Academic literature on the topic 'Fintech-bolag'

Tidigare forskning har visat underprissättning under Dotcom bubblan. I denna studie har underprissättning för börsnoteringar på amerikanska börser samt variabler som påverkar underprissättning undersökts för åren 1995-2018. Med utgångspunkt i teorin underprissättning vid börsnotering, använder sig studien utav relevanta teorier. Studien undersöker avkastning som uppstår vid första handelsdagen för börsnoteringar och kontrolleras sedan för oberoende variabler. De oberoende variabler består av ålder, Market Cap, USA, FinTech, skulder, intäkter och Market to book. Urvalet består av 123 IPO:er för både Dotcom och FinTech. Den period som vi undersöker för Dotcom-företagen är mellan 1995-2002. För FinTech företagen är perioden 2008-2019. Studien tillämpar en linjär multipel regression för att behandla de olika variablernas förklaringsgrad. Resultaten visar att underprissättning för FinTech IPO mellan 2008-2019 är lägre än underprissättningsnivån för Dot-Com IPO: er. Slutsatsen som dras är att stickproven från Dot-Com IPO:er består av företag som var etablerade under Dotcom perioden 1995-2002.
This paper examines the valuation of Dotcom and FinTech companies by observing the under-pricing level of Initial Public Offerings (IPOs). The sample that we are analysing are 123 IPOs for both Dotcom and FinTech companies. The period that we are examining for the Dotcom companies is between 1995-2002. For the FinTech sample, the period is between 2008-2019. The results show that the underpricing level of FinTech IPO in the past years is less than the underpricing level of Dot-Com IPOs. The study shows that Dotcom IPOs had approximately 120% more in underpricing than the FinTech samples. To understand if there were any variables affecting the underpricing between the two samples the study used Multivariate regression. The variables are age, market cap, US, FinTech, debts, revenue and market to book. For both FinTech and Dotcom companies, the study has shown that age was the only variable who had significant positive correlation to under-pricing.

Digitaliseringens framfart är inget som går obemärkt förbi och det är något som påverkar alla människor mer eller mindre. Det finns olika anledningar till att digitalisera men forskning menar på att det görs i syftet att förändra något till det bättre för att nå upp till ett visst verksamhetsmål eller milstolpe. Denna förändring medför också ett förändringsarbete som påverkar inte bara de processer som digitaliseras utan även de anställda som också blir delaktiga i förändringsarbetet. Nya direktiv för betaltjänster och ett dalande förtroende för storbanker har lett till nya innovativa initiativ som erbjuder finansiella tjänster till både säljföretag och slutkonsumenter. Dessa bolag kategoriseras ofta som fintech, vilket är en bransch uppbyggd av organisationer vilka använder ny teknik för att stödja eller möjliggöra finansiella tjänster. Vi har genomfört en fallstudie på ett fintechbolag där fem olika personer med olika ansvarsområden intervjuats. Samtliga personer har på något sätt arbetat med digitalisering i fallföretaget och delade med sig av deras erfarenheter av detta digitaliseringsarbete. Studien genomfördes främst på ett abduktivt sätt men innehöll även induktiva och deduktiva inslag. Således har vi också arbetat iterativt med tidigare forskning och vår insamlade empiri. Syftet med fallstudien var att fördjupa kunskapen gällande hur ett fintechbolag arbetar med digitalisering och hur digitalisering används inom fintech-branschen för att skapa eller bibehålla en marknadsrelevans. Under studiens gång har vi upptäckt att vid beslut kring digitalisering så är intressentpåverkan något som spelar stor roll. Då fallföretaget är ett helägt dotterbolag blir moderbolagets inflytande extra prominent. Fallföretagets krav på positiv räntabilitet påverkar många beslut kring digitalisering eftersom det ofta kopplas till en kostnadsfråga. En analys måste göras för att utröna huruvida det är för kostsamt att behålla en process som den är eller om det är billigare att digitalisera eller automatisera processen. Utöver detta finns det i fallföretaget ett gemensamt synsätt av att kundnöjdhet är av största vikt. Fallföretagets fokus på kundnöjdhet ger således både säljföretag och slutkonsumenter en stor makt när det kommer till digitaliseringsarbete och besluten som tas gällande vad som ska digitaliseras eller automatiseras. Gällande hur digitalisering används fann vi i vår studie att fallföretaget hade en relativt konservativ syn på digitalisering, där digitalisering inte används för att vara innovativ, utan snarare för att inte hamna på efterkälken, vilket tack vare fallföretagets låga krav på tillväxt leder till en funktionell verksamhet. Således har fallföretaget uppnått vad vi menar är en digital tillräcklighet.
The progress of digitalization is nothing that goes unnoticed and it is something that affects all people more or less. There are various reasons for digitalizing, but research state that it is done for the purpose of changing something for the better to reach a certain business goal or milestone. This change also entails a change work that affects not only the processes that are digitalized but also the employees who become involved in the change work. New payment service directives and declining confidence in major banks have led to new innovative initiatives that offer financial services to both sales companies and end consumers. These companies are often categorized as fintech, which is an industry built up by organizations that use new technology to support or enable financial services. We have conducted a case study at a fintech company where five different people, with different responsibilites have been interviewed. The people who were interviewed have all worked with digitalization in the company and shared with us their experiences of the conducted digitalization work. The study was carried out mainly in an abductive way but also contained inductive and deductive elements. Thus, we have worked iteratively with previous research and our collected empirical data. The object of the case study was to deepen the knowledge of how a fintech company works with digitalization and how digitalization is used in the fintech industry to create or maintain a market relevance. During the course of the study, we have discovered that when deciding on digitalization, stakeholder influence is something that plays a major role. When the case company is a wholly owned subsidiary, the parent company's influence becomes extra prominent. The case company's demand for positive return affects many decisions regarding digitalization, as it is often linked to a cost issue. An analysis must be made to determine whether it is too costly to maintain a process as it is or if it is cheaper to digitalize or automate the process. In addition, there is a common view in the company that customer satisfaction is of the utmost importance. The company's focus on customer satisfaction thus gives both sales companies and end consumers a great power when it comes to digitalization work and the decisions that are taken regarding what is to be digitalized or automated. Regarding how digitalization is used, we found in our study that the case company had a relatively conservative view of digitalization, where digitalization is not used to be innovative, but rather to not fall behind, which thanks to the case company's low demands on growth leads to a functional business. As such, the case company has achieved what we mean is a digital adequacy.

Bakgrund: Digitaliseringen har lett till förändrade förutsättningar för finansmarknaden och finansiella tjänster som Swish och Bank-ID är idag väletablerade och används av miljontals svenskar. I takt med utökad innovation har fintech-bolagen vuxit fram, vilka sträcker sig från mindre start-ups till framgångsrika aktörer som Klarna. Fintech-bolag erbjuder finansiella lösningar på ett digitalt innovativt sätt. Till följd av införandet av PSD2 som innebär att banker är skyldiga att möjliggöra transaktion och kontoinformation till tredjepartsaktörer, har intresset vuxit bland nya aktörer att ge sig in i finansbranschen. För bankerna har detta inneburit förändrade marknadsförutsättningar med kunder som väljer att ha sitt finansiella innehav hos olika finansiella aktörer. Bankerna har inte längre den hela bankkunden och ett sätt att bemöta den nya marknadssituationen har varit för bankerna att ingå strategiska allianser med fintech-bolag.   Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och identifiera vilka strategiska val de fyra största bankerna i Sverige har gjort för att möta den nya utmaningen från fintech-bolag.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, vars datainsamling inhämtats från fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och intervjuunderlaget framtogs utifrån vald referensram. Utifrån empiri, referensram samt tidigare forskning har analys genomförts för att redogöra bankernas strategiska val samt operativa risker.      Slutsats: Studien visar att de fyra största bankerna i Sverige använt strategier av varierande karaktär när de ingått samarbeten med fintech-bolag. Fokus på snabbhet, för att som bank vara aktuell på marknaden samt en ökad flexibilitet som mindre formellt knutna samarbeten bidrar till, identifieras som anledningar till att bankerna väljer att ingå samarbeten med fintech-bolag. Studien identifierar två huvudsakliga orsaker som motverkar bankernas innovationskraft, vilka grundar sig i en historisk passivitet till innovation samt omfattande regleringar. Vidare argumenteras skillnader i kultur och riskattityd som försvårande omständigheter för ett framgångsrikt samarbete mellan parterna. I samband med strategiska allianser har flertalet operativa risker identifierats, vilka riskerar få konsekvenser på bankernas rykte och varumärke. Samarbetena riskerar medföra konsekvenser som berör hela bankernas verksamheter, varför grundläggande riskanalys blir viktigt för bankerna att genomföra innan samarbetena ingås. Däremot konstaterar studien att svårigheter uppstår vid utförandet av riskanalys till följd av att många nya fintech-bolag saknar den bolagsdata som krävs för att fastställa riskprofil.

Studiens syfte avser att öka kunskapen kring tjänsteinnovation hos svenska FinTechbolag och storbanker samt att ta reda på hur de olika typerna av bolag arbetar med att styra denna typ av innovation. Vidare är syftet att identifiera samt förklara likheter och skillnader som existerar kring arbete och styrning av tjänsteinnovation hos FinTech-bolag och storbanker i Sverige. Detta görs för att ge en ökad förståelse till varför det finns olika syn i hur effektiva grupperingarna är gällande innovationsarbete. Således ska uppsatsen bidra med en tydligare förklaring kring varför FinTech-bolag anses mer innovativa än storbanker i Sverige.
The purpose of the study is to increase knowledge about service innovation at FinTech companies and major banks in Sweden and to find out how the different types of companies work and govern this type of innovation. Furthermore, the purpose is to identify and explain similarities and differences that exists in work and governance of service innovation at FinTech companies and major banks in Sweden. This is carried out to create a better understanding to why there is a different view of the groups efficiency in regards of innovational work. Thus, the thesis will contribute with further explanations to why FinTech companies are regarded as more innovative than major banks in Sweden.

I takt med den ökade digitaliseringen har nya aktörer och risker vuxit fram inom den finansiella sektorn. Trots det faktum att riskspektrat har ökat, visar tidigare studier på att det saknas tillräcklig kunskap i vissa organisationers riskhantering. Den här studien syftar därför att undersöka och redogöra för hur fintech-bolag hanterar cyberrisker där två stycken fintech-bolag med verksamhet på e-betalning har observerats. Därutöver har även en intervju med Finansinspektionen genomförts i syfte att undersöka vilka regulatoriska krav som ställs på fintech-bolag gällande hantering av cyberrisker. Den empiriska datan visar att fintech-bolagens hantering av cyberrisker är tämligen subjektiv och kvalitativ och att det inte finns några regulatoriska krav på hur de ska arbeta, utan snarare rekommendationer. Även om det inte finns några exakta krav på fintech-bolag visar studien på att fintech-bolag följer Finansinspektionens rekommendationer avseende hantering av cyberrisker och att de följer de regelverk som kan härledas från GDPR, PSD2 och betaltjänstlagen. Företagen arbetar också med förebyggande åtgärder, såsom tester och träning.

Inledning: En stor del av den svenska ekonomin vilar på den svenska banksektorn. I och med den ökande digitaliseringen som blivit än mer påtaglig på senare tid har konkurrenssituationen bidragit till ett nytt utgångsläge än tidigare. Idag talas det om nya konkurrenter i banksektorn, som FinTech bolag, internationella banker och andra aktörer som börjar utmana svenska storbanker om fler marknadsandelar. Syfte och problemformulering: Syftet med arbetet är att identifiera, beskriva och förklara hur svenska storbanker och FinTech bolag uppfattar möjligheterna och hoten i samband med den ökande digitaliseringen inom banksektorn. Detta är för att försöka skapa en förståelse för förändringen av banksektorn i samband med digitaliseringen. Hur uppfattar svenska storbanker och FinTech bolag de möjligheter och hot som uppkommer i samband med den ökande digitaliseringen? Teoretisk referensram: De teorier som har använts under studien är isomorfismen med underbegreppen tvingande, imiterande och normativ isomorfism samt Porters strategiteori, femkraftsmodellen. En SWOT analys har använts för att enklare kunna identifiera bankernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot i samband med digitaliseringen. Studien har även använt sig av tidigare forskning och tagit hänsyn till strävan efter legitimitet och krav på kostnadseffektivisering. Detta har använts som stöd till det empiriska resultat som samlats in för att enklare kunna analysera och därmed få problemformuleringen besvarad. Metod: Det empiriska materialet har samlats in med en kvalitativ metod. 5 informanter har medverkat i semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Författarna till studien har identifierat och beskrivit flera faktorer till hur de uppfattar de möjligheter och de hot som finns i samband med den ökande digitaliseringen. Informanterna belyste både möjligheter och hot, exempelvis att regelverket PSD2 ökar konkurrensen och förbättrar situationen för mindre aktörer att konkurrera mot de större bankerna. Studien har även begränsats till svenska storbanker och FinTech bolag.
Introduction: A big part of the Swedish economy rests on the shoulders of the Swedish bank sector. Because of the increasing digitalization in recent times, the difference in competition has become substantially more evident and it has received a completely new starting point compared to before. The newest and most recent additions to the competition within the banking sector are examples such as FinTech companies, international banks and other parties that are also starting to compete with the big Swedish banks for market shares. Purpose and problem formulation: The purpose of this study is to describe the way the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization that we see today. This will allow us to try and create an understanding of what the future might look like and what has already changed within the banking sector ever since the introduction of digitalization. How do the big Swedish banks and FinTech companies perceive the different opportunities and threats related to the increased digitalization? Theoretical frame of reference: The theories that have been used during the study are isomorphism with the notion of compelling, imitating and normative isomorphism as well as Porter's strategy theory, the five force model. A SWOT analysis has been used to more easily identify the banks' strengths, weaknesses, opportunities and threats during the digitization. The study has also used previous research and taken into account the quest for legitimacy and demands for cost efficiency. This has become a support for the empirical results that have been collected in order to be able to analyze more easily, reach a conclusion and thus get the problem formulation answered. Method: The empirical material has been collected with a qualitative method. 5 informants have participated in semi-structured interviews. Conclusion: The authors of the study have identified, described and explained several factors as to how they perceive opportunities and threats during the increasing digitization. The informants shared both opportunities and threats, such as the fact that the PSD2 regulations increase competition and improve the situation for smaller players to compete against the big banks. The study has also been limited to big Swedish banks and FinTech companies.