.
Full text
9
Maskulin, Nina, and Raija Talvio. "Poker faces and smooth operators: The social space for women professionals in the Finnish screen industry in financing negotiations." Journal of Scandinavian Cinema 12, no. 2 (June 1, 2022): 145–64. http://dx.doi.org/10.1386/jsca_00070_1.
Full textAbstract:
The article examines the positions of professional women in negotiations for early development in Finnish film and television production. According to recent studies, closed evaluation practices exclude women professionals and narrow the diversity of women’s representations and narratives on screen. We argue that women in the Finnish screen industry encounter prolonged psychological and economic constraints during their active careers. We analyse the qualitative data of 40 active professional women using Pierre Bourdieu’s concepts of social space and symbolic power. We find that gender-based economic harm is constructed and implemented in the discourses of the institutionalized undervaluation of professional women’s work. Three recurring discourses shape the practice of decision-making in early development and position women professionals on the margins of the social space of the Finnish screen industry. The analysis illustrates the construction of gendered symbolic power in the Finnish screen industry that can be developed and applied to other national contexts.
10
Sky Hiltunen, Sirkku M. "Meditative Vail Painting: A Finnish Creative Arts Therapist's Transpersonal Journey." Art Therapy 23, no. 2 (January 2006): 73–80. http://dx.doi.org/10.1080/07421656.2006.10129641.
Full textDissertations / Theses on the topic "Finnish Arts"
1
Kelley, Torin. "First and Second Language Use of Case, Aspect, and Tense in Finnish and English." BYU ScholarsArchive, 2021. https://scholarsarchive.byu.edu/etd/9212.
Full textAbstract:
Important to understanding bilingualism and second language (L2) learning are L2 morphological processing and acquisition of tense and aspect. This study used narrative elicitation to examine the expression of boundedness and definiteness in Finnish and English by first language (L1) Finnish speakers who speak English as an L2 and L1 English speakers who speak Finnish as an L2. In Finnish, boundedness and definiteness were largely portrayed by using partitive and accusative cases, though tense and aspect conjugation also played a role. In English, boundedness was largely conveyed through tense and aspect conjugation and definiteness through article usage. Both L1 speaker groups appeared to demonstrate first language transfer as well as form following meaning in acquisition, meaning that a given form will be acquired first in contexts where the meaning of the form is inherent. There was also evidence pointing to avoidance by L2 speakers. Notably, varying interpretations of what the images used portrayed also seemed to play a role in some of the differences in responses across groups. The narrative elicitation methodology was useful in producing meaningful and easily comparable results.
2
Beachum, Nora Jane. "Finnish lessons to be taught: Can integrated learning through craft create innovative and empowered learners?" Thesis, University of Sydney, 2020. https://hdl.handle.net/2123/24056.
Full textAbstract:
Finland’s education system was propelled into the international spotlight following its top-ranking PISA* results in 2000 and 2003. The country’s unique approach to learning and teaching that produces capable, collaborative, life-long learners has subsequently drawn interest from educators around the world. The subject area of Craft is critical in Finnish comprehensive schools and the allocated curriculum hours for the subject exceeds History, Music or Visual Art (FNBE, 2016). This study aims to investigate how integrated learning through Craft can create innovative and empowered learners. A case study research method was used that incorporated observation, reflective journaling, semi-structured interviews and a focus group within a year six classroom in an inner-city government primary school in Helsinki. The findings of the research were more profound and long reaching than anticipated. Themes of trust, responsibility, risk-taking, individuality, pride and confidence were evidenced as focus areas in nurturing students’ identity. Skills for life, including purposeful opportunities to practice innovative thinking, collaboration and perseverance were nested in an understanding of interconnectedness to each other and the wider world. Teachers, respected as professionals, were given agency, time and resources to do their important work, and these empowering tools were handed down to their students. Craft, as a part of phenomenon-based learning, was discovered to be an ideal way to integrate subject areas while weaving in values and skills that empower students and prepare them for life. The implications of the research demonstrate an educational approach that values uniqueness over standardisation and offers some straightforward examples of what we might change, in the Australian system, to better equip our young people for the future. *Organisation for Economic Co-operation and Development’s (OECD) Programme for International Student Assessment (PISA)
3
Morell, Katie Marie. "Contemporary Clarinet Music in Finland:Three Concertos by Finnish composers commissioned for Kari Kriikku." The Ohio State University, 2014. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1408958601.
Full text
4
Sinersaari, Inna. "Negotiating ‘Finnishness’ : The discursive construction of Finnish national identities in online discussions around immigration." Thesis, Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149918.
Full textAbstract:
This thesis examines how national identities are discursively constructed in online discussions around immigration in Finland. The discursive construction of Finnish national identities is analyzed both in the light of the construction of ‘sameness’ and of ‘otherness’, drawing upon critical discourse analysis and the notion of a nation as an imagined community. The analyzed data is from a Finnish discussion forum, Suomi24. The discussions analyzed generally construct an exclusionary identity: Finnishness is often represented as something inherent and impossible to combine with, for example, Islam or Russianness. Elite discourses as well as discourses previously identified in Hommaforum, a Finnish ‘immigration critical’ forum, were reproduced in the discussions, implying that online discussions, in addition to reproducing elite discourses, can also foster them. The prevalence of exclusionary discourses and stereotypical representations in a moderated discussion forum speaks for the normalization of such ways of talking about immigration, ‘us’ and ‘others’.
5
Kemppainen, Anni. "Breaking the Silence : A Discussion of the Finnish SS-volunteers in Finland 2018-2019." Thesis, Uppsala universitet, Hugo Valentin-centrum, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429079.
Full textAbstract:
Since the 1960s the memory of the Finnish SS-volunteers has been seen as a special group which did not participate in the atrocities while serving in Waffen-SS. A new study about the Finnish SS-volunteers was published at the end of 2018 sparking an active discussion about the role of Finns in the Holocaust and atrocities in World War II. The debate about the painful past further invigorated when the National Archives of Finland carried out an archival survey concluding that volunteers most likely participated in atrocities against Jews, civilians and prisoners of war. This master thesis investigates the discussion that took place in the newspapers, tabloids and journals, and based on the arguments used, it analyses how the memory of Finnish SS-volunteers is dealt with in Finnish society. The discussion confirms that there are uncomfortable parts in Finland's past which are yet to be dealt with and the old interpretations of Finland having separate war and being a victim still has a meaningful place in the historical consciousness. There is also a need to further investigate the empty pages of Finnish history, the painful ones too.
6
Kytölahti, Anna-Reetta. "”In the past few days, the Prime Minister seems to have gotten a superwoman’s cape on her shoulders” – A thematic analysis of representations of Sanna Marin in Finnish news media." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22444.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to provide new insights and add to existing knowledge regarding how news media represents female politicians. Previous studies across the world have shown that throughout decades and still today, women tend to be underrepresented in political news or be heard only in regard to ‘feminine’ issues like education or family. Additionally, when it comes to female politicians, the focus is more often on their physical appearance, than it is with their male colleagues. In this thesis the focus is turned to Finland and the election of the country’s current Prime Minister, 34-year-old Sanna Marin. By conducting a thematic analysis, informed by the perspective of framing and representation theory, of news articles published around Marin’s election, this thesis explores the re-occurring themes regarding her representation in these articles and places these themes in a wider context of the media representation of female politicians. Framing theory helps to highlight the role media has in constructing reality whereas representation theory adds to the understanding of how people interpret the world, in this case the news, and helps to further argue why these presented representations matter. The analysis shows that the performance of a young female politician might seem accepted at first glance and doubtfulness is only found after one takes a look under the surface. Even though Finland can be considered a fairly gender equal country, gender stereotypes are still subtly reinforced by the media. Ultimately, it is not about how someone is represented, but rather what is left out. All this indicates that gender representations continue to be a salient issue and that female politicians like Sanna Marin still need to constantly prove their ability and competence as political subjects.
7
Ingram, Darren. "Exploratory investigation into the practice of communicating to publics using English as a Lingua Franca (ELF) by Finnish companies." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21650.
Full textAbstract:
This thesis examines public relations (PR) communications that use English as a Lingua Franca (ELF) from leading Finnish companies. It analyses a corpus of 90 press releases from 15 export-active companies for linguistic usage, drawing on elements of linguistic theory. In addition, a limited narrative is based on personal interviews to determine typical procedures that are involved in PR content creation. It should have relevance to all who use ELF in a business context, but be of special interest to those involved with PR and marketing. It may also have some relevance to internal international business communications and linguistics.The study was motivated by three factors: how English is a dominant global language that is being used by companies in other countries as an intermediary language, prior research of how Finnish companies use PR and communications within their export activities, and extensive observation obtained whilst working as a journalist, dealing with companies from all around the world.It is believed that many companies may not be communicating efficiently and effectively when using ELF. Even when they do communicate and content may appear to be grammatically correct, its efficacy may be muted, inhibiting audience comprehension and other consequential actions. The research noted that certain linguistic elements were over-represented, which could potentially inhibit communication and comprehension. The resolution is not necessarily drastic and could only deliver wider benefits where implemented.Recommendations include closer attention is made concerning linguistic construction, broader additional research is conducted into the global phenomena and the possible creation of an operational framework to assist deployment of ELF-friendly textual communications, especially within the PR/marketing field.
8
Fiely, Megan Elisabeth. "“Within a Framework of Limitations”: Marianne Strengell’s Work as an Educator, Weaver, and Designer." Bowling Green State University / OhioLINK, 2006. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=bgsu1143405799.
Full text
9
Billing, M. "Har allt som skall finnas i ett rött vin." Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29874.
Full text
10
Jönsson, Karin. "Motorikpedagogik - finns det?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35765.
Full textAbstract:
SammandragMitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat.
Books on the topic "Finnish Arts"
1
Molarius, Päivi. Finnish art and culture : study guide. Lahti, Finland: University of Helsinki, Lahti Research and Training Centre, 1993.
Find full text
2
Kukkasmäki, Timo. Kulttuuritoiminnan käsikirja: Taiteen ja kulttuurin Suomi 2000. Kuopio: Puijo, 1998.
Find full text
3
Seppälä, Elina. Suomen kultakausi: Kuvataide, arkkitehtuuri, kirjallisuus, teatteri, säveltaide. Helsinki: Werner Söderström Osakeyhtiö, 2020.
Find full text
4
1959-, Molarius Päivi, and Suomi-kurssi (Program), eds. Suomen taide ja kulttuuri. [Lahti]: Helsingin yliopisto, Lahden tutkimus- ja koulutuskeskus, 1993.
Find full text
5
Andronico, Raffaele, and Margit Viitasalo. Ancora imparo: Raccolta di scritti in onore di Rolando Pieraccini per i suoi quarant'anni di buon lavoro in favore della cultura finlandese e italiana. Helsinki: The Pieraccini Foundation, 2013.
Find full text
6
Gullichsen, Maire. Maire Gullichsen: Kuvataide, taideteollisuus, arkkitehtuuri = Bildkonst, konstindustri, arkitektur = fine arts, design, architecture. [Pori]: Porin taidemuseo, 2000.
Find full text
7
1959-, Molarius Päivi, and Suomi-kurssi (Program), eds. From folklore to applied arts: Aspects of Finnish culture / Päivi Molarius, ed. Lahti, Finland: University of Helsinki, Lahti Research and Training Center, 1993.
Find full text
8
Grahn, Maarit. Kulttuurituotanto: Kehykset, käytäntö ja prosessit. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2009.
Find full text
9
Teronen, Arto. Taiteilijakukkulalla: Suomalaisia taiteen tekijöitä. Helsinki: Kirjapaja, 2012.
Find full textBook chapters on the topic "Finnish Arts"
1
von Bonsdorff, Anna-Maria. "Musical Interaction with Finnish Visual Arts." In Art, Music, and Mysticism at the Fin de Siècle, 99–116. New York: Routledge, 2024. http://dx.doi.org/10.4324/9781003247661-8.
Full text
2
Kallio-Tavin, Mira, Eeva Anttila, Timo Jokela, Mirja Hiltunen, Kai Lehikoinen, and Tiina Pusa. "Cultural Diversity in Finnish Arts Education Research." In Yearbook of the European Network of Observatories in the Field of Arts and Cultural Education (ENO), 71–89. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-06007-7_6.
Full text
3
Ruokonen, Inkeri. "Promoting Participatory Learning and Creative Thinking in Finnish ECEC – A Review of Five Arts Pedagogical Case Studies." In Finnish Early Childhood Education and Care, 115–31. Cham: Springer International Publishing, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-95512-0_9.
Full text
4
Kallio-Tavin, Mira, and Kevin Tavin. "Representations of Whiteness in Finnish Visual Culture." In The Palgrave Handbook of Race and the Arts in Education, 69–84. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-65256-6_4.
Full text
5
Häyrynen, Simo. "Renegotiating Cultural Welfare: The Adoption of Neoliberal Trends in Finnish Cultural Policy and How It Fits the Nordic Model of a Welfare State." In Sociology of the Arts, 155–81. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-64586-5_6.
Full text
6
Lehtimäki, Hanna, and Heidi Silvast. "Using Student-Led Arts-Based Methods in Finnish Higher Education to Foster Leadership for Change." In Sensuous Learning for Practical Judgment in Professional Practice, 255–76. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-99049-1_10.
Full text
7
Lee, Heunjung. "Dancing Relational Bodyhood." In Edition Kulturwissenschaft, 97–124. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2023. http://dx.doi.org/10.14361/9783839462836-008.
Full textAbstract:
In contrast to the idea of disability-free aging as 'positive' and 'successful' aging, ill, impaired, older persons who are 'dependent' (physically, socially, economically) are often devalued and stigmatized in ageist and ableist societies. Tracing the extraordinary life course and artistic practices of Tuuli Helkky Helle (1933-2018), an older Finnish dancer who lived with cerebral palsy, this paper highlights how she reclaimed 'dependency' as a positive term and visualized the beauty and power of the interconnected, interrelated, and caring relationships in her arts and life. From her 60s until her 80s, as an artist and activist, she participated in various dance pieces, radical nude photography series, and activist performances for older adults with disabilities. This article is the first academic article that documents her remarkable works and examines her dancing body. Drawing on the theoretical perspective of Ann Cooper Bright (2017; 2019) about gravity, interconnectedness, and disabled and aged bodies and Pia Kontos's notion of "relational citizenship" (2017), this paper illuminates the alternative danceability of the aged-disabled body.
8
Kallunki, Jarmo, Jaakko Kauko, and Oren Pizmony-Levy. "Finland’s Ministry of Education and Culture in the Light of Its Working Groups." In Finland’s Famous Education System, 35–50. Singapore: Springer Nature Singapore, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-19-8241-5_3.
Full textAbstract:
AbstractThe Ministry of Education and Culture (MEC) has traditionally been considered as the most central actor and the powerhouse in the education policy field in Finland. While the position of the MEC in the Finnish education policy system seems stable, there have been several organisational changes within the MEC over the past three decades. One of these is the disintegration of the committee system and its replacement by the working groups system, a trend that is part of a more general change from governing to governance since the 1990s. In this chapter we analyse data containing the MEC’s working groups and their members with social network analysis in order to understand the ways in which the working group system affects the MEC and its operation. Our analysis suggests that the MEC is organised rather strongly by departments: early childhood and general education, vocational education and training, higher education and research, culture and arts, and youth and sports. Analysing the network through the individual working group members we observed that, in addition to public officials, individuals representing interest organisations such as labour and trade unions were important links between the working groups.
9
Smith, Neil Thomas, and Peter Peters. "9. Roundtable 3." In Classical Music Futures, 177–90. Cambridge, UK: Open Book Publishers, 2024. http://dx.doi.org/10.11647/obp.0353.09.
Full textAbstract:
Classical music is often seen as a practice that struggles to react to contemporary events. Yet, it does register societal changes, with perhaps the most important being climate change. There is a sense of urgency, as well as a need for concrete action on this topic within the field. This chapter discusses how the classical music sector might respond. In this roundtable, Peter Peters is joined by four panellists with a stake in the issue: Teemu Kirjonen, general manager of the Finnish Lahti Symphony Orchestra, an orchestra that decided to go carbon neutral; Detlev Grooß from Germany, a violist and also chairperson of the Orchester des Wandels (the orchestra of change), which is a group of musicians from various orchestras around Germany who want to address climate issues; Georgina MacDonell Finlayson who is sustainability manager at the Scottish Nevis Ensemble, Scotland’s ‘street orchestra’, who play in unusual locations and tour extensively around their home country; and finally, Jan Jaap Knol who is the director of the Boekman Foundation, which is the institute for arts culture and related policy in the Netherlands, known for their research in the cultural sector. Each gives their own perspective on how their organisations are beginning to address the most pressing issue of our time.
10
Ashby, Charlotte. "Representing the Finnish Past." In Representing the Past in the Art of the Long Nineteenth Century, 195–212. New York: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9781351004183-10.
Full textConference papers on the topic "Finnish Arts"
1
Kooskora, Mari. "MEASURING RESPONSIBILITY � TESTING A CONTENT ANALYSIS TOOL ON SUSTAINABILITY REPORTING OF LARGE FINNISH COMPANIES." In 4th International Multidisciplinary Scientific Conference on Social Sciences and Arts SGEM2017. Stef92 Technology, 2017. http://dx.doi.org/10.5593/sgemsocial2017/15/s05.081.
Full text
2
Auranen, Otto, and Janne Pölönen. "Comparing Finnish universities’ publication profiles using multidimensional field-normalized indicators." In 27th International Conference on Science, Technology and Innovation Indicators (STI 2023). International Conference on Science, Technology and Innovation Indicators, 2023. http://dx.doi.org/10.55835/64416fdfb12efcf39479c136.
Full textAbstract:
In this study we use eight field-normalized indicators to analyze Finnish universities’ publication profiles across major fields of arts and sciences, and possible changes in publication profiles in 2016-2021. Our data consists of 241,575 publications (publication years 2016–2021) from the national VIRTA publication information service. Results indicate that the Finnish universities differ considerably in their publication profiles in Science communication, Bibliodiversity, Multilingualism, Domestic publishing, Domestic collaboration, International collaboration, Research performance and Open Access. Our indicators show the variety of organizations’ research and publishing profiles as well as the variety of overall organizational landscape. Use of comprehensive data and multidimensional indicators of publication profiles could inform and support strategic planning and monitoring of research performing organisations.
3
Kooskora, Mari. "BUILDING BLOCKS OF DECISION-MAKING: PERCEIVED QUALITY OF ORGANISATIONAL DECISION-MAKING BY KNOWLEDGE WORKERS IN FINNISH ORGANISATIONS." In 4th SGEM International Multidisciplinary Scientific Conferences on SOCIAL SCIENCES and ARTS Proceedings. STEF92 Technology, 2017. http://dx.doi.org/10.5593/sgemsocial2017/32/s11.006.
Full text
4
Pirjo, Suvilehto. "“Puppetry and Opera Are Striking.” Students’ Experiences of Collaboration and Curiosity in Puppetry Opera as a Case Study." In 2nd International Conference on Advanced Research in Education. Acavent, 2019. http://dx.doi.org/10.33422/2nd.educationconf.2019.11.794.
Full textAbstract:
This paper will focus on the possibilities of puppetry and opera in early childhood education studies (ECE), and among children in day care in a class of twenty 4−5-year-olds. The research centres around 200 university students in the middle of a project on opera and puppetry in their ECE programme. Opera is about strong emotions (see Trevarthen 2012, 263), and puppetry is a vehicle to make feelings visible (Lintunen, 2009, Majaron 2012, 11, Scheel, 2012). Puppetry and opera can be used in collaboration, and they are combined in this ECE programme as a part of the university studies in drama and literary arts. A method called Pritney has been created to realize the project. The theoretical background consists of puppetry and literary arts. The paper will present some findings from cases in which puppetry and opera have been used experimentally with ECE students, and subsequently with kindergarten children. There is a need for collaborative encounters during the processes of puppetry and opera. Based on the observations and remarks of university students doing their puppetry and opera project, this paper considers the value of conveying puppetry and opera to a child audience as a stimulation for curiosity and emotions. All this reflection is followed by the examples of practice in ECE studies. Performing opera with puppets is beneficial. In summary, the artistic experiments created by puppetry and opera are valuable in transferring cultural heritage and creating aesthetic and pedagogical moments. There is also a short consideration of a project called “Rinnalla−Hand in Hand” (2018−2020) funded by Finnish ministry of education, in which the Pritney method is further developed (see also Suvilehto 2019).
5
Solin, Jussi, Tommi Seppänen, Petri Lemettinen, Juha Isometsä, and Erkki Pulkkinen. "Environmental Fatigue Management for Long Time Operation: Finnish Point of View." In ASME 2019 Pressure Vessels & Piping Conference. American Society of Mechanical Engineers, 2019. http://dx.doi.org/10.1115/pvp2019-94015.
Full textAbstract:
Abstract Accounting for environmental effects in fatigue has long been a necessity in Finland. This requirement was placed into the national regulatory guides in 2002 and the regulatory body, Radiation and Nuclear Safety Authority (STUK) required the license holders of operating reactors to respond by 2004. At that time, the international state-of-the-art was reviewed and found not mature. However, reasonable approaches for accounting environmental effects were developed and adopted by both utilities, Fortum and TVO. Adoption of the proposed new design curves was considered impractical and calculation of Fen factors was preferred. This placed the Finnish utilities among the first industries, who brought environment assisted fatigue (EAF) into practice. At the same time, fatigue design of the new EPR design (OL3) was also subject of the requirement. The experimental work and approaches developed by Areva have been widely discussed in previous PVP Conferences. A high number of PVP papers in these ‘ENVIRONMENTAL FATIGUE ISSUES’ sessions reveals that work remains to be done before the state-of-the-art in EAF is mature and an international consensus can be reached. Follow-up of evolving state-of-the-art is a part of the safety culture for Finnish utilities and regulator. Therefore, we encourage the researchers and engineers together to find solutions, which can be justified by sound arguments and brought into practice to reduce confusion and bias in fatigue management.
6
Диденко, М. Е., and Н. Н. Точилова. "THE KNOT-BRAIDED ORNAMENT OF KARELIAN OVAL BROOCHES OF THE XI–XIII CENTURIES: STYLISTIC FEATURES AND HYPOTHESES ABOUT THE ORIGIN." In Месмахеровские чтения — 2024 : материалы междунар. науч.-практ. конф., 21– 22 марта 2024 г. : сб. науч. ст. / ФГБОУ ВО «Санкт-Петербургская государственная художественно-промышленная академия имени А. Л. Штиглица». Crossref, 2024. http://dx.doi.org/10.54874/9785605162926.2024.10.65.
Full textAbstract:
Материальная культура корел, сложившаяся в XI–XIII вв., имеет неоднородное происхождение. Это отразилось и на женских нагрудных украшениях. Происхождение орнаментов одного из их типов, овально- выпуклых фибул, остается неясным. В данной статье рассматриваются фибулы с плетеным орнаментом и их стилистические особенности; привлекаются аналогии из финского и новгородского средневекового искусства — их вероятные прототипы. Для анализа фибул впервые использовался формально- стилистический метод. The material culture of Karelians had developed in the XI–XIII centuries, it had a heterogeneous origin. It can be seen in women’s finery. The origin of the ornaments of oval brooches, one of its parts, remains unclear. This article examines brooches with the knot-braided ornaments, their stylistic features, and draws on analogies from Finnish and Novgorod medieval art — the probable prototypes. For the first time, the formal- stylistic method was used to analyze oval brooches.
7
Solin, Jussi, Tommi Seppänen, Rami Vanninen, Erkki Pulkkinen, Petri Lemettinen, and Claude Faidy. "Codes, Standards, Rules and Assumptions on Environment Assisted Fatigue for Fatigue Management of Primary Piping." In ASME 2020 Pressure Vessels & Piping Conference. American Society of Mechanical Engineers, 2020. http://dx.doi.org/10.1115/pvp2020-21501.
Full textAbstract:
Abstract All international codes used for design, operation and inspection of NPP primary circuit pressure boundaries are rooted to the ASME Boiler and Pressure Vessel Code, Section III, Nuclear Vessels, 1963. Article 4, N-415 “Analysis for cyclic operation” instructed calculation of stress intensities for fatigue transients and provided two design curves for basic material types. Different codes such as ASME, RCC-M, KTA, PNAE and JSME have much in common, but partial deviations exist. In 2007 the US NRC Regulatory Guide 1.207 endorsed a methodology for accounting the environmental effects. It was mainly based on extensive work in Japan and the Argonne National Laboratory. The final report of ANL, NUREG/CR-6909 became a major reference and subject of criticism. However, the first approach for environment assisted fatigue (EAF) written in ‘code language’ was published in Japan and a regulatory requirement for consideration of EAF both for operating reactors and new designs appeared first in Finland. This paper discusses challenges in management of fatigue and the evolving state-of-the-art in different codes, standards, rules and assumptions. The roots and current status of fatigue curves and design criteria applied in Finnish NPP’s are explained.
8
Lytsy, Tero, and Mia Ylä-Mella. "A Step-by-Step Development of Radioactive Waste Management Strategy." In ASME 2013 15th International Conference on Environmental Remediation and Radioactive Waste Management. American Society of Mechanical Engineers, 2013. http://dx.doi.org/10.1115/icem2013-96245.
Full textAbstract:
Fennovoima is Finland’s third nuclear power company founded in 2007. Fennovoima will build a new nuclear power plant, Hanhikivi 1, in Pyhäjoki municipality located in Northern Finland. Currently Fennovoima is evaluating bids from reactor suppliers. Originally two suppliers, AREVA and Toshiba Heavy Industries were invited to bid for the plant but later also a bid from Rosatom were invited. The plant supplier will be selected in 2013. Platom is a Finnish company with extensive experience in radioactive waste management. In the beginning of 2008, Platom was assigned by Fennovoima as radioactive waste management consultant and to develop radioactive waste management strategy and to support Fennovoima in negotiations with plant suppliers in waste management aspects. Since Fennovoima has started, there have been some changes to the regulatory requirements which had to be taken into account while developing the strategy. One important change is due to the Government Degree 27.11.2008/736 which establishes a new waste category of very low-level waste following international development and the “new” IAEA waste classification. Other important change was introduced by the change 342/2008 to the Nuclear Energy Act allowing some nuclear waste to be delivered to another country for treatment. These and many more requirements had to be considered when developing the strategy. Early work by Platom was mostly done to support development of application for Decision-in-Principle. This was the first important licensing step for Fennovoima. Work started with studies and plans which were used by Fennovoima to gather the know-how required to draw up the application. Descriptions of waste streams and waste management technologies were developed as well as preliminary waste inventories and studies for final disposal, including preliminary dimensioning of the repository facilities. Based on these plans nuclear regulator’s preliminary safety assessment was performed. The work was successfully completed as in 2010 the Government of Finland granted Fennovoima a permit to build a new nuclear power plant. The work continued in 2012 when bids were received for EPR and ABWR type reactors. Plans developed earlier were elaborated into a detailed strategy and the proposed waste management solutions were evaluated. This allowed feedback from the bids into the strategy and to the bid specification and they both were developed. Also waste inventories were elaborated which allowed development of reactor design specific disposal strategies. The main objective of work has been to establish basis for safe and efficient radioactive waste management which meets all the relevant national and international recommendations, requirements and regulations, takes advantage of best available and state-of-art technologies and offers fit-for-purpose solutions. All the work was performed to accommodate requirement based management system.
Reports on the topic "Finnish Arts"
1
Karlsson, Milla, Jens Sundström, Anna Berlin, and Erik Andreasson. Möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd. Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.3n00ebeumo.
Full textAbstract:
Det pågår en omställning av jord- och trädgårdsbruket, både med hänsyn till hållbar produktion och pågående klimatförändringar. Som en del av EUs arbete att utveckla lantbruket mot en mer hållbar produktion har kommissionen lagt fram ett förslag på minskning av växtskyddsmedel om minst 50 %, totalt sett inom EU, senast 2030. För Sveriges del innebär förslaget, enligt preliminära beräkningar, att vi behöver minska mängden växtskyddsmedel med 35-36 %. För att ersätta funktionen av denna mängd växtskyddsmedel behövs ett integrerat tillvägagångssätt som kräver tillgång till andra effektiva metoder för bekämpning av skadegörare på odlade växter. Under det senaste decenniet har nya genomiska tekniker inom växtförädlingen utvecklats, vilka möjliggör riktade förändringar i många grödors genom. Teknikerna innebär antingen att man introducerar enstaka förändringar i DNA-sekvensen (s.k. genomredigering), eller att man sätter in en längre DNA-sekvens från samma art eller en korsningsbar art i en gröda (s.k. cisgenes). Dessutom har kunskapen om växters försvarssystem framskridit avsevärt. Med den ökade kunskapen och de nya teknikerna ökar möjligheten att kombinera gener och öka variationen av de gener som gör grödorna resistenta mot olika växtsjukdomar. På så sätt kan förädlingen av sjukdomsresistenta sorter ske med betydligt bättre precision och på kortare tid än vad traditionella förädlingstekniker tillåter. Tidsaspekten kan ses som extra viktig i resistenssammanhang eftersom skadegörarpopulationerna ändras kontinuerligt. Potentialen att kombinera flera olika resistensmekanismer för att uppnå mer uthållig resistens samt möjligheten att lösa ett eller flera växtskyddsproblem i samma sort bör också noteras. Enligt nuvarande EU-lagstiftning regleras dock genomredigerade och cisgena grödor på samma sätt som traditionellt genetiskt modifierade organismer (GMO), en lagstiftning som i praktiken omöjliggör kommersiell odling inom EU. Detta trots att resultatet av de moderna teknikerna kan efterlikna vad som kan ske spontant i naturen (mutationer) eller via traditionella oreglerade förädlingsmetoder (t.ex. mutations-, eller korsningsförädling). I lagstiftningen tas det ej i beaktande att sjukdomsresistenta grödor kan bidra till en minskad användning av växtskyddsmedel. Idag är potatisodling ofta förknippad med en användning av stora mängder växtskyddsmedel mot potatisbladmögel. Samtidigt är det möjligt att göra potatissorterna helt resistenta mot potatisbladmögel med hjälp av cisgenes och ge dem en ökad motståndskraft med hjälp av genomredigering. Om det vore möjligt att odla potatis som förädlats med nya genomiska tekniker inom EU idag, visar denna rapport att det skulle vara möjligt att kraftigt minska användningen av växtskyddsmedel i potatisodlingen. Det skulle innebära en reducering av mängden växtskyddsmedel som används inom det svenska lantbruket och skulle även innebära besparingar runt 91 miljoner SEK per år för odlarna. Vete och annan spannmål är de grödor där flest totala hektardoser av fungicider appliceras, till en årlig kostnad av två miljarder SEK. För dessa grödor finns inget lika tydligt exempel på enskilda sjukdomar som så kraftigt kan minska fungicidanvändningen. Vi ser dock en tydlig framtida potential att minska antalet bekämpningar och därmed kostnaden för lantbruket med hjälp av nya genomiska tekniker inom sädesslagen. Möjligheten att öka växters egen resistens för att minska användningen av växtskyddsmedel finns redan idag även i flera andra grödor, och möjligheterna förväntas fortsatt växa i takt med att teknikutveckling och forskning fortgår. En förändrad lagstiftning runt nya genomiska tekniker skulle även öppna för applikationer inom områden där det idag inte finns någon effektiv metod att bekämpa växtskadegörare. Exempel på sådana skadegörare är många virussjukdomar och skador som orsakas av nematoder. Därför kan skördestabiliteten och konkurrenskraften förväntas öka i grödor där det idag finns skadegörare där effektiva bekämpningsmetoder saknas. Sammanfattningsvis ser vi nya genomiska tekniker för att förädla resistenta grödor som en viktig del i arbetet mot ett hållbart jordbruk och för att uppnå EU-kommissionens mål om att reducera användningen av växtskyddsmedel inom jord- och trädgårdsbruket.
2
Nyström, Per, Marika Stenberg, Lennart Edsman, and Patrik Bohman. Flodkräfta och flodkräftodling i Sverige : en handbok baserad på erfarenheter. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.3io2b8ki32.
Full textAbstract:
En levande landsbygd kräver verksamheter som kompletterar lantbruket. Odling av flodkräfta i dammar skulle kunna vara en mycket större verksamhet än vad som nu är fallet. Om det dessutom utvecklas en odlingsmetodik i växthusmiljöer skulle flodkräfta kunna odlas i betydligt större omfattning, inte minst för att ta fram livskraftiga yngel för utplantering. En sådan verksamhet skulle då kunna bedrivas även i de kallare delarna av landet, vilket inte är möjligt idag eftersom flodkräftans naturliga reproduktion begränsas av de kalla somrarna. Vår stora konsumtion av kräftor gör att importbehovet är omfattande. Vi importerar varje år frysta och kokta kräftor till Sverige till ett värde av närmare 450 Mkr. Den årliga konsumtionen av kräftor i landet uppgår till ungefär ½ kg per person och år, vilket motsvarar 5 000 ton. Det säljs kräftor som är fångade i Sverige (huvudsakligen signalkräfta) för ca 300 Mkr per år. Yrkesfisket på signalkräfta i de stora sjöarna omsätter ca 25 Mkr per år. Sammantaget importeras drygt hälften av de kräftor vi äter i Sverige. Eftersom det är förbjudet enligt svensk lag att importera levande kräftor, även för att hålla i akvarier, är odling och leverans av färska flodkräftor inom landet en framtidsverksamhet. Det som saknats tidigare är framförallt en saklig och heltäckande handledning hur en flodkräftodling kan etableras och hur bästa resultat fås ur odlingsverksamheten. Ett EU-beslut som gäller signalkräfta stärker dessutom våra ambitioner att slå vakt om flodkräftan. Beslutet innebär att signalkräftan finns på EU:s svarta lista över invasiva arter och signalkräfta får därmed inte spridas. EU:s förordning om invasiva främmande arter gäller från 1 januari 2016. Därmed finns det ytterligare anledning att gynna odling av flodkräfta i Sverige framöver. Våra ambitioner att bevara och utveckla förekomsten av denna rödlistade art, som flodkräfta utgör, kräver att odling i småvatten utökas. I det nationella åtgärdsprogrammet som syftar till att bevara flodkräfta lyfts odling av flodkräfta i dammar fram som en viktig åtgärd för artens bevarande. Detta faktum delas också med våra grannländer Finland, Danmark och Norge, där flodkräfta, precis som i Sverige är hotad av kräftpest, som främst sprids av signalkräftor. Denna handledning kan användas för att närmare undersöka möjligheterna att etablera en kräftodling och innehåller ett antal steg som leder fram till hur odlingen kan utformas. Den ger även information och stöd för de som kommit igång med flodkräftodling i dammar men som vill utveckla verksamheten eller använda den som ”felsökningsmanual” i fall något inte fungerar. Denna handledning bör därför även vara av intresse för etablerade odlare av flodkräfta med kommersiell verksamhet. Handledningen är rikligt illustrerad med foton och diagram. Det finns även annan ny information att tillgå i form av ett utbildningspaket som är relevant: ”Kräftodlingens ABC – kunskapsunderlag för flodkräftodling i dammar”. Denna handledning är en vidareutveckling av Kräftodlingens ABC och omfattar även inomhusodling och växthusodling av flodkräfta samt kopplingar till flera undersökningar som gjorts inom projektet. Allt i syfte att få fram så mycket referensmaterial som möjligt som kan användas som stöd vid andra odlingar. Här finns också mer ingående information om hur fångster utvärderas för att bedriva ett hållbart fiske på kräftor. Här finns också information om produktion och förväntningar i olika typer av odlingar som kan utgöra underlag för investeringsbeslut. Projekten har därför samverkat till stor del när båda dessa nya underlag tagits fram
3
Berg, Charlotte, Rie Henriksen, Anders Herlin, Ruben Hoffman, Magdalena Jacobson, Desirée Jansson, Linda Keeling, et al. Hållande av vaktel. SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.3hlcu79vvb.
Full textAbstract:
Uppdraget har varit att utifrån givna frågeställningar beskriva det kunskapsläge som finns kring hur vaktlar bör hållas och skötas. Med begreppet ”vaktel” avses rent biologiskt inte en enskild art utan ett antal släkten med totalt ca 80 arter av en typ av små hönsfåglar, men det är den japanska vakteln som har domesticerats och idag främst hålls för livsmedelsproduktion. Den japanska vakteln har hållits i fångenskap sedan 1100-talet. Systematisk domesticering och selektion för ägg- respektive köttproduktion har skett mer intensivt sedan omkring förra sekelskiftet, det vill säga i drygt 100 år. Den domesticerade japanska vakteln utmärks av snabb tillväxt, tidig könsmognad och hög äggproduktion i de linjer som har selekterats för detta ändamål. Livslängden hos viltlevande japanska vaktlar anges till 2–3 år, medan domesticerade vaktlar kan leva upp till 8 år. Den forskning som finns är främst gjord på den domesticerade japanska vakteln (Coturnix japonica domestica). Detta yttrande fokuserar därför på hållande och skötsel av den domesticerade japanska vakteln, fortsättningsvis kallad ”domesticerad vaktel”. Mycket av forskningen kring dessa vaktlars beteenden och inhysning är gjord under burförhållanden. Burhållning av vaktel är, såvitt Rådet känner till, inte vanligt förekommande i Sverige i kommersiella vaktelbesättningar och EU-kommissionen planerar att fasa ut all typ av sådan inhysning av livsmedelsproducerande vaktlar. Vi har därför valt att lägga tyngdpunkten i denna rapport på vaktelhållning i frigående system. I Sverige hålls domesticerad vaktel för kommersiell produktion av ägg och kött i småskaliga besättningar som är spridda över landet. Omfattningen är dock liten. Domesticerad vaktel och flera andra vaktelarter, t.ex. den kinesiska dvärgvakteln, hålls även för hobbyändamål (sällskap, avel, prydnad) och som försöksdjur i Sverige. De omfattas av svensk djurskyddslagstiftning oavsett syftet med djurhållningen. Vilka regler som gäller är dock avhängigt av dels vilket syfte man har med vaktelhållningen och dels hur den vaktelart man håller ska karakteriseras. Beroende på svar så blir olika föreskrifter gällande, och ibland är det motstridigt vilka föreskrifter som ska följas. Bristen på entydiga föreskrifter skapar en osäkerhet kring vad som egentligen gäller, både för djurhållare och för länsstyrelserna som ska utföra djurskyddskontroller och ibland förpröva vaktelanläggningar. Eftersom japanska vaktlar har varit domesticerade en kort tid (ca 800 år jämfört med t.ex. tamhöns [Gallus gallus domesticus] ca 8000 år) och selektionen har fokuserat på produktionsegenskaper kan man utgå från att de inte skiljer sig så mycket från vilda japanska vaktlar avseende behov och naturligt beteende. Den vilda anfadern till den domesticerade vakteln är marklevande och lever i habitat som erbjuder täta skydd i form av gräsmarker och buskar längs vattendrag och odlade fält. Dessutom är fåglarna kamouflagefärgade och de är naturligt skygga. De fåtal studier som finns av viltlevande japanska vaktlar visar att fåglarna tillbringar mycket tid med att sprätta och leta efter frön och ryggradslösa djur på marken. Viltlevande japanska vaktlar lever i par eller i små grupper under reproduktionssäsongen, och samlas i större flockar under flyttsäsongen. Den domesticerade vakteln formar i fångenskap en dominanshierarki likt tamhönsens hackordning. Den domesticerade vaktelns sinnen (syn, hörsel och lukt) verkar likna tamhönans. Vaktlar är tidigt utvecklade och vid kläckning är de befjädrade, kan se, höra och förflytta sig i sin närmiljö. De blir könsmogna redan vid 5–6 veckors ålder och lägger sina ägg skyddat på marken. Bobyggande och ruvning utförs endast av hönorna. Det saknas dock forskning som tydligt visar vilken grad av ruvningsbenägenhet de har. En allmän uppfattning bland djurägarna tycks även vara att vaktlar inte använder värpreden och att fåglarna därför saknar detta behov. Det kan dock inte uteslutas att orsaken är att fåglarna har specifika önskemål om utformning av reden som inte uppfylls av traditionella värpreden. Även här är forskningen mycket bristfällig (så vilket behov av värprede som råder och hur det bäst utformas är oklart). Skydd är en mycket viktig resurs för vaktlar, och därför behöver de erbjudas tillräckligt med skydd i djurutrymmet så att samtliga fåglar samtidigt kan söka skydd utan att det uppstår konkurrens och stress. Dessa skydd ska placeras i marknivå för vaktlarna att gömma sig under. Sannolikt behöver även dessa skydd vara utspridda i utrymmet dels för att uppmuntra till rörelse och stimulera till att hela utrymmet används, men framför allt för att avståndet till ett skydd ska vara kort. Eftersom vaktlarna har en rangordning och kan vara aggressiva mot varandra är det viktigt att essentiella resurser inte kan monopoliseras utan kommer alla fåglarna till godo. Det är därför även viktigt att det finns tillräckligt med plats kring utfodring, och att det finns tillräckligt många vattenplatser. Som regel ges vaktlar fri tillgång på foder och dricksvatten. Det saknas forskning kring vaktlars behov att söka skydd högre upp, t.ex. på sittpinnar. Den forskning som finns indikerar att behovet av sittpinnar är lågt. Vaktlar är sociala djur och ska därför aldrig hållas ensamma. De bör hållas i grupper som är mixade (både hönor och tuppar) eller i grupper som består enbart av hönor. Det är inte lämpligt att hålla enbart tuppar i en grupp. Även om de i naturen kan leva i par är rekommendationen att antalet hönor överstiger antalet tuppar i vaktelflockar med könsmogna fåglar. Denna rekommendation motiveras av behovet att minska aggression och risken för skador på hönan. Det är viktigt för vaktlar att ströbada av flera anledningar, bl.a. för att hålla fjäderdräkten i trim. Vaktlar ströbadar flera gånger dagligen om lämpligt strömedel finns fritt tillgängligt. Att hålla vaktlarna på ett strömaterial som möjliggör att de kan picka och sprätta är också en viktig välfärdshöjande resurs, eftersom de naturligt ägnar en stor del av tiden åt dessa födosöksrelaterade beteenden. Ljustillförsel för domesticerad vaktel bör vara naturligt ljus eller armatur med dagsljusliknande spektrum. Ljusintensitet och ljusprogram kan jämföras med de som används för värphöns. De domesticerade vaktlarna har ett behov av termisk komfort som kan jämföras med tamhöns, både som kycklingar och som vuxna djur. Det regelverk som finns för värphöns gällande ljus, temperatur och övriga klimatfaktorer bör kunna tillämpas även för domesticerad vaktel, åtminstone tills kunskapsläget för dessa fåglar är bättre. När man utformar miljön är det även viktigt att tänka på biosäkerheten och möjligheten till god tillsyn över vaktlarna. Eftersom vaktlarna är i behov av att söka skydd får man planera utformningen av dessa så att tillsyn kan ske. Det behöver även vara tillräcklig ljusintensitet så att skydd och eventuella värpreden kan inspekteras vid den dagliga tillsynen. När det gäller biosäkerheten bedömer Rådet att samma principer som gäller för besättningar med värphöns, slaktkyckling och kalkonuppfödning i stora drag bör kunna appliceras i livsmedelsproducerande vaktelflockar. Bland annat bör inomhusutrymmen vara saneringsbara och utomhusytor bör vara hårdgjorda eller väldränerade närmast inomhusutrymmet. Omgångsuppfödning är att rekommendera av smittskyddsskäl, och man bör undvika att blanda fjäderfän av olika arter, ursprung och åldrar. En annan viktig orsak till att man bör undvika blandning av flockar är att detta kan leda till social instabilitet i flocken med nedsatt djurvälfärd som följd. Det är även viktigt att djurutrymmena utformas så att vaktlarna inte kan rymma. Då den domesticerade vakteln är relativt nära släkt med vår inhemska europeiska vaktel kan dessa två hybridisera och producera fertil avkomma, vilket är ytterst olämpligt ur ett bevarandebiologiskt perspektiv. Den forskning som idag finns kring vaktlar ger inget underlag för att ge rekommendationer kring exakta gruppstorlekar, utöver att fåglarna aldrig bör hållas ensamma eller i grupp med enbart tuppar. Den forskning som finns kring utrymmesbehov är främst framtagen genom forskning i bursystem, vilket inte är relevant i detta sammanhang eftersom burhållning av livsmedelsproducerande fjäderfän ska fasas ut inom EU. När det gäller minimiutrymme kan man generellt säga att forskningen enhälligt visar att en hög djurtäthet inverkar negativt på djuren och att tillgången till skydd och könssammansättning av gruppen påverkar lämplig beläggningsgrad. Det finns flera kunskapsluckor kring vaktlar och deras naturliga beteenden och behov, och den forskning som finns är främst gjord på vaktlar i bur. Därför behövs det generellt mer forskning kring hållande av frigående vaktlar.