To see the other types of publications on this topic, follow the link: Flerspråkighet.
Dissertations / Theses on the topic 'Flerspråkighet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Flerspråkighet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Mustafa, Helan, and Susanne Holmgren. "Flerspråkighet : flerspråkighet i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310212.
Full textAbstract:
Sammanfattning Flerspråkighet är mycket mer synligt i dagens svenska samhälle, i och med inflödet av människor från många olika länder i världen. Idag integreras nyanlända människor i Sverige och språken har fått större plats i vårt samhälle. Flerspråkighet blir därför vanligare och många barn är i behov av stöd både med sitt förstaspråk men också andraspråk. Syftet med vår uppsats är att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter kring det framtida arbetet med flerspråkighet i förskolan. Vi ville också ta reda på förskollärarstudenternas definition av flerspråkighet. Den metod vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med sex förskollärarstudenter vid Uppsala Universitet. Samtliga deltagare av undersökningen gick i olika terminer på förskollärarprogrammet. Under tidigare forskning har vi redogjort för olika forskares avhandlingar om flerspråkighet. I diskussionen använde vi oss av tidigare forskning och teoretiska perspektiv för att belysa undersökningens resultat. Resultatet består av det svarsmaterial som samlades in i de kvalitativa intervjuerna. I resultatet kom vi fram till att de samtliga deltagarnas tankar och definition av flerspråkighet var att behärska flera språk än ett samt att ha annat modersmål än samhällets majoritetsspråk. I diskussionen presenteras också olika metoder på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. De olika metodexemplen anges av förskolärarstudenterna samt synliggörs av tidigare forskning och från teoretiska perspektiv.
2
Åkesson, David, and Anna Olsson. "Flerspråkighet i förskolan : Hur lärare främjar arbetet med flerspråkighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40151.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare. Lärare valdes medvetet utifrån verksamheter i geografiska områden med högre andel mångkulturella barngrupper. Resultatet visar att utmaningarna lärarna möter i det vardagliga arbetet var få men centrala för barns utveckling. Utmaningar som synliggörs i studien kännetecknas av begreppen trygghet, första mötet, samspel, kommunikation, delaktighet, modersmål, meningsfullt lärande, varierande utvecklingsnivåer och konflikhantering. Trygghet visar sig vara ett centralt begrepp både i arbetet med flerspråkighet och för barns identitetsutveckling, vilket samtliga lärare var samständiga vid. Resultatet visar flera olika uppfattningar lärare har kring språkets betydelse för barns möjlighet till samspel, kommunikation och delaktighet. Studien presenterar även metoder och arbetssätt som verksamheter använder för att främja sitt arbete med flerspråkighet.
3
Forslind, Charlotte. "Flerspråkighet i förskoleklass : Pedagogers förhållningssätt till flerspråkighet i verksamheten." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24003.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om flerspråkighet i förskoleklass och undersöker hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkighet samt hur de beskriver att de använder andra modersmål i sin verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskoleklasser med flerspråkiga barn. Som analysverktyg för att se hur resultatet besvarar studiens forskningsfrågor används den sociokulturella teorins begrepp den närmaste utvecklingszonen och stöttning. Resultatet av studien visar att pedagogerna är medvetna om betydelsen av att de flerspråkiga barnen får använda sina modersmål i verksamheten och pedagogernas berättelser visar även på ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet. I resultatet framkommer också hur pedagogerna beskriver flera olika sätt de använder sig av andra modersmål i sin verksamhet. Analysen visar hur det kan tolkas som olika sätt att stötta de flerspråkiga barnens språkutveckling både på modersmålet och på det svenska språket. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver hur de anpassar sin undervisning efter barnens språkliga nivå för att alla ska ha möjlighet att tillägna sig den undervisning som förekommer i förskoleklassen.
4
Ryd, Evelina, and Sandra Svedenfors. "Flerspråkighet i förskolan : Pedagogers erfarenhet av arbete med flerspråkighet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14565.
Full textAbstract:
Detta examensarbete är en studie av vad pedagoger 1på två förskolor i olika kommuner i södra Sverige har för erfarenheter av sitt dagliga arbete med de flerspråkiga barnens språkutveckling, samt vilka metoder de använder sig utav i förskolans verksamhet. Det skrivs in allt fler barn med annat modersmål än svenska i förskolorna i Sverige idag. Pedagogerna i förskolan har till uppgift enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2016) att ge barn med ett annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Vi har valt att använda oss av den sociokulturella teorin till grund för vår studie eftersom människan lär sig språk i samspel med andra. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan. Metod I vår studie har vi valt att använda oss av intervjuer som redskap i en kvalitativ metod. Tio pedagoger på två olika mångkulturella förskolor i södra Sverige intervjuades i grupp om tre till fyra pedagoger i varje grupp. Resultat Erfarenheter som framkom i studiens resultat är bland annat att pedagogerna använder sig av olika språkutvecklande material som TAKK, språkpåsar och digitala läromedel. Pedagogerna berättar vad för tankar de har kring hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling har förändrats genom åren. Studien visar att de båda mångkulturella förskolorna arbetar på likvärdiga sätt kring de flerspråkiga barnens språkutveckling, men har kommit olika långt i utvecklingen när det gäller metoder att använda sig av. Några av metoderna som båda förskolorna använder sig av är exempelvis att de arbetar med böcker som finns både på svenska och barnens modersmål, att benämna många gånger om och vara tydlig och tala korrekt svenska som pedagog på förskolan är en del av de arbetssätt som de använder sig utav. Förskolan Sångfåglarna är till exempel i startgroparna i utvecklingen av metoden TAKK i sin verksamhet medan Skogsgläntan kommit en bra bit på vägen i sitt användande av TAKK i syfte att stärka de flerspråkiga barnens språkutveckling.
5
Kasmarvik, Katarina Agneta. "Flerspråkighet i förskolan -Stimulering av barns flerspråkighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27925.
Full textAbstract:
Förskolan är en naturlig plats för många barn att utveckla både sitt språk och sin identitet före skolstart. För att barn ska få en så bra start i sin utveckling som möjligt behövs pedagoger som är medvetna och som arbetar aktivt för att stimulera barnens flerspråkighet i förskolan. För att arbeta medvetet är det av vikt att man som pedagog synliggör och reflekterar kring sitt dagliga arbete. Denna undersökning syftar därför till att undersöka pedagogiskt arbete i förskolor med flerspråkiga barn, för att illustrera hur arbetet med språkutveckling i förskolemiljöer kan se ut. Forskningen kring barns flerspråkighet visar att utveckling av barnens alla språk är av stor betydelse bland annat för deras identitetsutveckling. Modersmålet har dessutom en stor inverkan på hur barn lär in ett andra språk. Undersökningen består av utdelade enkäter samt genomförda intervjuer med pedagoger i två förskolor för att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att stimulera barns flerspråkighet. Dessutom genomfördes observationer av den dagliga verksamheten för att se hur pedagogernas faktiska arbete med flerspråkighet ser ut. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna är positiva till flerspråkighet och att pedagogernas främsta arbetssätt är ett öppet och tillåtande förhållningssätt samt upprepning och samtal med barnen både på svenska och på deras modersmål i den mån det är möjligt. Litteratur på både svenska och barnens modersmål är vanligt förekommande i den dagliga verksamheten och samarbete med föräldrar förekommer kontinuerligt för att stärka barnens språk och identitet. Pedagogernas val av arbetssätt med flerspråkighet grundas i styrdokumenten, egna erfarenheter och utifrån forskning kring språkutveckling.
6
Ericson, Anna, and Yann Nyman. "Flerspråkighet : En studie om förskolepedagogers föreställningar om flerspråkighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38035.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssätt och förhållningssätt beroende på var förskolan ligger i landet. Vi ville även ta reda på vilka förutsättningar flerspråkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina språk utifrån pedagogernas syn på flerspråkighet. För att komma fram till resultat använde vi oss av kvalitativ intervjumetod där informanterna gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter kring flerspråkiga barn i förskolan. Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhållningsätt har stor betydelse när de arbetar med flerspråkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barn i sina verksamheter. Exempel på metoder som pedagogerna använder för att främja barns språkutveckling är att ha högläsning för barnen via projektor; på så vis kan alla följa med under läsningen via både bild och text, vilket underlättar för, bland andra, flerspråkiga barn. Pedagogerna i vår undersökning menar att detta kan stärka barnens läsförståelse. Ett annat exempel är att pedagogen visar bilder under samlingen på till exempel en bil, en cykel eller färgen röd och berättar för barnen vad bilden föreställer på olika språk. Det som pedagogerna på de förskolor vi undersökte hade gemensamt var att de lyfte hur viktigt det är med fortbildning inom ämnet. En annan slutsats vi drog efter våra intervjuer är att pedagogerna i samråd med förskole chefen bär ansvaret för att lärande och utveckling sker i verksamheten utifrån de kriterier som ledningen har format.
7
Ado, Shawnim. "Flerspråkighet på förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29457.
Full textAbstract:
AbstractSyftet med det här arbetet är att undersöka och få kunskap om hur pedagoger på förskolan arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och vilka resurser de har för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Får att ta reda på pedagogernas uppfattningar och få in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hänsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som påverkar språkutveckling hos flerspråkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön påverkar flerspråkiga barns modersmålutveckling. Bra modersmål är grunden till vidare språkutveckling såsom svenska, engelska eller andra språk som man lär sig senare i livet. Pedagogerna på förskolan använder sig av olika arbetsmaterial för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn som t.ex. sagoläsning, sånger, musik, teater och böcker. Resultatet visade vidare att pedagogerna har varierande uppfattningar kring språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn, men med en gemensam uppfattning att se flerspråkiga barn som en tillgång för språkutvecklingen i verksamheten.Nyckelord: flerspråkighet, miljö, familj, modersmål, kodväxling, språkutveckling, identitetsutveckling.
8
Sundberg, Beatrice, and Julia Green. "Flerspråkighet i matematikundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29506.
Full textAbstract:
Forskning visar att matematikinlärning kan vara problematisk för flerspråkiga elever och att lärare skulle behöva mer kunskap i området. Forskningen visar vidare att lärare tenderar att missgynna de lärandemöjligheter som flerspråkiga elever behöver och att lärarens förhållningssätt till flerspråkigheten i klassrummet avgör vilken lärandemiljö som skapas.Syftet med denna studie är att undersöka en lärares förståelse av fenomenet flerspråkighet i matematikundervisning genom tolkning av hens utsagor och handlingar. Studien är en kvalitativ fallstudie som bygger på en intervju och två observationer av en lärare. Studien har en fenomenologisk teoretisk utgångspunkt och det som studeras är lärarens förståelse för fenomenet. Resultatet analyseras tematiskt och utifrån analysverktyget LAR-modellen.Resultatet visar att läraren upplever att elevernas språkliga tillkortakommanden är något som kan kompenseras för med olika typer av stöttning såsom praktiskt material, bildstöd och studiestöd. Det visar vidare att läraren uppfattar flerspråkighet som en resurs, utifrån ett bristperspektiv, där modersmålet ska agera likt en hävstång för att möjliggöra att eleverna når målspråket svenska. Läraren upplever tydlighet som extra viktigt vid undervisning av flerspråkiga elever och lyfter vikten av att använda ett formellt matematikspråk framför informellt. I analysen är läraren till viss del rörlig i LAR-modellen men befinner sig nästan uteslutet i nedre vänstra kvadranten där hen separerar på såväl matematik som språk.
9
Norlöv, Joel. "Flerspråkighet i förskolan : Hur uppfattar pedagoger arbetet med flerspråkighet i förskolan?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21457.
Full textAbstract:
Denna C-uppsats är en kvalitativ studie som handlar om fyra pedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Studien bygger på fyra enskilda djupintervjuer med pedagoger från tre olika förskolor som syftar att belysa deras olika uppfattning kring hur deras förhållningssätt, attityder och arbetssätt ser ut gentemot flerspråkiga barn samt hur de har utformat förskolemiljön för att den ska stimulera de flerspråkiga barnens utveckling. Arbetet är baserat på två frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna att de stimulerar barnens flerspråkighet på förskolan? samt På vilka sätt kan pedagogernas uppfattningar av förhållningssätt och attityder med avseende på flerspråkighet relateras till deras uppfattningar av arbetssättet i förskolan? I studien har pedagogerna delgett flera olika uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barn i förskolan. Några ser det som ett spännande och utmanande område att möta barn med olika språkförutsättningar. Andra ser brister i sitt eget arbete med flerspråkighet som en följd av en otydlighet i läroplanen och meningsskiljaktigheter i arbetslaget bland annat. Studien har kategoriserats utifrån tre huvudaspekter; Förhållningssätt och attityder, Arbetssätt och Förskolemiljö. Aspekterna är delar av fenomenet Flerspråkighet i förskolans verksamhet och syftar att undersöka pedagogernas uppfattningar inom dessa områden av fenomenet.
10
Bentahar, Sofia, and Maria Paschalidou. "Flerspråkighet som norm : En studie om pedagogers synsätt på flerspråkighet i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30386.
Full textAbstract:
The aim of our study is to examine preschool teachers' attitudes to multilingualism in preschool, especially in relation to the preschool's internal environment. Our study is based on the socio-cultural perspective and consists of six interviews with pedagogues and observations at two preschools in different parts of Stockholm. We are certain of that our study is important for pedagogues, since a high proportion of children in Swedish preschools are multilingual. A high level of awareness and recurrent work to promote children’s multilingualism has tremendous importance for children's language development. The result of our study demonstrates that multilingualism is the norm in the preschools. Based on the interviews, we have seen that pedagogues are aware of the fact that both the children's home language and the Swedish language are equally important for children's language development. For children to develop good language skills in the Swedish language, it is important that the mother language is promoted and is a point of departure in preschool activities. Pedagogues, who constantly communicate with children, contribute to children's language development. Children must be offered ample opportunity for language use and interaction in different contexts. The study demonstrates that pedagogues consciously work with multilingualism, aiming for creating a language stimulating internal environment that encourages kids to play, learn and develop their language skills. Similar to a majority of pedagogues, we are certain that play has an important role for children's language development; because play is something pleasurable that often comes naturally and it is very important for children.
11
Andersson, Elisabeth, and Lovisa Karlsson. "Flerspråkighet och identitet : en intervjustudie om förskollärares arbete med flerspråkighet i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23370.
Full textAbstract:
Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet. Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.
12
Svartling, Yasmine, and Ibadete Kaciku. "Flerspråkighet : -ur ett lärarperspektiv." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10079.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.
13
Saadou, Hanna Rebecka. "Lärares attityder till flerspråkighet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42445.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att få en uppfattning om F-3 lärares attityder till flerspråkighet i skolan. Studien är baserad på intervjuer med lärare. Materialet har bearbetats med en fenomenografisk analysmetod. Analysen visade att det förekom fyra olika kategorier av attityder till flerspråkighet. Resultatet påvisade en variation av attityder. Inget entydigt resultat påträffades. Attityderna till flerspråkighet visade sig vara positiva på så sätt att lärarna bejakar eleverna tillhörighet och ser flerspråkighet som ett pedagogiskt verktyg. Attityderna visade sig även vara negativa på så sätt att flerspråkighet uppfattades som ett hinder för språkutvecklingen.
14
Ekström, Linda, and Sabina Lindén. "Flerspråkighet - en lågprioriterad resurs? : En intervjustudie av lärares uppfattningar om modersmålet och flerspråkigheten i förskola och skola." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144414.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur arbetet med flerspråkighet och modersmålsundervisning ser ut i grundskolan, samt hur modersmålsstödet i förskolan fungerar. Studien har sin utgångspunkt i Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter (2003) där det föreslogs att skolor och förskolor skulle arbeta med att bygga vidare på de positiva aspekterna av modersmålet samt att minska de negativa aspekterna, höja statusen på ämnet, satsa på kompetensutveckling av lärare och öka integrationen mellan modersmålslärarna och övrig skolpersonal. För att söka svar på våra frågeställningar har vi intervjuat verksamma lärare i förskola och skola, i Uppsala kommun. Resultatet visar att modersmålet fortfarande inte har någon framträdande plats i verksamheterna och att arbetet med flerspråkighet inte är speciellt utpräglat, detta till trots de generellt positiva uttalanden om flerspråkighet och modersmål, som vi fått från lärarna. Vidare visar resultatet att modersmålsundervisningen i grundskolan lever sitt eget liv, utan någon samverkan med övrig verksamhet. I förskolan såg det något annorlunda ut, men skillnaderna var inte stora. Ett annat resultat som framkom genom studien var att kunskapen om varför modersmålet har betydelse för en individ är bristfällig. Den slutsats vi kan dra av dessa resultat är att kunskap inom området är av stor betydelse. Förskolor och skolor behöver satsa på kompetensutveckling och ledningen har här en betydande roll för att detta ska ske.2010ht4674
15
Persson, Elin. "Olika delar av flerspråkighet : En kvalitativ undersökning om åtta andraspråkselevers syn på sin flerspråkighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21546.
Full textAbstract:
Framför dig har du en studie som har undersökt hur åtta andraspråkselever i gymnasieskolan ser på sin flerspråkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhållandevis öppna frågor. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförståelse setts som en tillgång i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervägande del ser på sin flerspråkighet som något positivt och få har upplevt att samhället eller skolan skulle ha en negativ inställning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svårt att förstå allt menar informanterna då de inte enbart ska tillgodogöra sig innehållet utan samtidigt befinner sig i en språkutvecklingsfas. Dessa dubbla arbetsuppgifter måste skolan på bästa sätt stödja och presenterad tidigare forskning och litteratur menar bland annat att det kan ske genom att varje lärare tar ansvar för de språkmönster som finns i hens ämne.
16
Jonsson, Maria, and Valerina Kastrati. "Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om tio förskollärares arbetssätt gällande flerspråkighet i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73257.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger (förskollärare) tar tillvara på flerspråkigheten i förskolan. Hur inkluderar pedagoger flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska i förskolan samt hur stimulerar pedagoger flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som tio utbildade förskollärare deltog i. Det resultat vi kom fram till utifrån våra intervjuer var att pedagogerna arbetar språkutvecklande och uppmärksammar flerspråkigheten som finns i barngrupperna. Pedagogerna anser att flerspråkigheten i förskolan är viktig att uppmärksamma då alla barn ska inkluderas i verksamheten. Pedagogerna anser att modersmålet är en del av barnens identitet, därav betonade de hur viktigt det är att barnen får med sig sitt modersmål redan från förskoleålder. Bristen på kunskap kring barnens olika språk har gjort det till en utmaning att stimulera barnens modersmål, därför betonar pedagogerna även hur viktigt det är att inkludera vårdnadshavarna i verksamheten för att stötta barnens språkutveckling.The aim of this study focuses on how preschool teachers take advantage of multilingualism in preschool. How do preschool teachers include multilingual children with mother tongue other than Swedish in preschool? How do preschool teachers stimulate the language development of multilingual children in preschool? In order to get answers to our questions we used qualitative interviews in which ten educated preschool teacher participated. The preschool teachers highlighted the importance of including multilingualism in order for all the children to feel included. The preschool teachers believe that the mother tongue is a part of the children’s identity. Therefore, the preschool teachers mention that the children should have their mother tongue from preschool age. The lack of knowledge about the children's different languages has made it a challenge to stimulate the children's mother tongue. Therefore, the preschool teachers also emphasize how important it is to include guardians in the preschool activity to support the children's language development.
17
Suchy, Anna. ""Flerspråkigheten i vår förskola, det speglar hela samhällsbilden" : En intervjustudie med sju stycken förskolepersonal om flerspråkighet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29007.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring flerspråkighet. Tidigare forskning har visat att barns flerspråkighet i förskolan uppfattas som problematisk. Studien utgår från forskning om interkulturell pedagogik samt begrepp utifrån den franske utbildningssociologen Pierre Bourdieus teori. Den teoretiska förankringen har i studien används för att förklara och för att nå ökad förståelse för flerspråkighetens problematik i förskolan. För att belysa problematiken genomfördes en intervjustudie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur ser förskolepersonalen på flerspråkighet i förskolan? Hur uppfattar förskolepersonalen modersmålets betydelse för barnets kunskaps- och språkutveckling? Sju stycken förskolepersonal (förskolechefer, förskollärare och barnskötare) på tre förskolor i en mindre kommun intervjuades. Det gick att urskilja olika samtalsämnen i förskolepersonalens resonemang utifrån förskolepersonalens bakgrund och kompetenser, vårdnadshavares roll i den flerspråkiga förskolan, hemmets roll i modersmålsutvecklingen, svenska språkets betydelse, barns språkliga svårigheter, flerspråkighetens och modersmålets betydelse. Resultatet visade att förskolepersonalen har en positiv inställning till flerspråkighet, samtidigt upplevde de olika svårigheter i samband med barns olika modersmål. Flerspråkighet ansågs utgöra en merit i det framtida arbetslivet, samt som viktig för barns självkänsla och trygghet. De intervjuade upplevde även att flerspråkighet hade positiv påverkan på deras egen kompetensutveckling och förhållningssätt. Det som upplevdes som nackdel var olika sorts kommunikationssvårigheter, samt att brister i svenska utgör en viss risk för utanförskap. Med utgångspunkt i Bourdieus teori konstateras att förskolepersonalens och barns habitus spelar roll för flerspråkiga barns utveckling, likväl som flerspråkighet kan utgöra ett symbolisk kapital både i förskolan och samhället.
18
Jakobsson, Daniel. "Attityder till flerspråkighet i skolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24586.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att få en inblick i hur tre lärare i årskurserna två, fyra och fem ser på, och bemöter, flerspråkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som används för materialinsamling är intervjuer med tre klasslärare och klassrumsobservationer i deras klasser på samma skola. Resultaten från intervjuerna visar att de undersökta lärarna på skolan säger sig vara positivt inställda till flerspråkighet. Under observationerna i lärarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra språk än svenska. En inre frustration av när hon hör andra språk än svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra språk än svenskan. Den andra läraren visar sig vara positiv till flerspråkighet genom att hon tillåter sina flerspråkiga elever att hjälpas åt på deras respektive modersmål. Den tredje läraren i studien visar att han är positiv till flerspråkighet genom att vara på gott humör när han hör andra språk än svenska i klassrummet. I klassrumskontexten agerar han dock på olika sätt.
19
Omerovic, Sead. "IT och flerspråkighet i gymnasieskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35199.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to examine the multilingual student’s use of IT in school. The study also highlights the teacher’s view of development and how they use IT in their own teaching. A qualitative approach study was conducted to acquire a deeper understanding of students' language learning by using IT. In the study, it was assumed socio-cultural perspective in which learning takes place through interaction with others. The result shows that multilingual students have difficulty understanding information available on the internet and they are either waiting to meet a teacher to get a clearer picture of what to do or doing tasks even though in some cases misunderstand the task. Language teachers also confirm student’s impression and at the same time express the concern that students are reading less. This study shows that there may be correlation between students' learning motivation and an understanding of instructions online. The study shows that students do not have positive view of e-books while they have something more positive view of interactive learning materials and particularly in mathematics.Syftet med studie är att undersöka hur flerspråkiga elever använder IT i sina studier och på fritiden samt hur lärare använder IT i undervisningen. En kvalitativ metod för studien genomfördes för att få en djupare förståelse för elevernas språkinlärning med hjälp av IT. I studien utgick man ifrån sociokulturella perspektiv där lärande sker i samspel med andra. Resultatet visar att flerspråkiga elever har svårt att förstå uppgifter som finns på nätet och att de antingen väntar att i skolan får klarare bild av vad som ska göras eller gör uppgifter trots att man i vissa fall missuppfattar uppgiften. Språklärare bekräftar bilden av det och samtidigt utrycker oro över att elever läser i allt mindre utsträckning. Denna studie visar att det kan finnas samband mellan elevernas studiemotivation och förståelse av instruktioner på nätet. Studien visar att elever inte har positiv syn på e-böcker samtidigt som de har något mer positiv syn på interaktiva läromedel och i synnerhet i matematik.
20
Payerl, Anette. "Flerspråkighet i lärarutbildningen : En nödvändighet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27547.
Full textAbstract:
Detta arbete tar upp frågan hur dagens lärarstudenter förbereds för att möta en klassrumsverklighet där elever med annat modersmål än svenska förväntas klara sina studier lika bra som de elever som har svenska som modersmål. Hur förberedda är lärarstudenterna på att hjälpa de flerspråkiga eleverna till rätta och undervisa i sitt eget ämnes diskurs? 26 lärarstuderande fick i slutet av sin utbildning svara på en enkät. Dessutom genomfördes fyra intervjuer för en djupare förståelse. Resultaten jämfördes även med styrdokument och sedan kontaktades tre i dag verksamma forskare för att kontrollera att resultaten var tillförlitliga. Detta innebar att metoden blev en kombination av kvantitativa och kvalitativa resultat som sedan granskades, analyserades och diskuterades. Resultatet visade att lärarstudenterna oftast inte alls förbereds för att möta de flerspråkiga eleverna. Undantaget är de som studerar ämnet svenska som andraspråk. Lärarhögskolorna har stor egen bestämmanderätt över innehållet i sina kurser. Högskolelagen ger mycket allmänna föreskrifter. Däremot rekommenderar Skolverket i sina skrifter lärarhögskolorna att ta upp flerspråkighet. Likaså betonar forskare på området att flerspråkighetsperspektivet är viktigt att få in i alla blivande lärares utbildning. Enkäter och intervjuer visade att lärarhögskolorna har en valbar kurs i mångkultur. Däremot tycks inte flerspråkighet - hur lärarna hjälper och stöttar eleverna med annat modersmål samt tar vara på kunskaper eleverna har men som de kanske ännu inte kan uttrycka på svenska - tas upp i andra kurser än svenska som andraspråk, trots att det finns uttalat i vissa kursplaner, åtminstone i Malmö, en av de granskade skolorna, som satsat extra på frågan. Denna bild bekräftades av de tillfrågade forskarna. Nyckelord:
21
Mattsson, Sofia. "Flerspråkighet i grundsärskolan : En fallstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43367.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka två lärares erfarenheter av att arbeta med svenskundervisning för elever med ett annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Studien är en fallstudie där resultatet bygger på två kvalitativa intervjuer med en speciallärare och en lärare som arbetar i grundsärskolan med elever som har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna analyseras med inspiration av ett intersektionellt perspektiv med fokus på att eleverna tillhör de båda kategorierna elever med ett annat modersmål än svenska och elever med en intellektuell funktionsnedsättning. I diskussionskapitlet ses resultatet sedan i relation till aktuell forskning och annan litteratur om flerspråkighet, svenska som andraspråk och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att informanterna bedriver svenskundervisning med stort fokus på elevernas individuella förutsättningar och förmågor. Om eleverna läser enligt kursplanen för svenska (SV) eller svenska som andraspråk (SVA) är för informanterna mindre viktigt. Informanterna menar att det kan föra med sig särskilda svårigheter att eleverna har ett annat modersmål än svenska. Till exempel är det extra svårt att utreda eleverna inför en eventuell inskrivning i grundsärskolan. Det är svårt att veta vilka insatser som ska göras för eleven när det är oklart om elevens svårigheter i skolan beror på språket eller på funktionsnedsättningen. Enligt ett intersektionellt perspektiv finns en risk att man glömmer att en elev har fler kategoritillhörigheter. Dessa olika kategoritillhörigheter påverkar varandra och den som tillhör flera minoritetsgrupper riskerar att utsättas för dubbelt förtryck. I forskningen hittas belägg för att elever med funktionsnedsättning och annat modersmål än majoriteten diskrimineras, både i Sverige och internationellt. Studien visar tydligt att mer kunskap behövs när det gäller elever med annat modersmål än svenska i grundsärskolan. Lärare och annan personal i grundsärskolan behöver också mer kunskap om kursplanen i svenska som andraspråk.The purpose of this study is to investigate two teachers' experiences regarding the subject Swedish with pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. The study is a case study where the results are based on two qualitative interviews with a special education teacher and a teacher. They both work in the compulsory school for pupils with learning disabilities with pupils who have a different mother tongue than Swedish. The interviews are analyzed inspired by an intersectional perspective with focus on that the pupils both have a different mother tongue than Swedish and an intellectual disability. In the discussion chapter the results are seen in relation to current research and litterature on multilingualism, Swedish as a second language and intellectual disabilities. The result show that the informants conduct Swedish education with a strong focus on students' individual circumstances and abilities. If students study according to the curriculum for Swedish (SV) or Swedish as a second language (SVA) is less important for the teachers. The informants in this study believe that specific difficulties can arise from the fact that the pupils have a different mother tongue than Swedish. For example, it can be especially difficult to assess students for possible enrollment in compulsory school for pupils with learning disabilities. It is difficult to know what support should be given to the student when it is not clear if the student't difficulties in school are due to language or disability. According to an intersectional perspective there is a risk in forgetting that the student belongs to more than one category. These categories affect each other and those who belong to many minority groups are in risk of double oppression. Research shows that pupils with disabilities and a different mother tongue than the majority are discriminated both in Sweden and internationally. The study clearly shows that more knowledge is needed regarding pupils with a different mother tongue than Swedish in compulsory school for pupils with learning disabilities. Teachers and other personnel in compulsory school for pupils with learning disabilities also need more knowledge about the curriculum in Swedish as a second language.
22
Eriksson, Ann-Louise. "Påverkar flerspråkighet arbetsminnet hos äldre?" Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79496.
Full text
23
Persson, Vaida. "Flerspråkighet och interkulturalism i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31481.
Full textAbstract:
Syftet i den här studien var att undersöka hur pedagoger uppfattar interkulturalism och flerspråkighet. Dessutom belysa om vilka faktorer anser pedagogerna är viktiga i arbetet med flerspråkiga barn. För att kunna ta reda på vad pedagogerna tycker om flerspråkighet och interkulturalism ställdes fyra öppna frågor. Med hjälp av kvalitativ analys har jag intervjuat åtta pedagoger. Data som samlades in visar att pedagoger anser att arbete med flerspråkighet är viktigt för att gynna barnens språk. Resultatet visar att pedagogerna lägger stor vikt till bemötandet och miljö på förskolorna. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer med egna erfarenheter och värde. Dessutom påverkar synen på barnet miljö, planering och arbettsätt hos pedagogerna. Vidare talar resultatet för att pedagogerna upplever brist på kunskaper om interkulturalism och att de även saknar kompetensutvekling för att kunna utveckla arbetssätt i flerspråkiga barngrupper.
24
Gustafsson, Therése. "Flerspråkighet och språkutveckling i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30882.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att ta del av pedagogers syn på barn och flerspråkighet och hur modersmålsansvariga ser på sitt uppdrag. Vårt samhälle består idag av människor från hela världen. Det innebär många likheter människor emellan, men även vissa skillnader i språk och kultur. Modersmålet är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk med gott resultat. Omgivningens inställning till språk påverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling. Lyfts vikten av modersmålsträning i förskolorna och till vilken grad erbjuds detta stöd? Vilken betydelse har miljön och pedagogernas inställning för språkutvecklingen? Jag använder mig av kvalitativa intervjuer av sex pedagoger på två förskolor med olika andel flerspråkiga barn. Resultatet av min studie visar att förskolor med högre andel barn med annat modersmål än svenska, i högre utsträckning tillgodoser modersmålsträning. Anmärkningsvärt är det faktum att antalet barn med annat modersmål ökar samtidigt som modersmålsstödet i förskolan minskar.
25
Ahmed, Venus Shehab. "Flerspråkighet och lärande i matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34468.
Full textAbstract:
Mitt arbete om flerspråkighet och lärande i matematik handlar om faktorer som påverkar andraspråkselever när de lär sig matematik. Genom studier av tidigare forskning har jag funnit en rad faktorer som påverkar dessa elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematik- undervisningen. Som en röd tråd genom mitt arbete går tanken att såväl språk- som ämnesinlärning bäst sker i samarbete med andra i ett socialt sammanhang. Det finns många hinder som andraspråkselever ska övervinna för att lyckas i matematik. Elevernas kulturella och språkliga bakgrund har en stor betydelse. De ska tillägna sig ett matematikspråk som kan skilja sig mycket från det de är vana vid. I mitt arbete visar jag också på att det finns stora kulturella skillnader i matematikspråket. Jag betonar också betydelsen av få undervisas på sitt modersmål tills andraspråket kan användas kognitivt. Dessa slutsatser bekräftas av en enkät som andraspråkselever har besvarat liksom av intervjuer med berörda matematiklärare. I takt med att andelen andraspråkselever ökar, ökar även kraven på att alla lärare skall arbeta med både språk- och kunskapsutveckling. I mitt arbete ger jag flera förslag på hur en effektiv inlärningsmiljö för andraspråkselever kan se ut.
26
Westman, Sofia, and Giuliana Blomqvist. "Språkutveckling och flerspråkighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30268.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar med språkutveckling med hjälp av de språk som förekommer bland barnen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: 1. Hur kan man arbeta med barnens modersmål för att stödja barnen i deras språkutveckling? 2. Finns det några skillnader i hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med språkutveckling? 3. Anser pedagoger att deras arbete med flerspråkighet är tillräckligt bra eller behöver det förändras? 4. Hur kan man utveckla arbetet med språkutveckling och flerspråkighet? För att besvara dessa frågor har vi fördjupat oss i tidigare forskning som gjorts inom området. Studien genomfördes på fem olika förskolor där vi intervjuade två pedagoger från varje förskola. Sedan har vi transkriberat våra intervjuer och därefter valde vi ut delar ur vårt insamlade material att analysera. Vi analyserade materialet med hjälp av de teorier och begrepp vi anser vara relevanta för vårt arbete. Två av de teorier vi har tagit upp är Sterner och Lundbergs tankar om att barns språkutveckling sker i social och kommunikativa sammanhang samt Ann-Katrin Svensson (2009) som skriver att det förut ansågs att flerspråkighet inte var fördelaktigt för barns intellektuella utveckling. Respondenterna pekar på föräldrasamverkan som en av de viktigaste faktorerna för att kunna arbeta med barns språkutveckling och flerspråkighet. Andra avgörande faktorer för att kunna stödja barn i deras språkutveckling är vikten av att tydligt benämna bland annat objekt vid vardagsrutiner och andra aktiviter i förskolan. Pedagogerna vi intervjuade berättade även att de använder sånger, rim och ramsor samt böcker och sagor för att stärka både de svenska och de flerspråkiga barnens språk. Slutresultatet visar att det inte är någon större skillnad mellan hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar. Redskapen de använder sig av för att stödja barn i sin språkutveckling är desamma men sättet de använder sig av dem är olika. Grunden för hur förskolorna arbetar med språkutveckling och flerspråkighet är ungefär samma men respondenterna lade fokus på olika områden t.ex. den sociala och fysiska miljön och föräldrasamverkan.
27
Ek, Elham, and Annethe Kemi. "Flerspråkighet och integration i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63212.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur flerspråkiga barn respektive familjer integreras och inkluderas i förskolans verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning, där sju pedagoger från två norrländska kommuner har medverkat. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer samt observationer av verksamheternas miljö som metod. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på flerspråkiga barns delaktighet och integration. Enligt detta perspektiv är kommunikation och språk viktiga faktorer för integration. I tidigare forskning har det framkommit att språket är en viktig aspekt i interaktion med andra och att barnen måste kunna förmedla sina tankar till andra. I samband med bearbetningen och analysen har vi fått inspiration från det hermeneutiska synsättet vilket hjälpte oss att analysera materialets innehåll. Resultatet har visat att pedagogerna strävar efter att främja flerspråkiga barns integration och inkludering på olika sätt. Det som var gemensamt i alla medverkande förskolor är förskolornas miljö och materialets betydelse för barnens integration och delaktighet. Det framkom även i resultatet att samarbetet med föräldrarna sker på ett annorlunda sätt beroende på föräldrarnas förståelse för det svenska språket. Pedagogernas strävan är att vara så tydliga som möjligt för att undvika missförstånd hos föräldrarna.
28
Nilsson, Maria, and Emma Karlsson. "Flerspråkighet- en tillgång eller en börda? : En studie om elevers och lärares attityder till flerspråkighet." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-407.
Full textAbstract:
Sammandrag
Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den kommunala vuxenutbildningen.
Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna.
29
Akan, Merve, and Julianne Sands. "Flerspråkighet i mellanstadiet : En kvantitativ och kvalitativ studie om flerspråkighet i skolan utifrån olika lärarperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-439250.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att utifrån olika lärarperspektiv bidra med kunskap om hur både mellanstadielärare och förberedelseklasslärare på mellanstadiet arbetade med och stöttade flerspråkighet i mellanstadiet. Utifrån detta var syftet också att göra en jämförelse mellan olika klasslärares arbetssätt med flerspråkighet. Den tidigare forskning som togs upp i studien var Flerspråkighet som begrepp, Olika teorier om flerspråkighet, Transspråkande som begrepp och resurs i skolan, Flerspråkighet i skolan och Olika hjälpmedel i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna som studien var baserade på var den didaktiska triangeln och det sociokulturella perspektivet. Enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Det var totalt 100 olika klasslärare som svarade på enkäten och sex klasslärare som blev intervjuade i Stockholms län och på Gotland. För den kvantitativa delen av studien användes analysmetoden univariat analys. I den kvalitativa delen användes tematisk analys. Resultaten visade att dessa olika klasslärare använde sig bland annat av ett multimodalt arbetssätt, samarbete mellan elever vilket leder till kommunikation, olika syn och tillvägagångssätt, digitala verktyg, hjälpmedel och läromedel, tryckta hjälpmedel och läromedel, spel/aktiviteter eller en kombination av dessa för att stödja flerspråkiga elever. Konklusionen av studien visade att resultaten från båda insamlingsmetoder lyfte tydligt fram att dessa klasslärare arbetade på olika sätt i arbetet med flerspråkighet i mellanstadiet.
30
Beyersdorff, Linnea, and Ilda Halilovic. "Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares förutsättningar för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81675.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv synliggöra vilka förutsättningar förskollärare har för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. I vilka situationer barns flerspråkighet kan innebär en möjlighet respektive begränsning för den pedagogiska verksamheten, hur förskollärare arbetar för att stimulera barns flerspråkighet och vilka kunskaper och färdigheter lärare verksamma i en flerspråkig barngrupp behöver vara i besittning av. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra olika förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna såg möjligheter i form av att barnen i tidig ålder möter olika språk och kulturer. Begränsningar som nämndes var bland annat kommunikationen med barn och vårdnadshavare som inte utvecklat det svenska språket än samt brist på tid för att stimulera och stödja barnen i sina olika språk. Förskollärarna använder olika material och resurser i arbetet med flerspråkiga barn för att ge dem bästa möjligheter till att utveckla alla sina språk. Dessutom nämner flera förskollärare att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt och att det speglas i arbete med flerspråkiga barn samt att det är viktigt med rätt kompetens och kunskap för att kunna stimulera barns flerspråkighet på bästa sätt. Det är viktig att vara positiv till barnens språk och att uppmuntra och ge dem möjligheter till att använda språken även i förskolan. Språket är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera med andra. Språket utvecklas främst i sociala sammanhang som även bidrar till ett gemensamt lärande. Barnens språkutveckling är därför viktigt för att kunna delta i sociala sammanhang som skapar lärande.
31
Svensson, Nordell Jenny. "Flerspråkighet i klassrummet utifrån ett lärarperspektiv : Lärares attityder till och praktiska tillämpning av flerspråkighet i klassrumskontext." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152783.
Full textAbstract:
Andraspråksundervisningen och samhället i stort har präglats av en enspråkig norm (Ortega, 2013). Det har funnits en oro för att modersmålet stör andraspråksinlärningen och att språk därför bör hållas isär (Lindberg, 2002). De senaste decennierna har mer och mer forskning belyst flerspråkigheten som en resurs för lärande och en flerspråkig norm inom andraspråksinlärning förespråkas. Denna studie undersöker om det bland verksamma svenska som andraspråkslärare finns ett resurs- eller bristperspektiv på modersmålet i undervisningskontext och hur lärarna ser på modersmålets roll för identiteten. Resultatet är baserat på digitala enkäter (N=61). Enkäten publicerades i en intressegrupp för svenska som andraspråk på Facebook. Undersökningen visar ett tydligt resursperspektiv på modersmålet och att flerspråkigheten används för pedagogiska ändamål. Det samstämmiga resursperspektivet diskuteras i ljuset av tidigare forskning. Det diskuteras även huruvida kontexten deltagarna befinner sig i (Facebookgruppen) påverkar resultatet.
32
Lantz, Dreshaj Ewa, and Susanne Söderberg. "Flerspråkighet-möjligheter och hinder i förskolan : En intervjustudie i hur förskollärare förhåller sig till barns flerspråkighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90141.
Full textAbstract:
Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan 1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.
33
Röök, Sanna, and Lena Sandberg. "Flerspråkighet i förskolan : - möjlighet eller begränsning?" Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6047.
Full textAbstract:
Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet. Den ena förskolan har ett väl utvecklat arbetssätt, medan den andra inte arbetar med detta alls.
34
Johansson, Rosanna. "Flerspråkighet i en icke mångkulturell skolmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9877.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att belysa hur lärare resonerar om flerspråkighet och hjälp och stöd för de elever som är flerspråkiga i en skola där nästan alla andra elever är enspråkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar på en icke mångkulturell skola. Av de två övriga informanterna, arbetar den ena på en mångkulturell skola och den andra som modersmålslärare på både mångkulturella och icke mångkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie är att de lärare som arbetar på en icke mångkulturell skola, inte är så insatta i vad begreppet flerspråkighet, enligt forskningen, innebär. På den skola där dessa lärare arbetar finns dock en lärare som arbetar som speciallärare och även har kompetens i svenska som andraspråk, vilket leder till att de fåtal elever som behöver extra stöd får detta.
35
Bengtsson, Maria. "Matematik och flerspråkighet : När invandrarelever lyckas." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14598.
Full textAbstract:
The aim of this paper is to investigate and analyze practices in multilingual classrooms of mathematics in a compulsory school in Sweden where immigrant students have been known to succeed. The school is situated in a suburban and segregated area outside a major city where pupils come from mainly limited socio-economic backgrounds. The rate of second language learners are 70% of all pupils in this school. By using ethnographic methods, mainly interviews and participant observation, data was collected in four mathematics classrooms which corresponded to consecutive ages of education. The data include field notes and observation of artifacts in the environment as well as interviews and informal conversations with teachers and school leadership. Information from the school website, the authority in charge of quality in Swedish schools (Skolverket) and the municipality were also used. The analysis is based on a socio-political viewpoint that power is relational and reflected within schools. According to this idea the interplay between schools/teachers and the families/students can either support or resist the support of minority groups. The didactics of mathematics are studied through concepts such as intercultural leadership, social constructivism and scaffolding. The questions in focus are: 1) What is emphasized as functional didactics in mathematics for immigrant pupils? 2) What materials are used? 3) How are the pupils’ right to study their mother tongue and bilingual teaching being fulfilled and what attitudes are held towards bilingualism? 4) Which expectations are nurtured towards pupils and 5) How are children in need of support cared for? The findings indicate that a focus on linguistic dimensions in mathematics through the interplay between visual and practical experience builds up a didactic of a social-constructivist nature that has long been sought after in Swedish mathematics classrooms. This correlates with recent research which couples the linguistic approach to the building of a communicative reform-oriented discourse in school mathematics and shows that the success of immigrant students in classrooms of mathematics can be explained by: 1) a linguistic approach to mathematics 2) interplay in classrooms of mathematics between visual and practical materials and problem solving rarely focusing on textbooks, bringing about a didactics of a functional social-constructivist nature 3) a learning and problem solving organization where “Swedishness” (that is to say the Swedish way) is not the norm by which students are judged, including a positive approach to multilingualism 4) high expectations towards pupils and 5) teachers and the school leadership hold an inclusive approach to pupils who need support in learning compulsory school mathematics.
36
Wiklund, Ekaterina. "Hur pedagoger hanterar flerspråkighet i förskolan." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155729.
Full textAbstract:
Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan sträva efter att arbeta språkutvecklande och stimulerandepå både svenska och andra modersmål som förekommer i barngruppen. Samtidigt ger inte Lpfö 98 någrakonkreta förslag för hur pedagogerna ska arbeta med detta mål. Syftet för denna studie var att undersöka hurpedagoger i mångkulturella förskolor hanterar flerspråkighet och vilka attityder de har till den. För attgenomföra denna studie intervjuades fem pedagoger i mångkulturella förskolor och observationer gjordes inaturliga situationer i en av förskolorna. Studiens resultat visade att alla respondenter tänker positivt kringflerspråkighet och medvetet arbetar med den. De tänker på sin språkanvändning och använder både vardagligasituationer och planerade aktiviteter för att utveckla barnens språk. Pedagogerna berättade att högläsning,sångsamlingar och måltider är de mest språkstimulerande aktiviteterna för de flerspråkiga barnen.Observationerna visade att flerspråkig personal spelar en stor roll för att barn ska känna det naturligt att tala sittmodersmål i förskolans miljö. Tyvärr är det svårt att få fram flerspråkig personal för alla barns modersmål i allaförskolor. Detta leder till svårigheter i arbetet med flerspråkiga barn och kan leda till att inte alla barn får sammaförutsättningar inför kommande skolgång, beroende på det språk de talar.
37
Gholizadeh, Atefeh, and Mence Solevska. "Flerspråkighet : En börda eller en gåva?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19278.
Full textAbstract:
Sverige är ett mångkulturellt land med en ständig invandring. Idag är allt fler barn flerspråkiga och behöver modersmålsundervisning. Vår studie fokuserar på grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmål och modersmålsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt är studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt. Vygotskij koncentrerar sig på individen och dess samspel med omgivningen. Han berör inre och yttre faktorer som är av betydelse för barnets utveckling så som; språk, fantasi och kreativitet. För att tydliggöra hur grundskoleelever uppfattar sitt modersmål och modersmålsundervisningen har vi använt oss av två kvalitativa metoder; språkporträtt och intervju. Språkporträtt har varit betydelsfull i vår studie eftersom vi via denna metod kunnat öka elevernas medvetenhet och förståelse kring de språk som finns representerade inom dem. Intervju användes som ett komplement till språkporträttet. Urvalsgruppen bestod av tio elever i åldern nio till tio år som hade modersmålsundervisning. Vårt resultat visade att majoriteten av eleverna behärskade mellan två till fem olika språk. Elevernas inställning till modersmålet var till största del positiv men de hade en ganska negativ inställning till modersmålsundervisningen. En sak som vi uppmärksammade var att läraren hade en avgörande roll för deras uppfattning. Majoriteten av eleverna upplevde att det var deras föräldrar som ville att de skulle gå på modersmålsundervisning. Vi kunde i elevernas språkporträtt se att de två kroppsdelar som dominerade vid modersmålsplaceringen var hjärtat och huvudet. Detta kunde kategoriseras som affektiva och intellektuella kopplingar till modersmålet.Uppsatsnivå: C
38
Eriksson, Amanda, and Porat Sanna Von. "Flerspråkighet i förskolan : ur förskollärarnas perspekitiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48593.
Full textAbstract:
English title:Multilingualism in preschool – from the pre-school teachers perspective. Studiens syfte är att belysa förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och som undersökningsinstrument har intervjuer använts för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt ge ett resultat. De deltagande i intervjuerna är samtliga utbildade förskollärare och arbetar på flerspråkiga förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt på att arbeta med flerspråkighet i förskolan men understryker även att arbetet är komplext. Förskollärarna använder en mängd olika arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten i verksamheterna. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de arbetar mycket med att kommunicera med barnen och i samtalen fokuserar förskollärarna medvetet på att benämna och betona ord och begrepp. Ytterligare arbetssätt som samtliga förskollärare betonar är betydelsen av att kommunicera med hjälp av olika tillvägagångssätt såsom bilder, tecken och kroppsspråk. Flertalet av förskollärarna beskriver att samarbete mellan förskola och hem är av stor betydelse för de flerspråkiga barnens möjlighet till modersmålsutveckling och för att stärka barnens flerkulturella identitet. Flertalet av förskollärarna uttryckte en önskan om stöd från modersmålslärare till alla flerspråkiga barn i förskolan oavsett ålder.
39
Jönsson, Cecilia, and Jonathan Ringström. "Att möta flerspråkighet i förskolans undervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34254.
Full textAbstract:
Sverige är ett mångkulturellt samhälle där det talas många olika språk och trots den språkliga mångfalden sker enligt (Cummins, 2017) undervisningen på svenska. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar med flerspråkighet utifrån läroplanens undervisningsbegrepp. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar inom ett mångkulturellt område. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av ett normkritiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att förskollärare känner sig osäkra kring sin kunskap i att undervisa flerspråkiga barn samt att de saknar förutsättningar i att bedriva en likvärdig undervisning. I resultatet blir det även synligt att förskollärarna upplever att det är upp till varje enskild pedagog och dess vilja när det kommer till att bedriva undervisning med en flerspråkig barngrupp. De strategier och metoder förskollärarna beskriver att de besitter är något de fått från erfarenhet och eget engagemang.
40
Bajraktarevic, Leila, and Beatrix K. Deleon. "Flerspråkighet och språkutveckling i mångkulturella skolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32773.
Full textAbstract:
Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att mångabarn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket ären förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form avmodersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan.För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur sermodersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklandei mångkulturella skolor?Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tiopedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olikaskolor – båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrundResultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik ochbild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfterfram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen.Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt,men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen.Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemangfrån inlärarens sida. Alla människor har ett eget sätt att kunna lära sig och utveckla vidare detfrämmande språket som man lär sig, därför finns det inget något entydig metod att lära sig ettfrämmande språk som passar alla (Hultinger & Wallentin, 1996). Det är viktigt att individenfår vara med i olika sammanhang där språket används aktivt och man hör det nya språket(a.a.).
41
Olsson, Josefine, and Anamarija Mutavdzic. "En studie om flerspråkighet i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31213.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskolans planerade aktiviteter. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur pedagoger förhåller sig till flerspråkighet och hur de tänker angående sitt arbete kring barns modersmålsutveckling och generell språkutveckling. Fokus ligger även på kultur och identitet i förhållande till språkutveckling. Den metod som använts för att uppnå syftet var kvalitativ i form av intervju med fyra pedagoger samt observation med fokus på planerade aktiviteter på undersökningsförskolan under fem dagar. Det insamlade materialet analyserades utifrån sociokulturellteori och ur ett interkulturellt perspektiv. I resultatet som presenteras i studien framkommer det att pedagogerna ansåg att modersmålsutvecklingen sker i vardagliga icke planerade situationer eftersom fokus i de planerade aktiviteterna ligger på den svenska språkutvecklingen. Vidare framkommer det att pedagogerna ansåg att barnens olika kulturer var enklare att influera i verksamheten än barnens modersmål då pedagogerna inte behärskade alla de olika språken i barngruppen. I resultatet framkommer även pedagogernas tankar kring deras arbetssätt för att inkludera alla barn i de planerade aktiviteterna, oavsett barnens språkliga bakgrund.This study is about how preschool-teachers work with multilingualism in the preschool´s planned activities. The purpose of this study was to gain an understanding of how teachers relate to multilingualism and what they think about their work with the children´s native language development and general language development. The focus came to be on culture and identity in relation to language development. The method used to achieve the aim was qualitative in the form of interviews with four teachers and observation survey preschool for five days. The collected material was analyzed on the basis of socio-cultural theory and from an intercultural perspective. The results presented in this study appears that the teachers felt that the native language development occurs in everyday situations because the focus of the planned activities is on the Swedish language development. Furthermore, it appears that the teachers felt that the children´s different cultures was easier to influence in the preschool than the children's native language, for the reason that the teachers do not master all the different languages in the children's group. The result also presents the preschool-teachers thoughts about their approach to include all children in the planned activities, whatever their linguistic background.
42
Perez, Katarina, and Charlotta Storm. "Att stödja flerspråkighet med språkinriktad undervisning." Thesis, Malmö universitet, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40313.
Full textAbstract:
Vårt syfte med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare bör stödja elever och utforma sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan idag. Metoden för detta arbete har varit att genom databaser söka efter relevanta vetenskapliga texter samt att koppla dessa till rådande styrdokument i grundskolan samt gymnasieskolan. Resultatet visar på vikten av att möta flerspråkiga elever genom språkinriktad undervisning med stöd av metakognitiva strategier. Det är även av betydelse att stödja eleverna i deras starkaste språk genom transspråkande. Det påvisas även vara av nytta att använda multimodala hjälpmedel i kombination med transspråkande strategier för att stödja eleverna i deras utveckling och lärande. Slutsatsen är att en språkinriktad undervisning där ett metakognitivt perspektiv i kombination med transspråkande bör användas för att möta de språkligt heterogena elevgrupper vi möter som lärare i våra klassrum. Översikten visar att utmaningen för professionen ligger i den språkliga kompetensen då varje enskild lärare inte har kunskap i alla elevers olika språk de kommer möta i sitt yrke. Vidare föreslås vidare forskning inom området för hur skolan påverkar integrationen för de med annat modersmål på sikt i samhället. Även ett intressant område för examensarbete föreslås där lärares didaktiska ledarskap i kombination med språkinriktad undervisning med metakognitivt perspektiv kan vara intressant att undersöka.
43
Lande, Emeli. "Flerspråkighet och identitet : En kvalitativ undersökning av några flerspråkiga elevers förhållningssätt till sin flerspråkighet och sin identitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193083.
Full textAbstract:
Denna uppsats är baserad på en undersökning gjord med fem flerspråkiga elever i högstadieåldern. Studien syftade till att ta reda på hur eleverna upplever sin flerspråkighet, vilken betydelse flerspråkigheten har/ har haft för elevernas identitetsskapande samt att se hur eleverna har blivit bemötta av skolan, med tanke på deras flerspråkighet. Undersökningen bestod av en attitydenkät och ett uppföljande gruppsamtal, vilket baserades på resultaten av attitydenkäten. Resultaten har diskuterats utifrån litteratur relevant för studien, samt tidigare forskning gjord inom samma område.Det visade sig att eleverna som medverkade i studien var positivt inställda till sin flerspråkighet, och att de flerspråkiga elevernas identitetsarbete står under ständigt skapande och omskapande. Att döma av elevernas svar och berättelser har skolan bemött dem med hänsyn tagen till deras flerspråkighet, även om metoderna kan ifrågasättas. Eleverna själva visade sig ha många idéer om hur skolan skulle kunna bli bättre på att uppmärksamma olika ursprung och språk. Problemet verkar ligga i att ingen frågat dem om vad de tycker.
44
Eriksson, Emelie. "Barns flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers beskrivningar om deras arbete med barns flerspråkighet i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24361.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie undersöker pedagogers beskrivningar av deras arbete med flerspråkighet i förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever med den språkliga mångfalden. Förskolans pedagoger har i uppdrag att stimulera barns modersmål och svenska språket. Tidigare forskning visar att pedagoger har olika uppfattningar av att tillvarata barns flerspråkighet och använda dessa i förskolan. I denna studie har det svenska språket visat sig vara det språk som pedagogerna vill att barnen främst ska tillägna sig, även om det finns flera språk representerade bland barnen på förskolan. De intervjuade pedagogerna i denna studie förklarar att de medvetet arbetar med svenska språket på förskolan, för att skapa ett gemensamt språk för alla. På olika sätt visar de intervjuade pedagogerna också ett intresse för barns olika modersmål. Däremot beskriver pedagoger att det är utmanande att stimulera barnens modersmål, på grund av olika skäl. Bland annat ses bristen på pedagogernas språkkunskaper och modersmålspedagoger problematisk.
45
Yazidi, Svedlund Miriam. "Två-Och flerspråkighet som "språkpolicy" i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14533.
Full textAbstract:
The purpose of the essay was to investigate the way four different educators, at a pre-school with a bilingual profile, work towards strengthening the children’s bilingualism as well as their identity. The research questions concern which guidelines are being used, the educators perceptions concerning children’s bi- and multilingualism and in what way they believe that their pre-school distinguishes itself from others. Qualitative individual interviews and observations were conducted and the empirical data was analyzed using a theoretical framework, constructed of theories concerning language development, ethnicity and identity. The result presented in the study shows that the pre-school not only follows the national curriculum but also their own guideline. The guideline states that there should be both Spanish- and Swedish speaking personnel and that they are “responsible” for the education in their own language. The educators had predominantly two views concerning bi- and multilingual learning, the first one was that translation and repeating enhances the children’s language capability, whilst some pointed on the importance of communication and being attentive to the children’s needs, to enable a good learning environment. The main part of the educators stated, somewhat surprisingly, that the main criteria that distinguishes them from other pre-schools were of a cultural nature. Their opinion was that the “Latin culture” of the pre-school leads to a more loving and lively working climate.
46
Hällstorp, Svanström Malin. "Flerspråkighet och språkstörning : -att upptäcka och stödja." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12075.
Full text
47
Ataman, Kezban, and Edsmyr Josefine Sundemo. "Flerspråkighet i förskolan : förskollärares attityder till förstaspråksinlärning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13772.
Full textAbstract:
I vår studie är syftet att undersöka förskollärares upplevelser samt attityder till uppdraget att arbeta med barns förstaspråksinlärning i förskolans verksamhet. Sverige är ett mångkulturellt samhälle med olika kulturella influenser. Det finns många barn som är födda och uppväxta i Sverige men som talar ett annat förstaspråk än det svenska språket. Det finns även nyanlända familjer som enbart behärskar sitt förstaspråk och som behöver stöd i andraspråket, det svenska språket. Här är förskolan en verksamhet där förskollärarna har en viktig uppgift att stimulera, utveckla och arbeta med barns förstaspråksinlärning. Metod I studien används kvantitativ metod med enkäter som redskap, då vi ville få fram förskollärares upplevelser samt attityder till att arbeta med barns förstaspråksutveckling i förskolans verksamhet. Sammanlagt deltog 56 stycken förskollärare i undersökningen. Resultat I studiens resultat framkommer de 56 deltagandes svar kring deras upplevelser och attityder rörande barns förstaspråksinlärning. Förskollärarna uppvisar positiva attityder till barns förstaspråksinlärning och majoriteten visar sig intresserade och nyfikna när det gäller barns kultur och språk. De uppger sig även ha kännedom om vad som står i förskolans styrdokument kring barns förstaspråksinlärning. Däremot framkommer det att man inte upplever sig få stöd i form av tips och idéer från modersmålslärare, förskolechefer eller kollegor i stor utsträckning. Vidare visar resultatet även att vårdnadshavare till barn med annat förstaspråk än det svenska språket i vår studie inte delger förskollärarna information som berör barnens kultur och språk. I resultatet visar det sig att hälften av förskollärarna inte upplever sig besitta en bra kompetens rörande barns förstaspråksinlärning, samt att majoriteten inte fått någon kompetensutveckling kring detta område. I studiens didaktiska konsekvenser, tar vi upp förslag på hur förskollärare skulle kunna förhålla sig samt arbeta med barns språkutveckling inom förstaspråket. Det tas även upp ett förslag på en arbetsmodell som skulle kunnas använda för att stimulera barns språkliga medvetenhet.
48
Can, Nansi, and Juliana Simonsson. "Flerspråkighet med fokus på arbetsmetoder och material." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24227.
Full textAbstract:
Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn. En slutsats är att majoriteten av lärarna anser att arbetsmetoder och material bör anpassas utifrån flerspråkiga barns förutsättningar och behov. Endast en lärare tycker att detta inte är nödvändigt då barn bör anpassa sig till den svenska skolan.
49
Zina, Sendi, and Kianfar Amanda. "Flerspråkighet i svenskundervisningen i årskurs 4–6." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48677.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vilka resurser, arbetsmetoder och material som mellanstadielärare nyttjar i svenskundervisningen för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv där allt lärande sker i interaktion med andra och omvärlden. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla kvalitativa data. Fem lärare från olika grundskolor medverkade i studien och intervjuades via FaceTime och Skype. Resultatet visade att lärarna använde sig av olika arbetsmetoder som utgick från att arbeta i sociala interaktioner för att eleverna ska lära sig från läraren och andra elever. De arbetade även med begreppsdefinitioner och repetition för att hjälpa eleverna förstå och utveckla sitt ordförråd. Materialet som nyttjades i lärarnas klassrum var visualisering och digitala verktyg. Alla skolor hade tillgång till modersmål, studiehandledning och SVA- undervisning. Ingen skola hade ett samarbete med modersmålsläraren trots att de trodde att det hade gynnat flerspråkiga elevers språk- och kunskapsinlärning. En skola erbjöd även läxhjälp. Slutligen visade resultatet att lärarna som medverkade i denna studie hade relativt bra kännedom om tidigare forskning, eftersom de använde arbetsmetoder, material och resurser som forskare skriver är språkutvecklande.
50
Nilsson, Ida, and Melanie Daa. "Flerspråkighet i klassrummet : Transspråkande och lärarens förhållningssätt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42768.
Full textAbstract:
Att vara flerspråkig idag är inget ovanligt. Vissa elever i den svenska skolan är födda i Sver ige och har svenska som sitt starkaste språk, medan föräldrarna pratar andra språk och därför har även eleverna goda kunskaper inom ett eller flera språk till. Andra elever kommer till Sverige, och ska lära sig prata svenska som ett nytt språk. I denna litteraturöversikt beskrivs vilken forskning som finns om lärarens förhållningssätt kring flerspråkighet och användandet av transspråkande. Hur det påverkar och främjar elevers möjligheter att vara flerspråkiga i svenskundervisningen. Resultatet av denna forskningsgenomgång visar att lärarens förhållningssätt och vilken norm som finns i skolan påverkar elevernas möjlighet att utveckla flerspråkigheten. En exkludering av de språkliga förmågorna som finns i klassrummet kan skapa negativa konsekvenser för elevernas språk- och kunskapsutveckling, medan ett positivt förhållningssätt där läraren uppmuntrar elevernas flerspråkighet och en flerspråkig norm i skolan kommer bidra till en positiv språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar också att transspråkande förekommer i undervisningen i vissa studier, men inte i alla. Pedagogiskt transspråkande uttrycks emellertid som en strategi som gynnar flerspråkiga elevers kunskapsutveckling.