To see the other types of publications on this topic, follow the link: Flerspråkighet i förskolan.
Dissertations / Theses on the topic 'Flerspråkighet i förskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Flerspråkighet i förskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Mustafa, Helan, and Susanne Holmgren. "Flerspråkighet : flerspråkighet i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310212.
Full textAbstract:
Sammanfattning Flerspråkighet är mycket mer synligt i dagens svenska samhälle, i och med inflödet av människor från många olika länder i världen. Idag integreras nyanlända människor i Sverige och språken har fått större plats i vårt samhälle. Flerspråkighet blir därför vanligare och många barn är i behov av stöd både med sitt förstaspråk men också andraspråk. Syftet med vår uppsats är att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter kring det framtida arbetet med flerspråkighet i förskolan. Vi ville också ta reda på förskollärarstudenternas definition av flerspråkighet. Den metod vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med sex förskollärarstudenter vid Uppsala Universitet. Samtliga deltagare av undersökningen gick i olika terminer på förskollärarprogrammet. Under tidigare forskning har vi redogjort för olika forskares avhandlingar om flerspråkighet. I diskussionen använde vi oss av tidigare forskning och teoretiska perspektiv för att belysa undersökningens resultat. Resultatet består av det svarsmaterial som samlades in i de kvalitativa intervjuerna. I resultatet kom vi fram till att de samtliga deltagarnas tankar och definition av flerspråkighet var att behärska flera språk än ett samt att ha annat modersmål än samhällets majoritetsspråk. I diskussionen presenteras också olika metoder på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. De olika metodexemplen anges av förskolärarstudenterna samt synliggörs av tidigare forskning och från teoretiska perspektiv.
2
Kasmarvik, Katarina Agneta. "Flerspråkighet i förskolan -Stimulering av barns flerspråkighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27925.
Full textAbstract:
Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling. Modersmålet har dessutom en stor inverkan på hur barn lär in ett andra språk. Undersökningen består av utdelade enkäter samt genomförda intervjuer med pedagoger i två förskolor för att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att stimulera barns flerspråkighet. Dessutom genomfördes observationer av den dagliga verksamheten för att se hur pedagogernas faktiska arbete med flerspråkighet ser ut. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna är positiva till flerspråkighet och att pedagogernas främsta arbetssätt är ett öppet och tillåtande förhållningssätt samt upprepning och samtal med barnen både på svenska och på deras modersmål i den mån det är möjligt. Litteratur på både svenska och barnens modersmål är vanligt förekommande i den dagliga verksamheten och samarbete med föräldrar förekommer kontinuerligt för att stärka barnens språk och identitet. Pedagogernas val av arbetssätt med flerspråkighet grundas i styrdokumenten, egna erfarenheter och utifrån forskning kring språkutveckling.
3
Ado, Shawnim. "Flerspråkighet på förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29457.
Full textAbstract:
AbstractSyftet med det här arbetet är att undersöka och få kunskap om hur pedagoger på förskolan arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och vilka resurser de har för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Får att ta reda på pedagogernas uppfattningar och få in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hänsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som påverkar språkutveckling hos flerspråkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön påverkar flerspråkiga barns modersmålutveckling. Bra modersmål är grunden till vidare språkutveckling såsom svenska, engelska eller andra språk som man lär sig senare i livet. Pedagogerna på förskolan använder sig av olika arbetsmaterial för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn som t.ex. sagoläsning, sånger, musik, teater och böcker. Resultatet visade vidare att pedagogerna har varierande uppfattningar kring språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn, men med en gemensam uppfattning att se flerspråkiga barn som en tillgång för språkutvecklingen i verksamheten.Nyckelord: flerspråkighet, miljö, familj, modersmål, kodväxling, språkutveckling, identitetsutveckling.
4
Norlöv, Joel. "Flerspråkighet i förskolan : Hur uppfattar pedagoger arbetet med flerspråkighet i förskolan?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21457.
Full textAbstract:
Denna C-uppsats är en kvalitativ studie som handlar om fyra pedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Studien bygger på fyra enskilda djupintervjuer med pedagoger från tre olika förskolor som syftar att belysa deras olika uppfattning kring hur deras förhållningssätt, attityder och arbetssätt ser ut gentemot flerspråkiga barn samt hur de har utformat förskolemiljön för att den ska stimulera de flerspråkiga barnens utveckling. Arbetet är baserat på två frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna att de stimulerar barnens flerspråkighet på förskolan? samt På vilka sätt kan pedagogernas uppfattningar av förhållningssätt och attityder med avseende på flerspråkighet relateras till deras uppfattningar av arbetssättet i förskolan? I studien har pedagogerna delgett flera olika uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barn i förskolan. Några ser det som ett spännande och utmanande område att möta barn med olika språkförutsättningar. Andra ser brister i sitt eget arbete med flerspråkighet som en följd av en otydlighet i läroplanen och meningsskiljaktigheter i arbetslaget bland annat. Studien har kategoriserats utifrån tre huvudaspekter; Förhållningssätt och attityder, Arbetssätt och Förskolemiljö. Aspekterna är delar av fenomenet Flerspråkighet i förskolans verksamhet och syftar att undersöka pedagogernas uppfattningar inom dessa områden av fenomenet.
5
Åkesson, David, and Anna Olsson. "Flerspråkighet i förskolan : Hur lärare främjar arbetet med flerspråkighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40151.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare. Lärare valdes medvetet utifrån verksamheter i geografiska områden med högre andel mångkulturella barngrupper. Resultatet visar att utmaningarna lärarna möter i det vardagliga arbetet var få men centrala för barns utveckling. Utmaningar som synliggörs i studien kännetecknas av begreppen trygghet, första mötet, samspel, kommunikation, delaktighet, modersmål, meningsfullt lärande, varierande utvecklingsnivåer och konflikhantering. Trygghet visar sig vara ett centralt begrepp både i arbetet med flerspråkighet och för barns identitetsutveckling, vilket samtliga lärare var samständiga vid. Resultatet visar flera olika uppfattningar lärare har kring språkets betydelse för barns möjlighet till samspel, kommunikation och delaktighet. Studien presenterar även metoder och arbetssätt som verksamheter använder för att främja sitt arbete med flerspråkighet.
6
Ryd, Evelina, and Sandra Svedenfors. "Flerspråkighet i förskolan : Pedagogers erfarenhet av arbete med flerspråkighet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14565.
Full textAbstract:
Detta examensarbete är en studie av vad pedagoger 1på två förskolor i olika kommuner i södra Sverige har för erfarenheter av sitt dagliga arbete med de flerspråkiga barnens språkutveckling, samt vilka metoder de använder sig utav i förskolans verksamhet. Det skrivs in allt fler barn med annat modersmål än svenska i förskolorna i Sverige idag. Pedagogerna i förskolan har till uppgift enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2016) att ge barn med ett annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Vi har valt att använda oss av den sociokulturella teorin till grund för vår studie eftersom människan lär sig språk i samspel med andra. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan. Metod I vår studie har vi valt att använda oss av intervjuer som redskap i en kvalitativ metod. Tio pedagoger på två olika mångkulturella förskolor i södra Sverige intervjuades i grupp om tre till fyra pedagoger i varje grupp. Resultat Erfarenheter som framkom i studiens resultat är bland annat att pedagogerna använder sig av olika språkutvecklande material som TAKK, språkpåsar och digitala läromedel. Pedagogerna berättar vad för tankar de har kring hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling har förändrats genom åren. Studien visar att de båda mångkulturella förskolorna arbetar på likvärdiga sätt kring de flerspråkiga barnens språkutveckling, men har kommit olika långt i utvecklingen när det gäller metoder att använda sig av. Några av metoderna som båda förskolorna använder sig av är exempelvis att de arbetar med böcker som finns både på svenska och barnens modersmål, att benämna många gånger om och vara tydlig och tala korrekt svenska som pedagog på förskolan är en del av de arbetssätt som de använder sig utav. Förskolan Sångfåglarna är till exempel i startgroparna i utvecklingen av metoden TAKK i sin verksamhet medan Skogsgläntan kommit en bra bit på vägen i sitt användande av TAKK i syfte att stärka de flerspråkiga barnens språkutveckling.
7
Jonsson, Maria, and Valerina Kastrati. "Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om tio förskollärares arbetssätt gällande flerspråkighet i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73257.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger (förskollärare) tar tillvara på flerspråkigheten i förskolan. Hur inkluderar pedagoger flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska i förskolan samt hur stimulerar pedagoger flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som tio utbildade förskollärare deltog i. Det resultat vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att pedagogerna arbetar språkutvecklande och uppmärksammar flerspråkigheten som finns i barngrupperna. Pedagogerna anser att flerspråkigheten i förskolan är viktig att uppmärksamma då alla barn ska inkluderas i verksamheten. Pedagogerna anser att modersmålet är en del av barnens identitet, därav betonade de hur viktigt det är att barnen får med sig sitt modersmål redan från förskoleålder. Bristen på kunskap kring barnens olika språk har gjort det till en utmaning att stimulera barnens modersmål, därför betonar pedagogerna även hur viktigt det är att inkludera vårdnadshavarna i verksamheten för att stötta barnens språkutveckling.The aim of this study focuses on how preschool teachers take advantage of multilingualism in preschool. How do preschool teachers include multilingual children with mother tongue other than Swedish in preschool? How do preschool teachers stimulate the language development of multilingual children in preschool? In order to get answers to our questions we used qualitative interviews in which ten educated preschool teacher participated. The preschool teachers highlighted the importance of including multilingualism in order for all the children to feel included. The preschool teachers believe that the mother tongue is a part of the children’s identity. Therefore, the preschool teachers mention that the children should have their mother tongue from preschool age. The lack of knowledge about the children's different languages has made it a challenge to stimulate the children's mother tongue. Therefore, the preschool teachers also emphasize how important it is to include guardians in the preschool activity to support the children's language development.
8
Persson, Vaida. "Flerspråkighet och interkulturalism i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31481.
Full textAbstract:
Syftet i den här studien var att undersöka hur pedagoger uppfattar interkulturalism och flerspråkighet. Dessutom belysa om vilka faktorer anser pedagogerna är viktiga i arbetet med flerspråkiga barn. För att kunna ta reda på vad pedagogerna tycker om flerspråkighet och interkulturalism ställdes fyra öppna frågor. Med hjälp av kvalitativ analys har jag intervjuat åtta pedagoger. Data som samlades in visar att pedagoger anser att arbete med flerspråkighet är viktigt för att gynna barnens språk. Resultatet visar att pedagogerna lägger stor vikt till bemötandet och miljö på förskolorna. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer med egna erfarenheter och värde. Dessutom påverkar synen på barnet miljö, planering och arbettsätt hos pedagogerna. Vidare talar resultatet för att pedagogerna upplever brist på kunskaper om interkulturalism och att de även saknar kompetensutvekling för att kunna utveckla arbetssätt i flerspråkiga barngrupper.
9
Gustafsson, Therése. "Flerspråkighet och språkutveckling i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30882.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att ta del av pedagogers syn på barn och flerspråkighet och hur modersmålsansvariga ser på sitt uppdrag. Vårt samhälle består idag av människor från hela världen. Det innebär många likheter människor emellan, men även vissa skillnader i språk och kultur. Modersmålet är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk med gott resultat. Omgivningens inställning till språk påverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling. Lyfts vikten av modersmålsträning i förskolorna och till vilken grad erbjuds detta stöd? Vilken betydelse har miljön och pedagogernas inställning för språkutvecklingen? Jag använder mig av kvalitativa intervjuer av sex pedagoger på två förskolor med olika andel flerspråkiga barn. Resultatet av min studie visar att förskolor med högre andel barn med annat modersmål än svenska, i högre utsträckning tillgodoser modersmålsträning. Anmärkningsvärt är det faktum att antalet barn med annat modersmål ökar samtidigt som modersmålsstödet i förskolan minskar.
10
Westman, Sofia, and Giuliana Blomqvist. "Språkutveckling och flerspråkighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30268.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar med språkutveckling med hjälp av de språk som förekommer bland barnen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: 1. Hur kan man arbeta med barnens modersmål för att stödja barnen i deras språkutveckling? 2. Finns det några skillnader i hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med språkutveckling? 3. Anser pedagoger att deras arbete med flerspråkighet är tillräckligt bra eller behöver det förändras? 4. Hur kan man utveckla arbetet med språkutveckling och flerspråkighet? För att besvara dessa frågor har vi fördjupat oss i tidigare forskning som gjorts inom området. Studien genomfördes på fem olika förskolor där vi intervjuade två pedagoger från varje förskola. Sedan har vi transkriberat våra intervjuer och därefter valde vi ut delar ur vårt insamlade material att analysera. Vi analyserade materialet med hjälp av de teorier och begrepp vi anser vara relevanta för vårt arbete. Två av de teorier vi har tagit upp är Sterner och Lundbergs tankar om att barns språkutveckling sker i social och kommunikativa sammanhang samt Ann-Katrin Svensson (2009) som skriver att det förut ansågs att flerspråkighet inte var fördelaktigt för barns intellektuella utveckling. Respondenterna pekar på föräldrasamverkan som en av de viktigaste faktorerna för att kunna arbeta med barns språkutveckling och flerspråkighet. Andra avgörande faktorer för att kunna stödja barn i deras språkutveckling är vikten av att tydligt benämna bland annat objekt vid vardagsrutiner och andra aktiviter i förskolan. Pedagogerna vi intervjuade berättade även att de använder sånger, rim och ramsor samt böcker och sagor för att stärka både de svenska och de flerspråkiga barnens språk. Slutresultatet visar att det inte är någon större skillnad mellan hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar. Redskapen de använder sig av för att stödja barn i sin språkutveckling är desamma men sättet de använder sig av dem är olika. Grunden för hur förskolorna arbetar med språkutveckling och flerspråkighet är ungefär samma men respondenterna lade fokus på olika områden t.ex. den sociala och fysiska miljön och föräldrasamverkan.
11
Ek, Elham, and Annethe Kemi. "Flerspråkighet och integration i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63212.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur flerspråkiga barn respektive familjer integreras och inkluderas i förskolans verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning, där sju pedagoger från två norrländska kommuner har medverkat. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer samt observationer av verksamheternas miljö som metod. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på flerspråkiga barns delaktighet och integration. Enligt detta perspektiv är kommunikation och språk viktiga faktorer för integration. I tidigare forskning har det framkommit att språket är en viktig aspekt i interaktion med andra och att barnen måste kunna förmedla sina tankar till andra. I samband med bearbetningen och analysen har vi fått inspiration från det hermeneutiska synsättet vilket hjälpte oss att analysera materialets innehåll. Resultatet har visat att pedagogerna strävar efter att främja flerspråkiga barns integration och inkludering på olika sätt. Det som var gemensamt i alla medverkande förskolor är förskolornas miljö och materialets betydelse för barnens integration och delaktighet. Det framkom även i resultatet att samarbetet med föräldrarna sker på ett annorlunda sätt beroende på föräldrarnas förståelse för det svenska språket. Pedagogernas strävan är att vara så tydliga som möjligt för att undvika missförstånd hos föräldrarna.
12
Ericson, Anna, and Yann Nyman. "Flerspråkighet : En studie om förskolepedagogers föreställningar om flerspråkighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38035.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssätt och förhållningssätt beroende på var förskolan ligger i landet. Vi ville även ta reda på vilka förutsättningar flerspråkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina språk utifrån pedagogernas syn på flerspråkighet. För att komma fram till resultat använde vi oss av kvalitativ intervjumetod där informanterna gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter kring flerspråkiga barn i förskolan. Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhållningsätt har stor betydelse när de arbetar med flerspråkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barn i sina verksamheter. Exempel på metoder som pedagogerna använder för att främja barns språkutveckling är att ha högläsning för barnen via projektor; på så vis kan alla följa med under läsningen via både bild och text, vilket underlättar för, bland andra, flerspråkiga barn. Pedagogerna i vår undersökning menar att detta kan stärka barnens läsförståelse. Ett annat exempel är att pedagogen visar bilder under samlingen på till exempel en bil, en cykel eller färgen röd och berättar för barnen vad bilden föreställer på olika språk. Det som pedagogerna på de förskolor vi undersökte hade gemensamt var att de lyfte hur viktigt det är med fortbildning inom ämnet. En annan slutsats vi drog efter våra intervjuer är att pedagogerna i samråd med förskole chefen bär ansvaret för att lärande och utveckling sker i verksamheten utifrån de kriterier som ledningen har format.
13
Appelgren, Mikaela. "Flerspråkighet i förskolan : Främjas barns olika modersmål i förskolan?" Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66399.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to get an insight into how to work with multilingualism in the activities at preschool. I want to see how the preschool teachers promote children's different native languages and if language is something they discuss in the activities. I have chosen to explore if there is a difference in the work with the toddlers and the older children where the majority of the children are foreign compared to pre sections were the majority of the children are swedish. I have interviewed preschool teachers at their workplaces and some over the phone. My study shows that they work more with multilingual languages at the pre section where the majority were foreign. On the other pre sections were the majority of the children are swedish they focus on the swedish language and engage the parents to teach their children their mother tongue
14
Beyersdorff, Linnea, and Ilda Halilovic. "Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares förutsättningar för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81675.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv synliggöra vilka förutsättningar förskollärare har för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. I vilka situationer barns flerspråkighet kan innebär en möjlighet respektive begränsning för den pedagogiska verksamheten, hur förskollärare arbetar för att stimulera barns flerspråkighet och vilka kunskaper och färdigheter lärare verksamma i en flerspråkig barngrupp behöver vara i besittning av. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra olika förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna såg möjligheter i form av att barnen i tidig ålder möter olika språk och kulturer. Begränsningar som nämndes var bland annat kommunikationen med barn och vårdnadshavare som inte utvecklat det svenska språket än samt brist på tid för att stimulera och stödja barnen i sina olika språk. Förskollärarna använder olika material och resurser i arbetet med flerspråkiga barn för att ge dem bästa möjligheter till att utveckla alla sina språk. Dessutom nämner flera förskollärare att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt och att det speglas i arbete med flerspråkiga barn samt att det är viktigt med rätt kompetens och kunskap för att kunna stimulera barns flerspråkighet på bästa sätt. Det är viktig att vara positiv till barnens språk och att uppmuntra och ge dem möjligheter till att använda språken även i förskolan. Språket är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera med andra. Språket utvecklas främst i sociala sammanhang som även bidrar till ett gemensamt lärande. Barnens språkutveckling är därför viktigt för att kunna delta i sociala sammanhang som skapar lärande.
15
Röök, Sanna, and Lena Sandberg. "Flerspråkighet i förskolan : - möjlighet eller begränsning?" Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6047.
Full textAbstract:
Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet. Den ena förskolan har ett väl utvecklat arbetssätt, medan den andra inte arbetar med detta alls.
16
Eriksson, Amanda, and Porat Sanna Von. "Flerspråkighet i förskolan : ur förskollärarnas perspekitiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48593.
Full textAbstract:
English title:Multilingualism in preschool – from the pre-school teachers perspective. Studiens syfte är att belysa förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och som undersökningsinstrument har intervjuer använts för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt ge ett resultat. De deltagande i intervjuerna är samtliga utbildade förskollärare och arbetar på flerspråkiga förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt på att arbeta med flerspråkighet i förskolan men understryker även att arbetet är komplext. Förskollärarna använder en mängd olika arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten i verksamheterna. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de arbetar mycket med att kommunicera med barnen och i samtalen fokuserar förskollärarna medvetet på att benämna och betona ord och begrepp. Ytterligare arbetssätt som samtliga förskollärare betonar är betydelsen av att kommunicera med hjälp av olika tillvägagångssätt såsom bilder, tecken och kroppsspråk. Flertalet av förskollärarna beskriver att samarbete mellan förskola och hem är av stor betydelse för de flerspråkiga barnens möjlighet till modersmålsutveckling och för att stärka barnens flerkulturella identitet. Flertalet av förskollärarna uttryckte en önskan om stöd från modersmålslärare till alla flerspråkiga barn i förskolan oavsett ålder.
17
Wiklund, Ekaterina. "Hur pedagoger hanterar flerspråkighet i förskolan." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155729.
Full textAbstract:
Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan sträva efter att arbeta språkutvecklande och stimulerandepå både svenska och andra modersmål som förekommer i barngruppen. Samtidigt ger inte Lpfö 98 någrakonkreta förslag för hur pedagogerna ska arbeta med detta mål. Syftet för denna studie var att undersöka hurpedagoger i mångkulturella förskolor hanterar flerspråkighet och vilka attityder de har till den. För attgenomföra denna studie intervjuades fem pedagoger i mångkulturella förskolor och observationer gjordes inaturliga situationer i en av förskolorna. Studiens resultat visade att alla respondenter tänker positivt kringflerspråkighet och medvetet arbetar med den. De tänker på sin språkanvändning och använder både vardagligasituationer och planerade aktiviteter för att utveckla barnens språk. Pedagogerna berättade att högläsning,sångsamlingar och måltider är de mest språkstimulerande aktiviteterna för de flerspråkiga barnen.Observationerna visade att flerspråkig personal spelar en stor roll för att barn ska känna det naturligt att tala sittmodersmål i förskolans miljö. Tyvärr är det svårt att få fram flerspråkig personal för alla barns modersmål i allaförskolor. Detta leder till svårigheter i arbetet med flerspråkiga barn och kan leda till att inte alla barn får sammaförutsättningar inför kommande skolgång, beroende på det språk de talar.
18
Olsson, Josefine, and Anamarija Mutavdzic. "En studie om flerspråkighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31213.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskolans planerade aktiviteter. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur pedagoger förhåller sig till flerspråkighet och hur de tänker angående sitt arbete kring barns modersmålsutveckling och generell språkutveckling. Fokus ligger även på kultur och identitet i förhållande till språkutveckling. Den metod som använts för att uppnå syftet var kvalitativ i form av intervju med fyra pedagoger samt observation med fokus på planerade aktiviteter på undersökningsförskolan under fem dagar. Det insamlade materialet analyserades utifrån sociokulturellteori och ur ett interkulturellt perspektiv. I resultatet som presenteras i studien framkommer det att pedagogerna ansåg att modersmålsutvecklingen sker i vardagliga icke planerade situationer eftersom fokus i de planerade aktiviteterna ligger på den svenska språkutvecklingen. Vidare framkommer det att pedagogerna ansåg att barnens olika kulturer var enklare att influera i verksamheten än barnens modersmål då pedagogerna inte behärskade alla de olika språken i barngruppen. I resultatet framkommer även pedagogernas tankar kring deras arbetssätt för att inkludera alla barn i de planerade aktiviteterna, oavsett barnens språkliga bakgrund.This study is about how preschool-teachers work with multilingualism in the preschool´s planned activities. The purpose of this study was to gain an understanding of how teachers relate to multilingualism and what they think about their work with the children´s native language development and general language development. The focus came to be on culture and identity in relation to language development. The method used to achieve the aim was qualitative in the form of interviews with four teachers and observation survey preschool for five days. The collected material was analyzed on the basis of socio-cultural theory and from an intercultural perspective. The results presented in this study appears that the teachers felt that the native language development occurs in everyday situations because the focus of the planned activities is on the Swedish language development. Furthermore, it appears that the teachers felt that the children´s different cultures was easier to influence in the preschool than the children's native language, for the reason that the teachers do not master all the different languages in the children's group. The result also presents the preschool-teachers thoughts about their approach to include all children in the planned activities, whatever their linguistic background.
19
Andersson, Elisabeth, and Lovisa Karlsson. "Flerspråkighet och identitet : en intervjustudie om förskollärares arbete med flerspråkighet i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23370.
Full textAbstract:
Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet. Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.
20
Bentahar, Sofia, and Maria Paschalidou. "Flerspråkighet som norm : En studie om pedagogers synsätt på flerspråkighet i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30386.
Full textAbstract:
The aim of our study is to examine preschool teachers' attitudes to multilingualism in preschool, especially in relation to the preschool's internal environment. Our study is based on the socio-cultural perspective and consists of six interviews with pedagogues and observations at two preschools in different parts of Stockholm. We are certain of that our study is important for pedagogues, since a high proportion of children in Swedish preschools are multilingual. A high level of awareness and recurrent work to promote children’s multilingualism has tremendous importance for children's language development. The result of our study demonstrates that multilingualism is the norm in the preschools. Based on the interviews, we have seen that pedagogues are aware of the fact that both the children's home language and the Swedish language are equally important for children's language development. For children to develop good language skills in the Swedish language, it is important that the mother language is promoted and is a point of departure in preschool activities. Pedagogues, who constantly communicate with children, contribute to children's language development. Children must be offered ample opportunity for language use and interaction in different contexts. The study demonstrates that pedagogues consciously work with multilingualism, aiming for creating a language stimulating internal environment that encourages kids to play, learn and develop their language skills. Similar to a majority of pedagogues, we are certain that play has an important role for children's language development; because play is something pleasurable that often comes naturally and it is very important for children.
21
Eriksson, Emelie. "Barns flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers beskrivningar om deras arbete med barns flerspråkighet i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24361.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie undersöker pedagogers beskrivningar av deras arbete med flerspråkighet i förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever med den språkliga mångfalden. Förskolans pedagoger har i uppdrag att stimulera barns modersmål och svenska språket. Tidigare forskning visar att pedagoger har olika uppfattningar av att tillvarata barns flerspråkighet och använda dessa i förskolan. I denna studie har det svenska språket visat sig vara det språk som pedagogerna vill att barnen främst ska tillägna sig, även om det finns flera språk representerade bland barnen på förskolan. De intervjuade pedagogerna i denna studie förklarar att de medvetet arbetar med svenska språket på förskolan, för att skapa ett gemensamt språk för alla. På olika sätt visar de intervjuade pedagogerna också ett intresse för barns olika modersmål. Däremot beskriver pedagoger att det är utmanande att stimulera barnens modersmål, på grund av olika skäl. Bland annat ses bristen på pedagogernas språkkunskaper och modersmålspedagoger problematisk.
22
Yazidi, Svedlund Miriam. "Två-Och flerspråkighet som "språkpolicy" i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14533.
Full textAbstract:
The purpose of the essay was to investigate the way four different educators, at a pre-school with a bilingual profile, work towards strengthening the children’s bilingualism as well as their identity. The research questions concern which guidelines are being used, the educators perceptions concerning children’s bi- and multilingualism and in what way they believe that their pre-school distinguishes itself from others. Qualitative individual interviews and observations were conducted and the empirical data was analyzed using a theoretical framework, constructed of theories concerning language development, ethnicity and identity. The result presented in the study shows that the pre-school not only follows the national curriculum but also their own guideline. The guideline states that there should be both Spanish- and Swedish speaking personnel and that they are “responsible” for the education in their own language. The educators had predominantly two views concerning bi- and multilingual learning, the first one was that translation and repeating enhances the children’s language capability, whilst some pointed on the importance of communication and being attentive to the children’s needs, to enable a good learning environment. The main part of the educators stated, somewhat surprisingly, that the main criteria that distinguishes them from other pre-schools were of a cultural nature. Their opinion was that the “Latin culture” of the pre-school leads to a more loving and lively working climate.
23
Leek, Melissa, and Therése Giebelstein. "Språkutvecklande arbetssätt i förskolan Inriktning mot flerspråkighet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28542.
Full text
24
Skaugvold, Nanna, and Sonya Tagik. "Flerspråkighet : att stödja barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12471.
Full textAbstract:
InledningFörskolan består idag utav en ökad språklig pluralitet vilket gör ämnet flerspråkighet relevant och viktigt att undersöka. Barn som får chans att utöva sina språk i förskolan har möjlighet att nå flerspråkighet. Förskollärare ska skapa en pedagogisk verksamhet där alla är välkomna oavsett språk och/eller kultur.SyfteSyftet är att ta reda på hur ett antal pedagoger på två olika förskolor arbetar med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling.MetodVi har utfört kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor i två olika kommuner.ResultatVår studie visar på att förskollärarna är medvetna om sin roll i barns språkutveckling och att de känner att de behöver mer kunskap kring hur arbetet med flerspråkiga barn kan ske. De upplever även tidsbristen som ett problem för att kunna stötta de flerspråkiga barnen i den grad som förskollärarna önskar. Förskollärana beskriver olika verktyg i sitt arbete med flerspråkiga barn som bland annat ipad och språkstödjare. Resultatet visar även på att tydlig kommunikation i form av kroppspråk är något som förskollärarna ser som hjälpsamt i sitt arbete med de flerspråkiga barnen. Det finns många likheter mellan förskollärarnas upplevelser på de två olika förskolorna, vilket kan tyda på att det är ett pedagogiskt område som behövs utvecklas inom förskolan.
25
Ataman, Kezban, and Edsmyr Josefine Sundemo. "Flerspråkighet i förskolan : förskollärares attityder till förstaspråksinlärning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13772.
Full textAbstract:
I vår studie är syftet att undersöka förskollärares upplevelser samt attityder till uppdraget att arbeta med barns förstaspråksinlärning i förskolans verksamhet. Sverige är ett mångkulturellt samhälle med olika kulturella influenser. Det finns många barn som är födda och uppväxta i Sverige men som talar ett annat förstaspråk än det svenska språket. Det finns även nyanlända familjer som enbart behärskar sitt förstaspråk och som behöver stöd i andraspråket, det svenska språket. Här är förskolan en verksamhet där förskollärarna har en viktig uppgift att stimulera, utveckla och arbeta med barns förstaspråksinlärning. Metod I studien används kvantitativ metod med enkäter som redskap, då vi ville få fram förskollärares upplevelser samt attityder till att arbeta med barns förstaspråksutveckling i förskolans verksamhet. Sammanlagt deltog 56 stycken förskollärare i undersökningen. Resultat I studiens resultat framkommer de 56 deltagandes svar kring deras upplevelser och attityder rörande barns förstaspråksinlärning. Förskollärarna uppvisar positiva attityder till barns förstaspråksinlärning och majoriteten visar sig intresserade och nyfikna när det gäller barns kultur och språk. De uppger sig även ha kännedom om vad som står i förskolans styrdokument kring barns förstaspråksinlärning. Däremot framkommer det att man inte upplever sig få stöd i form av tips och idéer från modersmålslärare, förskolechefer eller kollegor i stor utsträckning. Vidare visar resultatet även att vårdnadshavare till barn med annat förstaspråk än det svenska språket i vår studie inte delger förskollärarna information som berör barnens kultur och språk. I resultatet visar det sig att hälften av förskollärarna inte upplever sig besitta en bra kompetens rörande barns förstaspråksinlärning, samt att majoriteten inte fått någon kompetensutveckling kring detta område. I studiens didaktiska konsekvenser, tar vi upp förslag på hur förskollärare skulle kunna förhålla sig samt arbeta med barns språkutveckling inom förstaspråket. Det tas även upp ett förslag på en arbetsmodell som skulle kunnas använda för att stimulera barns språkliga medvetenhet.
26
Andersson, Alexzandra, and Christoffersson Nathalie Hult. "Flerspråkighet i förskolan : Pedagogers synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48621.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka pedagogernas att synsätt till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar att möta flerspråkighet i förskolan, i vilken utsträckning involveras vårdnadshavare och hur ser fördelningen ut mellan den planerade verksamheten och det spontana bemötandet av barnen i verksamheten? En kvalitativ metod har använts då sju pedagoger vid sju olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga pedagoger anser att flerspråkigheten i förskolan är positiv då det är en tillgång i dagens samhälle att kunna tala flera språk. Dock framgick det att pedagogerna har vissa svårigheter med att möta de flerspråkiga barnen i verksamheten. Förskollärarna saknar utbildning angående flerspråkiga barns språkutveckling och det är brist ute i verksamheterna på flerspråkig personal. Resultatet visar att pedagogerna har olika möjligheter att möta barnen i verksamheten. Pedagogerna har olika förutsättningar för att involvera vårdnadshavarna i det som sker i verksamheten. Det går att utläsa i resultatet att en betydande föruttsättning för att bemöta vårdnadshavare var med stöd från flerspråkig personal. På de förskolor där den föruttsättningen inte fanns talades de om fler svårigheter i tillexemepl kommunikationen med vårdnadshavare. I diskussionen framkommer vikten av flerspråkig personal ute i förskoleverksamheterna både för att stödja den vardagliga kommunikationen mellan både pedagoger och barn men även pedagoger och vårdnadshavare. Även vidare kompetensutveckling för förskollärare för att kunna möta de flerspråkiga barnen när det kommer till deras språkutveckling.
27
Erzurum, Ahmet, and Christine Bassous. "Flerspråkiga barn : En studie om förskollärarnas förhållningssätt till flerspråkighet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27615.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka förskolelärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet, analysera de utmaningar lärarna möter i arbetet och hur förskollärarna kan samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. Studiens forskningsfrågor var: I) Hur ser förhållningssätten ut hos förskollärare vad gäller språkutveckling hos flerspråkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelärarna i arbetet med språkinlärning och språkutveckling hos flerspråkiga barn? och III) Hur kan förskollärarna samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling? För att genomföra studien använde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lärare hade en mycket positiv inställning till flerspråkighet medans två lärare hade en lite mer negativ inställning. Det var framför allt tre svårigheter som blev tydliga i studien; I) föräldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrävande och III) svårigheter vid inskolning. Konkret visar studien att flerspråkiga barns möjligheter att utveckla sitt modersmål och det svenska språket samtidigt kan vara bunden till lärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet. Då förskollärarnas förhållningssätt avspeglar deras praktik påverkar även detta barnen. Studien visar också att de utmaningar som förskollärarna möter i vardagen är väldigt typiska men att dessa svårigheter också kan vara kopplade till förskollärarnas förhållningssätt och praktik.
28
Ibrahim, Nihar. "Flerspråkighet inom förskolan : En jämförande studie av tre förskollärares och två specialpedagogers samt en talpedagogs uppfattningar om flerspråkighet inom förskolan." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158427.
Full textAbstract:
Denna studies problemområde är förskolans arbete kring flerspråkiga barn. Syfte med arbetet är att synliggöra hur förskolans förskollärare, specialpedagoger samt talpedagog arbetar för att främja flerspråkigas språkutveckling inom förskolans verksamhet. Studien presenterar även tidigare forskning kring språkets betydelse för inlärning. Den teoretiska ramen är det sociokulturella perspektivet som är i fokus vid studiens insamling av datamaterial i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns en samstämmighet mellan förskollärare, specialpedagoger samt talpedagogen att ämnet flerspråkighet i dagens samhälle är av betydelse och behöver satsas på inom förskolans pedagogik. Flerspråkighetens definition är även den under vardagen väsentlig att konkretisera och arbetas kontinuerligt med allt eftersom fler barn befinner sig på förskolan alltmer tid. Vidare visar resultatet att tillgänglighet av den fysiska miljön samt pedagogernas förhållningssätt överlag är önskade för att undervisningen ska ge goda möjligheter till både socialt samspel med andra kamrater samt att det ger möjlighet till lugn och ro i undervisning för barn som är i behov av det. Granskningen visar även att det förekommer kompetensatsningar inom området som erbjuder pedagoger inom förskoleverksamhet fördjupande kunskaper kring flerspråkighet samt hur man arbetar konkret med flerspråkiga barn för att underlätta inlärningsprocessen. Samtliga informanter uppfattar att vad gäller barnen på småbarnsavdelningar är det svårt att påvisa någon språksvårighet. Men de var tydliga med att språksvårighet sällan beror på flerspråkighet. Vidare vid resultatgranskningen framkommer det att utifrån det sociokulturella perspektivet var det mycket samspel och kommunikation som skedde mellan pedagogerna och det unika barnet under undervisningstillfällena. Studiens sammanfattning är att pedagogerna var bekymrade över att de saknade kunskaper kring ämnet flerspråkighet inom förskolan samtidigt som de påpekade att språkligkompetens inom områden där flerspråkiga barn befinner sig bör stärkas i form av pedagoger som kan behärska det svenska språket väl.
29
Henningsson, Isac, and Irene Koilvisto. "Förskolan och modersmålsstödet : En studie om pedagogers erfarenheter av modersmålsstöd i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116873.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur modersmålsstödet bedrivs i den svenska förskolans verksamhet, och ställer frågorna hur modersmålspedagoger, respektive förskolepedagoger anser att modersmålsstödet bedrivs i förskolan och hur de upplever att modersmålsstödet fungerar. I studien används kvalitativa intervjuer med en teoretisk grund i symbolisk interaktionism som metodval för datainsamling, och de bägge yrkesgruppernas berättelser analyseras tematiskt och relateras till aktuell forskning och ämnesrelevant litteratur. I studiens resultat framkommer både enighet och variation i de två intervjuade yrkesgruppernas berättelser, och mycket fokus läggs på samarbetet mellan yrkesgrupperna och hur modersmålsstödet ska integreras i den vardagliga förskoleverksamheten, ett strävansmål som har figurerat inom förskoledebatten sedan 70-talet men beskrivs av både modersmålspedagoger och förskolepedagoger som en del i nya riktlinjer och arbetssätt. I studien framkommer uppfattningar om att modersmålsstödet på många sätt fungerar väl, men att bägge yrkesgrupper upplever att det finns brister, till exempel i hur modersmålsstödet främjar modersmålsutvecklingen. Samtidigt framkommer gemensamma uppfattningar hos de bägge yrkesgrupperna som menar att modersmålsstödet fyller syften utöver att stödja modersmålsutvecklingen, såsom kulturella, härkomstrelaterade, självförtroendehöjande och språkligt upplyftande aspekter.
30
Laham, Manal. "Hur enspråkiga pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-18758.
Full text
31
Dunér, Pia, and Lisa Schumacher. "Uppfylls målen vad det gäller flerspråkighet i förskolan?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31960.
Full textAbstract:
Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen.Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas. Detta så att flerspråkiga barn kan få stöd i sin identitetsutveckling samt sin språkutveckling, vilket i sin tur är till gagn på individnivå, gruppnivå samt ur ett samhällsperspektiv.The aim of our study was to obtain an overview of the work on multilingualism and diversity within preschool in a chosen municipality. In addition, to make an analysis of development needs in relation to the importance of the individual, group and organizational perspective.The work is based on qualitative interviews carried out with mother tongue teachers and preschool teachers within the municipality.Results show that working with multilingualism and diversity in the chosen municipality must be developed with clearer guidelines about the work and cooperation between mother tongue teachers and preschool teachers. Improved, flexible and more inclusive practices need to be designed to ensure that bilingual children can be supported in their development of identity and language, which in turn will benefit society at large.
32
Sorpola, Lisa, and Linnea Gustavsson. "Modersmålstöd i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32089.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar utvecklingen för barn med annat modersmål än svenska så att de ska få möjlighet att utveckla flerspråkighet. Studien utgår från den sociokulturella teorin på barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollärare har intervjuats i två kommuner. Resultatet visar att det är en brist på modersmålslärare vilket gör att alla barn inte har tillgång till modersmålstöd i form av en lärare. De modersmålslärare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom området. Studien visar att barn lättare kan utveckla ett andraspråk om de får redskap för att behärska sin flerspråkighet. Förskollärare använder sig av varierande metoder och material för att främja barns språkutveckling och det är förskollärares förhållningsätt som avgör hur barn uppmärksammar och värdesätter kunskap och lärande. Svenska är det språk som dominerar och studiens resultat pekar dels på att varje barn borde ha rätt till modersmålstöd för att få ett mer integrerat språklärande i förskolans vardag. Dels på att förskollärare får finna olika vägar för kommunikation som kan främja barns flerspråkighet. Förskollärare i studien lägger vikt vid att barn inte ska tränas i språk i förskolan utan i stället använda leken för att skapa naturliga situationer för lärande. Förskollärares förhållningsätt kan även påverka hur barn tar till sig kunskap tillsammans med andra.
33
Vera, Delgado Maria José. "Flerspråkighet i förskolan : Hur uppfattar förskollärare och modersmålslärare att de stimulerar barns språkutveckling i förskolan?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16742.
Full textAbstract:
I den här studien undersöks vilka arbetsmetoder förskollärare och modersmålslärare använder för att stödja barns språkutveckling samt hur de uppfattar undervisningsmetoderna som de använder. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ fallstudie med en fenomenografisk syn i analysen av materialet. Jag har valt att intervjua förskollärare och modersmålslärare för att se om det finns likheter och skillnader mellan dessa två yrkesgruppers användning av, och inställning till, undervisningsmetoder för språkinlärning. Urvalet av förskolan var att det var en mångkulturell förskola och den var mest passande i min valda undersökning då jag valde att ha med barn med annat modersmål. Respondenterna uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling är att språk förvärvas genom interaktion och samspel med omgivningen och för att utveckla språk måste barn få lov att höra, uppleva, prova och tillägna sig språk genom olika aktiviteter. Det är enligt respondenterna även viktigt att förtydliga så mycket som möjligt med hjälp av de olika hjälpmedel, så som sång, bilder, böcker. Resultatet om likheter och skillnader mellan de två yrkesgrupperna var att båda yrkesgrupperna tyckte att högläsning är viktigt för språkutvecklingen och en av skillnaderna var samlingen, modersmålslärarna kan ha mellan två till fyra barn i jämförelse med förskollärarna som har fler.
34
Anastasiadou, Galini, and Ahlbäck Emma Nordstedt. "Att integrera flerspråkighet i förskolan : Införandet av det engelska språket i svenska förskolor." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72114.
Full textAbstract:
Vår undersökning syftar till att se hur två förskolor arbetar med flerspråkighet och hur barn, pedagoger och föräldrar ställer sig till att införa ett nytt språk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vår undersökning genom att gå till två förskolor och introducera språket med hjälp av engelska sånger och rörelselekar. Under studiens gång har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns språkinlärning i åtanke. Vår studie genomfördes på två förskolor i Stockholmsområdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmål än svenska. Den andra förskolan är belägen i Stockholms innerstad och har få barn med annat modersmål än svenska. Detta urval gjordes för att få syn på eventuella skillnader och likheter eftersom barnen på förskolorna har olika språkliga bakgrunder. Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår datainsamling och sedan analyserat våra resultat med hjälp av våra frågeställningar. Vi fann att om en positiv inställning till språket finns i verksamheten och dess omgivning kan införandet av språket inte vara så krävande för pedagogerna. Genom att införa ett språk i verksamheten på ett roligt och lustfyllt sätt blir det glatt mottaget av både barn och pedagoger. Då vi i vår kommande profession kommer att möta flerspråkiga barn ville vi se hur man arbetade med flerspråkighet i de utvalda förskolorna.
35
Dusabumuremyi, Anitha. "Flerspråkighet i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383451.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan. Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk. Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex. samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.
36
Sjöblom, Malin, and Josefine Engwall. "Flerspråkighet i förskolan : Hur pedagoger bemöter de yngsta barnen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64337.
Full textAbstract:
I syfte att belysa de yngsta barnen med annat modersmål än svenska i förskolan har intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten utförts. Undersökningens fokus har lagts vid enskilda pedagogers åsikter och erfarenheter. Studien fokuserar på hur kommunikationen ser ut mellan barn och pedagog, hur deras modersmål bevaras och hur språkinlärningen sker. Barnens kultur och språk kommer i fokus då dessa är direkt sammankopplade till identiteten och dess utveckling. Samtliga respondenter betonar hur viktigt det är att vara tydlig, med både ord och kroppsspråk. När det handlar om att lära sig ett helt nytt språk måste tydligheten vara densamma som med ett litet barn som lär sig det verbala språket från allra första början. Resultaten visar även att pedagogerna är positivt inställda till att arbeta med flerspråkiga barn men att det många gånger saknas kunskap och resurser. Barnens modersmål fick sällan komma fram eller tränas i förskolans verksamhet. Detta trots att skollagen och styrdokumenten säger att förskolan ska medverka till att alla barn får möjlighet att utveckla sitt modersmål.
37
Dahl, Linda, and Firas Farah. "Nyanlända barn i förskolan : En kvalitativ studie av nyanlända barns språkliga inkludering i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32280.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att belysa hur förskolläraren förhåller sig till mottagandet och språklig inkludering med nyanlända barn och familjer i förskolan. Det gör vi genom en kvalitativ ansats med intervjuer av åtta förskollärare som alla har erfarenhet av mottagande av nyanlända barn i förskola. Studien visar att det finns olika förhållnings- och arbetssätt hos förskollärarna på förskolorna. Vår slutsats är att studien visar att det finns fyra huvudpunkter i den språkliga inkluderingen av de nyanlända barnet som är trygghet, närvarande förskollärare, inlärning av det svenska språket och konkret material. Det finns även olika erfarenheter av detta arbete som kan ge inverkan för inkluderingen.
38
Lantz, Dreshaj Ewa, and Susanne Söderberg. "Flerspråkighet-möjligheter och hinder i förskolan : En intervjustudie i hur förskollärare förhåller sig till barns flerspråkighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90141.
Full textAbstract:
Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan 1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.
39
Gracanlic, Tanja, and Malin Karlsson. "Flerspråkighet i förskolan : Med fokus på förskollärares och modersmålspedagogers samarbete och samspel i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39596.
Full textAbstract:
Detta arbete ska ge oss en insyn i hur samarbete och samspel mellan förskollärare och modersmålspedagoger sker i förskolan.The purpose of the study is to examine pedagogue’s awareness of environment, interactions and working methods in the work of multilingual children. The study can give us knowledge about the work that is in the process of multilingual children. The study may also give us an idea of how cooperation takes place between preschool teachers and the native language teachers in the work of multilingual children. The study has given us a deeper knowledge of the interaction between native language educators, children and preschool teachers. The importance of the preschool teacher´s skills and awareness for the children´s language development and the cooperation between preschool teachers, native language teachers and children are also important to this study. Therefore it is important to see how the interaction contributes to multilingual children´s development in preschool. In this study we have also received native language teachers and preschool teacher´s perspective why the native language is important for bilingual children. The research method we chose for our study was the qualitative method. The qualitative method indicated how researchers can obtain the raw data. Four preschool teachers and three native language educators were interviewed (Denscombe, 2009). The result revealed that the cooperation between pedagogues, pedagogues working methods and its conditions played a role in how the two parties were working along with multilingual children. The result also presented that preschool teachers and native language teachers both strive to have a good cooperation with each other. In our study, we assumed Vygotsky's sociocultural theory which involves educators should use communication and collaboration to help bilingual children develop their language.
40
Drigoris, Catrin, and Jenny Strömberg. "Förskollärares syn på flerspråksutvecklingen i förskolan. : - En kvalitativ studie om hur pedagoger i förskolan utvecklar barns flerspråkighet." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7788.
Full textAbstract:
Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.
41
strömgren, emma, and rebecka möller. "Flerspåkighetsstöd i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33251.
Full textAbstract:
Hösten 2013 infördes en ny reform för modersmålsstödet i Malmö stads förskolor. Reformen ska garantera att alla barn får möjlighet till språkutveckling och språkstöd. Sedan införandet har olika åtgärder gjorts för att garantera ett likvärdigt stöd för alla barn. Syftet med den här studien är att ta reda på om åtgärderna som genomförts i den nya reformen för modersmålsstöd garanterar ett likvärdigt stöd för de flerspråkiga barnen på Malmö stads förskolor. För att lyckas med detta behöver vi ta reda på i hur stor utsträckning pedagogerna i Malmö stad arbetar med flerspråkighet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk. I analysen används Cummins fyrfältsmodell för att beskriva vad den nya reformen kan innebära för de flerspråkiga barnens språkutveckling och Ellis modell för språkundervisning används för att beskriva hur modersmålsstödet har förändrats. I studien har vi använt oss av enkätintervjuer som insamlingsmetod och fick på så vis in svar från 46 förskollärare. Vi har även intervjuat en språkutvecklare från förskoleförvaltningen, för att skapa förståelse för hur språkutvecklarna arbetar. Utifrån studiens resultat så anser vi att åtgärderna som genomförts i Malmö stad sedan den nya reformen genomfördes, inte garanterar ett likvärdigt språkstöd för de flerspråkiga barnen i Malmö stads förskolor. Genom respondenternas svar kom vi fram till att det finns olika faktorer som kan påverka i hur stor utsträckning pedagogerna som deltog i enkäten arbetar med att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Några av faktorerna som kan påverka hur stort utrymme flerspråkighetsarbetet ges i verksamheten är bland annat om pedagogerna har tillgång till flerspråkig personal, om de får stöd av en språkutvecklare och om de har tillgång till digitala verktyg på avdelningen. I slutändan så anser majoriteten av pedagogerna i studien att den nya reformen för modersmålsstöd är bättre än den tidigare för de flerspråkiga barnens språkutveckling. Men de anser att det är ett dåligt genomförande av den nya reformen, eftersom 80% av pedagogerna anser att de saknar kunskap och/eller verktyg för att klara av uppdraget att stödja alla barns språkutveckling.
42
Larsdotter, Sofie, and Sofia Norén. "Mångfalden i förskolan : En studie om pedagogens förhållningssätt gentemot barnet i den flerspråkiga förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167411.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna.
43
Vester, Anette, and Utsi Linda Filander. "Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om de möjligheter pedagoger i förskolan har för att utveckla de flerspråkiga elevernas språk." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10253.
Full textAbstract:
Den avsikt vi hade med vår studie var att undersöka vilka möjligheter som finns i förskolan för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Vi har även valt att undersöka hur modersmålslärare arbetar med barn i förskolan. Detta är en kvalitativ studie baserad på deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med sex modersmålslärare och observationerna har gjorts som ett komplement för att få en djupare förståelse om modersmålslärarnas arbetssätt. De resultat som framkom utifrån metodstudierna är sedan ställda mot litteratur i ämnet. Vårt resultat visar att modersmålslärarna inte använder sig av några särskilda tillvägagångssätt för att främja inlärande av ett andra språk, fokus låg i de allra flesta fall på modersmålet.
44
Karlsson, Amanda, and Dabyan Jeylan Serif. "Flerspråkighet i förskolan : Strategier, utmaningar och fördelar utifrån förskollärares synsätt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25157.
Full textAbstract:
Inledning Examensarbetet utforskar ämnet flerspråkighet utifrån några verksamma förskollärares erfarenheter i praktiken. Fokuset befinner sig på strategier, utmaningar och fördelar. Förskolans värdegrund syftar på gemenskap och likabehandling samt förskolans uppdrag är att erbjuda en likvärdig utbildning, oavsett bakgrund och förstaspråk. Vi kopplar vår undersökning till den sociokulturella teorin på grund av att den motsvarar vårt undersökningsområde på ett vetenskapligt sätt. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares synsätt kring arbetet med flerspråkighet inom förskolan genom att lyfta upp strategier, utmaningar och fördelar. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Vi genomförde elektroniska intervjuer på två olika förskolor, där antalet flerspråkiga barn varierar. Åtta förskollärare deltog i undersökningen. Resultat Baserat på svaren av intervjuerna, blev resultatet att det finns både utmaningar och fördelar kopplade till arbetet med flerspråkighet. Deltagarna tar upp olika arbetssätt, beroende på barngrupp, barnens ålder, egna kompetenser samt samverkan med hemmet. Ett exempel på praktiska tillvägagångssätt som framkommer är kapprums bibliotek, TAKK, medierande redskap och konkret undervisning. Dessutom uppmärksammas samarbetet med vårdnadshavarna som en relevant faktor, vilket leder till utmaningar för pedagogerna. Parallellt med det, belyses olika fördelar med flerspråkighet i förskolan, bland annat ökad förståelse och respekt för varandras olikheter.
45
Karlsson, Sara, and Emmeli Malmgren. "”Svenskan kommer” Pedagogers förhållningssätt till språkutveckling och flerspråkighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27262.
Full textAbstract:
Flerspråkighet är en utmaning som förskolan ställs inför i dagens samhälle och därför ställs det krav på pedagogerna att stötta barnen i deras språkutveckling. Eftersom det ständigt sker invandring av människor från många olika länder till Sverige blir därför flerspråkighet vanligare och många barn är i behov av stöd i alla sina språk. Det pågår en debatt kring flerspråkighet i de enspråkiga samhällena. Det finns olika synsätt på hur flerspråkighet påverkar barns språkutveckling. Därför är syftet med vår studie att titta på samlingen på en avdelning där alla barn är flerspråkiga och utifrån det beskriva och identifiera pedagogernas förhållningssätt gentemot barnens språkutveckling. Det görs genom ett kvalitativt arbetssätt där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är Ladbergs pedagogiska hörnstenar, proximala utvecklingszonen och det interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och en tillåtande miljö ligger till grund för att kunna stötta barnen i deras språkutveckling. Pedagogernas öppna inställning till barns modersmål under samling leder till en positiv flerspråkig miljö. Resultatet visar att kulturell mångfald är en betydelsefull aspekt som behöver lyftas fram i den pedagogiska verksamheten. De metoder som pedagogerna använder sig av är TAKK, konkret material och upprepningar. Trygghet ser pedagogerna som ett primärt behov för att utveckla den språkliga kompetensen.
46
Hålén, Anna, and Maria Johansson. "Flerspråkighet i förskolan : Åtta förskollärares syn på samarbetet med modersmålslärare." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12798.
Full textAbstract:
I läroplanen för förskolan betonas modersmålets betydelse både i förskolans uppdrag och i förskolans mål. Barnen ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, sin kulturella identitet samt förmågan att kommunicera på både modersmålet och svenska. Det är viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmål än svenska för att främja språkutvecklingen och stärka deras självkänsla. Studien syftar till att undersöka hur åtta förskollärare ser på samarbetet med modersmålslärare i förskolan. Våra frågeställningar är följande: - Hur beskriver förskollärarna samarbetet med modersmålslärarna? - Hur ser förskollärarna på vikten av samarbete med modersmålslärarna? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare i åtta olika förskolor. Vi utgick från en hermeneutisk syn i vår analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollärarna. Urvalet av förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att det skulle finnas minst ett par flerspråkiga barn i barngruppen. Resultatet av analysen visar att alla förskollärare utom en ser att det finns ett stort behov av samarbete med modersmålslärare i förskolan. Däremot menar de att det finns hinder som tid och resurser som gör att samarbetet inte är genomförbart. Främst lyfts avsaknaden av tid för gemensam planering och bristen på modersmålslärare i kommunerna. I undersökningen finns det två förskolor som har ett väl fungerande samarbete med modersmålslärare när det gäller planering, men det finns inte modersmålsstöd till alla språk. På de övriga förskolorna fanns det inget fungerande samarbete mellan förskollärare och modersmålslärare.
47
Löfgren, Emma, and Matilda Rosengren. "Främjande av barns flerspråkighet och mångkulturalitet i förskolan : Pedagogers förhållningssätt." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126990.
Full textAbstract:
Syftet med studien är hur pedagoger upplever att de arbetar samt främjar barns flerspråkighet och deras förhållningssätt till det mångkulturella. Vi har använt oss av intervjuer för att samla in data och därefter transkriberat de samt gjort mailintervjuer. Resultatet blev att alla de pedagoger vi intervjuade jobbade på olika sätt för att främja barns flerspråkighet, men många hade liknande tankar om arbetssättet. Det framgick också att det mångkulturella är värdefullt för barn som erhåller flera språk.
48
Saari, Amira, and Thapanee Svensson. "Flerspråkighet i förskolan : En intervjustudie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18860.
Full textAbstract:
Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka strategier förskollärarna använder sig av för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Metoden vi har valt för att ta reda på detta är intervjuer. Den teoretiska ansats vi har valt för vår studie är språkteorin och det sociokulturella perspektivet, där språk, kommunikation och samspel är i fokus. Huvudresultatet som framkommit i vår studie är att majoriteten av förskolorna främst fokuserar på att barnen ska lära sig svenska. Resultatet visar även att förskolorna använder sig av liknande hjälpmedel för att stödja de flerspråkiga barnens språkutveckling. Samtliga förskollärare nämner att de har en viktig roll i förskolan där de behöver lyssna, vara närvarande och tydliga i arbetet med barnen. De nämner även att konkret material, små grupper och att stötta samt utmana barnen är viktigt för att de ska utvecklas och lära sig. I arbetet utgår de alltid från barnens intresse, förståelse och behov.
49
Hjärtedal, Sandra. "Hur arbetar pedagoger i förskolan med flerspråkiga barns modersmål- och andraspråksutveckling? : Intervjustudie med pedagoger i fem förskolor." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11875.
Full textAbstract:
Uppsatsen undersöker hur fem förskollärare på olika förskolor anger att de arbetar för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell språkutveckling av modersmålet och andraspråket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flerspråkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika språk i verksamheten. Resurserna är dock för få för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag.Medskribent: Petra Jansson
50
Andersson, Lisa. "Flerspråkighet i förskolan : En studie om förskollärares arbete med barns andraspråksinlärning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24002.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks hur förskollärare beskriver att de arbetar med flerspråkiga barns andraspråksutveckling. Som både statistik över barnen i förskolan samt tidigare forskning lyfter fram så har antalet flerspråkiga barn i den svenska förskolan ökat och det blir då också allt viktigare att ha kunskap om flerspråkighet inom förskolläraryrket. Resultatet i denna studie visar på att förskollärarna ser flerspråkighet i förskolan som något positivt och, i enlighet med läorplanen för förskolan som säger att stor vikt ska läggas vid att stimulera varje barns språkutveckling, ser de det språkutvecklande arbetet som något centralt och viktigt. Något som samtliga förskollärare varit överens om som viktiga punkter i arbetet med barnens andraspråksutveckling är att samtala mycket med dem och se till att prata tydligt.