Academic literature on the topic 'Fiollärare'

Syftet med studien är att beskriva tre fiollärares förhållningssätt till musikteori i undervisningen. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur definierar fiollärarna begreppet musikteori? Vilka musikteoretiska element erfar fiollärarna att de integrerar i undervisningen?Hur erfar lärarna att de arbetar med musikteori i fiolundervisningen?och Vilka svårigheter förknippar lärarna med fenomenet musikteori i fiolundervisning? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre fiollärare. I resultatet beskrivs deras förhållningssätt till musikteori i undervisningen kategoriserade i fyra teman: Fiollärarnas definition av begreppet musikteori, Att arbeta med musikteori i fiolundervisning, Val av musikteoretiskt lektionsinnehåll och Svårigheter med musikteori i fiolundervisningen. I resultatet framkommer många skillnader och olikheter i de intervjuade lärarnas utsagor, men alla berör ämnet notläsning och betonar vikten av att koppla musikteoriundervisning till spel på fiolen. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv fenomenologi.
The purpose of the present study is to describe three violin teachers approach to music theory in teaching. The study has three research questions: How does the violin teachers define the term music theory? What kind of music theory elements do violin teachers experience that they integrate into their teaching? In what way do the teachers experience that they work with music theory in violin education?and What are the music teachers experiences of the phenomenon music theory in violin education?The theoretical foundation of the study is interpretativism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with the three violin teachers. In the result, their approach to music theory in violin teaching is categorized into four themes: The violin teachers definitions of music theory, To work with music theory in violin teaching,  choice of music theoretical lesson contentand Difficulties with integrating music theory in violin teaching. The results reveals that there is differences between the teachers' approaches. However, all the teachers reported that they emphasize note acquisition  and the importance of combining music theory with playing the violin. Finally, the results are discussed in relation to previous literature and research, as well as to phenomenological perspectives.

Syftet med undersökningen är att få en översiktlig inblick i hur några fiollärare undervisar och vilket material de främst använder i nybörjarundervisningen. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer av sex lärare inom kommunala musikskolan. Det visar sig att några spelböcker är särskilt populära, men också att alla intervjuade ständigt varierar sitt material och ibland gör eget. Skälen till detta tycks vara dels att de vill lära ut något nytt, dels att lärarna själva vill utvecklas och därför inte vill hålla på med samma sak och riskera att stagnera.
The purpose of this study is to gain a general insight into how a few violin teachers work and what printed material they use when teaching beginners. The study is based on qualitative interviews with six teachers employed at municipal music schools. Of interest, it may be observed that a few violin books are particularly popular, yet also that all interviewed subjects vary their material, while sometimes creating their own.   There appear to be several reasons for this. First, the teachers prefer to teach new concepts, while second, they also strive to develop as professionals instead of repeating identical concepts, thereby risking stagnation.

Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att främja elevers motivation till att spela och öva. För att komma närmare ett svar på denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet, det vill säga ett perspektiv där det sociala sammanhanget betonas och där läraren ses som en viktig del i lärandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget är det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser även att föräldrar kan påverka elevers motivation och att övning är en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas. Utveckling anses därefter, skapa motivation och övningsrutin vilket är något som föräldrarna kan hjälpa till att skapa. Ett biresultat är att de intervjuade inte ser det som problematiskt om en elev inte alltid tycker att det är roligt att spela i stunden, utan att musicerande i sig kan skapa glädje i framtiden. Vidare visar resultatet att de intervjuade anser att det inte finns några enkla svar och inte endast ett sätt att undervisa på. Alla elever och lärare ses som unika i sig, varför det är viktigt att inta ett flexibelt förhållningssätt och vara öppen inför att skapa en motiverande undervisningsmiljö.
The purpose of this paper is to increase knowledge and understanding of the didactic choices violin pedagogues can do to promote students’ motivation to play and practice. Apropos this end, I have conducted interviews with four violin pedagogues. The theoretical basis is a socio-cultural perspective, taking a holistic approach to the students learning. It is a perspective in which the social aspect is emphasized, in which the tutor is regarded as a prime facilitator in learning. The result shows that the four violin pedagogues believe that the social aspect is most important for student motivation, so the teaching is perceived as meaningful. They also believe that parents can influence students' motivation and that practice is an important factor for students to develop. Development in turn, creates motivation and exercise routines with the help of parents. However, interviewees do not see it as problematic if a student does not always find it fun to play immediately, as learning to make music can create happiness in the future. Furthermore, the results show that the interviewees think that there are no easy answers and not just one way to teach. All students and teachers are unique and it is therefor important to adopt a flexible approach and have an open mind about creating a motivating learning environment.

Problemformuleringen i denna studie är ”Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?” Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt. Att välja rätt låt är inte helt lätt, med tanke på att det för eleverna är väldigt viktigt att få spela musik från den egna ungdomskulturen. - Låtar som lärarna inte är så fascinerade av men som dock bevarar elevernas intresse. I slutsatsen har jag jämfört vad mina informanter har sagt i förhållande till vad tidigare forskning kring låtvalet påvisat. - Jämförelsen visar att lärarnas ord bekräftas av forskningen och vise versa. Däremot har min ursprungliga frågeställning fått en annan vinkling än vad jag trodde från början. Som slutsats hävdar jag att det inte är genrebredden i sig som är viktig – det primära i undervisningen är låtvalet, i förhållande till elevernas ungdomskultur. Alltså behöver lärarutbildningen förse de blivande lärarna med kunskaper i alla genrer, för att kunna tillmötesgå den enskilda elevens önskemål. I och med detta anser jag att vi också behöver anpassa musikskolan efter detta – eleverna måste få spela sina önskelåtar!
The main question in this study is “how do violin teachers understand the meaning of genre width for students’ interest of music and development?” How does the music school answer to the musical evolution? Through the paradigm shift during the 20th century, the traditional music culture developed into a more opened-minded musical perspective. In order to answer this question, I asked four educated violin teachers through qualitative interviews. All of the teachers had work experience. The result of the study shows that teachers experience that the student’s music identity is a much more broad than before, which means that the selection of tunes are very important. It is not easy to choose tunes since the students think it is important to play music from their own youth culture. These tunes are often not appreciated by the teachers but very important in order to prohibit students from losing interest. In the conclusion, I compared the interviewed teachers with earlier research in the subject. – The comparison shows that the teachers’ word is confirmed by the science and vice versa. On the other hand, my original question has changed. It is not the genre width itself that is important – the important thing is the choice of tune, in relation to the student’s youth culture. Therefore, teacher education must provide future teachers with knowledge in all genres, to be able to comply with each individual student’s wishes. According to my conclusion we need to refine the music school – the students have to be able to play their favourite tunes.

Syftet med studien är att få reda på hur olika fiollärare arbetar med improvisation inom den klassiska musiken i grundskolan, kulturskolan och gymnasiet. Vilka faktorer som påverkar lärarens syn på improvisation och användningen av det i undervisningen redovisas i studien. Intervjuer av sju fiollärare som är verksamma som fiolpedagoger och musiker redovisas i studien och har analyserats genom kulturhistoriskt perspektiv. Intervjuerna behandlades med en tematisk analys som omfattar lärarnas bakgrund, utbildning, arbetsuppgifter och improvisationens användning i undervisningen. Denna studie tar upp hur lärarnas bakgrund påverkar deras syn och användning av improvisation. Vygotskijs kulturhistoriska perspektiv följs och redovisas genom redogörelse av hans böcker och artiklar. Frågor om hur civilisationen ständigt förändrar människans psykiska egenskaper och beteende tas upp och Vygotskyjs idéer redovisas. Improvisationens användning är mycket bred och används i poesi, dans, teater och musik. Olika musikgenrer som grundas på improvisation har undersökts i studien. Under 1900-talet försvann improvisation från musikutbildningarna och tonade ner i de musikaliska framträdandena. Vilka faktorer som har påverkat försvinnandet av improvisation i den klassiska musiken är något som i denna uppsats lyfts fram. Fyra av sju fiollärare använder improvisatoriska moment i undervisningen. Det framkom inte någon koppling mellan användning av improvisation i undervisningen samt fiollärarnas bakgrund och utbildning. De fiollärare som är intresserade av improvisation som fenomen, undervisningsmetod och ämne av personliga skäl eller eget intresse för ämnet använder improvisation i sin undervisning.
The purpose of the study is to find out how violin teachers work with improvisation in classical music education. What factors affect the teacher's view of improvisation and the use of improvisation are presented in the study. Interviews of seven violin teachers who are working as violin teachers and musicians are reported in the study. The interviews have been analysed through a cultural-historical perspective and were issued as a thematic analysis that includes teachers' backgrounds, education, essential tasks as teachers and use of improvisation in teaching. This study reveals how teachers' backgrounds affect their interpretations and use of improvisation in teaching. Vygotsky's cultural-historical perspective is followed and stated by the report of his books and articles. Vygotsky's ideas about how civilization constantly affects the mental characteristics and behaviour of man are reported. Improvisation's use is very wide and used in poetry, dance, theatre and music. Different music genres based on improvisation have been investigated in the study. During the 20th century improvisation disappeared from music education and tinted down in the musical performances. The elements, which have influenced the disappearance of improvisation in classical music and theories about these facts, are highlighted in this study. Four out of seven violin teachers use improvisational moments in the classroom, but there was no connection between the use of improvisation in teaching as well as performance and the background of the teachers. The violin teachers who are interested in improvisation as phenomena and subjects for personal reasons use improvisation in their teaching.

I det här arbetet har jag undersökt hur fiollärare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella områden som de lägger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mål var att välja fiollärare med utbildning från musikhögskola, men för övrigt med så varierande bakgrund som möjligt. Jag har ställt intervjusvaren mot några klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till några nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen. Jag ser istället likheter mellan informanternas undervisning och de klassiska metoderna. Momentens syfte kan dock variera. I folkmusikundervisningen används gehörsundervisning i alla åldrar. Informanterna tycker det är viktigt att eleverna tycker det är kul att spela fiol och musicera och att man lättare når fram till musicerandet om man utgå från gehöret.
In this study, I will examine how violin teachers with roots in folk music teach, and if there are any areas which they prioritize and why. I chose to make a qualitative interview with five interviewees. My goal was to choose violin teachers who had studied at a colleges of music, but also with as varied a background as possible. I have set interview responses against some classical violin methods. I have not reached any new perspective or angles in folk music teaching. Instead, I see similarities between the interviewees’ teaching and the classical methods. The aim for the methods may vary. In folk music, ear training is used among all ages. The interviewees think it is important that students enjoy playing the violin and to make music. It is easier to understand and grasp the music if you begin with ear training.

Syftet med studien är att undersöka fiollärares syn på och användning av stråkteknik i sin undervisning. Detta görs med följande forskningsfrågor: Hur representerar fiollärare sin syn på stråkteknik? och Hur designar fiollärare sin undervisning i stråkteknik? Studien är kvalitativ och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika fiollärare på musik- och kulturskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av socialsemiotiskt perspektiv. Intervjuerna ljudinspelades och även videodokumenterades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I studiens resultat beskrivs fiollärarnas syn på stråkteknik samt hur de designar sin undervisning i stråkteknik. De teman som presenteras är stråkteknik som tonbildning, stråkteknik som hållning, stråkteknik som instrumentteknik, materiella resurser i undervisningen samtkroppsliga och klingande resurser i undervisningen.I resultatet framkommer många skillnader men även likheter i de intervjuade fiollärarnas utsagor, men alla belyser stråkteknikens betydelse i undervisningen och dess funktion. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens socialsemiotiska perspektiv. De teman som presenteras är undervisning ur ett socialsemiotiskt perspektiv samt stråkteknik kopplat till stråkhållning och tonbildning. Det tas även upp om metoddiskussion, arbetets betydelse samt fortsatt forskning.
The purpose of the study is to investigate violin teachers’ view of and use of bowing technique in their teaching. The study´s research questions concern how do violin teachers represent their view of bow technique? And how do violin teachers design their teaching in bow technique? The study is qualitative, and data has been collected through semi structured interviews with four different violin teachers at music and cultural schools. The theoretical starting point of the study is social semiotic perspective. The interviews were recorded by audio and video and were then transcribe and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the study's results, the violin teachers' view of bow technique is described and how they design their teaching in bow technique. The themes presented are string techniques such as tone formation, bow technique such as posture, bow technique such as instrument technology, material resources in teachingandbodily and sounding resources in teaching. The result shows many differences but also similarities in the interviewed violin teachers' statements, but all highlight the significance of the bow technique in teaching and its function. In the final chapter of the study, the result is discussed in relation to previous literature and research, and to the social semiotic perspective of the study. The themes presented are teaching from a social semiotic perspectiveand bow technique linked to posture and tone formation. The method discussion, the importance of work and continued research is also mentioned.