Academic literature on the topic 'Fitness- och styrketräning'

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet är att få fram information samt åsikter om föräldrars kunskap, förståelse och attityd till begreppet styrketräning för barn och ungdomar i dagens samhälle. Vi utgick från ett teoretiskt perspektiv från Pierre Bourdieu som beskriver bakomliggande faktorer i form av habitus och fält till en individs synsätt. Våra frågeställningar var följande; 1. Känner föräldrar till de rekommendationer och riktlinjer kring styrketräning för barn och ungdomar som finns? 2. Är föräldrar positiva eller negativa till styrketräning för barn och ungdomar? 3. Uppmanar föräldrar sina barn till fysisk aktivitet som inkluderar eller separat tillämpar styrketräning? Metod: Studien omfattar svarsenkäter från föräldrar till elever på två skolor i Stockholms län (n = 234). Deltagarna bestod av 175 kvinnor och 58 män, därav bortfall på en person. Deras barn var i åldrarna 12-16 år. Vi använde kvantitativ metod i form av online-enkät med flera olika frågekonstruktioner. Enkäten besvarades av föräldrarna där de utgick från både sin egen samt deras barns bakgrund, erfarenheter och åsikter om styrketräning för barn och ungdomar. Resultat: Resultaten visade att majoriteten av deltagarna (84.5%), ej läst eller kände till rekommendationer och riktlinjer från RF. En liten del kände däremot till RF:s material (15,5%). Av föräldrarna angav 80 (41%) stycken en eller flera anledningar för att inte styrketräna, medan 43 stycken (23%) inte såg någon anledning eller enbart såg positiva effekter av styrketräning. Resten av deltagarna (36%) svarade “övrigt” på frågan. Uppmuntran från föräldrar visade på mer positiva siffror utifrån en skattningsskala på 1-5. Av deltagarna skattade sig 181 personer att de uppmuntrar (77,4%), 31 deltagare svarade osäkert (13,2%) och 22 deltagare skattade att de inte uppmuntrar sina barn till styrketräning (9,4%). Slutsats: Föräldrar till högstadieelever i denna studie har en mestadels positiv samt varierad syn på styrketräning. Deltagarna framhåller de positiva effekterna med styrketräning, men en viss osäkerhet tillsammans med gamla föreställningar kvarstår fortfarande.

Introduktion: Hastighetsbaserad styrketräning är en metod där rörelsehastighet används för att styra träning, samt monitorera träningsintensitet och volym. Metoden har vuxit fram som ett komplement till traditionellt procentbaserad styrketräning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekterna mellan olika metoder av hastighetsbaserad styrketräning och dess förhållande till traditionell procentbaserad styrketräning. Metod: En strukturerad litteratursökning genomfördes i de vetenskapliga databaserna PubMed och SPORTDiscus med de primära sökorden; velocity-based training, percentage based training och training effect. En ytterligare sökning genomfördes i referenslistorna bland de artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. Resultat: Litteraturstudien visade att hastighetsbaserad styrketräning medförde liknande styrkeökningar som traditionell procentbaserad styrketräning. Hastighetsbaserad styrketräning medförde större ökningar i hopphöjd jämfört med traditionell procentbaserad styrketräning. Ingen av interventionerna medförde träningseffekter på sprintförmåga. Konklusion: Hastighetsbaserad styrketräning verkar vara lika effektivt för att utveckla maximal styrka men effektivare för att utveckla hoppförmåga jämfört med traditionellt procentbaserad styrketräning. Hastighetsbaserad styrketräning med lägre procentuell hastighetsförlust verkar vara fördelaktigt för att utveckla hoppförmåga medan högre procentuell hastighetsförlust verkar vara fördelaktigt för att utveckla muskelhypertrofi.
Introduction: Velocity based training refers to a method where movement velocity is used to regulate strength training and monitor training intensity and volume. In addition, velocity based training could be considered as a complementary method to traditional percentage based training. Purpose: The aim of the literature review was to investigate the effects of different velocity based training methods and their relationship to traditional percentage based training. Method: A structured literature search was conducted in the scientific databases PubMed and SPORTDiscus with the following search terms; velocity-based training, percentage based training and training effect. A further search was conducted in the reference list among articles that met the inclusion criteria. Results: The literature review shows that velocity based training leads to similar gains in maximal strength as traditional percentage based training. However, velocity based training leads to greater gains in jump height compared to traditional percentage based training. Sprint ability showed no clear outcome following any of the interventions. Conclusion: Velocity based training seems to be just as efficient in developing maximal strength but more efficient in developing explosive strength such as jump height compared to traditional percentage based training. In addition, velocity based training with lower velocity loss thresholds may be more beneficial to improve jump height, whilst higher velocity loss threshold may be more beneficial to develop muscle hypertrophy.

Syftet med denna uppsats är att analysera och problematisera hur könsnormer uppstår och reproduceras inom fitness- och styrketräning (FOS). Vår studie tar sin utgångspunkt i sex stycken bilder som hämtats från hashtagen #IcanIwill, varav tre bilder föreställer män och tre föreställer kvinnor. #IcanIwill är en hashtag som återfinns på det sociala mediet Instagram och är kopplat till FOS. För att analysera och problematisera hur könsnormer bekräftas och reproduceras bland bilderna från #IcanIwill har vi genomfört tre olika metoder, bildanalys, fokusgrupp och observation. Vi ansåg att en kombination av de metoderna kunde bidra till olika perspektiv i vår analys. I vår analys kom vi fram till att det finns många skillnader mellan män och kvinnor vad gäller normer om FOS-utövarnas kroppar, vilket bland annat tog sig uttryck i förväntningar om hur män och kvinnor tillåts röra och uttrycka sig olika inom FOS menäven hur gymmiljö kan komma att påverka människor.

Sammanfattning Bakgrund Människan mår bra av fysisk aktivitet. Det finns mycket tidigare evidensbaserad forskning som stärker detta. Trots de positiva fördelarna som kommer med fysisk aktivitet är det allt färre människor som rör på sig tillräckligt mycket. Detta påverkar samhället negativt. En väldigt utsatt grupp för den negativa samhällstrenden är unga studenter. Studenter har ofta en konstant hög arbetsbörda med pågående studier, arbete och viktiga livsval. Det kan leda till att de ofta drabbas av stress och andra psykiska samt fysiska riskfaktorer. Unga inom utbildning är också samhällets framtid, där av borde mer forskning och promotivt arbete läggas där. Syfte är att undersöka unga studenters fysiska och psykiska välmående före och efter sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning. Metod För att svara på studiens frågeställningar genomfördes en intervention med kvantitativ metod. 12 sedan tidigare otränade studenter, både män och kvinnor, med en medelålder på 24 år rekryterades via mailutskick. Graden av nuvarande fysisk kapacitet och tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet fick de rekryterande själva skatta. Testledarna valde efter anmälan ut de personer som uppnådde kriterierna. Kriterierna för att delta var att studera på högskola eller universitet och att vara lågt till måttligt aktiv, inte hade någon inplanerad fysiska aktivitet i sin vardag och tidigare inte tränat på elitnivå. De utvalda deltagarna genomförde fysiska och psykologiska tester innan en sex veckors träningsperiod, bestående av högintensiv styrketräning. Högintensiv styrketräning innebar styrketräning i högintensivt utförande med många repetitioner. Till störst del funktionella helkroppsövningar där låga vikter eller kroppsvikt användes. Efter avslutad träningsperiod återkom samma tester. Data samlades sedan in och sammanställdes med deskriptiv statistik. Sammanställda data analyserades genom t-test och Chi2-test i Microsoft Excel. Resultat Både de fysiska och psykiska testerna visade goda resultat efter sex veckors intervention med ledarledd högintensiv styrketräning. Majoriteten av alla tester visade en signifikant ökning i fysisk kapacitet och psykiskt välmående hos deltagarna. Sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning gav lust till fortsatt fysisk aktivitet. Slutsats Sex veckor med ledarledd högintensiv träning ökar otränade studenters fysiska kapacitet och psykiska mående påfallande och med hög signifikans. Sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning gav lust till fortsatt fysisk aktivitet.
Summary Background A human’s well-being increases with physical activity. There exist many evidence-based research findings that strengthen this theory. However, despite the positive benefits of physical activity, few people are physically active today. This affects the members of the society in a negative way. An especially vulnerable group for this negative trend includes young students. Students often have a constant high workload with ongoing studies, work and important life choices to make. In many cases, this situation can lead to stress and other psychological and physical risk factors. Since young studying people are the future of our society, more research and promotional work should be placed here to put an end to this increasing problem. The aim is to examine the physical and mental well-being of young students before and after six weeks of leadership-led, high intensity strength training. Method To be able to respond to this study's questions, an intervention was conducted with a quantitative methodology. 12 previously untrained students, both men and women, with an average age of 24 years were recruited by email. Physical capacity and previous experience of physical activity were appreciated by themselves. The test leaders selected the persons who met the criteria after the announcement. The criteria for attending were to study at college or university and to be low to moderately active, not have any planned physical activity in their daily lives and not train in the elite level. The selected participants performed physical and psychological tests before a six-week training period, consisting of high intensity strength training. High intensity strength training involved weight training in high intensity performance with many repetitions. For the most part functional full body exercises where low weights or body weight were used. After the training period had ended, the same tests were conducted. The data from the tests was then collected and compiled with descriptive statistics. Results After six weeks of intervention with leadership-led high intensity strength training, both the physical and the psychological tests showed good results. Almost all tests showed an increase in physical capacity and psychological well-being in the participants, and the increase in relation to a majority of the tests were significant. For a full report see appendix 3. Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise gave lust for continued psychical activity. Conclusion Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise significantly increases the physical capacity and the psychological well-being of untrained students. Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise gave lust for continued psychical activity.

Sammanfattning. En effekt av åldrandet är förluster av muskelstyrka och framförallt explosiv styrka som påverkar individens självständighet i vardagen och detta faktum har ett starkt samband med fallolyckor och frakturer hos äldre. Bland olyckor bidrar fall till flest dödsfall, inläggningar och antal besök på akutmottagningar. Året 2012 uppgick samhällskostnaderna för fallolyckor i landet till hela 24,6 miljarder kronor. Syfte. Denna studie utvärderar inverkan av svänghjulsträning under åtta veckor två gånger per vecka på power (effekt), styrka och balans hos seniorer, i jämförelse med en grupp som tränade kombinationsträning innehållande både aerob fysisk aktivitet och styrketräning med fria vikter eller den egna kroppen som belastning. Metod. Deltagarna blev slumpvis tillsatta i grupper som utförde träning antingen med svänghjul (interventionsgrupp) eller i en jämförande grupp (kontrollgrupp) som utförde kombinationsträning, med åtta seniorer per grupp. Interventionsgruppen fick uppmaning att inte träna någon annan benträning utöver svänghjulsträningen i studien. Olika svänghjulstester utfördes vid två förtester (F1 och F2) samt efter tre veckors (M3) och åtta veckors träning (EF). Vanliga fälttester för styrka och balans utfördes vid F1, F2 och EF. Reslutat. För svänghjulsgruppen sågs vanligtvis signifikanta förbättringar för styrka och explosiv styrka på de olika svänghjulstesterna vid M3 samt vid EF gentemot båda förtesterna (F1 och F2). Däremot för kontrollgruppen noterades inga signifikanta skillnader på de olika svänghjulstesterna vid M3 samt vid EF gentemot båda förtesterna (F1 och F2). I fälttesterna sågs inga signifikanta skillnader för någon av mätparametrarna mellan de totalt endast tre testtillfällena, F1-F2-EF, hos båda studerade grupper. Mellan grupperna sågs inga signifikanta skillnader för någon av mätparametrarna bland alla fälttester. Inga signifikanta skillnader sågs generellt vid båda förtesterna (F1 och F2) för alla svänghjuls-parametrar då man jämförde interventions- mot kontrollgruppen, ej heller mellan F1 och F2 för någon grupp. Vid mellantestet (M3) sågs signifikanta skillnader eller starka tendenser vid jämförelse mellan de två grupperna vid följande parametrar: Ecc Max Power i knäböj/squats, Ecc Max Power och Force i lateral squat för höger ben, med högre värden för interventionsgruppen. Vid eftertest (EF) sågs signifikanta skillnader eller starka tendenser mellan de två grupperna vid följande parametrar Con Max Power, Ecc Max Power och Range of Motion i knäböj/squats, Con Max Power och Ecc Max Power i lateral squat höger ben, med högre värden för interventionsgruppen. Konklusion.I studien framkom att svänghjulsträning för seniorer kan vara av värde för att öka styrka och explosiv styrka speciellt i benen som bl.a. har positiva samband med förbättrad allmän daglig funktionsförmåga samt minskad förekomst av flera folksjukdomar.
Summary. An effect of aging is the loss of muscle strength and especially explosive strength which affects the individual's independence in everyday life and this fact is strongly associated with fall and fractures in the elderly. Among accidents, fall are the most prominent type contributing to the highest number of deaths, hospitalizations and visits to emergency services. In 2012, the community costs for fall accidents were total SEK 24.6 billion. Aim. This study evaluates the impact of flywheel training for eight weeks twice a week on power (power), strength and balance in seniors, as compared to a group that trained combination training containing both aerobic physical activity and weight training with the weight or body weight. Method. Participants were randomly placed into two groups that performed exercise either with flywheel (intervention group) or in a comparative group (control group) with combination training, eight elderly in each group. The intervention group was told not to practice any other leg workout in addition to the training in the study. Different flywheel tests were performed with two pre-tests (F1 and F2) and after three weeks (M3) and eight weeks of training (EC). The regular field tests for strength and balance were performed at F1, F2 and EF. Results. For the flywheel group, significant improvements were often observed on various flywheel tests at the three weeks middle test (M3) and the post-test EF against both pre-tests (F1 and F2). On the other hand, for the control group, no significant differences were observed between the M3 or EF post-test against both tests (F1 and F2). In field tests, no significant differences were observed for any of the measurement parameters between the three test cases, F1-F2-EF, in both studied groups. Between the groups, no significant differences were observed for any of the measurement parameters among all field tests. No significant differences were seen in both tests (F1 and F2) for all flywheel parameters when comparing the intervention group with the control group, neither for between F1 and F2 for any group. In the middle test (M3), significant differences or strong tendencies were seen when comparing the two groups with the following parameters: Ecc Max Power in Squat / Squats, Ecc Max Power and Force in Right Leg Lateral Squat, with higher values for the intervention group. In post-testing (EF), significant differences or strong tendencies between the two groups were observed in the following parameters, Con Max Power, Ecc Max Power and Range of Motion in Squats / Squats, Con Max Power and Ecc Max Power in lateral squat right leg, with higher values for the intervention group. Conclusion. The study found that flywheel training for seniors may be of value to increase strength and explosive strength especially in the legs, which have positive connections with improved general daily functioning as well as reduced incidence of several common diseases.

Med denna kvalitativa forskningsstudie vill vi bidra med kunskap om mellanstadieelevers syn på sin egen och andras styrketräning, samt vad som uppstår elever emellan när styrketräning genomförs.Vi vill också bidra med kunskap om vilka genusaspekter som gör sig gällande vid styrketräning bland mellanstadieelever. Det här görs med frågeställningar om elevers erfarenhet om styrketräning, det sociala samspelet när barn styrketränar tillsammans, barns inställning till styrkträning på gym och med genusaspekter som grund. I bakgrunden till studien presenteras hur synen på styrketräning bland barn har förändrats över tid, samt vad styrkträning är. I den tidigare forskningen presenteras gymkultur, gymtyper och styrketräning med genusaspekter i fokus. För att bidra med kunskap om syftet för studien valde vi att se på resultatet utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Genom två observationer och en intervju i fokusgrupp samlades data in genom att använda en etnografisk ansats, vilket resulterade i tre underrubriker stämning, styrka och status. Materialet analyserades och visade att styrketräning är och kommer att spela en central roll i barns idrottande och fysiska aktiviteter. Det konstaterades att killar tar större plats i styrketräningssammanhang både bland barn och vuxna och sociala medier och förebilder påverkar hur barn ser på styrketräning

Det övergripande syftet med denna uppsats är att vidga kunskapen om ett relativt utforskade ämne, nämligen genus inom fältet styrketräning. Detta undersöks genom analysera bilder på vältränade människor med rådande teorier inom ämnet för att på så vis bidra till ny kunskap. Mer specifikt så är syftet med denna studie att undersöka hur föreställningen om manligt respektive kvinnligt reproduceras i form av bilder på två webbsidor som behandlar styrketräning. De olika typer av bilder som återfinns på hemsidorna präglas av tydliga genusskillnader som på ett extremt sätt framhäver männens makt över kvinnorna genom att porträttera dem på både tydliga och mer subtila sätt vilket har lyfts fram i analysen. Genom att belysa dessa aspekter så har ett relativt outforskat område nu fått en mer nyanserad och genomskinlig bild genom att rikta ljus på hur genus skapas genom bilder i fältet för styrketräning. Frågor som uppsatsen ställer sig är: Hur framställs genus i bild på kvinnor respektive män som i varierande grad utövar styrketräning och kroppsbyggning på utvalda webbsidor? Vilka olika typer av bilder av kroppen återfinns på webbsidorna? Hur framställs de och vilka skillnader finns mellan könen vad gäller dessa bilder? Analysen av bilder på två olika nätsidor som riktar sig till kvinnor och män som styrketränar visar att det verkar finnas ett större behov av att skilja män och kvinnor åt i just styrketräningssammanhang, detta eftersom kvinnan här närmar sig vad som anses vara männens sfär.

Syftet med denna studie var att undersöka effekten av 6 veckors styrketräning med så kallad Nordic Hamstring Exercise (NHE) i jämförelse med Razor Hamstring Curl (RHC) med avseende på hamstringsmuskulaturens styrka och rörlighet hos unga fotbollsspelare.   43 fotbollsspelande ungdomar från två olika lag rekryterades till studien varav 40 slutförde den. Deltagarna var av manligt kön och hade en medelålder på 17.2 ± 0.6. De randomiserades till två olika interventionsgrupper, NHE och RHC, där de fick utföra tilldelad övning under träningstid under sex veckor. Mätning av hamstrings rörlighet och isometrisk utvärdering av hamstrings muskelstyrka i 90°-, 45°- och 0°- knävinkel utfördes innan och efter intervention. Parade t-test och Wilcoxon signed rank test användes för att testa förändringen inom grupp och ANCOVA användes för att se skillnaderna mellan grupperna.    NHE-gruppen hade en signifikant ökning av muskelstyrkan i samtliga testvinklar. RHC gruppen hade signifikant ökning i endast två av tre testvinklar. Mätningen i 0° visade ingen signifikant ökning av muskelstyrkan. Rörligheten hade en signifikant ökning i båda interventionsgrupperna. När interventionsgrupperna testades mot varandra så hade NHE gruppen en signifikant högre ökning av muskelstyrkan i 0° mätningen jämfört med RHC gruppen. Ingen signifikant skillnad uppmärksammades i de andra testvinklarna eller i ökningen av rörligheten.   Både NHE- och RHC-träning under 6 veckor resulterade i signifikant ökning av muskelstyrka och rörlighet i hamstringsmuskulaturen hos unga fotbollsspelare. NHE resulterade dock i en signifikant större ökning av muskelstyrkan i ett större rörelseomfång än RHC-övningen. Baserat på resultaten i denna studie är NHE den föredragna metoden att inkludera i framtida träningsprogram.

De senaste 25 åren har synen på styrketräning för barn förändrats. På 80-talet ansågs styrketräning hos växande individer ha negativa effekter och inte vara lämpligt för barn då tillväxtzoner, muskler och skelett kan ta skada. Det ansågs även att styrketräning kan ge negativa effekter på hjärt- och kärlsystemets funktion samt påverka mognaden, tillväxten, rörligheten och den motoriska funktionen hos växande individer (Peterson & Eriksson, 1986). Ungefär 25 år senare ses styrketräning, som utförs på ett korrekt sätt, som en trygg och säker träningsform som inte medför några negativa effekter på barnets utveckling och hälsa. Det bör därför betraktas som en naturlig del i en allsidig och balanserad träning för barn (Tonkonogi, 2009). Frågan återstår om inställningen och kunskapen om styrketräning för barn har nått fram till föräldrar eller om de lever kvar i att styrketräning är skadligt för växande individer. Syfte Syftet med undersökningen är att undersöka föräldrars inställning och upplevda kunskap om styrketräning för barn i åldrarna 7-9 år. Övergripande metod Studien som har gjorts är en tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Urvalet var föräldrar till barn i åldrarna 7–9 år vilka nåddes via lågstadieskolor i mellansverige samt att en spridning av enkäten gjordes på sociala medier. Datainsamlingen skedde med hjälp av online-enkäter vilka skapades och samlades in i programmet Survey & Report och kunde därefter direkt överföras till analysprogrammet IBM SPSS Statistics Data Editor. Huvudresultat och slutsats Föräldrar har en relativt positiv inställning till styrketräning för barn men endast ett fåtal upplever att de har en god kunskap kring ämnet. Däremot visar resultatet att en god upplevd kunskap går hand i hand med en positiv inställning samt omvänt; vid en upplevd bristfällig kunskap uppvisas även en negativ inställning. Vidare anses även kunskapen i samhället vara bristfällig.
In the last 25 years, the view of strength training for children has changed. In the 80's, strength training in growing individuals was considered to have negative effects and not be suitable for children as growth zones, skeletal muscles and bones can be damaged. It was also considered that strength training can have negative effects and influence on the function of the cardiovascular system, maturity, growth, mobility and motor function (Peterson & Eriksson, 1986). Approximately 25 years later, strength training, when performed correctly, is seen as a safe and secure form of training that does not have any negative effects on the child's development and health. It should therefore be considered a natural part of a versatile and balanced exercise for children (Tonkonogi, 2009). The question remains whether this knowledge and attitude has reached parents or if they live in outdated knowledge that strength training is harmful to the growth of individuals. Aim The purpose of the survey is to find out parents' attitudes towards and perceived knowledge about strength training for children aged 7-9 years. Overall parts about method The study that has been done is a cross-sectional study with a quantitative approach. The sample was parents of children aged 7-9 years who were reached via primary schools in central Sweden and via dissemination on social media. The data collection was done with the help of online surveys which were created and collected in the program Survey & Report and could then be directly transferred to the analysis program IBM SPSS Statistics Data Editor. Main results and conclusion Parents have a relatively positive attitude towards strength training for children, but only a few feels that they have a good knowledge of the subject. The results also show that a good perceived knowledge goes hand in hand with a positive attitude and vice versa; in the event of a perceived lack of knowledge, a negative attitude is also shown. Furthermore, knowledge in society is considered to be deficient.